Historia
Vad är en hardangerfiol
Mitt eget instrument.
Detalj av stallet på en hardangerfiol. Observera resonanssträngarna som löper genom stallet.
Fyra spelsträngar (längst till höger som på en fiol) och fem resonanssträngar kräver en betydligt längre hals för att man skall få plats med stämskruvar för nio strängar. Den vanliga snäckan på en fiol är ersatt med ett lejonhuvud.
En hardangerfiol (norska hardingfele) är ett instrument nära besläktat med violinen och med barockinstrumentet Viola d’Amore. Hardangerfiolen har ofta kallats Norges nationalinstrument. En hardangerfiol är oftast vackert utsmyckad med pärlemorinläggningar och tuschritningar (rosing). Halsen är ofta försedd med ett kvinno- eller ett lejonhuvud.
En hardangerfiol har utom fyra spelsträngar ytterligare fyra eller fem resonanssträngar ledda genom instrumentets ihåliga hals. Då resonanssträngarna är korrekt stämda kommer de att börja ljuda i sympati med de spelade tonerna. Resultatet blir en mycket speciell klang med något som påminner om ett svagt eko i den spelade musiken. Resonanssträngarna lägger också till övertoner vilket ger instrumentet en förändrad mycket intressant klangfärg. Musiken som spelas på hardangerfiol är ofta mycket polyfonisk d.v.s. man använder mycket dubbelgrepp och spelar på flera strängar samtidigt. Ofta används också borduntoner där samma ton ligger på hela tiden. Användning av bordun var vanligt under medeltiden.
Hardangerfiolen kommer antagligen ursprungligen från området kring hardangerfjorden i Norge. Den äldsta kända hardangerfiolen ”Jaastad fiolen” byggdes av Olav Jonsson Jaastad från Ullensvaang (1651?). Vid mitten av 1700-talet hade hardangerfiolen blivit det dominerande folkinstrumentet i Norge.
Man känner till över tusen låtar (slåttar) för hardangerfiol.
Stämning
I likhet med andra barockinstrument (Viola d’Amore) finns ett antal olika stämningar för en Hardangerfiol. Nedanstående är endast några av de vanligaste:
| Spelsträngar[resonanssträngar] | Namn | Varifrån |
| a.d’.a’.e” [(b).d’.e’.f#’.a’] |
Vanlig stämning oppstilt bas oppstilt vanleg stille høg bas håge base halvforstemt jamt stille |
81% of tunes transcribed in NFMHS general usage in norway Seljord Vinje Valdres Setesdal Fjotland Sunnfjord |
|
g.d’.a’.e”
|
violin stämning nedstilt or nedstilt bas låg bas lause base halv kvint |
11% av låtarna i NFMHS Används ofta i:Valdres Bygland Ål |
|
a.d’.f#’.e” [(b).d’.e’.f#’.a’]
|
trollstilt trollstemt huldrastilling låg kvart seljekvatstille seltakvedne forkjer forstemt overforstemt nedstilt kvart |
Seljord, Setesdal, Hornindal, Strandebarm Fresvik Øystre Slidre Valdres – ”St. Thomasklokkelåten” Voss, Granvin Granvin Tinn Setesdal, Førde Ytre Sogn Tinn – ”Trollhallingen etter Knut Dahle” |
| a.e’.a’.c#” [(a).c#’.e’.f#’.a’] |
trollstilt trollstilling trollstemt huldrestille fjellmøystidde nøringstillenøringjæ grålysingstille solungstille hjuringstille forstemt heilt forstemt fullt forstemt half forstemt halvstemming overforstemt |
Ål, Vinje Lindås Odda Seljord, Jølster Setesdal Hardanger, Voss – comes from a three-day wedding ceremony. Used while guests ate the breakfast meal on the second day of the festivities (nøring) Granvin Valdres, Sogn – the light which permeates the sky just before sunrise Skjåk Vennesla Voss, Breim Gloppen Gaular Fjaler Standebarm Brekke (Sogn) – tuning used late at night to reinvigorate the dancers |
| a.d’.a’.d” [(b).d’.e’.f#’.a’] |
håvt forstemt | Setesdal Valdres |
| a.d’.a’.e” [(a).d’.e’.g’.a’] |
kolagutstille kolastill kolåsstille |
Møre, Nordfjord Sykkylven – named after fiddlers from Gudbrandsdal, ”Kolagutane” Sunnmøre |
| a.e’.a’.e” [(a).c#’.e’.f#’.a’] [(b).c#’.e’.f#’.a’] |
hælgråing forstemt halvt forstemt oppstilt tenor oppstilt ters |
Valdres – ”Hælgråingad’n” – to liven up the dancers Vestre Sildre, Sejord, Gaular – ”Hinkarsslåtten” (Fanitullen) Gaular, Breim, Gloppen Vinje Strandebarm, Telemark – ”Myllarguten Bruremarsj” |
Tabellen med olika stämningar bygger på material från Hardanger Fiddle Association of America.
Observera!
I tabellen ovan betyder b det vi i Europa felaktigt kallar H. Ett sänkt H skulle alltså ovan betecknas Bb. T.ex. ackordet G (treklangen med grundtonen G) innehåller tonerna g, b, d enligt beteckningen ovan eller med Europeisk notering g, h, d. En logisk namngivning av tonerna i tonskalan är a, b, c, d, e, f, g,(a) … inte a, h, c, d, e, f, g,(a) .
Strängar
Traditionellt har sensträngar använts. Idag används olika kombinationer beroende av individuella preferenser.
Spelsträngarna kan väljas t.ex. på följande sätt:
- E-strängen är en ren stålsträng (violin)
- A-strängen spunnen sensträng
- D-strängen spunnen sensträng
- G-strängen spunnen sensträng
Om man utgår från fiolsträngar kan man t.ex. prova
- Thomastik Dominant är ett säkert val om man vill ha ett mjukare ljud än det man får med stålsträngar. Strängarna är stabila och håller stämningen väl. Det här är ett bra första val eftersom de flesta musikaffärer säljer Dominantsträngar.
- Pirastro Oliv kan vara intressanta att testa om man vill ha en traditionell och mjuk klang. Olivsträngarna är tarmsträngar som kräver relativt lång tid innan de stabiliserar sig. Demonstarationsfiolen har Oliv tarmsträngar.
- Det finns ett antal små tillverkare som fortfarande tillverkar ospunna tarmsträngar. Det här är det mest traditionella valet. Ospunna tarmsträngar är dock ofta känsliga för fukt och förändringar i strängens mikroklimat. Livslängden är relativt kort och priset är relativt högt.
Resonanssträngarna är ospunna stålsträngar med diametern 0.008 … 0.012 (0.2 … 0.3 mm). Resonanssträngarna behöver bytas sällan men de bör regelbundet rengöras. Om man behöver ta loss stallet på en hardangerfiol betyder detta i allmänhet att resonanssträngarna måste bytas. Använda resonanssträngar är inte längre raka vilket gör det mycket svårt att trä strängen genom halsen. Jag brukar alltid byta resonanssträngarna om de måste tas loss, stålsträngar är billiga vilket betyder att förlusten inte blir stor.
Musik
- Haakon Solaas spelar Fanitullen.
- Benedicte Maurseth spelar modern musik på Hardangerfiol
- Fjellmannjenta spelad av Anne Hytta
Alla exemplen är tagna direkt från YouTube.
Underhåll
I likhet med andra musikinstrument kräver en hardangerfiol ett visst underhåll för att instrumentet skall ha en fin klang och vara lättspelat. Nedanstående lista ger en inblick i vad som kan vara värt att tänka på. Instruktionerna gäller ett nordiskt klimat.
Allmänt
- Förvara alltid instrumentet i dess låda då det inte används.
- Kom ihåg att torka av hartzdamm efter varje spelning, om detta inte görs finns det risk att dammet klibbar fast och blir ytterst besvärligt att få bort.
- Torka regelbundet bort hartz från strängarna med en ren serviett eller pappershandduk. Mycket hartz på strängarna förändrar tonen på ett icke önskvärt sätt.
- Instrumentet putsas normalt med en ren torr trasa. Vid behov kan det torkas med en svagt fuktad trasa, absolut inte drypande.
- Använd ALDRIG lösningsmedel vid putsning eftersom lacket kan ta skada.
Nordisk vinter
Eftersom bostäder i Norden alltid värms till vintern kommer luftfuktigheten i inomhusluften att variera kraftigt med årstiden. Under vintern är luftfuktigheten ofta under 30% relativ luftfuktighet medan den under sommaren kan bli 60 … 70%. Speciellt under vintern finns det en risk för att instrumentet spricker om man låter luftfuktigheten i instrumentet bli alltför låg. Det finns ett antal metoder för att öka luftfuktigheten i instrumentets förvaringslåda. Det finns färdig luftfuktare att köpa som består av en kort gummislang med ett antal små hål.Slangens porösa inre fuktas med vatten som sedan långsamt avdunstar genom hålen. Samma effekt kan uppnås med hjälp av en liten tillslutningsbar plastpåse (t.ex. 100×130 mm). Vik ihop en näsduk och lägg den i påsen. Fukta näsduken (inte drypande!). Tillslut påsen och stick några små hål med ett vasst föremål.
Nordisk sommar
Fioler är limmade med traditionellt ben/hudlim som då det värms upp blir flytande. Detta betyder naturligtvis att det är skäl att inte utsätta instrumentet för hög temperatur och hög luftfuktighet. Om man vet att instrumentet kommer att bli ordentligt varmt kan det vara skäl att lösa strängarna så att krafterna på halsen och locket minskar. Kom ihåg att användning av denna typ av lim är en stor fördel eftersom instrument limmade med benlim enkelt kan öppnas för reparationer och förbättringar utan att instrumentet skadas. Instrument limmade med moderna syntetlim är mycket svåra att reparera.
Byte av strängar
Ett instrument som spelas regelbundet kräver att strängarna byts årligen, eller då man ser att någon spelsträng har tagit skada. Normalt behöver endast spelsträngarna bytas.
Byte av spelsträngar:
Byt en spelsträng i taget eftersom stallet då hålls upprätt av de återstående strängarna samt av resonanssträngarna. Det är normalt att nya strängar töjer rätt mycket under det första dygnet d.v.s. man blir tvungen att ideligen stämma instrumentet eftersom tonen på de nya strängarna sjunker.
Byte av resonanssträngarna
Resonanssträngarna behöver sällan bytas om man är försiktig med stämningen. Om strängarna trots detta behöver bytas lönar det sig att göra det på följande sätt:
- Lös en resonanssträng så mycket att länken vid stränghållaren kan lyftas av, men släpp inte strängen.
- Bind t.ex. en bit björntråd till strängens öggla och använd strängen till att dra björntråden genom instrumentets hals.
- Tag loss resonanssträngen från stämskruven.
- Bind fast den nya strängens öggla i tråden som går genom halsen och använd tråden till att dra den nya strängen genom halsen.
- Tag bort hjälptråden och koppla strängen till stränghållaren.
- Smörj vid behov stämskruven med smörjmedel för stämskruv. Det är viktigt att stämskruven rör sig relativt lätt eftersom resonanssträngarna annars blir besvärliga att stämma.
- Koppla strängen till hålet i stämskruven och börja linda på strängen mot stämskruvens tjocka ända.Den spända strängen kommer då att svagt dra stämskruven inåt vilket betyder att den sitter stadigt.
- Innan resonanssträngen spänns lönar det sig att kontrollera att den är korrekt dragen och att den ligger i rätt stränghack i stallet och vid sadeln i halsen. Vid behov löses strängen lite så att man kan korrigera eventuella fel.
Vad gör man om man inte kan använda systemet med hjälptråd?
Det är ytterst svårt att peta in en ny resonanssträng utan hjälpmedel. Det finns också en stor risk för att man lyckas lägga strängar i kors vilket leder till klirr och en massa problem. Om du har tagit loss en resonanssträng utan att komma ihåg hjälptråden lönar det sig att gå till väga på följande sätt:
Skaffa en tunn rak ståltråd t.ex. blomtråd som är åtminstone dubbelt längre än instrumentets hals. Ståltråden används nu som specialverktyg för dragning av den nya strängen.
- För in tråden försiktigt över sadeln för resonanssträngarna i halsen och för fram den så att den vilar på rätt hack i stallet. Vinkla den så att den stryker längs gräppbrädans undre yta. Kontrollera att ståltråden inte korsar de andra resonanssträngarna. Var försiktig så att du inte repar locket!
- Använd tejp till att temporärt limma ändan av den nya strängen (inte ögglan!) till ståltråden.
- Drag försiktigt ståltråden tillbaka genom halsen. Om tejpen släpper startar man från början.
- Koppla resonanssträngens öggla till stränghållaren.
- Tag loss tejpen och drag resonanssträngen korrekt väg över skruvlådan och koppla den till rätt stämskruv.
Stall
Då instrumentet stäms kan friktionen mot strängarna med tiden få stallet att luta. Stallet kan rätas upp genom att greppa den övre ändan av stallet och försiktigt vrida stallet i läge. Flytta inte stallsfoten eftersom stallets plats i förhållande till ljudpinnen påverkar instrumentets klang.
Sliten greppbräda
Om greppbrädan på en hardangerfiol blir sliten d.v.s. det uppstår gropar i den åtgärdas detta genom att försiktigt fylla groparna med cyanoakrylatlim (superlim). Då groparna fyllts slipas greppbrädan försiktigt med sandpapper (på en plan kloss, finhet 800 … 1000). Om hardangerfiolen lämnas in till reparation till en fiolreparatör är det skäl att nämna att greppbrädan absolut INTE får hyvlas eftersom inläggningarna i såfall förstörs. Hyvling av en fiolgreppbräda är en normal åtgärd på en fiol men den får absolut inte göras på en hardangerfiol.
Larsil2009's Blog 
Kommentera