Att mäta plattors rörelser på fiol

17/09/2019

Det här är en inledning till något som torde bli en serie artiklar.

Jag har i olika sammanhang funderat över hur man enkelt kunde mäta amplituden hos vibrationer i plattorna på en fiol så att fiolen hela tiden är spelbar. Jag är alltså inte i första hand intresserad av att mäta vibrationerna i ett fritt svängande lock eller bottenplatta som inte har limmats till sargerna. Naturligtvis kan samma mätteknik användas också för detta men jag är mera intresserad av ett spelbart instrument.

Jag har tidigare tittat på möjligheterna att använda en lysdiod och en ljusdetektor (en ljuskänslig diod i revers bias). Tanken var att mäta variationerna i ljusstyrka då plattan till följd av vibrationerna rör sig i förhållande till detektorn. Jag fick aldrig mätaren att fungera pålitligt varför jag gick vidare till andra problem …

För en tid sedan råkade jag hitta en intressant video på youtube som behandlar precis mitt problem och där mätningen sker på nästan identiskt sätt jämfört med mitt tänkta system ovan. Skillnaden är att man i stället för en LED (lysdiod) använder en kombinerad laserdiod och ljusdetektor i samma förpackning. En laser producerar koherent ljus d.v.s. alla ljusvågor från lasern är i fas vilket gör att ljuset som reflekteras från ytan också kommer att vara (ungefär) i fas. Ungefär i fas eftersom ytan vi belyser är ojämn i mikrometerskala. Eftersom det reflekterade ljuset är någorlunda fasrelaterat till laserljuset så kommer vi att se interferens mellan laserljuset och det reflekterade ljuset. Då laserljuset ligger i samma fas som det reflekterade ljuset får vi ett signalmaximum. Då laserljuset ligger i motfas får vi ett minimum där ljuset delvis släcks ut.

Titta på videon så att du förstår vad som händer … det är fråga om en relativt enkel process.

Vilka delkomponenter behöver jag för en mätare av plattors rörelser

Jag behöver:

  • En laserdetektor i stort sett byggd som på videon. I praktiken använder jag 3-d skrivare till att bygga en hållare för lasern och hjälpelektroniken. Eventuellt använder jag någon tunn tejp som laserreflektor. En liten tunn tejpbit bör inte ändra svängningsförhållandena märkbart.
  • En separat mikrofon för att mäta ljudnivån så att olika instrument kan jämföras. Eventuellt kan lasersignalens lågfrekventa signal användas också som mikrofon men experiment får utvisa om detta fungerar.
  • En apparat för att generera en specifik ton i instrumentet. Jag har som första approximation tänk mig en enkel apparat för att knäppa på strängen med reproducerbar amplitud. Jag tänker mig ett mekaniskt finger som är fjäderbelastat  så att strängen släpps att vibrera vid en känd kraft (Usom bestäms av fjäderns töjning). Ögonblicket då fingret släpper från strängen detekteras med en mikrobrytare som då startar datainsamlingen.

Hur görs mätningen

Då plattan svänger ger laserns ljusdetektor ut en växelspänning där antalet toppar mellan svängningspunkterna ger antalet våglängder som plattan rör sig. Eftersom jag knäpper på strängen så kommer amplituden att först vara stor d.v.s. vi får ett stort antal våglängdstoppar/dalar under plattans rörelse. Rätt snabbt kommer svängningsamplituden att avklinga mot noll.

Om vi vet, mätt med mikrofon, vilken strängens grundfrekvens d.v.s. tiden för en svängningsperiod på strängen är så kan vi beräkna plattans svängningsamplitud på följande sätt.

Antag att plattans svängningsamplitud är 0,1 mm d.v.s. rörelsen 0,2 mm (200 um) och svängningsfrekvensen är 200 Hz (lös G-sträng på en fiol). En svängningsperiod är då 5 ms. Laserns våglängd är 0,65 um  (mikrometer, rött ljus) vilket betyder att vi bör få 200/0,65 = 307 signaltoppar/dalar från lasern. Då svängningen i plattan klingar av minskar amplituden och antalet toppar/dalar från lasern minskar successivt mot noll. Om vi lyssnar på lasersignalen så kommer vi att höra ett frekvenssvep från maximifrekvensen

fmax = 307/0.005 = 61,5 kHz

Om vi tar den mätta lasersignalen och beräknar Fourier-spektret på signalen så bör vi utan problem kunna se vilken maximifrekvensen är. Maximifrekvensen ger ett direkt mått på svängningsamplituden om vi känner grundtonen:

s = f_max*lamda*T

där

f_max = maximifrekvensen i lasersignalens fourier spektrum.

lamda = laserns våglängd 0,65 um

T = 1/f_grundton

Exempel (numeriska värden tagna ovan):

s = 61500 Hz * 0,65 um * 0,005 s = 200 um

Svängningsrörelsen är 200 um från minimum till maximum.

Jag väntar på laserdioder av typen ADL65052TL. Det enda kriteriet jag hade gällande val av laserdiod var att det skall finnas en ljusdiod i samma kapsel. Notera att många laserdioder som säljs nuförtiden saknar ljusdetektorn och således inte lämpar sig för ovanstående applikation.

Mätsystemet

Ovanstående övningsexempel ger data för hur mätsystemet måste konstrueras. Om vi vill täcka hela instrumentet från låga G upp till A på E-strängen så kommer den svängande strängens grundfrekvens att ligga mellan 200 Hz och ca. 1000 Hz.

Exemplet ovan visade att vi om vi tänker oss en amplitud på +/- 0,1 mm får ut en signal på 61,5 kHz från den lösa G-strängen. Om vi vill mäta G på E-strängen så ligger strängens frekvens på 800 Hz vilket med samma amplitudantagande ger en lasersensorfrekvens på 4*61,5 kHz = 246 kHz och ur samplingskriteriet ser vi att lasersignalen bör mätas minst med frekvensen 2*246 kHz = 492 kHz. För att vara på den säkra sidan bör vi sampla signalen i kanske 800 kHz under den tid då vi ligger nära maximal svängningsamplitud. Om vi antar att vi mäter 1/50 sekund så kommer vi att lagra 16000 mätvärden a’ 2 bytes d.v.s. vi behöver lagringsutrymme för 32000 mätvärden.

Ovanstående betyder att vi kan göra ett grovt val av hårdvara för vår mätare. Jag gissar att en Arduino Due som använder en ARM processor och kör på 84 MHz bör vara kapabel att sampla tillräckligt snabbt. Enligt specifikationerna bör processorn vara kapabel att sampla upp till 1 MHz. Processorn har 96 Mbyte snabbt RAM minne vilket bör räcka till för buffert och analys. En Arduino Due kostar mellan 10 och 50 Euro beroende på varifrån man köper den … och om det är fråga om en orginal Due eller en kinesisk kopia. Mätsignalen måste förstärkas så att vi ligger vettigt i förhållande till AD-konverterns arbetsområde och upplösning 10 eller 12 bitar beroende av hur processorn konfigureras.

Kommande artiklar:

  • Laserdetektorns konstruktion och eventuella problem i samband med bygge.
  • Detektorns elektronik och datainsamling.
  • Knäppmekaniken
  • mätresultat.

 

 

Att leka jurist!

24/08/2019

Jag fick nyss ett intressant brev på posten från Polisen, en ordningsbot på 170 Euro. Jag hade enligt polisen kört 72 km/h på en plats där hastighetsbegränsningen är 60 km/h. Överhastigheten är då 12 km/h vilket enligt trafiklagens 103 § ger 170 Euro i böter om överskridningen är under 15 km/h.

IMGP6220.JPG

Så här ser situationen ut då jag åkte och kontrollerade platsen ikväll. Saken verkar skenbart rätt klar vi har en tydlig skylt med hastighetsbegränsning 60 km/h eller hur och strax på andra sidan av korsningen finns en kamera och sensor i vägen (sensorn också efter korsningen)?

Om jag kommer körande från Sjundeåhållet så är Sjundeåvägens hastighetsbegränsning 80 km/h som tar slut vid anslutningen till riksväg 51 det finns alltså inget trafikmärke som anger att det skulle vara 60 km/h begränsning om jag svänger från Sjundeå mot Hangö. Tolkningen är då att den allmänna hastighetsbegränsningen i Finland utanför tätort avgör hastigheten efter korsningen då man svänger mot hastighetskameran. Notera att den aktuella hastighetskameran är den som är längre mot höger i bilden (det finns två hastighetskameror i bilden). Kameran närmare korsningen fångar bilar i riktning mot Helsingfors.

IMGP6224.JPG

Notera att jag då jag kommer från Sjundeåhållet har 80 km/h begränsning men trafikmärke, triangel,  för förkörsrätt för bilar på riksväg 51. Det finns inget trafikmärke som anger att hastigheten skulle vara begränsad till 60 km/h om jag svänger från Sjundeå mot Hangö/Ekenäs en bit längre fram kanske 200 m finns en hastighetsbegränsning på 100 km/h. Enligt trafiklagen bör då tolkningen vara att hastighetsbegränsningen efter korsningen i riktning Hangö då är 80 km/h. Resultatet är alltså att trafikkameran har mätt hastigheten på min bil till 72 km/h på ett område där 80 km/h är tillåten hastighet. Jag känner att glorian på mitt huvud riktigt lyser då jag har kört fint och försiktigt. Det är kanske skäl att notera att lagen knappast tillåter att bilar som kör längs längs 51 mot Hangö har en annan hastighetsbegränsning än de bilar som svänger till 51:an från Sjundeå mot Hangö. Om bilar på 51:an och bilar som svänger mot Hangö från Sjundeå är lika inför lagen så betyder detta att hastighetsbegränsningen efter vägskälet är 80 km/h och inte 60 km/h helt enligt trafiklagen.

Kontroll #1

Då man befinner sig på den plats där den första filden är tagen och tittar över riksväg 51 ser man en sidoväg med hastighetsbegränsningen 30 km/h som är ansluten till riksväg 51.

IMGP6229.JPG

Hastigheten på riksväg 51 har ändrats till 80 km/h mellan Sjundeåvägens avtag och bildens avtag. Hastighetsbegränsningen vid en sväng till höger mot Helsingfors är inte angiven med trafikmärke till 80 km/h utan det är självklart att vägtrafiklagens allmänna begränsning gäller d.v.s. 80 km/h. Vi ser tydligt att trafikplanerarna har varit medvetna om detta. Om jag vill svänga till vänster mot Hangö så kör jag i den riktningen in i ett område med hastighetsbegränsningen 60 km/h varför man där slarvigt satt en hastighetsbegränsningsskylt 60 km/h på vänster sida av vägen för att påminna bilar som svänger från sidovägen att hastighetsbegränsningen är 60 km/h och inte 80 km/h. Den korrekt placerade, på höger sida, hastighetsbegränsningsskylten för korsningsområdet  finns en bit upp i backen till vänster om bilden. Slutsats: Om hastighetsbegränsningen är annan än den allmänna hastighetsbegränsningen på 80 km/h så skall detta anges med skylt. Om skylten inte finns så gäller den allmänna hastighetsbegränsningen d.v.s. 80 km/h.

Kontroll #2

På väg till övervakningskameran kanske 5 km i riktning mot helsingfors finns en motsvarande T-korsning mellan Isonsuontie och riksväg 51. På riksväg 51 är hastighetsbegränsningen 80 km/h och på Isonsuontie så är begränsningen 60 km/h.

IMGP6219.JPG

Notera triangeln som visar att 51:an har förkörsrätt. Däremot finns det i likhet med Sjundeåvägsavtaget ingen skylt som anger hastighetsbegränsning. Om jag svänger till höger i bilden så antas 51:an ha hastighetsbegränsningen 80 km/h eftersom inget annat anges.

Det kan vara intressant att notera att kameran som mätte min hastighet tidigare fanns framför korsningen d.v.s. i ett område som otvivelaktigt har 60 km/h begränsning enligt klar markering med trafikmärke. Då man senare ville ha en kamera också före korsningen i riktning mot Helsingfors så kombinerade man tydligen strömmatningen och dataförbindelsen för båda kamerorna (kostnadsskäl?) vilket ledde till att den ena kameran plötsligt befinner sig i 80 km/h område men bötfäller enligt 60 km/h begränsning.

Det blir intressant att se vilken effekt mitt klagomål kommer att ha. Jag kommenterar klagomålet senare då jag får svar från polisen.

Juli månad extremt het … eller?

20/08/2019

Jag kunde för några dagar sedan i Hufvudstadsbladet, svenskfinlands största tidning, läsa en rättelse gällande de ”extrema” temperaturerna på Grönlands isvidder. Man konstaterade att rapporteringen hade blivit lite fel … i stället för rapporterade +4 C så var den korrekta temperaturen -2 C. Skillnaden är rätt betydande speciellt då vi vet att is smälter vid 0 C.

Hufvudstadsbladet har dock inte kommit in med någon rättelse gällande historiskt hög global temperatur i juli. Tidningen förde fram juli som extremt varm flera gånger och den här artikeln skall granska Hufvudstadsbladets påstående. Var juli extremt het eller är det igen fråga om fake nyheter. Man börjar naturligtvis vara ganska van vid medias fake nyheter vid det här laget.

Vi börjar med att titta på den globala temperaturen i juli i relation till alla satellitmätningar sedan 1979. Var juli en extremt varm månad eller var det fråga om att man körsbärsplockade en specifik månad som råkade vara het … eller var det fråga om total fake?

Vi hittar satellitmätningar på Roy Spencers (ansvarig för UAH satellitmätningar) vebbsida:

Vi ser att juli månad inte är speciell på något sätt. Åtminstone i förhållande till hela mätperioden från 1979 framåt så är påståendet fake news. Följande fråga blir då om månaden juli globalt har avvikit från alla andra månader juli så länge mätningar har gjorts.

Vi börjar att titta på några mätstationer i Europa. Vi vet att det under en period var mycket hett i syd- och mellaneuropa till följd av vindar från söder och Sahara.

Ingenting speciellt på Irland … move on. Det är dock intressant att trenden eventuellt är sjunkande då vi ser på de senaste 40 årens julitemperatur.

Då vi tittar på vårt kära västra grannlande servi ingenting speciellt. En normal sommar!

Hemma i Finland ser vi igen att juli inte utmärkte sig över huvud taget … en normal sommarmånad. Intressant att notera att temperaturen under de senaste tjugo åren i juli har varit konstant eller eventuellt marginellt sjunkande.

Nyheten om de historiskt extrema julitemperaturerna hittar vi hos NOAA d.v.s. den amerikanska institution som är ansvarig för lagring/analys av meteorologiska data.

Här ser det onekligen ganska rött ut. Skall vi tolka detta som att jorden håller på att brinna upp eller är också detta fake nyheter? Notera att bilden visar en kombination av land och havstemperaturer. Lägg märke till de extrema rekordtemperaturerna i centralafrika indiska oceanen och i Stilla havet.

Om vi i stället betraktar temperaturer mätta på land (samma källa NOAA) så ser vi:

Ooops! Vart försvann afrikas extrema temperaturer? Det finns inga mätningar (grått) från de områden man rapporterade som extremt heta. Temperaturerna i Indiska oceanen blev plötsligt endast marginellt varmare än normalt och vi ser stora kalla områden i Skandinavien/Ryssland, Canada/USA samt i fjärran östern … områden som NOAA trollade bort i den första bilden.

Går man till NOAA:s  vebbsida (Googla: ) så hittar man månadsdata för södra och norra halvkloten.

90S-00N: 2019  7    0.917047
00N-90N: 2019  7    0.977358
Medeltal: 0.947
00N-90N: 2018  7    1.052253
90S-00N: 2018  7    0.668862
Medeltal: 0.861
90S-00N: 2017  7    0.967710
00N-90N: 2017  7    0.968036
Medeltal: 0.968

Sett ur NOAA:s egna data så verkar det helt klart att åtminstone juli år 2017 var varmare än juli 2019 d.v.s. påståendet att juni 2019 var en historiskt varm månad är fake nyheter.

Idagens finska TV-nyheter hänvisade man till de extrema temperaturerna på Grönland (som alltså inte stämmer) samt till juli månad som den genom tiderna varmaste julimånaden. Det verkar rätt klart att allt det man sade om klimatet i TV-nyheterna igen hör till kategorin fake nyheter.

Den stora frågan då vi betraktar ovanstående fake nyheter blir naturligtvis varför vår regering, EU och många andra driver en politik som är skadlig för landets och den Europeiska kontinentens välfärd. Det är ingen slump att Europa har haft en extremt dålig ekonomisk tillväxt sett ur ett globalt perspektiv. Vilket bolag är intresserat av att verka i en omgivning med höga skatter, högt energipris och en mycket osäker framtid vad gäller energisäkerheten … det går inte att driva industri då man kör energisystemen i botten så att energitillförseln slumpmässigt måste stängas av. Det blir revolution då de tyska storbolagen börjar friställa sina anställda.

Min uppfattning är att dagens politiker i många fall är landsförrädare som inte över huvudtaget bryr sig om landets egen befolkning. Det är en helt annan agenda man driver och det skulle vara väldigt intressant att veta vilka summor de bakomliggande globala oligarkerna har behövt använda för att köpa Europas beslutsfattare.  Det är alltid intressant att notera att om man antar att man kan köpa en riksdagsman för en årslön för att driva en specifik fråga så kostar det under tio miljoner euro att köpa en majoritet i riksdagen. Sannolikt är det billigare eftersom det i alla frågor finns olika åsikter vilket betyder att alla inte behöver köpas. Tio miljoner är växelmynt/felräkningspengar i storbolagens reklambudget.

Det stora problemet idag är att media inte gör sitt jobb och granskar makten utan i stället har media blivit den globala maktens språkrör på ett sätt som obehagligt påminner om situationen i det forna sovjetunionen eller ännu värre i 1930-talets Tyskland.

Tony Heller har en intressant kommentar här:

Uppdatering: Åsiktsdiktatur

07/08/2019

SWEBBTV är nu tillbaka på Youtube!

Det blir intressant att se vad som egentligen har hänt. Mera information senare.

Exempel:

Åsiktsdiktatur i Sverige

06/08/2019

 

Det verkar nu troligt att den svenska regeringen har avtalat med Google att stänga Youtubekanalen SWEBBTV.  För några dagar sedan försvann SWEBBTV plötsligt från Youtube efter att den svenska regeringen hade haft ett möte med representanter för Google och Facebook.

Youtube_terminating_SWEBBTV

Jag har aktivt följt med SWEBBTV och min uppfattning är att kanalen ofta är kritisk till politiker och massmedia. Man har i flera program pekat på hur ”main stream” media inte längre granskar makthavarna utan fungerar som makthavarnas språkrör.

Videon ovan ger en viss inblick i vad som har hänt. Jag vet inte var ifrågavarande person står politisk men jag har tittat igenom videon.

SWEBBTV har nu flyttat över materialet till VIMEO! Lägg ett bookmark till den nya kanalen:

https://vimeo.com/user101457479

Lars Bern har en kommentar på bloggen antropocen live.

SWEBBTV stängdes tydligen ner eftersom man för vissa program har börjat få tittarsiffror i samma storleksodning som de statliga propagandakanalerna. Det är intressant att notera att man, åtminstone för tillfället, lär kunna se SWEBBTV t.ex. i USA men inte i Sverige och Finland. Googles motivering att nedstängningen skulle vara en följd av ”hate speech” håller nog inte (jag har sett de flesta avsnitten som nog är kritiska men i allmänhet helt sakliga). Jag uppmanar läsarna att titta på några program för att kunna bilda sig en egen uppfattning om huruvida kanalen är ”hatisk”. Jag är mycket intresserad av kommentarer gällande vad som i såfall uppfattas som hatiskt.

Det är spännande att notera att de flesta människor jag känner fortfarande vägrar se vad som pågår. Vad behövs det för att människorna skall vakna och se vad politikerna håller på med.

Samma sak händer här i Finland … det är många år sedan en hederlig debatt om t.ex. den globala uppvärmningen (som man idag kallar klimatförändringen) har kunnat föras. I dagens Hufvudstadsblad (den största svenskspråkiga tidningen i Finland) kunde vi läsa nedanstående ”fake news”.

HBL_temp_july_2019.png

Påståendet verkade så absurt att jag kontrollerade det mot satellitmätning av jordens temperatur. Resultatet var:

UAH_july_2019

Vi ligger långt från ett globalt värmerekord men det spelar ingen roll för dagens nyhetsmedia. Man kan igen konstatera att betalaren den politiska eliten får exakt de rapporter man har betalat för. Juli var på intet sätt extrem ur ett globalt perspektiv men det spelar ingen roll då man för ut nyheter till den lokala Europeiska pöbeln som matats med skräckhistorier om den globala uppvärmningen då det hara varit varmt i Europa en tid. Varje sommar blir det varmt och det har ingenting med klimatet att göra.

Håll ögonen öppna, sätt press på politikerna och kräv att vi får en balanserad nyhetsförmedling utan det ofantliga kontinuerliga propagandaflödet. Vi påstås ha yttrandefrihet men i dagens globala värld kan man tydligen utan problem kringå detta. Jag undrar hur mycket Sverige har betalt Google för tjänsten?

 

 

Varför blir vi feta av skräpmat

10/07/2019

Jag råkade av en slump stöta på en intressant artikel + video på cheiefio:s vebbsida. Videon diskuterar de biokemiska kanaler som kontrollerar vår ämnesomsättning. Jag har tidigare skrivit om socker och kolhydrater som de stora bovarna bakom den epidemi av fettma hela västvärlden har råkat ut för.

En intressant fråga är varför kroppen inte skickar ut en signal att den är mätt då man äter skräpmat? Man vet att mättat fett d.v.s. smör och animaliskt fett ger mättnadssignal men varför får man inte mättnadssignalen via dagens skräpmat som också innehåller mycket fett? Kan fettets typ påverka kroppens reaktioner?

Jag rekommenderar varmt läsare att titta på videon (på engelska) speciellt läsare med grunder i kemi.

Sammanfattningsvis ser det ut som om övergången till olika typer av växtoljor kraftigt påverkar elektrontransportsystemet i mitokondrierna. Slutresultatet är att cellen inte klarar av att säga stopp då det finns socker utanför cellen som kroppen försöker lagra med hjälp av insulin. Vi får en situation där hungerkänslan sätts ur spel till följd av dagens fröoljor och industrifett (margartin). Man har gjort experiment där undomar/barn har fått äta ”skräpmat” där fettet har varit baserat på fröoljor för en grupp och på mättade fetter för en annan grupp. Det visade sig att gruppen som fick fröoljebaserad mat åt betydligt mer än gruppen som fick samma mat men baserad på mättade fetter. Skillnaden kunde vara flera hundra kalorier d.v.s. över 10%. Om man dag ut och dag in, vecka efter vecka och år efter år äter betydligt mer än man behöver så kommer vikten att gå upp … något vi kan se i hela västvärlden.

All mat man äter ute tenderar att innehålla mycket fröoljor eftersom dessa är billiga. Ursprungligen gjorde man fransk potatis ”pommes frites” genom att flottyrsteka i animalisk talg. Idag kör man med billiga oljor som solros- soja etc. som blockerar elektrontransporten och indirekt leder till att människor äter mera.

Man torde alltså kunna banta naturligt helt enkelt genom att välja bort alla billiga fröoljor och byta ut dessa mot riktigt smör, mot olivolja och kokosolja. Bantningen kräver egentligen ingen annan kostomläggning än att man väljer andra fetter … och undviker att äta ute eftersom man på restaurang inte har kontroll over vad man äter.

Mycket intressant video för dem som förstår engelska:

 

 

Klimat- och energipolitik

29/06/2019

Intressant diskussion i SWEBBTV med energiexperten Elsa Widding.

Det är intressant att notera hur Sverige som har en stor andel vattenkraft så småningom kommer i en situation där energi måste börja ransoneras. En politik som slår sönder samhällets energisystem är samhällsförstörelse!

Intressant ämne Hypoglycin

13/06/2019

Det fanns en intressant notis i dagens Hufvudstadsbladet (den finlandssvenska huvudtidningen) där det konstaterades att ett antal barn i norra Indien dött efter att ha ätit Lichyfrukt/bär.

Frukten innehåller ämnet Hypoglycin som undertrycker kroppens produktion av glokos från kolhydrater. Då ett undernärt barn äter mycket Litchyfrukt så leder detta till att blodsockernivån sjunker (tänk insulinchock) vilket som bieffekt kan leda till hjärnhinneinflammation hos barnen. Fruktenb är i sig som mogen mycket näringsrik och den innehåller stora mängder C-vitamin.

Mina tankar gick genast till Hypoglycin som cancermedicin. Cancer har en otrolig aptit på socker. Cancerceller förbrukar 5-50 ggr mera socker än vanliga friska celler eftersom cancercellernas energiproduktion är skadad så att cellen inte kan förbränna socker (glukos) till energi, koldioxid och vatten utan i stället använder cancercellerna en mycket mera ineffektiv energiproduktionsmetod d.v.s. jäsning socker –> mjölksyra. Cancerns enorma sockeraptit används bl.a. vid diagnos så att patienten ges radioaktivt socker som kommer att ansamlas i cancersvulster varefter man söker områden i kroppen som strålar.

Inom alternativ cancerbehandling har man, såvitt jag vet, med viss framgång använt LCHF (låg kolhydrat, högt fett) kost som cancerbehandling där man via kostomläggning tvingar ner blodsockernivåerna och svälter ut cancern. Problemet är dock att levern klarar av att producera glukos ur bl.a. protein vilket betyder att blodsockernivåerna aldrig blir mycket låga d.v.s. cancern lider men den kan eventuellt fortsätta på sparlåga.

Problemet med de indiska barnen ovan var att de var undernärda d.v.s. de hade mycket små fettförråd och kosten innehöll inget fett. Detta leder till att hjärnan svälter om man sänker blodsockernivån. Problemet kan kringås genom att man sätter personen (som inte är undernärd) i ketos (kroppen bänner fett i stället för socker) och via födan ger MCT-fetter (Medium Chain Triglycerides) som hjärnan kan använda som alternativt bränsle. MCT-fetter används av bl.a. amerikanska armén som extremt kompakt mat där en soldat under en nödsituation kan klara sig under rätt lång tid på att endast dricka MCT-fett. Tillräckliga mängder fetter skyddar hjärnan från svält medan Hypoglycinet undertrycker kroppens produktion av glukos (som cancern behöver för sin överlevnad).  Notera att Hypoglycin undertrycker användningen av långa fettmolekyler i mitokondrierna … kosten bör alltså innehålla mycket MCT-fetter t.ex. kokosfett.

Resultatet av en LCHF kost kombinerad med Hypoglycin bör leda till så låga glukosnivåer att cancern kan slås ut medan tillgången till fett gör att vi intge får de dödliga bieffekter som barnen i Indien fick.

Litchi chinensis fruits.JPG

Litche frukt (bilden tagen från Wikipedia). Hypoglycin finns framför allt i den omogna frukten i concentratyioner upp till 100 ggr större än i mogen frukt.

Notera att jag inte har provat Hypoglycin på mig själv. Jag kan inte i detta skede spekulera kring hur stora doser Hypoglycin det skulle behövas för att få önskad effekt (om det finns en sådan effekt). Om någon provar är det skäl att starta från små doser!

https://www.sciencedirect.com/topics/neuroscience/hypoglycin

Jag hittade några tillverkare av Hypoglycin:

https://www.scbt.com/scbt/product/s-hypoglycine-a-156-56-9/

https://www.buyersguidechem.com/chemical_supplier/S-Hypoglycine_A

Inre slipning av nyckelharpa

05/06/2019

Jag visade i artiken Nyckelharpa i barnstorlek justering hur harpan som rå och ojusterad hade stora problem att tända på G-strängen och tonen var rent generellt sträv och luddig.

Efter den första artikeln kortade jag av ljudpinnen en aning så att jag kunde flytta den närmare den rekommenderade platsen (ljudpinnen låg för långt in mot mitten av harpan).

Flyttning av ljudpinnen gav inte någon märkbar förbättring av ljudkvaliteten och alla de tidigare felen fanns kvar.

Ljustering via inre slipning

En nyckelharpa har ett jämntjockt lock d.v.s. en plan skiva av gran som är basad över en i princip cylindrisk form. Då vi betraktar en fiol (som är en avlägsen släkting rent tekniskt) så ser vi att fiolens lock inte är jämntjockt utan tjockleken varierar rätt mycket över lockets yta. På en fiol så beror en torr bas som inte tänder/fungerar ofta på att locket är för styvt i längdriktninge. Locket på en nyckelharpa är uppstyvat i längdriktningen med hjälp av den såkallade basbjälken och de enda justeringar som är möjliga är att antingen göra locket tunnare för att få mera rörelse, gung i längdriktningen, eller korta av basbjälken eller göra den lägre eller tunnare. Problemet är att vid konventionellt bygge så kan inte locket göras tunnare efter att det basats och lackats. Modifikation av basbjälken kräver att antingen lock eller botten tas loss för att man skall kunna göra modifikation.

Min egen teknik för justering är att instrumentet hela tiden är spelbart och jag gör justeringar från insidan med hjälp av en magnet på vilken jag limmat slipmaterial (tänk magnetiskt sandpapper). Slipmagneten kan flyttas d.v.s. slipa med hjälp av en annan supermagnet på utsidan. Metoden fungerar alldeles otroligt väl även om det ibland kan bli rätt god motion genom mycket slipande. Metoden är dock så effektiv att jag av misstag har slipat hål på ett fiollock …

Grundjustering av basen

Basen är sträv och torr och man får tvinga tonerna att tända vilket ger ett raspigt otrevligt ljud. Vi kan fixa detta genom att göra rörelsen i lockets längdled mjukare och större. Vi gör detta genom att slipa området mellan basbjälken och halsen tunnare vilket gör att tonen i G-strängen mörknar och blir mera distinkt. Det som händer är att grundtonerna på denna sträng förstärks vilket tar bort torrheten/strävheten.

Gamla tyska fioler med mycket mörk ton tenderade att ha motsvarande område mycket tunt … resultatet blev att byggare varnade varandra för att göra området tunt vilket ledde till att den mörka tonen försvann men man fick en ljus men torr ton i stället vilket inte nödvändigtvis är någon större förbättring.

Barnharpan krävde kanske 200 drag fram/tillbaka för att basen skulle börja fungera. Då basen tas fram blir tonen mörkare men den blir inte brilliant och intressant. Vi har flera alternativ för att fixa detta.  Notera hur ett vanligt skrivarpapper används för att skydda lackytan mot arbetsmagneten. Förr eller senare så kommer arbetsbagneten att få ytskador som skråmar lacket om inte ett skyddspapper används vid slipningen.

Då vi slipat fram grundtonerna på G-strängen gäller det att också få dit fylliga övertoner och resonans i harpan. Detta kan vi göra genom att slipa de områden där de olika spelsträngarna ger de största mekaniska rörelserna.  Det visar sig att C-strängen reagerar på området mellan basens f-håls  övre ända och halskanalen. Vi slipar ett elliptiskt område så att vi lämnar kanske 1-2cm ovanför f-hålet till kanske 2,5 cm nedanför halskanalen. Det här området förbättrar bordunsträngen låga C men påverkar också positivt G-strängen.

Notera att det nog behövs betydligt mera slipande än i exempelvideosnutten. Slipningen görs lämpligen så att man räknar till t.ex. 50 ”varv” och därefter provspelar. Effekten tenderar att vara kraftig genast efter slipningen varefter resultatet delvis backar tillbaka mot utgångsläget (lyckligtvis). Orsaken är sannolikt att den slipade träytan oxiderar och hårdnar efter slipningen vilket ger en hörbar effekt.

Vi kan lägga till karaktär i tonen genom att slipa aktiva områdena för de olika strängarna (C, G, D och A). Det är värt att poängtera att t.ex. slipning av D-området kommer att påverka alla strängar men effekten är tydligast för D-strängen.

Då tonen börjar vara på plats kan man försiktigt slipa den nedre basbjälkeskanalen och en triangel upp mit diskantsidans C-båge. Triangelns spets ligger i den nedre kanalen och basen är riktad ungefär mot C-bågens nedre hörn. Detta område kan delvis användas till att motverka alltför mörk ton i instrumentet. Orsaken till att effekten inte är densamma uppe och nere är att hela locket är osymmetriskt och också ljudpinnen stor osymmetriskt.

Jag kommer att fortsätta att slipa in instrumentet … det är inte ännu färdigt injusterat men det kan vara skäl att låta instrumentet vila mellan olika justeringar (en till två dagar).

Löven till G-strängen är alltför korta och jag blir tvungen att göra nya. Löven till A-strängen måste kortas av av utseendeskäl. Därefter bör harpan intoneras d.v.s. den enskilda tonerna stäms så att instrumentet är möjligast rent på alla toner.

Jag hoppas att ovanstående kan ge uppslag till hur en ospelbar väggharpa rätt enkelt kan justeras så att den blir spelbar. Kom dock ihåg: Gör alla justeringar i små steg och provspela mellan justeringar. Gör inte justeringar slumpmässigt utan koncentrera dig på ett problem i taget. Personligen brukar jag på fiol eller nyckelharpa börja med att sätta basen på plats varefter jag går vidare en sträng i taget. Kom ihåg att instrumentet skasll vara korrekt stämt (vilket mitt inte ännu är) för att resonanssträngarna skall fungera.

BÖRJA INTE JUSTERA ETT VÄLFUNGERANDE INSTRUMENT! KÖP ETT BILLIGT INSTRUMENT OCH GE DIG PÅ DET FÖRST … DÅ ÄR SKADAN INTE SÅ STOR DÅ DU KLANTAR DIG.  OM TONEN FÖRSÄNMRAS VID SLIPNING PÅ NÅGON PLATS SLIPA INTE VIDARE DÄR!

Nyckelharpa i barnstorlek justering

03/06/2019

Jag har byggt en barnharpa med mensuren 340 mm i huvudsak efter Sören Åhkers ritningar. Sören är en trevlig person som det är lätt att kommunicera med och samtidigt en av de nyckelhapsbyggare som regelbundet har fått mycket gott betyg för sina harpor. Avsikten med bygget är att undersöka om det är lättare eller svårare för en fiolspelman att spela på en mindre harpa där mensuren ligger betydligt närmare fiolens. Personligen har jag störts av att spela på en fullstorleksharpa då det gäller att spela i det högre registret d.v.s. det register där man på en fiol skulle spela på E-strängen. Klaviaturens storlek på en stor harpa leder till stora handrörelser motsvarande lägesspel på en stor altfiol.

IMGP5971.JPG

Bilden visar den nya barnharpan i relation till min fullstora harpa. Klaviaturen är ca. 50 mm kortare än klaviaturen på den stora harpan. En fullvuxen hand bör då ha betydligt bättre räckvidd på den lilla harpan är på en harpa av full storlek.

Följande skede i byggprocessen blir nu att i små steg börja justera in harpan. Min uppfattning om instrument är att ett bra instrument är ett instrument där man har lyckats eliminera så många fel som möjligt.  Jag hoppas kunna dokumentera felsökningsprocessen med ljud och bild i ett antal kommande artiklar.

Vilka fel har jag noterat i detta skede

Mina finstämmare för Cello (3/4 – 4/4 storlek) är för små. Detta gör att rörelsen i finstämmaren blir mycket liten innan strängens ändkula rör i stränghållaren. Min tanke är att jag byter till större finstämmare (storlek 4/4 cello) då de levereras efter någon vecka. Alternativet är att korta av stränghållaren en aning. Byte av finstämmare uppfattar jag vara enklare och mera rationellt i detta skede då stränghållaren redan är ytbehandlad. Det var naturligtvis en miss från min sida att inte i tid upptäcka att 3/4-cello finstämmarna egentligen är för små. Jag kan leva med detta problem en kort tid.

A-strängen fungerar i princip rätt bra men tonen är inte så brilliant som jag skulle vilja ha den. Detta justeras i ett senare skede.

D-strängen (jag stämmer C-G-D-A räknat från basen inte CGCA vilket är traditionellt) marginellt användbar men den tänder dåligt. Justeringen av G-strängen kommer också att påverka D-strängen positivt. Orsaken till att jag stämmer CGDA är att fingersättningen då är lika som på fiol vilket gör det lättare att spela både nyckelharpa och fiol.

G-strängen tänder mycket dåligt. Mycket ”murrig” och ”sträv” i tonen.

Det första steget blir att justera ljudpinnens plats för att hitta möjligast god ton utan andra justeringar. Det här steget är viktigt eftersom man vet att ljudet kan förändras kraftigt till följd av väldigt små ljudpinneförflyttningar. Jag vill inte göra oåterkalleliga justeringar på instrumentet innan ljudpinnejustering har gjorts eftersom senare förflyttningar av ljudpinnen annars kan leda till behov av ytterligare helt onödigt slipande.

Jag kommer att börja med att försöka få G-strängen att fungera korrekt och senare justera D- och A-strängarna. Det är möjligt att A-strängen fixar sig själv då man får G- och D-strängarna att fungera.

Det första steget i justeringen av G-strängen blir (om det behövs … vilket är sannolikt) att kontrollera och efterjustera kanalen mellan halsen och basbjälkens övre ända. På en fiol blir tonen väldigt torr och sträv om motsvarande område är för tjockt/styvt. Den här barnharpans nyckellåda har konstruerats så att det finns plats att slipa den kritiska övre basbjälkekanalen. Utrymmet mellan lock och nyckellåda i min fullstora harpa är för litet för att tillåta efterjustering genom inre slipning. Bara den lilla harpan fås spelbar så kan jag plocka isär den stora harpan och modifiera den så att den effektivt kan efterjusteras.

Om erfarenheterna från fioler går att applicera så kan det också vara värt att tunna ut området strax ovanför bassidans f-hål. Dessa förändringar bör tydligt förbättra G-strängens respons.

Om D-strängen efter justeringen av G-strängen blir för svag (relativt sett) så brukar man kunna förstärka tonen genom att slipa området några centimeter ner från bassidans  f-hål.

Också stallet kan justeras men min erfarenhet är att inre graduering ger betydligt starkare effekt än stallsjustering. Om andan faller på justerar jag eventuellt också stallet då harpan i övrigt börjar vara OK.


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday & Wednesday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares interesting news about TED, TED Talks video, the TED Prize and more.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: