Reparation av ett elpiano

19/09/2021

Jag råkade av en slump se att ett elpiano av typen Behringer Eurogrand EG2180 fanns till salu. Annonsen konstaterade att ett par tangenter inte riktigt gick tillbaka efter nedslag. Det begärda priset var 55 Euro d.v.s. ca. 500 SEK. Jag träffade säljaren som visade sig vara en trevlig utländsk studerande som studerar teknik på den avdelning på Aalto universitetet där jag själv i tiderna har undervisat. Säljaren var tydligen rätt förvånad över att jag var ganska ointresserad av att provspela instrumentet efter att jag såg att elektroniken tydligen fungerade. Jag var ju medveten om att jag sannolikt skulle vara tvungen att plocka isär instrumentet helt. Jag visste mycket väl att det fanns många fel.

Det blev affär och jag prutade upp priset till 60 Euro för att en student nog behöver pengarna…

Fig. 1 Utgångmgsläget då instrumentet var inburet men stativet kvar på kärran. De blå tejpbitarna visar tangenter som inte går tillbaka efter nedslag eller tangenter där känslan tydligt var fel men där tangenter trots viss tvekan själv gick tillbaka.

Det första skedet var att kartlägga så många fel som möjligt. Kartläggningen gick ut på att trycka på en knapp i taget och observera hur tangenten uppför sig. Det visade sig naturligtvis att det fanns betydligt fler tvivelaktiga tangenter än vad som angivits i annonsen … inget problem och egentligen helt väntat. Fig. 1 visar den första kartläggningen av fel. Notera att ett par tangenter som inte går tillbaka blev femton i detta skede. I ett senare skede kom det till ett antal fel då inte alla tangentsensorer fungerade korrekt.

Fig. 2 Skyddslocket över tangenterna, samt övre delen av instrumentet är demonterade. Kontrollpanelen som normalt ligger vid bakändan av tangenterna ligger upp och ned över högtalarna (det långa blå kretskortet). Ungefär på mitten, strax nedanför flatkablarna ser man ett litet nästan kvadratiskt elektronikkort som utgör instrumentets hjärna. Jag gissar att kortet i stort sett i fråga om datorkraft motsvarar en Raspeberry Pi dator som kostar 30-40 Euro. Ovanför flatkablarna ser man nätaggregatet.

För att kunna fixa tangentbordet måste det tas loss. Under framkanten av tangentbordet ungefär där limlapparna sitter finns en rad kanske 50 mm långa maskinskruvar skruvade underifrån in i tangentbordet. Genom att ställa instrumentet att stå på bakkanten var det inga problem att lossa skruvarna.

Längs den inre kanten av tangentbordet finns en rad skruvar som håller fast tangenbordet från insidan. En del av dessa skruvar saknades eftersom någon eller flera tidigare ägare har varit inne i instrumentet. Innan man lyfter ut tangentbordet är det skäl att lossa de två smala flatkablarna till processorkortet. Jag märkte kablarna V och H för att veta i vilken ordning kablarna skall moteras. Om man byter plats på kablarna så får man ett intressant instrument där diskanten klingar till vänster för att mitt på instrumentet byta till bas … ingenting går dock sönder om man kopplar fel. Av detta kan man naturligtvis dra slutsatsen att jag åtminstone en gång kopplade fel trots att kablarna var märkta, ”errare humanum est” d.v.s. det är mänskligt att fela. Uttrycket fortsätter ”perseverare autem diabolicum” som man antagligen kan översätta med att om man fortsätter att fela så hör det fan till …

Fig. 3 Det tunga(!) tangentbordet kan då skruvarna har lossats försiktigt lyftas ur och ligger nu på bordet. På undersidan av tangentbordet finns falska klubbor vars uppgift är att ge rätt känsla vid anslag som också slår mot tangentens hastighetssensor. Klubborna är monterade i modulen som i bilden ligger ovanpå tangentbordet. Tangenterna kan enkelt demonteras genom att lossa ett metallstöd och en svart ”kilribba” som fixerar tangenternas bakändor. I bilden har alla tangenter i den losstagna oktavmodulen demonterats. Tangenterna sjuts försiktigt bakåt varefter de kan lyftas bort.
Fig. 4 Tangenterna är fixerade på plats med en metallprofil samt en kilribba i plast. Då kilribban tas loss kan en tangent skjutas bakåt och sedan lyftas bort. Det visade sig att det speciellt vid återmonteringen ofta var lättare att montera vissa svarta tangenter före vita tangenter eftersom de vita tangenterna annars låg i vägen vid montering.

För att klubborna skall kunna demonteras måste de två långa gula kretskorten med tangentsensorer tas bort. Totalt blir det då att lossa 66 skruvar …

Fig. 5 Klubbornas moduler (en oktav) är skruvade till de två kretskorten. Det är inte möjligt att lossa en modul utan att lossa kretskorten. I bilden har det ena kretskortet redan demonterats. Längden på ett kretskort är halva längden av tangentbordet, det är alltså skäl att hantera kretskorten med försiktighet så att de inte skadas.

De två kretskorten utgör två enkla scannade brytarmatriser. Antalet kontakter är dubbla antalet mot antalet tangenter eftersom en tangenttryckning alltid aktiverar två kontakter. Kontakterna är monterade på olika avstånd från kretskortet och processorn uppskattar nedslagets hastighet genom att mäta tiden mellan de två kontaktaktiveringarna. I fig. 5 ser man uppstickande gummiben (grå samt genomskinlig) från kontakterna som utgörs av kontaktytor av grafit i gummibubblor som trycks mot spår i kretskortet. Mer om sensorerna senare i texten.

Fig. 6 Klubborna löper mycket dåligt. Notera hur fyra klubbor inte faller tillbaka av egen vikt. Det är också självklart att det inte hjälper att smörja in tangenterna eftersom friktionen finns i klubborna inte i tangenterna. Jag tror inte att det fanns en enda oktavmodul som inte hade kärvande klubbor. Resultatet var att jag servade alla klubbor.

Det är rätt enkelt astt fixa de kärvande klubborna. Man tar en lämplig metalldorn med diametern mindre än 8 mm och slår försiktigt ut axeln som går genom alla hamrarna. Det lönar sig att knacka loss axeln med modulen liggande på ett bord så att man inte blir med en grupp hamrar i famnen. Den urknackade axeln används nu som testverktyg då man med fil, borr eller brotch försiktigt vidgar axelhålet i de olika hamrarna. Jag ökade försiktigt på håldiametern tills klubban löpte lätt utan att kärva men fortfarande utan glapp. Det kan också vara skäl att försiktigt fila klubbans plastdel från sidorna eftersom problemet tydligen är att den gjutna plastdelen sväller med tiden då spänningar från tillverkningen släpper.

Fig. 7 En demonterad klubba. Problemet med kärvande klubba verkar vara att plasten med tiden sväller som en jäsande deg vilket ökar friktionen i hålet i den vita plastdelen överst. Då man jobbar med klubban kan det vara skäl att demontera den lilla triangelformade svarta plastdelen i närheten av axeln. Man kan mycket lätt tappa denna del och jag vet inte var man skulle hitta reservdelar. Lägg den åt sidan då du jobbar med tangenten. Jag tappade en av dessa svarta delar på golvet i den inte välstädade snickarboan men jag hittade den!

Jag behövde ungefär en och en halv timme för att fixa den första oktaven. De följande oktaverna krävde sedan ca. 20 minuter per oktavmodul. Övning ger färdighet.

Efter att de kärvande klubborna var fixade … jag kontrollera alla klubbor inte endast de som ursprungligen märkts med tejp, plockade jag ihop tangentbordet och kopplade det temporärt till instrumentet. Tangenterna fungerade nu perfekt. Det fanns inga kärvande tangenter och touchen var bra. Jag hittade dock ett antal tangenter som uppförde sig konstigt vid en tangenttryckning.Det fanns tre kategorier av fel:

  • Tangenten gav ett mycket kraftigt ljud helt oberoende av hur kraftigt jag tryckte på tangenten.
  • Tangenten gav ett svagt ljud då man tryckte på den och ett kraftigt ljud då man släppte upp den.
  • Tangenten gav ett svagt ljud oberoende av anslagets styrka.

Orsaken till ovanstående fel är följande:

Då tangenten ger ett kraftigt ljud oberoende av hur svagt man trycker på tangenten så betyder detta att den kontakt som ligger längre ifrån kretskortet gör kontakt medan den närliggande kontakten inte gör det. Processorn tolkar då anslagshastigheten som mycket hög med hög ljudvolym som resultat. Lösningen är att kontrollera att det inte finns fett, olja eller damm på kontaktytorna.

Då tangenten endast ger ett svagt ljud oberoende av anslagets styrka så betyder detta att kontakten närmare kretskortet ger kontakt korrekt men den andra kontakten längre ifrån kretskortet sluter inte vilket processorn tolkar som ett extremt långsamt anslag och resultatet blir en mycket svag ton.

Dubbeltonen svag/stark beror sannolikt på kontaminering med t.ex. olja som någon tidigare reparatör hade använt rikligt av. Då tangenten trycks ner så sluter endast den närliggande kontakten till kretskortet med resultatet att vi får en svag första ton. Då jag släpper upp tangenten så har oljan hunnit pressas undan och kontakten längre ifrån kretskortet sluter vilket tolkas som en separat kraftig knapptryckning.

Fig. 8 En tidigare reparatör hade tydligen inte förstått hur avkänningen av knapptryckningar fungerar utan man hade försökt korrigera något fel genom att lägga till ”dämpning?) i form av skumplastbitar. Sensormodulen till vänster är korrekt medan den gula skumplasten till höger inte hör dit.

I fig. 7 har sensorkretskorten monterats loss och vi kan se undersidan och de runda kontakttornen som klubban slår mot. Varje runt torn består av två kontakter. Mitt i ett torn finns en liten rund kontakt kanske en mm från kretskortet. Runt basen på ett torn finns en kontakt som går runt tornet och som ligger mycket nära kretskortet. Då man trycker på sensorn så kommer tydligen ringelektroden först att göra kontakt och sedan centralelektroden. Som jag nämnde ovan så verkar standardkonstruktionen i andra elpianon vara en dubbelrad sensorer med en kontakt per torn.

Man kan utan problem dra loss sensormodulerna för putsning men det blir en del pillrande för att få dem tillbaka på plats. Det är igen skäl att notera att jag inte vill skada någon gummimodul eftersom det kan vara extremt svårt att hitta reservdelar.

Fig. 9 En del av de bortplockade skumplastbitarna som inte skall finnas i sensorerna. Det fanns betydligt mer …

Den jobbigaste delen av reparationen var att hitta problemtangenter. Tangentbordet måste vara hopbyggt för att man skall kunna testa det. För att putsa en kontakt måste jag skruva loss det gula kretskortet i tangentbordet d.v.s. 33 skruvar. Det är skäl att alltid provspela hela tangentbordet och märka konstiga tangenter med tejp och en beskrivning av symptomen. Jag gissar att jag blev tvungen att öppna tangentbordet för justering fyra gånger innan jag fick alla fel fixade.

Fig. 10 Det hade använts rikligt med tunnflytande olja vid tidigare reparationsförsök tydligen för att fixa de kärvande klubborna. Resultatet var att det under en del av sensorerna fanns olja. Notera hur kretskortets svarta kontaktytor är våta av olja och olja finns naturligtvis också på gummidelens grafitytor.

Jag tog loss sensordelen av gummi på två ställen för att fixa kontaktproblem (se beskrivning av symptomen ovan). I fig. 10 ser man hur mittkontakten ser torr ut medan ringkontakten är nerkladdad av olja. Resultatet torde ha varit att ifrågavarande tangenter endast gav ett mycket kraftigt ljud eftersom processorn tror att anslaget sker med nästan oändlig hastighet.

Det visade sig att Biltemas elektronikrengöring på sprayburk fungerade bra. Jag använde vaddstickor fuktade med rengöringsmedel för att putsa kretskortet. Jag tog helt loss sensordelen av gummi och sprutade rikligt av rengöringsämne vid kontaktytorna. I ett skede såg det lite skrämmande ut då rengöringsmedlet tydligen reagerade med gummit vilket fick som resultat att gummidelen rullade ihop sig som en mask. Då jag monterade tillbaka sensordelarna och satte ihop tangentbordet så visade det sig ingen tangent i den genomskinliga sensormodulen i bilden ovan fungerade … uups! Då jag provspelade några timmar senare så hade tvättmedlet avdunstat helt och tangenterna fungerade korrekt.

Fig. 11 Sensormodulen från insidan. Vi ser ringelektroden som i viloläget är väldigt nära kretskortet och tydligen sluter kontakt genast vid en knapptryckning och således sätter igång en hastighetsmätning. I centrum finns en annan elektrod som är moterad kanske en mm högre och som ger inform om när hastighetsmätningen är slut. Notera hur den tvättade sensormodulen försöker rulla ihop sig. Spänningar i gummiblandningen gör ringelektroden elliptisk i stället för cirkelrund. Lyckligtvis så återfick sensorn sin ursprungliga form då allt lösningsmedel hade avdunstat.
Fig. 12 En annan sensor som har tagit stryk av olja. Notera hur tre av fyra ringelektroder helt eller delvis är oljiga.
Fig. 13 Motsvarande sensormodul innan tvättning. Vi ser att tre av fyra sensorer är nedsölade av olja.

Vad blev resultatet

Efter två dagars arbete är instrumentet hopmonterat och allt fungerar perfekt såvitt jag vet. Resultatet blev ett mycket trevligt elektriskt piano med, som jag uppfattar det, ett härligt ljud och mycket realistisk touch i tangenterna till ett pris på ca. 70 Euro då jag blev tvungen att satsa en tia på elektronikrengöringsmedel.

Projektet var väldigt lärorikt. Jag hade ingen aning om att ett elektriskt piano har hammare i likhet med ett riktigt piano. Felsökningen av starka/svaga och dubbla toner gjorde att jag nu förstår hur instrumentet känner av anslagshastigheten och jag kan genom att lyssna på en spelad ton höra om allt är ok eller om det finns ett sensorfel. Jag uppfattar att användningen av två kontakter för varje tangent är genialisk genom sin enkelhet. Ett sensorfel går att känna igen direkt på ljudet d.v.s. jag vet på förhand vilken typ av fel jag kan förvänta mig d.v.s. jag vet vilkendera sensorn som är orsak till problemet.

Notera att de flesta elektriska pianon har sensorerna placerare som två separata mittelektroder ovanför varandra inte som i Behringerinstrumentet kombinerade. Fördelen med den vanligare konstruktionen är att det är möjligt att hitta reservdelar till andra instrument medan det tydligen inte finns mycket reservdelar tillgängliga för Behringer.

Ett jättetrevligt projekt som inte blev sämre av att jag på slutändan fick ett fullt fungerande instrument som jag annars sannolikt hade varit tvungen att betala 500-700 Euro för. Projektet visar också väldigt konkret att en fullständig genomgång av ett modernt elpiano inte är billigt. Då jag Googlade så hittade jag en prisuppskattning gällande service som gick på $500 vilket nog inte är något rövarpris för ett jobb som jag uppskattar att jag, om jag skulle göra om det, skulle kunna göra på en dag. Det stora jobbet var de kärvande tangenterna/hamrarna. Putsning av sensorerna krävde på slutet ungefär en halv timme mellan varven men innan allt fungerade så blev det några varv.

Människoliv har tydligen inget värde

08/09/2021

Det har varit intressant att studera samverkan mellan myndigheter och media under Coronapandemin. Man har stenhårt fört fram vaccin som den enda(*) lösningen på Coronapandemin. Den modell man för fram är att 80% av jordens befolkning måste vaccineras så att man får flockimmunitet som tar kål på viruset.

(*) Om alternativa behandlingsformer är tillräckligt dyra d.v.s. tusentals dollar per behandling så kan de accepteras.

Den officiella modellen har dock ett, inte så litet problem. De vaccin man använder mot COVID-19 är läckande d.v.s. vaccinet förhindrar att den vaccinerade blir allvarligt sjuk … åtminstone i detta skede men en smittad kan bli sjuk utan symptom och mycket effektivt sprida viruset. Man har erfarenhet av läckande virus från uppfödning av höns i det man kallar Mareks sjukdom . Läckande vaccin man gav till djuren, d.v.s. vaccin som håller djuren vid liv till slakt gjorde att man inte längre behövde avliva hela smittade djurbesättningar i stället vaccinerade man djuren och kunde sälja dem normalt.

Problemet var att de vaccinerade djuren fortfarande blev sjuka men de var symptomfria och spred viruset snabbt till ovaccinerade fåglar i omgivningen. Ett större problem var att ett dödligt virus normalt är självreglerande. Om viruset blir alltför dödligt så hinner det inte spridas lika effektivt som ett mindre dödligt virus. De dödligaste varianterna av fågelviruset dödar alla ovaccinerade smittade fåglar inom tio dagar vilket är betydligt dödligare än t.ex. Ebola för människor.

Vaccinationen gör att vaccinerade men smittade fåglar kan sprida viruset under en mycket längre tidsperiod än ovaccinerade fåglar som alltså dör relativt snabbt. Resultatet blir att mycket dödliga varianter kan spridas utan problem. Denna icke önskade effekt av läckande virus är känd och har studerats vetenskapligt.

Eftersom alla vaccin mot COVID-19 utvecklades i rekordfart så betydde detta att man för att vaccinen skulle kunna användas måste ge dem undantagslov eftersom de inte hade gått igenom den normala kontrollprocessen som kräver ett antal år. Undantagslov kan endast ges om det inte finns alternativa behandlingsformer vilket betyder att man av ekonomiska orsaker, det är fråga om miljardbusiness, naturligtvis smutskastade alla alternativa behandlingsformer som verkade lovande. De enda officiellt tillåtna alternativen, som dessutom inte ledde till minskad dödlighet, är extremt dyra (exempel Ramdesivir) vilket automatiskt betyder att ämnet inte är något alternativ för de stora massorna.

Det finns dock mängder av studier som visar att:

  • Olika ämnen besläktade med malariamedicinen Kinin (Hydroxyclorokin) verkar ge ett skydd mot COVID-19 speciellt då ämnet ges tillsammans med andra ämnen (se nedan).
  • Zink försvårar virusets förökning i cellkärnan om det finns tillräckligt av ämnet i cellerna. Ämnen som Kinin (och salmiak, Ammoniumklorid som man älskar i Finland) ökar mängden Zink som förs in i cellerna.
  • Det finns en klar korrelation mellan D-vitaminbrist och risk för att bli sjuk i COVID-19. En följd av detta är att mörkhyade personer som bor långt uppe i norr och som ofta som en följd av en kraftig pigmentering i huden har en låg produktion av D-vitamin genom solens UV-strålning har en större risk att drabbas av svårartad COVID-19. Detta har man observerat d.v.s. det är inte spekulationer.
  • Personer som har svår COVID-19 tenderar att ha låg C-vitaminnivå. Det är möjligt att detta är en följd av att behovet av C-vitamin ökar dramatiskt vid en infektion. Ett ökat intag av C-vitamin som profylax vore sannolikt en god idé.
  • Ämnet Ivermektin som används bl.a. mot skabb hos djur och människor verkar ha en mycket god effekt på COVID-19 både som behandling för en redan smittad person och som profylax. Ämnet har använtsi i tiotals år med mycket få biverkningar. Myndigheterna i många västländer har blockerat användningen av Ivermektin trots att ämnet verkar säkert (se video nedan).

Vi vet av erfarenhet att ovanstående fem punkter har en betydande effekt på COVID-19 och det finns mängder av exempel på detta. Vilken är orsaken till att myndigheterna har varit helt tysta gällande framför allt D-vitamin, Zink och C-vitamin? Det verkar självklart att man statistiskt skulle ha sparat många människoliv om man skulle ha gått ut med en genomtänkt rekommendation + dosering av dessa ämnen åtminstone till riskgrupper. Alternativt kunde man utan problem ha satt ihop ett kombinationspiller att tas dagligen med t.ex. 50 ug D-vitamin, 30 mg Zink och 500 mg C-vitamin. Dosen skulle vara fullständigt riskfri och mycket billig. Resultatet skulle sannolikt ha varit en mätbar minskning i antalet COVID-19 smittade kombinerat med färre vinterförkylningar. Det vore intressant att se hur mycket svårartad depression skulle försvinna som bieffekt av ökat D-vitaminintag. Det är också intressant att notera att brist på vitamin C kan leda till svårartad depression. Hög blodsockernivå verkar kunna blockera upptag av C-vitamin i cellerna vilket försvårar upptaget av C-vitamin. Är den allt vanligare depressionen i vårt samhälle en följd av ett allför högt intag av kolhydrater vilket ger förhöjt blodsocker vilket ger C-vitaminbrist på cellnivå vilket man kunde tänka sig skulle kunna observeras som depression. Ett av symptomen på akut sköbjugg är svårartad depression. Dagens rekommendationer gällande C-vitaminintag är satta absurt lågt d.v.s. strax över gränsen för akut, dödlig, skörbjugg.

Videon nedan, som antagligen snart kommer att blockeras av youtube diskuterar bl.a. de ekonomiska intressena bakom den COVID-19 politik som har förts i världen. Personligen har jag totalt tappat förtroendet för politiker och tjänstemän på hög nivå … korruptionen vekar vara extrem. Jag laddade denna gång ner videon till min maskin lokalt. Videon har åtminstone kunnat ses kl. 8.30 GMT den 8.9.2021.

Brott mot mänskligheten

12/07/2021

Lars Bern presenterade nedanstående extremt intressanta video (se länk strax före bilden) gällande utveckling av COVID viruset och utvecklingen av vaccin mot ifrågavarande virus.

Vi har via media presenterats med ett scenarium där COVID är en virussjukdom som plötsligt har ”hoppat” från fladdermöss till människor. Viruset har dykt upp bland människor i Wuhan ca. 300 km från den grotta där fladdermössen bor. Av någon konstig anledning (/sark) har det visat sig att man experimenterade med fladdermöss i laboratoriet i Wuhan och man hade alltså smittade fladdermöss i burar i laboratoriet i Wuhan.

Man har uppskattat att viruset tills vidare idag har dödat ca. 3.5 miljoner människor vilket rätt snart kan jämföras med nazisternas folkmord i europa på 1930-40 talet.

Medias beskrivning visar sig dock vara grovt tillrättalagd. Mängder av patent på konstgjorda modifikationer på SARS-COVID virus har nu blivit offentliga som beskriver bl.a. spikproteinets konstruktion och modifikationer på spikproteinet. Det stora problemet med patenten är att de täcker tiden från början av 2000-talet fram till ca. 2015. Sannolikt finns det även nyare patent men de är inte ännu offentliga. Det finns patent på vaccin där vaccinet patentsöks innan pandemin hade kommit igång och viruset, om det är naturligt, måste vara okänt. Hur är det möjligt att man har skräddarsytt ett vaccin mot en sjukdom som inte ännu fanns i cirkulation … men viruset undersöktes aktivt i laboratorium och man diskuterade vad som händer om viruset släpps.

Vi behöver en global rättegång mot alla inblandade under rubriken brott mot mänskligheten och brott mot internationella avtal som förbjuder utveckling av bniologiska vapen.

Den länkade videon är trots att den är lång värd att se i sin helhet. Vi ser i praktiken en global konspiration där man sannolikt avsiktligt har släppt ett biovapen. Viruset har utvecklats som ett biovapen men man frågar sig vem som bestämmer i världen då USA, Kina, Canada och Frankrike samt eventuellt flera har samarbetat kring utveckling av detta vapen. Är de internationella konflikter vi ser idag ett spel för gallerierna eller har de olika spelarna blivit osams …

Lars Berns inledande artikel hittar du här.

Videon, som är värd att titta på i sin helhet, hittar du här.

Dr David Martin with Reiner Fuellmich 9/7/21

Kommentarer är naturligtvis välkomna.

Labvirus, konspirationsteoretiker

04/07/2021

Jag har skrivit ett antal artiklar om COVID under det senaste året. En av de första artiklarna kallade jag ”Är coronavirusepidemin ett biovapen som rymt från labbet?”. Artikeln byggde på följande enkelt verifierbara fakta tillgängliga för vem som helst som var intresserad frågan om virusets ursprung. Notera att det har försvunnit länkar från den ursprungliga artikeln till följd av Google youtube ”fact check” som dagens situation igen har visat vara båg.

  • Det finns vetenskapliga publikationer fram till åtminstone 2015 som beskriver modifikation av virus av ungefär samma typ som COVID.
  • Man kunde redan 2015 i princip bygga upp ett syntetiskt virus från virusets genetiska kod som i detta skede hade lästs/analyserats till 100 %.
  • Forskningen bedrevs i samarbete mellan Kina, USA, Kanada och Frankrike eventuellt också andra.
  • Man sysslade med forskning kring ”gain of functionality” d.v.s. man utgår från djurvirus och experimenterar med hur man kan modifiera viruset så att det kan spridas mellan människor.
  • ”Gain of functionality” forskning i t.ex. Irak eller Syrien skulle med hundraprocentig säkerhet klassas som forskning kring biovapen om ett enskillt land skulle forska kring detta. Lösningen verkar då vara att ett antal länder tillsammans forskar i samma sak och då kan påstå att det är civil forskning.

Det amerikanska livsmedels- och läkemedelsverkets chef Fauchi meddelade genast i början av pandemin att sannolikheten för att viruset skulle ha modifierats/skapats i laboratorium var mycket liten. Fauchis e-mail har nu läckt ut på nätet och där ser vi att Fauchis tvärsäkra uttalanden nog hade andra orsaker än vetenskaplig sanning. Fauchi var en av finansiärerna till ”gain of functionality” forskning på det kinesiska laboratoriet i Wuhan. Den artikel i den medicinska tidskriften Lancet som Fauchi stödde sig på var skriven av forskare direkt eller indirekt kopplade till labbet i Wuhan d.v.s. de hade ett egenintresse av att laboratoriealternativet sopades under mattan.

Forskning kring ”gain of functionality” betyder att man tar ett naturligt virus t.ex. från ett djur och modifierar det så att det kan smitta en människa och spridas mellan människor. Samma sak kan naturligtvis också göras för djur men detta spår är inte intressant för forskare som egentligen är ute efter militärt intressanta resultat då utveckling av biovapen inte är tillåtet enligt internationella konventioner.

Hela tanken att man med vett och vilja modifierar ett för människor ofarligt virus, d.v.s. ett virus som endast angriper ett djur, så att det blir en i värsta fall dödlig sjukdom som COVID-19 är naturligtvis sinnessjuk. Det är självklart att risken för att ett modifierat virus rymmer från t.o.m. ett välskött laboratorium hela tiden finns. Resultatet kan, som vi har sett bli extremt dyrbara både gällande människoliv, psykisk hälsa hos befolkningen och naturligtvis ekonomiskt.

Bland Fauchis e-mail hittar vi bl.a. den här diskussionen:

Image

Notera mitt i mailet ”The unusual features of the virus make up a really small part of the genome (<0.1%) so one has to look really closely at all the sequenses to see that some of the features (potentially) look engineered.” Översatt till svernska ungefär: De ovanliga egenskaperna i viruset är en mycket liten del av genomet (<0.1%) vilket betyder att man måste titta mycket noga på alla sekvenser för att se att vissa egenskaper (potentiellt) ser ut att vara konstgjorda.

Vi kan idag se hur det man kallade foliehattsteorier vid början av epidemin börjar vara allmännt accepterade. Vem som helst som med öppet sinne för ett år sedan sökte information kring COVID-19 ursprung kunde ha dragit slutsatsen att viruset sannolikt kom från ett laboratorium. Vilken är då orsaken till att alla media under ett års tid gjorde allt för att lägga locket på och undanhålla information från läsare och tittare? Vilken är den klick beslutsfattare som har makten att globalt styra det vi får veta? Vilka är de andra frågor som eliten styr med järnhand? Min personliga uppfattning är att långköraren klimatet är av denna typ.

Min personliga erfarenhet, sannolikt, av COVID https://spegling.blog/2020/05/08/vad-ar-det-har-corona/

Den ursprungliga artikeln hittar du här.

Corona återgång till normalläge

19/05/2021

Jag tittade som vanligt idag på THL:s (de finska myndigheternas) sidor gällande coronasituationen. Jag reagerade då på en intressant detalj. I Finland har man sedan augusti 2020 mycket grovt uppskattat gjort 15000 coronatest per dag, se bild nedan.

Antalet coronatest per dag sedan pandemin började.

Efter en liten topp positiva prov (bilden nedan) i december 2020 lugnade sig situationen. En större topp positiva kan ses i mars 2021. Vi är inte intresserade av topparna som med stor sannolikhet representerar verkliga fall som har kunnat ses på sjukhusens akutmottagningar och inom intensivvården. Den intressanta detaljen i den senare bilden är att vi hade en platå vid 150-200 positiva prov i slutet av augusti fram till november 2020. Vi ser samma platå, kortvarig denna gång, efter den lilla toppen i december och vi ser igen en platå i maj 2021 på ungefär samma nivå som de tidigare platåerna.

Min uppfattning är att de tre platåniverna i den blå bilden ovan visar att antalet verkliga smittade idag börjar vara mycket nära noll. Det vi ser är själva testets underliggande brusnivå d.v.s. i stort sett testets slumpmässiga andel falska positiva testresultat. Jag motiverar detta med att andelen positiva terstresultat relaterade till antalet testade ligger på ungefär en procent (1%). Vid testning av andra till covid närbesläktade virus har det visat sig att testerna ger mellan 0,8 och 4% falska positiva resultat.

Vi kan enkelt ur bilderna ovan plocka ut antalet positiva tester och beräkna procenten positiva prov på hela mämgden prov. Resultatet blir 0,8 – 1% d.v.s. det är mycket möjligt att största delen av de positiva proven idag är falska positiva provsvar. Mera alarmerande är dock det faktum att om den verkliga incidensen idag skulle vara noll så skulle vi till följd av falska positiva testresultat med dagens nivå på testningen se en coronaincidens över den av Finlande definierade riskgränsen under en tvåveckorsperiod för all framtid … orsaken till att incidensen sommaren 2020 verkar så låg är att man gjorde ungefär en femtedel så många tester som från september 2020 framåt. Om vi korrigerar resultaten från sommaren 2020 så att de är jämförbara med senare massiva testning så ser vi att incidensen är ungefär densamma som idag.

De finska myndigheterna anger att länder med coronarisk är länder där incidensen under en tvåveckorsperiod är högre än 25 smittfall på 100 000 invånare. Vi ser alltså att om vi fortsätter testandet på nuvarande nivå t.ex. 15 000 tester per dag och en antagen nivå på falska positiva kring 1% så bör vi för all framtid ha en falsk incidens på ca. 38 smittade per 100 000 under en tvåveckorsperiod. Om vi fortsätter testandet på dagens nivå så kommer vi aldrig att kunna avsluta pandemin, slavtrasan (andningsskyddet) blir en del av den normala klädseln för all framtid. Genom att fortsätta med dagens testningsnivå så kan Finland inte gå under den gräns vi själva har definierat som risknivå.

Vad måste vi göra för att ta os ur coronahelvetet

Lösningen är att vi måste våga dra ner på testningen eftersom testningen med mycket stor sannolikhet ger stora mängder falska positiva resultat som helt i onödan belastar sjukvårdssystemet. Testa endast personer som visar symptom på corona och som söker sig till läkare till följd av symptomen. En helt annan sak är dock att det naturligvis finns extremt stora ekonomiska intressen i att testningen skall fortsåtta på bred front. Med Finsk prisnivå på ca. 250 Euro per test så är testningen värd 3,75 miljoner Euro per dag eller 112 miljoner Euro per månad vilket absolut inte är något en affärsman spottar åt eller skulle vilja dra ner på …

Ett nygammalt verktyg

03/05/2021

Jag gjorde mig ett nytt verktyg idag. Bilden nedan visar hur verktyget ser ut. Jag gissar att man för 50-100 år sedan utan problem skulle ha identifierat verktyget som något välbekant och väldigt användbart.

Vad använder man verktyget till? Jag fyller på artikeln efter några dagar med mera info.

Fig. Ett gammalt även idag användbart verktyg tillverkat av en ”vantskruv” dock icke marin sådan. Vantskruven har modifierats med vinkelslip och 3D-skrivare (handtag). Kostnad totalt ca. 10 Euro (100 SEK).

Vaccination med icke godkända vacciner?

23/04/2021

De mediciner vi ordineras är väl undersökta och helt säkra att använda, detta är vad vi varje dag får höra via media. Vad vi inte får höra är att miljoner människor ges vacciner som inte ännu har testats och godkänts i enlighet med de processer samhället har ställt upp. Vi använder alltså idag miljoner människor som försökskaniner utan att egentligen med säkerhet veta vilka riskerna är. Formellt väntas de vacciner som nu miljoner människor vaccineras med bli godkända sommaren 2021 men vi vet att två vaccin har haft allvarliga biverkningar.

Utgångspunkten för den här artikeln var ett läsartips.

Vem ljuger?

31.12.2019 meddelar WHO att dussintals människor i Kina har insjuknat i en mystisk luninflammation. Den 11.1.2020 meddelas om det första dödsfallet i Kina. Modernas phase 1 och phase2 vaccinförsök startar i januari respektive mars år 2020. Om det första kända dödsfallet kom halvvägs in i Januari då Modernavaccinet redan testades i phas 1 så är det något som inte stämmer. Vem kom på att börja utveckla vaccinet tre veckor efter att WHO obestämt har meddelat om lunginflammation i Kina. Varifrån fick Moderna material i form av virus och prover från människor mot slutet av 2019 och när togs beslutet att börja utveckla vaccin mot något man inte ens officiellt visste att det existerade? Var utgångspunkten för Modernavaccinet de syntetiska coronavirus som man utvecklat i laboratoriet i Wuhan och för vilka det existerar patent.

Notera att det inte går att patentera en naturlig organism. Om ett virtuspatent godkänns så betyder detta att viruset är konstgjort. Om viruset är konstgjort så faller det under internationella lagar som förbjuder utveckling av biovapen.

En extremt uppsnabbad process för vaccinutveckling kan vara mycket farlig

”Men med den accelererade tidtabellen följde oro för att ett godtyckligt vaccin inte har blivit tillräckligt testat — speciellt säkerhetstestat. Historien visar att det lönar sig att vara försiktig. Ett exempel: Cutter incidenten år 1955 när några satser av ett godkänt vaccin visade sig innehålle otillräckligt inaktiverade virus. Detta ledde till mer än 250 fall av polio som i sin tur i många fall ledde till förlamningar.”

Vilka är de eventuella långvariga biverkningar de nuvarande experimentella vaccinen kan åstadkomma? Jag ser inga problem med att människor i min egen ålder 65+ fungerar som försöksdjur. De problem jag ser är om man börjar ge de experimentella vaccinen åt unga personer som statistiskt inte löper någon risk överhuvudtaget om de blir smittade av COVID-19.

Behöver vi en nationell/global obduktions material- och databank

Om vi får allvarliga biverkningar efter massvaccinationerna så bör man kunna se en förändring i dödsorsaken från klassisk COVID-19 till en situation där människans organ angrips slumpmässigt. Det ända sättet att kunna se detta är om man aktivt samlar data för framtiden. Mörkertalet för vilka personer som dör av COVID-19 och vilka som dör av en samtidigt flunssa torde vara rätt stort.

Försiktighetsprincipen

Vår galna värld har i årtionden talat om försiktighetsprincipen gällande en eventuell marginell global uppvärmning. Man har också aktivt blockerat användning av kärnkraft med hänvisning till försiktighetsprincipen … detta gäller den energiform som ger det lägsta antalet döda per producerad energienhet. Vilken är orsaken till att man utan att blinka gör ett världsomfattande genetiskt experiment där följderna kan vara svåra skador på i värsta fall tiotals procent av världens befolkning. Observera att 10% motsvarar 750 miljoner människor. De nya vaccinen torde bli godkända under sommaren 2021 vilket naturligtvis inte ännu ger någon garanti för att man inte har förorsakat framtida problem och autoimmuna sjukdomar.

Observera!

Jag har inte kunnat titta på nedanstående video i min mobiltelefon. Läkarens, huvudpersonens, ljud var bortputsat medan intervjuarens ljud hördes tydligt. Jag har, som fysiker och således tekniskt relativt kunnig, väldigt svårt att förstå hur denna typ av ”fel” skulle kunna uppstå av en slump. Är tanken den att 90% av tittarna tittar via mobiltelefon. Då man stöter på ett problem är lösningen oftast att man helt enkelt klickar sig vidare. Resultatet blir att oönskat material blir osett utan att personen ens förstår att hen har blivit lurad. Videon går bra att se på en dator åtminstone tills vidare. Jag laddade ner videon på min egen dator eftersom man kan vänta sig att den snart putsas bort av Google.


Intressant länk skapar vi autoimmuna sjukdomar?  Vilka mRNA sekvenser finns i vaccinen. Finns det en sekvens eller finns det flera. Är vaccinerna identiska på olika håll på jorden?

The Cutter incidence 1955. Felaktig tillverkningsprocess leder till mer än 250 poliofall till följd av poliovaccin.

Fiolstall snitten vid knäna?

20/04/2021

Jag har under den senaste tiden jobbat med ett programpaket för mätning av olika akustiska parametrar på en fiol. Paketet är tänkt att fungera som en motsvarighet till den universal voltmätare en elektriker använder. Ett av de program jag har skrivit för detta ändamål kallar jag ”tap” d.v.s. ”knackning” på engelska. Med hjälp av programmet och en mikrofon kan en fiolbyggare enkelt mäta de vanligaste resonanserna i en fiol såsom A0 (Helmholz luftresonansen), Bo, B1-, B1+ etc. Programmet kan också användas som ett instrument för att lära sig förstå hur ett stall fungerar och således hjälpa byggaren att eliminera tonfel i instrumentet.

Ett fiolstall är mycket komplicerat och min uppfattning är att väldigt många byggare gör sina stall enligt traditionella ”recept” som erfarenheten har visat sig ge någorlunda goda resultat. Ett fiolstall är väldigt intressant genom att 100% av ljudenergin som fiolen producerar går genom stallet. Det är självklart att stallet fungerar som ett effektivt filter som släpper igenom energi vid vissa frekvenser mycket bra medan andra frekvenser dämpas. En i fiolbyggarsammanhang rätt välkänd egenskap hos ett stall är den såkallade ”stallskullen” på engelska ”bridge hill”. Stallskullen ger en förstärkning av frekvenserna kring 2,5 – 3 kHz och denna utbredda resonanstopp breddar fiolens frekvensomfång på diskantsidan. Vi vill ha en tydlig diskant upp till kanske 4 kHz som sedan snabbt dämpas vid högre frekvenser eftersom alltför mycket höga frekvenser gör tonen sträv.

Jag köpte för några år sedan en billig, i princip rätt välbyggd, kinesisk fiol på auktion som demonstrationsmaterial för fioljustering på en Folklandiakryssning(*) gissningsvis 2018 (priset var $115) . Under kryssningen demonstrerade jag som representant för fiolbyggarna hur man byter ljudpinnen, justerar stallet etc. med möjlighet för kryssningsdeltagarna att provspela instrumentet efter justeringarna. Jag har efter kryssningen använt instrumentet som ett billigt övningsobjekt för inre justering genom magnetslipning. Jag öppnade instrumentet för något år sedan, mätte och justerade lock och botten. Det typiska felet på billiga kineser verkar vara att speciellt locket är tydligt för tjockt. Även botten kan vara för tjock men detta gäller främst sido-områdena eftersom bottenplattans mittdel gärna får vara relativt tjock. Jag började för några år sedan att vid sidan av nordisk folkmusik försöka lära mig kletzmermusik och instrumentet kom att bli mitt ”Kletzmerinstrument”.

Jag har jobbat, av och till, en hel del med instrumentet men jag har inte varit helt nöjd. Fiolen har som ett experiment ett relativt tunnt stall vilket lätt leder till att tonen blir ljus men basen inte så bra. Jag beslöt för några dagar sedan att mäta mig igenom ett stall från råstallet till ett färdigt spelbart stall. Resultatet blev några tiotal spektra från olika skeden av tillverkningen av stallet. Då jag skar till bågen upptill så att stränghöjden skulle bli den önskade så steg stallets huvudfrekvens från ungefär 500Hz till ca. 650 Hz. Jag reagerade genast på att 650 Hz ligger mycket nära den grop vi vill ha i responsen kring 700 Hz för att fiolen inte skall låta nasal.

Det verkade självklart att den stora höjningen av frekvensen hos den största resonanstoppen var en följd av att jag tog bort rätt mycket massa från stallets övre del. Hur skulle jag bära mig åt för att flytta tillbaka huvudresonansen till trakten av 500 Hz där jag antog att den borde finnas. Mitt resonemang utgick ifrån att jag borde mjuka upp stallet t.ex. genom att förstora öronens öppningar samt göra kanalerna mellan öronöppningarna och hjärtat smalare. Resultat blev dock obestämt med en sänkning på i bästa fall 10-20 Hz.

Följande försök var att höja valvet mellan benen och på detta sätt göra benen mjukare och på detta sätt få ner resonansen. Samma problem som tidigare. Huvudresonansen sjönk men relativt obetydligt.

Jag hade avsiktligt gjort det nya stallet betydligt tjockare nedtill än orginalet vilket ju i sig kunde tänkas göra det styvare och höja frkvensen … å andra sidan borde tjocklekens inverkan rent teoretiskt vara relativt liten. Plötsligt slog det mig, då jag satt och tittade på stallet, att snitten på knäna saknades och att deras effekt kunde vara att göra benen/knäna mjukare vilket borde sänka stallets resonansfrekvens.

Knackmätningen av stallet gjordes så att kanske 2 mm av stallsfötterna drogs fast i ett skruvstäd. Mikrofonen var en stormembransmikrofon av typen t-bone USB SC-440. Mikrofonenens avstånd till stallets platta baksida var ungefär 5 cm. Jag använde en svetselektrod av Volfram med diametern 2,3 mm som hammare och knackade tre gånger med kanske 2 sekunders intervall på örat ungefär i höjd med öronöppningens översta del. Bilden nedan består alltså av tre spektra som ligger på varandra därav de olika färgerna. Programmet söker själv fram de olika knackningarna och beräknar separata spektra för de olika knackningarna. Programmet tillåter mig att föra kursorn till resonanstoppen i mitten av bilden och avläsa motsvarande frekvens.

En aning matematisk bakgrund

Ett spektrum är egentligen en kombination av ett stort antal sinuskurvor (vågkurvor) valda så att om vi adderar alla dessa olika frekvensers amplituder och faser så kan vi återskapa den ursprungliga tonen vi spelade in via mikrofonen. I vårt fall så representerar alltså spektret alla de frekvenser vi skulle behöva kombinera för att återskapa ljudet från en knackning.

Det finns en alldeles speciell teoretisk ”knackton” som inom matematiken och fysiken går under namnet Dirac’s delta puls d.v.s. en knackning som är i princip oändligt kort men som har en yta under kurvan som är lika med ett. Denna mycket speciella puls har egenskapen att vi för att skapa den från olika separata frekvenser måste summera alla frekvenser från noll till oändligt och alla dessa frekvenser skall ha konstant amplitud! En skarp knackning motsvarar således i princip att vi skulle göra ett frekvenssvep med (någorlunda) konstant amplitud genom instrumentet. En knackning är naturligtvis endast en grov approximation av deltapulsen men jag försöker göra pulsen skarp genom att använda volframstaven i stället för t.ex. en penna. Min knackning på stallet betyder alltså att jag gör ett frekvenssvep genom stallet och tittar på vilka frekvenser som går igenom starka och vilka som dämpas.

Sagt och gjort. Jag hade mätningar av stallet före jag gjorde snitten och mätte stallet på nytt efter snitten och kunde konstatera att huvudtoppens frekvens sjönk väldigt kraftigt.

I stället för en huvudresonans på ca. 650 Hz så låg resonansen nu på mellan 515 och 530. Effekten var dramatisk och G- och D-strängarna klingade mycket bättre utan den torrhet som fanns tidigare.

Då jag provspelade fiolen med det gamla och det nya stallet så märkte jag plötsligt att det omodifierade gamla stallet saknade snitten! Perfekt! Nu kunde jag göra en serie mätningar av orginalstallet före modifikationen och därefter modifiera stallet och göra samma mätningar på nytt. Bilderna nedan är från modifikationen av det ursprungliga stallet.

Det gamla stallet, ett sannolikt falskt AUBERT stall, före modifikationen.

Fig. Notera att snitten vid stallets knän saknas och endast finns antydda.
Fig. Situationen före modifikation. Huvudtoppen ligger vid ungefär 630 Hz.
Fig. Stallet efter att snitten är skurna. Fiolen är en ”konstgjort” åldrad kines som ropades in för $111 för några år sedan. Fiolen är ett lämpligt testobjekt eftersom världen inte går under om jag klantar mig och förstör instrumentet.

Efter att jag lade till snitten i knäna så sjönk huvudresonansfrekvensen kraftigt med ca. 100 Hz vilket är att uppfatta som dramatiskt.

Fig. De skenbart helt obetydliga snitten flyttar huvudresonansen nedåt med ungefär 100 Hz d.v.s. förändringen är dramatisk!

Mitt mätinstrument vid modifikationer av ett instrument är att med hjälp av egna datorprogram beräkna de såkallade Dünnwaldparametrarna som Anders Buen har beskrivit (se källan i slutet av artikeln). Dünnwaldparametrarna beskriver vilken repons/klangfärg 30 st. gamla toppinstrument har. Målet vid justering blir då att lägga in det egna instrumentet så att det helst ligger någonstans i mittfältet bland toppinstrumenten. Gissningsvis är instrumentet då inte åtminstone urdåligt.

Bilderna nedan visar mätning av instrumentet med det gamla ojusterade stallet, de första sex mätningarna och därefter ytterligare fem mätningar efter modifikationen d.v.s. den enda ändringen var att lägga till snitten. Stallets plats mättes före och efter justeringen och den fria stränglängden mot stränghållaren var 55 mm med en mensur på 330 mm.

Bilderna är tagna ur mitt Vtrim programs databas. Jag mäter så att jag spelar en halvtonsskala i första läget från låga G upp till H på DE-strängen. Spridningen är rätt stor eftersom jag sannolikt inte spelar på exakt samma sätt från gång till gång. De röda punkterna visar visar det egna instrumentets Dünnwaldparametrar i förhållande till de 30 referensinstrumentens motsvarande parametrar. Totalt har jag i bilden gjort 11 mätningar 6 med det oförändrade stallet och fem efter justeringen. Notera att man skall ta referensinstrumentens parametrar med en ganska stor nypa salt eftersom rumsakustiken där ljudet spelades in är okänd. Likaså är akustiken i rummet där jag själv spelar endast jämförbar med tidigare spelomgångar i samma rum. Jag spelade in halvtonsskalan på ca. 2 m avstånd från mikrofonen. Jag skulle gärna ha hållit ett större avstånd men rummet är för litet. Rummet är relativt kraftigt dämpat.

Fig. Instrumentets basrespons före stallsjusteringen kan ses i desex röda punktedrna till vänster i figuren. Den blå kurvan är de trettio referensinstrumentens motsvarande värden. Linjerna (+) upptill och nertill visar toppinstrumentens motsvarande högsta samt lägsta motsvarande värded. Får man in det egna instrumentet någonstans i mittfältet så kan man antagligen vara rätt nöjd. Kletzmerfiolens mätta bas efter modifikationen blev helt bra.

Fig. Instrumentets mätta Dünnwald-nasalitet låg före modifikationen i huvudsak utanför variationsintervallet för toppinstrumenten med genom att snitta stallet förbättrades värdet så att vi ligger inom toppinstrumentens grupp.

Dünnwalds parameter för Brillians/Klarhet påverkades rätt lite. Min erfarenhet har varit att det ofta för mig har varit besvärligt att lägga in nasaliteten så att den blir bra. Basen är rätt enkel att justera in och brilliansen brukar ligga på plats direkt.

Fig. Vi ser att snitten gjorde att brilliansen sjönk något men helt obetydligt. Brilliansen är helt bra.

Min erfarenhet är att Dünnwaldparametrarna förändras rätt snabbt (timmar-dagar) efter en modifikation som den vi gjorde genom att snitta knäna. Jag gissar att det vi ser är att egenskaperna hos trämaterialet i stallet förändras då den råa träytan oxiderar och jag gissar att ytan samtidigt hårdnar.

Slutkommentar

Experimentet visar att snitten vid ett fiolstalls knän är nödvändiga och de ger ett hörbart resultat. Min personliga uppfattning efter att ha byggt några nyckelharpor är att det sannolikt skulle vara en god idé att lägga till någon typ av motsvarande inskärningar på fötterna på en nyckelharpas stall nära locket. Jag uppfattar att jag på nyckelharpa har haft problem med att få den respons jag vill ha på C- och G-strängarna. Kunde eventuellt denna modifikation hjälpa? Jag gissar att man kunde lägga två eller tre snitt med såg t.ex. 5 mm, 10 mm och 15 mm upp från locket skuret från insidan och utsidan. Snitten görs så djupa att de går igenom något mer än halva stallsbenets tjocklek. Resultatet blir då ett knä som borde fungera som knät på ett fiolstall utan tekniska komplikationer. Funktionellt bör effekten bli densamma d.v.s. vi sänker stallets huvudresonans vilket bör leda till att de lägsta strängarna fungerar bättre.

Tydligen måste jag fixa till ett nytt stall till någon av mina harpor och göra motsvarande mätningar som ovan för att verifiera att detta även fungerar på nyckelharpor samt naturligtvis också se om man får en positiv effekt av modifikationen.

(*) Under många år har spelmän och folkdansare i Finland gjort en kryssning i början av januari med start fredag kväll och hemkomst lördag kväll med någon av Silja Lines båtar. Fiolbyggarna har ställt ut instrument och ibland har vi kunnat hjälpa någon spelman om olyckan gar varit framme t.ex. genom att sätta i en omkullfallen ljudpinne eller andra enkla småreparationer.

Källor: Anders Buen: On Timbre Parameters and SoundLevels of Recorded Old Violins https://www.akutek.info/Papers/AB_Timbre_Parameters.pdf

Finlands orakel, en titt i min kristallkula

05/04/2021

I de finska TV-nyheterna igår konstaterades att antalet covidsmittade hade sjunkit kraftigt till påsken vilket ju är glädjande eftersom människorna då har kunnat fira en glad påsk utan att oroa sig för coronaepidemin.

Crystal Ball, Snow, Winter, Snowy

Bild: Man kan tydligt se att världen idag är helt up och ned!

Jag gör nu, i egenskap av Finlands bästa gömda orakel följande förutsägelse som alla mina läsare själva kan kontrollera inom de närmaste dagarna! Min kristallkula visar tydligt att:

Antalet covidsmittade som på söndagen den 4.4 enligt nyheterna var 302 kommer att öka kraftigt. Min kristallkula visar tydligt att vi mot slutet av veckan d.v.s. torsdagen den 8.4 kommer att ha ungefär 650 nya smittade utan att antalet intagna för intensivvård kommer att öka i samma proportion.

Min kristallkula visar också att ökningen i antalet smittade efter påsk kommer att att användas som argument för kraftiga politiska åtgärder. Situationen kommer att användas som argument för att en kraftig nedstängning av samhället är nödvändig och att ny lagstiftning snabbt behövs för att kunna genomföra de tidigare planerade nedstängningarna.

Intressserade läsare kan själva kontrollera hur god min kristallkula är. Normalt brukar den ge resultat med felgränser på ca. +/- 25% d.v.s. efter att ha tittat i kristallkulan så kommer vi att se mellan ca. 500 och 800 nya smittade dock så att det mest sannolika ligger mellan 600 och 700 smittade. Finska THL (Terveyden ja hyvinvoinnin laitos/Institutet för hälsa och välfärd).

Här går det att kontrollera profetian! Notera dock att du måste vänta till den 8.4 eftersom THL saknar en fungerande kristallkula!

Covidsituationen i Finland borde jag vara rädd?

02/04/2021

I Finland försökte regeringen nyss driva igenom stränga regler med begränsning bl.a. av den personliga rörelsefriheten. Det är intressant att notera hur myndigheterna försöker tvinga igenom allt hårdare restiktioner gällande vad medborgarna får göra trots att Finland hela år 2020 hade en negativ överdödlighet d.v.s. man kunde inte se att coronaepidemin skulle ha förorsakat några signifikanta överlopps dödsfall (källa THL).

Inspirationen till den här artikeln är att min syster som bor i Norge upplyste mig om att den länk till en video jag länkade till i föregående artikel inte längre fungerar. Videon är borttagen för att den ”strider mot Googles regler”. Vilka dessa regler är säger man aldrig.

Jag lade upp en ersättande länk till en audioversion av ifrågavarande video och jag skulle vara mycket intresserad av vilka de ”extrema” tankegångar videon/diskussionen innehåller som fick Google att ta bort videon? Vi lever i ett globalt samhälle där tydligen endast en åsikt i taget är tillåten och den som inte följer denna regel kan utan möjlighet till överklagande med omedelbar verkan göras till en ickeperson.

Jag har gjort två diagram över coronasituationen i Finland som argument för den föregående artikeln.

Den första bilden visar andelen positiva prov bland alla tester man gjort inom en viss tidrymd (en vecka). Notera hur de smittades andel av det totala antalet tester har varit rätt konstant och hur sommaren 2020 som då uppfattades vara någorlunda under kontroll har en högre andel smittade jämfört med ifrågavarande totala antal tester under samma period. Idag, då regeringen skulle vilja införa stränga restriktioner i medborgarnas frihet att röra sig, så är andelen smittade/testade lägre än under sommaren då ”antalet smittade” och ”antalet döda” till följd av väldigt begränsad testning båda var väldigt låga. Situationen har inte märkbart förändrats. Vi är idag mitt i den normala influenssaperioden då människornas motståndskraft efter den mörka vintern är som lägst, vilket syns som en marginell ökning av det relativa antalet positiva testresultat. De stora mängder smittade vi hör om i media är en följd av att man sedan sommaren 2020 har ungefär sexdubblat mängden testningar. Om vi idag skulle testa lika aktivt som under sommaren 2020 så skulle antalet smittade, som idag ligger på ca. 600/dag, vara ungefär hundra d.v.s. det skulle inte finnas några som helst argument för en drakonisk nedstängning.

Följande kurva är egentligen intressantare. Man har motiverat de drakoniska nedstängningarna av samhället med att man skyddar befolkningen mot att dö i covid. Då pandemin startade på våren 2020 så gjordes det väldigt få tester och de människor som blev svårt sjuka tog sig till sjukhus där en del också avled. En intressant synvinkel på nedstängningarna blir då: Hur stor del av de människor som testar positivt för Covid kommer att dö?

Vecka 16 våren 2020 var dödligheten hos patienter med positiv diagnos/ testresultat ungefär 10,5% d.v.s. rätt högt. Situationen förbättrades rätt snabbt och mot slutet av juni 2020 låg dödligheten på 3,4% d.v.s. lite mer än en tredjedel av toppvärdet på våren. Vid mitten av november (vecka 47) hade dödligheten sjunkit till 1,07% d.v.s. ungefär en tiondel av situationen på våren. Efter en liten fluktuation i början av 2021 (vecka 1) fortsätter dödligheten att sjunka till ungefär en trettiondel av vårens dödlighet.

Hur skall man tolka den senare kurvan?

Min uppfattning är att det finns två faktorer som i huvudsak spelar in. Den första är att sjukvården relativt snabbt lärde sig hantera svåra covidinfektioner. Till en början var tydligen intubering, d.v.s. man förde ner en slang i lungorna på patienten för att hjälpa hen att andas, standardprocedur vid andningsproblem. Det visade sig dock att intubering inte var bra och man övergick till att ge extra syrgas men inte intubera vilket gav mycket lägre dödlighet. På olika håll i världen har man dessutom experimenterat med olika ämnen för att korta av sjukdomsförloppet t.ex. tillskott av D-vitamin, C-vitamin, Zink och många andra. Denna inlärningsprocess är i alla avseenden positiv och ett stort tack går till all sjukvårdspersonal och forskare.

Den andra faktorn som skulle förklara den sjunkande dödligheten i förhållande till en kraftigt ökande mängd positiva testresultat är om man har skruvat upp känsligheten i testerna. Resultatet skulle då vara ett ökat antal positiva testresultat som dock är falska. En person med ett falskt positivt resultat är sannolikt helt frisk och har ingen ökad dödsrisk vilket leder till att den relativa dödligheten sjunker. Jag skulle vara mycket intresserad av länkar till vilken känslighet man har standardiserat i de Finska testerna.

Frågan om falska positiva testresultat kan betraktas ur en intressant vinkel. I TV-nyheterna nångång under den senaste veckan (v 13 2021) nämndes i förbifarten att man i ungefär 40% av fallen med ett positivt covidtest inte har kunnat hitta någon smittokälla. Antag att smittospårningen är effektiv, förklaringen skulle då vara rätt enkel. Om vi bland de positiva testresultaten har en betydande mängd falska positiva resultat så borde detta kunna ses som smittade som inte har fått smitta via en känd källa vilket ju stämmer eftersom en falsk positiv ju är frisk. Den första grafen visar att andelen smittade blande alla testade ligger på ungefär 3% i början av 2021. Om vi nu antar att mörkertalet 40% vid smittspårningen beror på falska positiva så kan vi enkelt beräkna hur stor mängd falska positiva vi har. Resultatet 40% av 3% är 1,2%. Det finns amerikanska uppskattningar av hur mycket falska positiva resultat vi får då vi testar en population där andelen smittade är låg, jag antar att 3 smittade på hundra personer kan uppfattas som en låg smittograd. De amerikanska rapporterna talar om 1-1,5% falska positiva resultat och vår överslagsberäkning ligger precis i mittfältet.

Diskussionen gällande dödlighet förändras också betydligt då man på THL:s sidor ser att en person som noteras som död med covid måste ha dött inom en månad från ett positivt testresultat. Man samkör två register där det ena har information om huruvuda personen testade positivt och det andra när personen dog. Systemet säger ingenting om vilken den verkliga egentliga dödsorsaken var (hjärtproblem, cancer, lungproblem, demens …). Det finns uppskattningar som säger att ungefär 15% av de personer som bokförts som döda med covid verkligen dog AV covid. Dödstalen ovan borde således sannolikt multipliceras med 0,15. Risken för att dö AV covid skulle då under våren 2020 har varit ungefär 1% (högt men inget specxiellt i flunssatider). Under sommaren skulle risken för död AV corona med ett positivt prov sjunka till 0,5% och nu då man vill införa drakoniska nedstängningar så skulle den verkliga risken vara ungefär 0,05% d.v.s. i stort sett obefintlig.

Min personliga uppfattning utgående från ovanstående resonemang är att det inte finns goda argument för en drakonisk samhällsförstörelse av främst små och medelstora företag. Det som ligger ibakgrunden är nog något annat än omsorg om landets befolkning.


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

Canadian journalist Donna Laframboise. Former National Post & Toronto Star columnist, past vice president of the Canadian Civil Liberties Association. New posts: Mondays & Wednesdays.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares news about TED Talks and TED Conferences.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: