Vikingasjukan (Dupuytrens kontraktur)

13/09/2020

Vikingasjukan eller Dupuytrens kontraktur är en intressant sjukdom som fått sitt namn Vikingasjukan eftersom den är vanligare i Norden än på andra områden i världen. Det är fråga om en bindvävssjukdom där förändringar i handens bindväv (kollagenförändring) med tiden leder till att ett eller flera fingrar dras ihop och böjs. Orsaken till att jag började titta på denna sjukdom är att jag har två goda vänner med denna sjukdom.

Precis som vid många andra sjukdomar med okänd orsak så konstaterar man att det antagligen är en genetisk sjukdom som då eventuellt ärvs inom vissa släkter, men är det faktisk så?

En sjukdom som går i en släkt kan naturligtvis vara genetisk men den kan också bero på att ett specifikt levnadssätt inklusive kost ärvs över flera generationer. Vi kan här tänka på Gamla Testamentets konstaterande att vissa fenomen kan ärvas upp till sjunde led … jag antar att det antikens skribent då tänkte på var kost, livsinställning och andra saker man lyckades belasta sina barn med som i sin tur förde förbannelsen vidare . Exakt samma fenomen kan antagligen ses i vissa släkters framgång där en vettig livsinställning, intresse för att lära sig etc. också kan leva kvar i många generationer, denna gång dock i positiv bemärkelse.

Kan det finnas fysiska orsaker till Vikingasjukan

Som mina läsare vet så har jag skrivit många artiklar om olika bristsjukdomar. Typiska allvarliga bristsjukdomar man känner till från historien är brist på C-vitamin som ger skörbjugg. Brist på vitamin B3 som ger Pellagra. Det verkar rätt klart att brist på D-vitamin ger störningar i immunsystemet med kraftigt ökad risk för komplikationer vid COVID-19 om patienten har D-vitaminbrtist.

Ett naturligt sett att titta på Vikingasjukan vore då att betrakta norden och områden med kraftig nordisk påverkan t.ex. Vitrysslan och Ukraina och ställa sig frågan om det finns några gemensamma tänkbara brister som kunde ge upphov till en bristsjukdom som vi kallar Vikingasjukan.

Vi vet att norden är fattigt på Jod som vi oftast får från haven. Istiderna har antagligen spolat bort den Jod vi hade i marken. Man har noterat jodbristen som kan ge upphov till struma och myndigheterna har åtgärdat problemet genom att lagstifta om att jod måste tillföras i koksalt. Jodiserat koksalt har i praktiken helt eliminerat jodbristen. Åren efter Tjernobylolyckan i Ukraina, där bl.a. radioaktiv jod kom ut i omgivningen, gjorde man stora undersökningar av befolkningens sköldkörtel eftersom radioaktiv jod samlas i sköldkörteln som kan skadas eller förstöras. Man konstaterade vid dessa undersökningar att det är svårt att skilja på skador från kärnkraftsolyckan och den jodbrist som också förekommer i området vilket pekar på att åtminstone ”Vikingaområdet” Ukraina också har jodbrist.

Diskussionen om Jod ovan betyder inte att jag skulle misstänka att Vikingasjukan skulle bero på jodbrist men antag att det finns andra spårämnen som har sitt ursprung i havet som inte ger lika direkta och synliga effekter som Jod och eventuellt effekter som kräver årtionden för att bli synliga. Jag har från tidigare artiklar sett att det i norden finns områden som är extremt fattiga på grundämnet Bor … så fattiga att man noterat tillväxtskador på bl.a. Gran till följd av borbrist.

Borbrist kan ge upphov till intressanta skador.  Akut borbrist ger synliga skador på vissa växter vilket växtfysiologen Dr Newnham lade märke till. Han lade också märke till att olika typer av ledskador verkade förekomma på områden som vara så fattiga på Bor att växterna tog skada. Artrit d.v.s. ledskador är ofta en följd av att ledernas slitytor inte återbildas korrekt utan det blir slitageskador något vi ser överallt här hemma i norden. Ledskadorna kan alltså åtminstone delvis vara en följd av rubbad kollagenproduktion. Var och varannan människa verkar få ledskador som kräver byte av leder d.v.s. man lägger in konstgjorda leder i stället för skadade leder.

Är Vikingasjukan i grunden borbrist?

Jag började nu söka allmänt kring Dupuytrens kontraktur, vikingasjukan och spårämnesbrister. Sökning ”Dupuytrens contracture boron”. Jag hittade då (naturligtvis bland mycket annat) en väldigt intressant länk:

Dupuytrens contracture (bent finger) treated by boron and DMSO. Behandlingen går ut på att gnida in en blandning av borsyra, DMSO och Aloe Vera i huden. Personen tog också tillskott av bor via munnen dagligen motsvarande 10 mg bor. Själv brukar jag ibland ta extra bor i form av borax men jag har inte åtminstone ännu vikingasjukan.

Personen rapporterar att han själv lyckades eliminera problemet på ca. två år. Hustrun hade samma problem men behandlingen var i detta fall endast delvis effektiv.

Vad är DMSO

DMSO är ett intressant ämne Dimetyl Sulfoxid som uppfanns på 1800-talet inom pappersindustrin. Ämnet har den intressanta egenskapen att det ökar hudens genomsläpplighet för olika ämnen. I ovanstående fall så kan DMSO fungera via två olika spår. Det första spåret är att DMSO lokalt ökar tillgången till Bor vilket i sig gör att Vikingasjukan eventuellt börjar gå tillbaka. Det andra spåret är att bindvävnadsskadan som vi kallar Vikingasjukan i sig delvis förhindrar diffusion av nödvändiga ämnen till den skadade bindväven. DMSO kan då i sig, då DMSO tränger genom huden, öka intag av spårämnen till bindvävnaden helt oberoende av att vi använde DMSO tillsammans med bor. DMSO används i begränsad omfattning inom medicinen bl.a. för att behandla bl.a. sjukdomar i urinblåsan men i östeuropa används DMSO också i salva för att behandla bl.a. inflammationer i senor.

Notera!

Jag har inte själv testat ovanstående (ännu). Jag förväntar mig mera information inom den närmaste tiden. Tanken är att i praktiken undersöka hur Bor + DMSO fungerar.

Var hittar jag Bor och DMSO

Jag känner inte till någon firma som över disk skulle sälja DMSO. Ämnet är en normal bulk-kemikalie som är välkänd inom kemi och forskning.  DMSO hittar man bl.a. på ebay, jag hittade en leverantör i Polen vilket bör leda till snabb leverans. Själv har jag hittat Bor på ebay både i form av borsyra och borax. EU försöker sätta käppar i hjulen men åtminstone idag hittade jag både borax och borsyra via Polen.

DMSO sök på DMSO.

Bor sök på Boric Acid eller Borax. Notera att borsyra och borax inte är samma sak men båda innehåller Bor.

Annat

Eftersom Dupuytrens kontraktion ”Vikingasjukan” är en bindvävnadssjukdom som åtminstone delvis beror på störd kollagenproduktion så skulle jag personligen se till att jag får i mig tillräckligt C-vitamin (1-2 g/dag minimum uppdelat över dagen … eller mera. Själv äter jag mellan fem och tio gram C-vitamin per dag). Jag skulle också ta D-vitamintillskott.

Jag konstaterade ovan att jag startade från Jodbrist. Som ett absolut minimum skulle jag kontreollera att det salt jag använder är jodberikat.

 

Intressanta länkar:

DMSO: https://en.wikipedia.org/wiki/Dimethyl_sulfoxide

Behandling av Vikingasjukan: https://vitamindwiki.com/Dupuytren%E2%80%99s+Contracture+%28bent+finger%29+treated+by+Boron+and+DMSO+-+2016

Klassisk Borbrist och ledskador: http://www.rexresearch.com/newnham/newnham.htm

Pellagra: https://en.wikipedia.org/wiki/Pellagra

Vikingasjukan: https://www.netdoktor.se/skelett/krokigt-finger/artiklar/vikingasjukan-dupuytrens-kontraktur-krokigt-finger-vanligare-bland-skandinaver-och-man/

COVID behöver vi faktiskt vaccin?

10/09/2020

Hela vårt samhälle har focus på hur COVID-epidemin skall kunna bekämpas. Det enda ”hållbara” verktyg man erbjuder för att slippa nedstängningar och samhällsförstörelse i framtiden är vaccin mot viruset. En intressant fråga blir då om det finns relevanta alternativ till vaccin.

Vaccin mot influensa har varierande effektivitet år från år eftersom virus muterar och vaccinutvecklarna tvingas gissa vilka varianter som kan tänkas dyka upp följande influensaperiod. Gissar man fel så blir skyddet inte speciellt bra. Det har visat sig att influensavacciners skyddseffekt varierar mellan ca. 10% (2004-5) och 60% (2010-11). Källan är webMD ”How effective is the flu vaccine”.

Då vi ser på när influensan grasserar som värst så ser vi att det främst är jan-mars på norra halvklotet. Skolmedicinen konstaterar att detta beror på att virus sprids bäst i kall torr luft. Det finns dock en annan faktor som sällan nämns och det är att kroppens D-vitaminnivå är som lägst vid den här tiden på året (på södra halvklotet juli – september). Förklaringen att orsaken skulle vara kall torr luft haltar betänkligt då vi vet att graden av uppvärmning och därav följande torr luft varierar kraftigt med latituden (hur långt norrut/söderut från ekvatorn man befinner sig).

Då vi ser på hur COVID drabbar mörkhyade personer (notera att detta inte är rasism) så är mortaliteten i  västvärlden ca. tre gånger högre än för vita. Skall man tolka detta som att svarta är tre gånger känsligare för kall torr luft (/sark) eller gäller den naturliga förklaringen att orsaken är att den kraftiga pigmenteringen gör att väldigt lite D-vitamin bildas på högre breddgrader. Mätningar visar att 82% av den svarta befolkningen, 70% av spanskättlingar och 42% av den övriga befolkningen har D-vitaminbrist. Vita har inte samma problem som mera mörkhyade eftersom evolutionen har gjort att vi kan producera D-vitamin i huden också då UV-strålningen är svag. De mörkhyade har en mortalitet i COVID som är flera gånger högre än för vita. Notera dock att även ljushyade kan ha D-vitaminbrist till följd av levnadssätt. T.ex. i Spanien undviker människor att i onödan röra sig i solen vilket kan leda till D-vitaminbrist trots mycket sol, mera om detta nedan.

D-vitaminets effekt på virus

Jag konstaterade ovan att det finns en klar korrelation mellan influensa och den period då D-vitaminivån är som lägst i befolkningen. På motsvarande sätt ser vi att influensaepidemier klingar av kraftigt under sommaren då D-vitaminnivån stiger till följd av mera sol och mindre kläder.

Vi vet, sedan början av COVID-epidemin d.v.s. från början av året, att patienter som varit så sjuka att de tagits in på sjukhus typiskt hade kraftig D- och C-vitaminbrist. Vi vet att båda vitaminerna spelar viktiga roller i immunsystemets funktion men klara kvantitativa mätningar för hur kraftig inverkan är på immunsystemet har saknats.

D-vitaminets inverkan på COVID-19 dödligheten

Melzer följde upp 489 patienter för vilka man hade mätningar av D-vitaminnivån från det gångna året. Undersökningen kunde inte ge någon klar orsak/verkan men det visade sig att patienter med obehandlad D-vitaminbrist (20 ng/ml) löpte en mer än 50% högre risk att smittas av COVID-19 än patienter med tillräckligt hög D-vitaminnivå. Notera att en höjning av D-vitaminnivån har ungeför samma effekt som ett influensavaccin (se ovan).

Blindförsök

I Spanien har man gjort mycket intressanta experiment. Reina Sofia University Hospital, Córdoba Spain, studerade 76 patienter som togs in på sjukhuset för COVID-19 infektion. Alla patienter gavs samma grundläggande behandling enligt bästa förståelse. Behandlingen var hydroclorokin, azitromycin.  

Patientgruppen delades slumpmässigt in i två grupper och den ena gruppen gavs utöver behandlingen ovan calcifediol d.v.s. aktiv D-vitamin (som levern inte behöver aktivera). Studien gjordes som ett blindförsök där alltså varken läkaren eller patienten visste till vilken grupp patienten hörde.

Resultatet var intressant. I patientgruppen som fick D-vitamin behövde två procent av patienterna intensivvård medan intensivvårdsbehovet i gruppen som inte fick D-vitamin var 50%. Av de 13 patienter som inte fick D-vitamin (calcifediol) dog två personer.

Konklusion

Den senare studien visar att D-vitamintillskott kraftigt påverkar utfallet i positiv riktning för patienter som är så sjuka att de måste behandlas på sjukhus. Risken att få allvarliga komplikationer minskar kraftigt om D-vitaminnivån i kroppen höjs även för patienter som är svårt sjuka då behandlingen inleds.

Den första studien visar att risken att överhuvudtaget få sjukdomen minskar kraftigt om D-vitaminnivån är tillräckligt hög.

Kombinationen av ovanstående tyder på att en påbjudan om D-vitamintillskott för hela befolkningen sannolikt skulle ha en betydligt bättre effekt än ett oprövat vaccin. D-vitaminet har också andra positiva effekter. D-vitamin i kombination med C-vitamin bör ha en positiv effekt på osteoporos, på ledskador etc.

För personer som förstår engelska så berättar Dr John Campbell om ovanstående rapporter.

Notera!

D-vitamin är fettlösligt och man vet att en kraftiv överdosering kan ge skador, även allvarliga sådana. Ett längre tids intag av över 400 ug D-vitamin är sannolikt farligt. Det torde vara ofarligt att på våra breddgrader ta 50-100ug D-vitamin per dag. Säkrast är naturligtvis att mäta D-vitaminnivån. En önskad nivå ligger på ca. 120 ng/ml.

Jag anklagar

Ovanstående är inte ”raketvetenskap” d.v.s. varje person med ens begränsad tankeförmåga kan sluta sig till ovanstående utgående från tidpunkten för influensaepidemierna. Redan i början av COVID-19 epidemin fick vi rapporter från Kina om att patienterna tenderade att ha mycket låga D- och C-vitaminnivåer. Jag har själv skrivit flera artiklar om C- och D-vitamin under året utgående från självklara observationer. Då jag själv i början av sommaren sannolikt hade en släng av COVID så behandlade jag mig själv med Kinin (TonicWater), D-vitamin, Zink och stora doser C-vitamin. Symptomen försvann på några dagar men jag reagerade på att luktsystemet var utslaget en tid efter detta (jag kunde inte med hjälp av näsan avgöra om en vätska var dieselbränsle eller vatten, det var diesel). Notera att jag inte är läkare och att jag inte testade mig, jag isolerade mig på stugan i två veckor för att undvika att smitta familjen.

Jag anklagar landets myndigheter för att mörka denna information. Jag känner flera läkare som synbarligen på egen hand har dragit sina slutsatser och tar D-vitamintillskott. Mängderna ligger på 50-100ug/dag. Vilka är orsakerna till att D-vitaminets extrema effekt på virusinfektioner inte meddelas över alla media? Notera att effekten är känd inte bara på COVID-19 utan också på i princip alla vanliga ”flunssor”.En bred rekommendation om tillräckliga vitamintillskott av D- och C-vitamin skulle sannolikt på kort tid ge mätbara inbesparingar i sjukvårdskostnaderna genom att de normala årliga influensaepidemierna skulle kunna begränsas betydligt. Notera också att det verkar finnas en klar koppling mellan metabola sjukdomar och dödligheten i COVID-19. Lars Bern har många intressanta artiklar om detta på bloggen anthropocene.live .

  • Minskade komplikationer under vinterns influensaperiod.
  • Minskad depression (C-vitamin) och andra relaterade psykiska problem som är vanliga i samhället.

Har vi igen en koppling mellan politiker, tjänstemän och det medicinindustriella komplexet där billiga verksamma behandlingsmetoder inte är önskvärda medan dyra och oprövade men patenterade mediciner föredras eftersom detta ger klirr i kassan.

 

Miniprojekt: Metronom i klockan

02/09/2020

Jag har köpt en del småsaker, främst elektronik, från Banggood som är ett kinesiskt företag. Hittills har beställningarna kommit ungefär enligt beräknad tid men COVID-19 ställer till med problem. Tidigare beställningar

 
  • Visningar
  • Besökare

leder till att Banggood via facebook synbarligen aktiverar reklam aktuell för mig.

Jag råkade stöta på reklam för en ny aktivitetsklocka Lilygo T-Watch-2020. Klockan är baserad på en ESP32 mikroprocessor med två kärnor. Klockan innehåller WiFi funktionalitet med bl.a. en webbserver och också Bluetooth funktionalitet. Det speciella med den här klockan är att den från början är avsedd att hackas d.v.s. källkoden finns på github och den programmeras direkt över USB-anslutningen.

Då man får en ny programmeringsleksak så uppstår naturligtvis genast problemet med vad man skall göra med apparaten.  Färdiga funktioner är bl. a.

  • Väderapp
  • Stoppklocka
  • Kryptovaluta
  • Navigering via kart-API

Då jag sysslar med folkmusik som hobby så slog det mig att det kunde vara praktiskt att ha en enkel metronom i klockan som innan jag börjar spela ett stycke slår t.ex. tio slag med hjälp av klockans vibrationsmotor. Tanken är alltså inte att jag skulle spela hela stycken med klockan som metronom utan klockan skulle endast upplysa mig om ungefär vilket tempot är, att mentalt tänka sig ett tempo kan ibland leda fel rejält eftersom hjärnan inte i alla sammanhang går i realtid …

Operativsystem

Klockan kör ett kompakt realtidsoperativsystem FreeRTOS som stöder multitasking d.v.s. jag kan köra flera applikationer parallellt. Det är också i princip möjligt att ladda in nya program medan klockan är i gång eller stänga av obehövliga program. Den senare funktionaliteten används inte utan gör jag förändringar så kompilerar jag om rubbet och laddar upp allt som ett paket till klockan.

Man hittar FreeRTOS dokumentation på nätet.

Metronom

Jag plockade hem en klockversion från Github. Då jag ögnade igenom applikationerna som fanns färdigt så såg jag att det fanns en exempel app som inte gjorde någonting men som visade vilken struktur en app har.

Jag beslöt att försöka göra en extremt enkel applikation där användaren använder sig av en slider d.v.s. en funktion där man drar en indikator i sidled för att ställa in tempot. Jag tänkte mig att tempot kan ställas mellan 50 och 200 slag per minut. Det finns inga tekniska problem med att använda lägre tempon men jag uppfattar 50 slg/minut som väldigt långsamt. Då klockan startar är det förinställda värdet 100 slag/minut och klockan kommer ihåg det senast valda värdet mellan olika körningar av appen.

I princip borde applikationen ha varit väldigt enkel att realisera men det visade sig att indikatorhuvudet som samtidigt användes för att visa valt tempo var alltför litet d.v.s. det var svårt att se det valda tempot. Jag försökte kringgå problemet genom att lägga till ett separat textfält som skulle innehålla det valda värdet. Det nya textfältet förorsakade en omedelbar crasch.

Efter att jag två dagar hade slagit huvudet i väggen beslöt jag att byta ut slidern mot en spinbox där man i mitten har ett textfält och på vardera sidan tryckknappar som sänker/höjer det valda värdet. Det var tydligen något problem med slidern för nu fungerade val av tempo som det skulle.

Jag modifierade setupdelen i exempelapplikationen så att man väljer tempot med spinboxen och då man går ur tempofunktionen så gör klockan tio slag i det valda tempot varefter det sker retur till appens huvudnivå.

Call back funktioner

static void exit_example_app_setup_event_cb( lv_obj_t * obj, lv_event_t event );
static void example_app_metr_spinbox_event_cb(lv_obj_t * obj, lv_event_t event );
static void lv_spinbox_increment_event_cb(lv_obj_t * obj, lv_event_t event );
static void lv_spinbox_decrement_event_cb(lv_obj_t * obj, lv_event_t event );

Då användaren trycker på olika funktioner måste användargränssnittet kunna ”skicka signaler” till användarens kod så att den kan köras. För detta ändamål behöver vi såkallade callback funktioner. Om jag t.ex. trycker på knappen ”-” så stegas det valda tempot ner med ett steg (systemet anropar lv_spinbox_decrement_event_cb). Trycker jag på ”+” så stegas värdet upp med ett steg( lv_spinbox_increment_event_cb anropas).

Då jag trycker på återgång till appens huvudnivå så anropas exit_example_app_setup_event_cb. Denna funktion anropar funktionen execute_taps() som vibrerar telefonen tio gånger i önskat tempo.

// Let the metronome do ten taps
static void execute_taps(int taps, int tempo){
  int i;
  int taplen=0;
  int fixed = 100;
  float ms=60000;
  taplen = ms/tempo; 
  // Buzzer pin output BUZZER=4
  for(i=0; i< taps; i++){ 
    pinMode(BUZZER,OUTPUT);
    digitalWrite(BUZZER,ON);
    delay(fixed);
    digitalWrite(BUZZER,OFF);
    delay(taplen-fixed);
  }
}

Spinnboxen

Då klockan programmeras så har man tillgång till ett enkelt grafiskt användargränssnitt lvgl vilket i ytterst hög grad förenklar programmeringen. Problemet är dock att det finns rätt många olika grafiska gränssnitt och det kräver alltid en del läsande att börja använda ett nytt gränssnitt … så även denna gång.

Koden för att sätta upp en spinbox är:

// Create a spinbox center box with value
lv_obj_t *example_app_metr_spinbox_cont = lv_obj_create(example_app_setup_tile,NULL);
lv_obj_set_pos(example_app_metr_spinbox_cont,90,100);
example_app_metr_spinbox = lv_spinbox_create(example_app_metr_spinbox_cont, NULL ); 
lv_spinbox_set_range(example_app_metr_spinbox,50,200);
lv_spinbox_set_digit_format(example_app_metr_spinbox,3,0);
lv_spinbox_set_value(example_app_metr_spinbox,100);
lv_obj_set_event_cb(example_app_metr_spinbox,example_app_metr_spinbox_event_cb);
// Create increment button
lv_coord_t h = lv_obj_get_height(example_app_metr_spinbox);
lv_obj_t * btn = lv_btn_create(example_app_setup_tile, NULL);
lv_obj_set_size(btn, h, h);
lv_theme_apply(btn, LV_THEME_SPINBOX_BTN);
lv_obj_set_style_local_value_str(btn, LV_BTN_PART_MAIN, LV_STATE_DEFAULT, LV_SYMBOL_PLUS);
lv_obj_align(btn, example_app_metr_spinbox, LV_ALIGN_OUT_RIGHT_MID, -20, 0);
lv_theme_apply(btn, LV_THEME_SPINBOX_BTN);
lv_obj_set_style_local_value_str(btn, LV_BTN_PART_MAIN, LV_STATE_DEFAULT, LV_SYMBOL_PLUS);
lv_obj_set_event_cb(btn, lv_spinbox_increment_event_cb);
// Create decrement button
btn = lv_btn_create(example_app_setup_tile, btn);
lv_obj_align(btn, example_app_metr_spinbox, LV_ALIGN_OUT_LEFT_MID, -30, 0);
lv_obj_set_event_cb(btn, lv_spinbox_decrement_event_cb);
lv_obj_set_style_local_value_str(btn, LV_BTN_PART_MAIN, LV_STATE_DEFAULT, LV_SYMBOL_MINUS);

Klockans skärm har upplösningen 240×240 pixlar. Först skapas ett kontext för spinboxen i filen example_app_setup.cpp utgående från specifikationer i appens huvudfönster. Därefter placeras spinnboxen på önskat ställe och programmet ställer in hurudant värdeområde (50-200 slag/minut) som är tillåtna. Programmet ställer också in vilket standardvärde (100 slag/minut) jag vill ha. Därefter skapar jag två tangenter/knappar som stegar spinboxens varde uppåt respektive nedåt.

Grafiska änvändargränssnitt fungerar så att skapade vidgetar själv detekterar om det händer något. I ovanstående fall så kommer tangenterna upp/ner att skicka en ”signal” som säger att en knapptryckning har detekterats. För att programmet skall kunna reagera på knapptryckningen så måste vi definiera såkallade callback funktioner d.v.s. funktioner som användargränssnittet anropar då aktivitet detekteras. I vårt fall är funktionen enkel:

static void lv_spinbox_increment_event_cb(lv_obj_t * obj, lv_event_t event ){
  if(event == LV_EVENT_SHORT_CLICKED || event == LV_EVENT_LONG_PRESSED_REPEAT) {
    lv_spinbox_increment(example_app_metr_spinbox);
  }
}

static void lv_spinbox_decrement_event_cb(lv_obj_t * obj, lv_event_t event ){
  if(event == LV_EVENT_SHORT_CLICKED || event == LV_EVENT_LONG_PRESSED_REPEAT) {
    lv_spinbox_decrement(example_app_metr_spinbox);
  }
}

När spinnboxens kontrollknappar detekterar aktivitet så anropas ifrågavarande funktioner ovan som i sin tur stegar upp spinboxens värde eller stegar ner det.

Aktivera metronomen

Jag valde att aktivera metronomen då man går ut ur inställningen av tempo tillbaka till appens huvudsida. Alternativet skulle ha varit att definiera en separat knapp för att aktivera metronomen. Jag har valt att begränsa antalet slag till tio helt enkelt för att jag uppfattar att jag då har hunnit uppfatta tempot tillräckligt bra.

static void exit_example_app_setup_event_cb( lv_obj_t * obj, lv_event_t event ) {
  switch( event ) {
    case( LV_EVENT_CLICKED ): 
      delay(2000);
      execute_taps(10,lv_spinbox_get_value(example_app_metr_spinbox));
      mainbar_jump_to_tilenumber( example_app_get_app_main_tile_num(), LV_ANIM_ON );
      break;
  }
}

Koden för execute_taps() finns litad tidigare i texten.

Att använda appen

IMGP7532

Fig. 1  Metronomappen syns till höger om väderappen nedanför tiden 20:57.

IMGP7533

Fig. 2  Applikationen metronom (Metr) huvudsida efter att man har valt applikationen genom att trycka på Metr i föregående bild. Kugghjulet leder till val av tempo. I framtiden lägger jag antagligen till t.ex. fyra knappar med fördefinierade tempon på denna sida.

IMGP7534

Fig. 3  Inställning av tempot med en spinbox. Det valda tempot stannar i minnet. Då man väljer retur (trycker på symbolen överst till vänster) så vibrerar telefonen tio gånger i det angivna tempot.

 

Dèjá vu, jag har sett det tidigare!

24/08/2020

Jag har tidigare skrivit om Mänskligt skapade virus. Då jag sökte efter statistik kring COVID-19 så råkade jag stöta på nedanstående engelskspråkiga video då jag hamnade in på ett kommentarsspår på Lars Berns blog. Videon behandlar något jag nog har varit medveten om men inte känt till detaljer om d.v.s. politik på högsta nivå i förhållande till dagens COVID-19 epidemi.

USA, Kina, Australien, Frankrike med flera har tillsammans finansierat forskning kring hur man bland annat kan modifiera existerande virus hos djur så att de kan hoppa över till människa. Man har också forskat i hur man kan överföra ”förbättrade” egenskaper hos existerande virus, tex. EBOLA, SARS och MERS, till nya virusvarianter skapade i laboratoriet. Notera att forskningen explicit gick ut på att förstärka specifika egenskapar hos studerade virus. Publicerad forskning från 2014-15 ligger sannolikt ca. två forskningsgenerationer från dagens kunnande. Vi kan idag göra mycket mera avancerade modifikationer än vad man var kapabel till år 2015. Notera också att Kina gav order om att alla laboratorievirus skulle förstöras då dagens COVID-19 epidemi startade.

Notera att ovanstående forskning entydigt skulle klassificeras som forskning i biologiska vapen om en enskild stat skulle jobba med detta. Man frågar sig hurudan världen vi lever i är då stater som skenbart nästan är i krig (t.ex. USA-Kina) sammarbetar i frågor som entydigt skulle vara utvecklande av biologiska vapen om ett ensamt land skulle syssla med detta. De nyheter man vill att vi skall tro på, den bild av världen man vill att vi skall tro på kontrolleras av en liten handfull miljardärer ägare till de dominerande nyhetsmedia.

Konspirationsteorier

Sedan 1960-talet efter mordet på president Kennedy har alla obehagliga frågor från allmänheten klassats som konspirationsteorier. Det normala är ett man presenterar konspirationsteorier som foliehattarnas idéer om att månlandningarna aldrig har skett, att jorden är platt och annat liknande … därefter konstaterar man att de aktuella frågorna är en konspirationsteori som alltså hör till samma kategori som knäppgökarnas. Då man har brunsmetat frågeställaren så behöver man inte längre befatta sig med frågorna.

Den 18-27.10 år 2019 hölls Military World Games i Wuhan i Kina. Samtidigt ”övade” världens beslutsfattare en virusepidemi genom Event 201 där man studerade hur ett Coronavirusutbrott skulle påverka världen.

Det är kanske inte speciellt svårt att förstå hur man lyckades få övningen Event 201 så korrekt om alla de stora spelarna hade varit med och finansierat det virus som eventuellt släpptes ut i samband med Military World Games i Wuhan.

Antalet patent som är relaterade till design, detektering, vård gällande Coronavirus uppgår idag till tusentals. Det finns dock två klara problem problem gällande patentering av virus:

  • Naturliga i naturen förekommande virus kan inte patenteras.
  • Forskning som strävar efter att modifiera virus utan att det finns argument för detta ur profylaktisk, skyddssynvinkel eller andra fredliga orsaker får inte bedrivas.

Jag undrar vilka argument man använder då man studerar och modifierar virus från fladdermöss så att de kan spridas mellan människor? Det kan inte finnas ett enda argument för att modifiera ett existerande virus hos ett djur så att det kan spridas mellan människor.

Ovanstående leder till följande intressanta paradox:

  • Om virus kan patenteras så är de konstgjorda eftersom naturliga biologiska organismer inte kan patenteras.
  • Design av nya virus som kan spridas mellan människor faller under kategorin biologiska vapen som är förbjudna.

 

COVID-19 samhällsskador till följd av nedstängning

Finns det några vettiga argument för att stänga ner hela världen, hindra människor från att träffas och allmänt skrämma upp världens befolkning?

År 2016 dog det ca. 1.35 miljoner människor i trafiken d.v.s. ca. 3700 personer per dag (källa WHO).  Dagens COVID-19) epidemi har från årets början haft en lägre dödlighet än dödsfallen i trafiken. Kan det finnas andra agument än människors hälsa bakom drakoniska åtgärder ”för att skydda befolkningen” eller är orsaken den vanliga d.v.s. det finns grupper som skor sig på dagens situation samtidigt som ”blåsningen” (stölden) underlättas av politikernas enfald och brist på kunskap?

En mycket intressant, men lång, video om bl.a. spelet bakom COVID-19. Dagens politik är rutten och det är ingen överdrift att säga att dagens politik är rutten …  Bilden nedan är tagen från videon närmast som en platshållare men även den här lilla detaljen visar på den ofantliga korruption som tydligen förekommer inom toppolitiken.

WHO_expenses

Fig.  Intressant att se vad man prioriterar på den högsta politiska nivån. Resekostnader för WHO:s personal i förhållande till pengar satsade på verkliga identifierbara problem.

 

Disinformation eller dumhet?

18/08/2020

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet (18.8.2020) läser vi att Indien har 941 nya dödsfall av COVID-19. Man diskuterar därefter bl.a. kommande vacciner som lösning på detta tydligen ”ofantliga” problem.

Det verkliga problemen är att:

Vi tittar på båda problemen separat.

Medicin mot coronavirus

Dr Fauci som är medicinsk rådgivare åt president Trump var år 2005 chef för National Institute of Health (NIH). NIH publicerade år 2005 artikeln Chloroquine is a potent inhibitor of SARS coronavirus infection and spread. Man undersökte viruset SARS-CoV-1 som är mycket nära besläktat med dagens COVID-19 som också kallas SARS-CoV-2.  Båda virustyperna har samma receptor som viruset använder för att ta sig in i celler. Konklusionen var: Cloroquine är en kraftig inhibitor för infektion och spridning av SARS coronavirus.

Artikeln ger oväntat ett annat spår för finnar som älskar salmiak. Artikeln konstaterar (min översättning): 

Eftersom chloroquine förhindrar SARS-CoV infektion då det ges före eller efter infektionen förde vi fram hypotesen att ett annat vanligt lysosomatropisk ämne NH4Cl kunde fungera på samma sätt. Ammoniumklorid har i stor utsträckning använts i studier gällande hur endosom-midierade virus tar sig in i cellen. Det visade nyligen att NH4Cl reducerar överföring av pseudotyp virus med SARS-CoV spike protein.  

Lysosomatropiska ämnen är ämnen som påverkar cellmembranens genomsläpplighet.

Skall jag tolka detta som att om jag inte har tillgång till chloroquin så lönar det sig att ta salmiak eftersom salmiak har liknande antivirala egenskaper som cloroquine.

Notera att salmiak är ett välkänt ämne förutom som smakämne i olika livsmedel (salmiaklakrits/sötsaker/karameller/chips) också i medicinen. Ämnet har använts för att behandla metabol alkalos då kroppens pH blir för högt d.v.s. alltför basiskt. Salmiak sänker pH-värdet vilket vid alkalos kan vara livräddande då andningen fungerar inem ett mycket snävt pH-område. Inom veterinärmedicinen har salmiak använts för att behandla basisk njursten d.v.s. njursten som bildas till följd av alltför basisk urin.

Infektionerna i Indien

Hufvudstadsbladet (Hbl, svenskfinlands största dagstidning) skriver den 18.8.2020 följande:

”Antalet människor som har dött i sviterna av COVID-19 i Indien har passerat 50 000 efter 941 nya rapporterade dödsfall det senaste dygnet.”

Hbl fortsätter: ”Landet, med näst störst befolkning i världen, har det fjärde högsta officiella dödstalet efter USA, Brasilien och Mexiko.”

Indiens befolkning är idag ungefär 1300 miljoner. Vi kan se hur ovanstående uppgift ser ut t.ex. i förhållande till vårt eget land Finland. Om vi antar att Hbl:s uppgift stämmer så kan vi enkelt kontrollera vilken mortalitet detta skulle betyda i finland omräknat till finsk folkmängd. Den Indiska mortaliten tillämpad på en folkmängd på 6 miljoner:

Finland med indiens mortalitet = 5.5/1300*941 = 4 döda/dygn

Vi ser att den Indiska COVID-19 mortaliteten ur Europeiskt perspektiv är extremt låg. Dödligheten i Indien är ungefär en tiondel av den svenska COVID-19 mortaliteten. Mortaliteten i Finland ca. 6 per hundratusen, där vi har stängt ner samhället, är ca. 30% högre än mortaliteten i Indien. Eftersom vi i Finland stängde ner samhället tidigt så kan vi förvänta oss en andra våg med ytterligare dödsfall vilket gör de finska siffrorna sämre.

Min fråga till Hbl: Man lyfter fram situationen i Indien som skrämmande med rubriken ”Över 50 000 coronadödsfall”.  Varför konstaterar man inte att situationen i Indien åtminstone för tillfället är alldeles extremt bra jämfört med Europa eller USA? Att endast jämföra absoluta dödstal utan att relatera detta till befolkningen ger ingen relevant information medan människor däremot skräms upp av skenbart stora tal. Antalet naturligt döda per dag i indien torde vara av storleksordningen 40 000-50 000 helt oberoende av COVID-19.

Min egen tolkning av Hbl:s rapportering är att antingen är räknekunnigheten hos Hbl:s medarbetare extremt dålig eller så är vinklingen i enlighet med en större agenda (TT-Reuters) där det uppfattas som fördelaktigt att skrämma upp befolkningen. Personligen lutar jag mera mot det senare.

Konklusion

Cloroquine har en sedan länge känd effekt mot coronavirus. Sannolikt förstärks effekten av Zink, D-vitamin och C-vitamin. Ett billigt alternativ, inte nödvändigtvis lika effektivt, till cloroquine verkar vara Salmiak. Salmiakens fördel är att ämnet är lätt att komma över … åtminstone tills vidare. Åtminstone i finland kan jag köpa ren salmiak från apotek.

Notera att Indien hör till världens Malariaområden där stora delar av befolkningen regelbundet tar chloroquine eller besläktade ämnen mot malaria. Den låga mortaliteten i Indien kan alltså mycket väl vara en följd av det man vetat sedan 2005 men nu aktivt försöker sopa under mattan eftersom läkemedelsindustrin förväntar sig miljardinkomster från kommande vaccin.

Tillägg 19.8.2020

Intressanta artiklar att titta på:

Disinformation från läkemedelsbolagens sida avsedd att misstänkliggöra billiga generiska mediciner.

Ammoniumclorid är ett känt antiviralt ämne. Ammoniumklorid är också känt inder namnet Salmiak.

 

 

Vilket värde har ett liv?

14/08/2020

Lars Bern presenterade nedanstående graf på sin blogg anthropocen.live i artikeln  Femtusen liv offrade i onödan.

Fig. 1  Dödligheten i COVID-19 i olika länder uttryckt i döda per 100 000 invånare. Den höga dödligheten hittas i länder som inte använder eller inte tillåter användning av Hydroklorokin (HCQ)  jämfört med länder som använder Malariamedlet HCQ.

Notera att skillnaden är ofantlig. Länder med tidig insats av HCQ har en dödlighet som är en femtedel av dödligheten där medlet används tidigt.

Det är också intressant att notera hur läkemedelsindustrin i ett tidigt skede försökte misstänkliggöra HCQ genom en stort uppslagen artikel i läkartidningen Lancet, en artikel som drogs tillbaka då den visade sig vara ett falsarium.

Då man väger människoliv mot läkemedelsindustrins potentiella vinster så verkar det fullständigt klart att en patients liv inte har något värde över huvudtaget annat än som en eventuell framtida kund. Drevet mot HCQ (som är extremt billigt) verkar helt självklart vara organiserat för att säkerställa ofantliga vinster då en stor del av jordens befolkning skall tvingas vaccinera sig mot COVID-19.  För tillfället försöker läkemedelsindustrin marknadsföra egna ”antivirus”-mediciner. Det sannolikt mest omtalade ämnet, som har visat sig har rätt tvivelaktig effekt, kostar ca. $3100 per behandling jämfört med några tior för HCQ plus vitaminer och Zink.

Det är intressant att notera att det verkar sannolikt att det finns en hel serie mediciner som ursprungligen utvecklades mot olika typer av parasiter som förutom den ursprungliga effekten även verkar fungera mot virus.

En snabb sökning under pauser på min sommarsegling tyder på att åtminstone följande mediciner har en effekt av samma typ som HCQ. Gemensamt för alla alternativen är att de ökar cellernas upptagning av zink.  Jag uppfattar att även om en person inte lyckas komma över något av nedanstående ämnen så är det sannolikt en god ide att ta extra Zink om man misstänker att man är utsatt för CIVID-19.

Zink + Hinokitiol. Hinokitiol har låg giftighet och används i Japan bl.a. i tandvårdsprodukter. Funktionen är antagligen densamma som HCQ d.v.s. Zinkupptraget ökar vilket hjälper kroppen att försvara sig mot virus.

Zink + Kinin. Kinin var det ursprungliga malariamedlet. Jag använde själv Kinin då jag eventuellt själv blev smittad i början av sommaren. Jag använde den Kininkälla jag kunde få tag i d.v.s. TonicWater som jag uppskattar innehåller ungefär 80 mg Kinin per burk. HCQ-dosen verkar ligga på ungefär 200 mg.

Zink + Quercetin. Ämnet verkar i kombination med Zink ha effekt på influensavirus. Ämnet undersöktes innan man kände till COVID-19. Doseringen som använts är 400 mg en till två gånger per dag.

Zink + Epigallocatechin. Ämnet finns bl.a. i grönt te. Dosen ligger på 200-400 mg/dag taget tillsammans med Quercetin.

Zink. Zink är en komponent i över 100 enzymer som kroppen bl.a. behöver för immunsystemet. Dosen kan vara t.ex. 25 mg två gånger per dygn. Sannolikt hjälper zinktillskott även ensamt utan ovanstående boosters. Det verkar dock sannolikt att ämnen som hjälper kroppens celler att boosta zink förbättrar effekten. I brist på allt annat tag zink.

Personligen körde jag med följande kombination utan bieffekter mot det jag uppfattade som COVID-19 dock utan test vilket naturligtvis kan betyda att det var falskt alarm:

  • Hög dos C-vitamin. Första dagen nästan 40g som sedan successivt sänktes till normala ca. 10g/dag. Man vet att låg C-vitaminnivå korrelerar med COVID-19 komplikationer. Kan sannolikt i tillräckligt höga doser minska risken för inre blödningar och blodproppar.
  • Zink 2×15 mg per dag.
  • D-vitamin 100 ug/dag. Man vet att låg D-vitamin nivå korrelerar mot COVID-19 komplikationer.
  • Kinin uppskattat 80 mg/dag.

Andra intressanta parasitämnen

HCQ är ett malariamedel som har använts i 70 år utan svåra bieffekter då korrekt dosering används.

Notera!

En av de studier läkemedelsindustrin hänvisade till för att visa på HCQ farlighet överdoserade HCQ ca. 3 ggr. vilket då förorsakade kända bieffekter som t.ex. hjärt rytmstörningar som en följd av överdoseringen. Det är också intressant att fråga sig om någon borde ställas till svars för de dödsfall denna medvetna överdosering (1200 mg/dygn jämfört med 400 mg/dygn som malariamedicin) förorsakade?

Då man inser att HCQ är en medicin mot en parasit (malaria) d.v.s. ämnet har aldrig varit tänkt att fungera mot virus så kan det vara intressant att titta på vilka andra ämnen mot parasiter som kan tänkas ha alternativ användning och effekt mot virusinfektioner.

Medicinen Ivermectin används mot olika parasiter. Ämnet visar sig också ha effekt mot COVID-19 men den verkar också ha effekt på vissa cancertyper. Den sista punkten leder då till frågan varför en medicin mot parasiter eventuellt har effekt på cancer? Finns det cancerformer som t.ex. visar sig vara inkapslade parasiter men som skolmedicinen inte ser till följd av hjärntvätt? Enligt skolmedicinen är cancer en sjukdom i huvudsak förorsakad av genetiska förändringar varför inga andra förklaringar behöver studeras. Dagens cancerbehandling tenderar att vara mycket lukrativ för medicinindustrin.

Medicinen Fenbendazole som används mot parasiter i kreatur blockerar bl.a. glukosupptagning i cancer. Samma fråga kan ställas som i föregående stycke d.v.s. är medicinens effekt en följd av att vi eventuell har en parasitinducerad cancer? Eftersom det är fråga om en djurmedicin är medicinen mycket billig.

Medicinen Mebendazole är en nära släkting till Fenbendazole. Den största skillnaden är att Mebendazole är godkänd för människa. Medicinen är sannolikt mindre effektiv än Fenbendazole.

Levamisol är en medicin mot olika type av mask, bl.a. rundmask, hos hundar och katter och olika kreatur. Ämnet används också som förebyggande ämne i kombination med cancermediciner för att förhindra cancer i tarmen. Igen samma fråga som ovan.

Jag avslutar med ett litet veterinärskämt med tanke på ovanstående läkemedel som också används av veterinärer:

Vad är skillnaden mellan en veterinär och en läkare? Skillnaden är att en läkare är en veterinär som endast klarar av att behandla en enda djurart …

Två intressanta artiklar på engelska länkas nedan:

https://www.newsmax.com/health/health-news/australia-ivermectin-coronavirus-covid/2020/08/08/id/981220/

https://www.rt.com/russia/484364-russian-drug-treatment-covid19/

SWEBBTV Hämnaren i Marieberg

13/08/2020

Jag jobbade på 1980-talet på Statens tekniska forskningsanstalt idag känd under förkortningen VTT. Under åren på VTT deltog jag i diverse kurser i teknisk innovation.  En liten detalj från en av dessa kurser har fastnat i minnet. Titta på problemet och de lösningar du känner till och försök därefter göra precis tvärtom. Den mentala konflikt man skapar kan ofta leda tänkandet in på nya oväntade banor som ger bättre lösningar än de kända existerande lösningarna.

Ett exempel på denna typ av tänkande idag är innovatören Elon Musk och SpaceX. Man har i årtionden sökt allt mera extrema material för raketer i form av bl.a. kolfiber som är ett dyrt material och komplicerat att tillverka tekniska komponenter ur. Kolfiber verkar vid första påseendet en självklar lösning eftersom materialets förhållande mellan vikt och styrka är mycket bra.

Ovanstående tanke från VTT säger att jag skall ta det existerande bästa materialet och se vad som händer om jag byter ut det mot ett material, rostfritt stål,  som ”självklart” inte fungerar eftersom det är mycket tyngre än kolfiber. Det visar sig att rostfritt stål då man bygger en raket tänkt att återanvändas egentligen är väldigt bra. Materialet tål både höga och mycket låga temperaturer. Speciellt höga temperaturer är ett problem för kolfiber där bindemedlet börjar mjukna redan vid något över 200 grader C temperatur. Rostfritt stål kröver en mycket mindre avancerad värmesköld som är lättare och delvis kompenserar materialets högre vikt. Rostfritt stål är enkelt att hantera, enkelt att modifiera och urstarkt. En eventuellt något högre vikt kompenseras av att raketen är tänkt att användas många gånger och att viktskillnaden kostar bränsle som dock kompenseras av att raketen kan återanvändas.

Tänk: Hur skulle det se ut om jag gjorde precis tvärtom! Samma tankegång kan också användas för att se igenom politikens fikonspråk. Hur skulle det se ut om det man ämnar göra är precis tvärtemot det man säger?

Vi lever i en intressant tid där den bästa handboken idag för att förstå samhället och samhällsutvecklingen är Orwell 1984. Då politiker gör uttalanden är det bäst att studera situationen och ställa sig frågan om vilket resultatet skulle bli om det finns en gömd agenda med det motsatta målet.

SWEBBTV poblicerade igår programmet ”Hämnaren i Marieberg” som behandlar det fria fall journalistiken idag befinner sig i. Bakom nästan alla redaktioner finns idag superrika ägare vars mål inte nödvändigtvis är att ge en sanningsenlig bild av välden utan det finns en mörk oligarkisk agenda i bakgrunden. Alla världens nyhetsmedia av någon betydelse ägs av en handfull superrika som vi kan kalla Oligarker d.v.s. extremt rika personer som styr anonymt från skuggorna. Det enda tydliga undantaget är George Soros som inte är rädd för att ge sig på stater som t.o.m. USA. Även soros arbetar i det fördolda med hjälp av nyttiga idioter eller genom att köpa de personer han behöver.

SWEBBTV:s program kunde lika väl handla om situationen hemma i Finland. Situationen här är dock inte riktigt lika långt gången som hemma hos storebror Sverige. Vi har åtminstone inte ännu de bombdåd och de skjutningar man ideligen hör om i det kära grannlandet Sverige.

Jag hänvisar till SWEBBTV och länken går till SWEBBTV:s youtube kanal. Jag ber läsaren bekanta sig med SWEBBTV och med Julia Caesars blog.

Datorreparation

11/08/2020

Jag hjälpte idag min hustru med att kopiera bilder från telefonen till hennes bärbara dator. Då jag öppnade datorn för att börja kopieringen märkte jag att datorns skal vid gångjärnen till bildskärmen glipare rätt duktigt. Från sidan kunde man se att centralenhetens två halvor öppnade sig med mer än fem millimeter vid bakkanten … inte bra. Orsaken var att sex stycken skruvar inte längre hade grepp om gångjärnet då bottenplattans skruvfesten hade tryckts in d.v.s. skruvarna drog inte längre ihop plattorna eftersom det mothåll skruvhuvudena borde ligga mot var borta (de hade brutits sönder och små plastbitar låg inne i datorn.

IMGP7528

Fig. 1  Den fixade datorn är av märket Acer. Jag har set motsvarande problem i flera andra datorer d.v.s. det beskrivna felet är vanligt och inte kopplat specifikt till just den här datorn.

Det ovan beskrivna problemet är rätt vanligt på portabla datorer eftersom påfrestningarna på skruvar och de komponenter skruvarna säkrar är stora till följd av att bildskärmens infästning förutom att den skall vara rörlig även måste ha så stor friktion att skärmen hålls i önskat läge.

Om problemet inte åtgärdas kommer något av följande problem som kan vara besvärlga att åtgärda att dyka upp:

  • Datorns bottenplatta spricker och en reparation blir besvärlig eftersom det är svårt att limma stora tunna plastkomponenter.
  • Kablarna till bildskärmen skadas vilket är värsta fall leder till att datorn slutar fungera då man släpper ut röken den kör på (All elektronik kör på rök vilket bevisas av att då röken släpps ut så fungerar apparaten inte längre 😉 ) .
  • Skärmens infästning blir så glapp att den inte hålls i rätt läge.

IMGP7525

Fig. 2  Det finns ingenting kvar av de ytor mot vilka skruvhuvudena har legat. De metalliska ytor man skymtar hör till den komponent mot vilken baksidan är fäst. Hålet genom vilket skruven skall spännas mot framsidans metallinsättning är helt enkelt större än skruvens huvud till följd av skada.

Efter lite funderande kom jag fram till att jag kunde konstruera insättningar i hålen som med superlim kunde fästas mot bottenplattan. För att insättningen skulle fästa bättre gjorde jag den aningen konisk vilket i viss mån bör förhindra att delen av skruvkraften dras loss.

Programmet som skapar skruvadaptern är mycket enkelt.  Genom en aningen konisk cylindrisk komponent  cylinder(r1=2.55,r2=2.35,h=3.5,$fn=64) borras ett hål för en 2.6 mm skruv translate([0,0,-1])cylinder(r=1.35,h=10,$fn=64) . Jag råkade ha lämpliga tillräckligt långa skruvar i miljonlådan som kunde kapas till önskade längder. De exakta dimensionerna ner till en tiodels millimeter är svåra att uppnå i ett steg för så här små komponenter. Vid utskrift tenderar lite plast att pressas ut åt sidorna vilket gör hål något mindre än vad de teoretiskt borde vara och komponentens ytterdimensioner brukar vara något större än önskat.

Jag skrev ut en första version som visade sig har för litet skruvhål och längden på pluggen visade sig vara onödigt stor efter provning mot den skadade dastorn. Jag ändrade designen en aning och fick de komponenter jag behövde. Utskriftstid för sex stycken pluggar var mellan tre och fyra minuter.

// Acer skruvadapter för skadade skruvhål

// Programspråket är OpenScad

difference(){
  cylinder(r1=2.55,r2=2.35,h=3.5,$fn=64);
  translate([0,0,-1])cylinder(r=1.35,h=10,$fn=64);
}

Notera att programmet ovan skapar endast en plugg. Jag kan importera många pluggar till utskriftsprogrammet. I examplet nedan skriver jag ut sex pluggar parallellt.

Bilden nedan är tagen från bildskärmen medan skrivaren skriver ut. Ju rödare komponenten är desto varmare är den d.v.s. de ljusröda områdena är de senast utskrivna.

Bottenplattan, de rundade områden (blå) som pluggarna står på är en hjälpkonstruktion som håller pluggarna på plats medan utskrift sker. Bottenplanet skärs bort innan pluggarna används.

Acer_insert

Fig. 3  Utskriftsprogrammet visar hur komponenterna ser ut för tillfället.

IMGP7527_part

Fig. 4  Den färdiga komponenten. Den svarta pluggen limmas i hålen (fig. 2) så att skruven som i detta läge är för lång skruvas fast och pluggen hålls i korrekt läge. Efter att limmet torkat kapas skruven till önskad längd genom att klippa av den med en Abico-tång. Skruven har dimensionen 2.6 mm. Rutnätets storlek är 7 mm.

Konklusion

En enkel reparation som verkar ha lyckats perfekt. Slutresultatet är sannolikt att datorn kan användas ytterligare något år innan den kommer till sin vägs ände.

 

 

Skillnaden mellan Sverige och Svenskfinland

06/08/2020

Jag råkade stöta på nedanstående intressanta artikel på bloggen klimatsans. Sture Åström diskuterar hur media inte gör sitt jobb med att på djupet analysera det de skriver om, i detta fall stigande havsyta i ett område med landhöjning.

Jag lever själv i en svenskspråkig omgivning i finland (finlandssvensk) där det finns en helt dominerande svanskspråkig tidning Hufvudstadsbladet. Det är intressant att jämföra Åströms erfarenheter med mina egna eftersom det finns både stora likheter men också olikheter.

Gemensamt för main stream media (MSM) i både Sverige och Finland är att endast en synvinkel är tillåten Avvikande åsikter, hur väl underbyggda de än är, ges inget utrymme och dessa individer/debattörer förses med epiteten klimatförnekare, konspirationsteoretiker och foliehatt … skulle detta förekomma i en skola så skulle man tala om allvarlig mobbning men ute i samhället i umgänget mellan vuxna är detta business as usual. Till Hufvudstadsbladets försvar bör man dock notera att välskrivna skeptiska insändare oftast tas in men inte nödvändigtvis i sin helhet och inläggen får inte vara långa vilket betyder att en verklig analys inte är möjlig av utrymmesskäl. Ett exempel på detta var min egen insändare som hänvisade till MSM:s ideligen återkommande påstående om ett 97% konsensus som gör diskussion onödig. Min insändare som kommenterade koldioxidhalten i atmosfären avslutades med:

”I samma nummer av Hbl som Tom Eklunds insändare publicerades fanns en artikel om Turkmenistans president där det konstaterades att ”Berdymukhamedov fick över 97% av rösterna vilket är ett säkert tecken på att det inte finns någon politisk opposition.” I klimatdebatten i Hbl har man i åratal hänvisat till 97% konsensus. Borde vi inte stanna upp och använda samma resonemang som på en Turkmenisk diktator på medias 97%?”

Helsingborg_Google_Earth

Jag har inte under de senaste 25 åren sett en enda artikel i Hbl som skulle ha visat på alternativa synvinklar i klimatfrågan. Som Åström konstaterar:

”Förstår de inte att de ägnar sig åt censur som det anstår en fascistisk stat?”

Åströms funderingar kring Helsingborgs Dagblads pressetik.

Helsingborgs Dagblad med erkänt ohederlig pressetik

 

 

Vattentorn kan flyga!

05/08/2020

Gratulationer till SpaceX! Det är imponerande att se hur bra programvara man tydligen har för styrning av en raket. Det är klart att den första 150-metersflygningen är extremt förenklad jämfört med en riktig flygning till omloppsbana men det här är ett steg som måste tas. Testkörningarna av SpaceX nya Raptor raketmotor tyder på att den är väl testad och att förväntningarna på att den skall kunna köras många gånger på samma sätt som den betydligt mindre motorn i Falcon 9 antagligen uppfylls.

Rubrikens ”Vattentorn kan flyga” är vald eftersom många av de experter som bygger SpaceX Starship har en bakgrund som vattentornsbyggare.

Vid den första flygningen har man testat åtminstone:

  • Bränsletanken och motorfästet
  • Bränsletillförseln till motorn under realistiska förhållanden dock utan kraftig acceleration
  • Styrning av motorn (vinkling) i sidled i olika riktningar. Endast en motor användes eftersom motorns dragkraft är mycket stor.
  • Verifiering av styrprogramvara som antagligen helt är baserad på motsvarande program för styrning av Falcon 9.
  • Verifiering av tankningsprocessen
  • Verifiering av sensorer etc. för landningen
  • Verifiering av landningsbenen som bör kunna kompensera i viss mån för ojämnheter i marken.

Den riktiga Starship som skjuts upp i omloppsbana kommer att få en noskon och två par fenor. För det första hoppet behövdes fenorna inte men nästa hopp som kommer att gå till 20 km höjd kommer att testa hur väl fenorna fungerar i praktiken. Paketet överst på raketen i dagens flygning är massa som simulerar de saknade komponenterna på den slutliga raketen men som är mycket billigare om något skulle ha gått fel. Den riktiga Starship kommer att ha tre stycken Raptor motorer optimerade för användning i atmosfären och tre stycken såkallade vacuummotorer som har ett mycket större raketmunstycke även om motorerna i övrigt i princip torde vara identiska. För att man skall få bästa möjliga verkningsgrad hos en raketmotor så bör motorn konstrueras så att det dynamiska trycket i de utrusande gaserna vid den yttre ändan av av raketmunstycket skall vara lika med det yttre atmosfärtrycket. Om trycket i de heta gaserna är större än atmosfärtrycket så kommer gasplymen att breda ut sig i sidled vilket ger sämre verkningsgrad.

En mycket kort video av det första hoppet visas nedan. Än en gång gratulationer till SpaceX!


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday & Wednesday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares news about TED Talks and TED Conferences.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: