Den medeltida värmeperioden

06/03/2019

Hur man försökte eliminera den medeltida värmeperiodsen

Det har bland geologer och historiker funnits någon typ av koncensus att det kring vår tideräknings början var varmt. Man levde i en högkultur eftersom jordbruket producerade väl och det fanns resurser till att göra annat än att överleva.

På 200-talet eKr sjönk temperaturen kraftigt vilket ledde till folkvandringar som kom att kraftigt skada Romarriket.

På 800-talet blev det varmare och vi hade i Europa en ny värmeperiod som sträckte sig fram till 1300-talet men den bästa värmeperioden tog slut vid början av 1100-talet. Medeltidens värmeperiod utmärktes av byggandet av ståtliga katedraler … sannolikt igen för att det fanns ett överskott av människor som inte behövdes för produktion av livets nödtorft.

Medeltida_värmeperioden.png

Bild 1. Den medeltida värmeperioden och det Romerska klimatoptimet. Bilden är tagen ur Ljungqvist (2010): A NEW RECONSTRUCTION OF TEMPERATURE VARIABILITY IN THE EXTRA-TROPICAL NORTHERN HEMISPHERE DURING THE LAST TWO MILLENNIA

Bilden stämmer överens med uppfattningen från några årtionden sedan men den har ett stort problem. Bilden visar hur temperaturen under romartiden och under medeltiden sannolikt var lika hög som idag för att efter år 1300 kraftigt börja sjunka mot den lilla istiden under 1600-talet och början av 1700-talet. Problemet är helt enkelt att man har svårt att använda dagens temperatur för att skrämma människor av politiska orsaker om man kan visa att det har varit lika varmt tidigare … utan att jorden gick under.  Åtminstone kan man väl anta att någon undergång aldrig kom eftersom vi finns här idag (/sark).

År 1990 gav Romklubben, de västerländska oligarkernas sammanslutning ut rapporten:

Den första Globala Revolutionen: ”Då vi sökte efter en gemensam fiende mot vilken vi kunde enas kom vi fram till att nedsmutsning, hotet om global uppvärmning, vattenbrist, farsoter och liknande kunde passa in på detta. I sin helhet och i växelverkan mellan dessa fenomen utgör de ett gemensamt hot som alla tillsammans måste konfronteras med. Om vi pekar ut dessa faror som en fiende, faller vi i fällan, som vi redan har varnat våra läsare för nämligen att se på symptomen som orsaker. Alla dessa faror är en följd av mänsklig inverkan på naturliga processer och det är endast genom förändrade attityder och beteende som de kan övervinnas. Den verkliga fienden är mänskligheten själv.”

Samma frågor hade långt tidigare diskuterats inom Romklubben (gör en Google sökning).

Om vi vill skrämma människor till att ge ifrån sig sin lokala makt att ta egna beslut så måste man kunna visa på att vår tid är extrem och att om utvecklingen fortsätter så kommer vi att uppleva en katastrof. Vi har många gånger sedan 1990 fått höra hur vi har endast 10, 12, 15 år på oss att reagera innan mänskligheten riskerar att utrotas. Profetiorna om domedagen har kommit och gått utan synliga katastrofer men detta korrigeras genom att man kommer fram med en ännu värre profetia …

Ett sätt att fixa beställningsarbetet med att eliminera den medeltida värmeperioden som var ackepterad och välkänd, d.v.s. tiden då vikingarna koloniserade grönland, föll på klimatforskaren Michael Mann. Mann använde s.k. proxyn d.v.s. han uppskattade bl.a. via årsringar från träd vilken temperaturen var det år då årsringen bildades. Tanken är att om man väljer träd som växer nära trädgränsen så kommer trädets växthastighet främst att begränsas av temperaturen. Under varma år växer trädet bättre och årsringen blir bredare och under dåliga år blir årsringen smalare.

Hockey_stick_IPCC.png

Michael Manns hockeyklubba eliminerade hela den medeltida värmeperioden (jämför med Ljungqvists kurva) och visade på en extrem uppvärmning från början av 1900-talet. Det stora problemet med kurvan är att den lyftes fram som en ikon för en katastrofal uppvärmning samtidigt som den stod i fullständig konflikt med många ärtionden av historisk och geologisk forskning.

Det visade sig emellertid att det också fanns andra problem. Manns rekonstruktion använde sig av en då relativt ny statistisk metod PCA som inte tillämpades helt korrekt. Resultatet var att metoden visade sig kunna plocka ut hockeyklubbor ur brus d.v.s. om man matade algoritmen med brus så skapade den en hockeyklubba.

Ett annat problem som bl.a. statistikerna McIntyre och McKitrick påvisade var att Manns hockeyklubba var beroende av ett enda träd för att man skulle få fram klubban. Detta förnekades naturligtvis på det kraftigaste av Mann och gruppen runt honom.  Historien har dock nu hunnit ifatt Mann efter att gruppens epostmeddelanden nu har gjorts offentliga efter ca. 8 års förhalanden. I ett epostmeddelande från Malcolm Huges (en i gruppen) till Mann kan vi läsa:

From: Malcolm Hughes
To: Michael E. Mann
Cc: rbradley@geo.umass.edu
Subject: Re: close call
Date: Monday, July 31, 2000 3:00:26 PM
Dear Mike – I have read and re-read the draft, and have come to the
conclusion that it would be a mistake to publish it. I would also urge
you not to publish it. I think my enthusiasm aroused by the first
version of the figure allowed me to ignore the most important
problem. In the 1999 GRL paper the dangers of using too few
proxies for a hemispheric reconstruction were rehearsed – that was
our intention. That this new version of your post-1980 calculations
should be so sensitive to the omission of a single record is very
worrying indeed.

Den sista meningen ovan: ”Att denna nya version av dina beräkningar efter 1980 är så känsliga för bortlämnandet av en mätning (ett träd – min kommentar) är mycket oroande.”

Vi ser alltså att gruppen trots förnekanden var mycket väl medvetna om att hela rekonstruktionen byggde på ett enda träd som råkade ge korrekt resultat.

… epostmeddelandet avslutas med:

Då jag tänker närmare på saken skulle det vara klokare att hålla vårt krut torrt och om någon ifrågasätter detta i ett trovärdigt forum poängtera att vi jobbar med att sätta ihop ett tätt högkvalitativt datasett som ligger närmare dagens situation.

Jag läser detta som ett direkt bevis på att man körsbärsplockar data så att de skall ge det resultat man vill ha. Detta påstående om körsbärsplockning går också att direkt veriefiera genom de nyligen frisläppta epostmeddelandena:

Michael Mann:

Well, one thing that is different here is that we are  actually screening all proxies to see if they have a verifiable signal (temperature or precip) against the instrumental record. So we are using an objective measure, rather than just deciding what we think is good or not.

Alltså, en sak som skiljer här är att vi väljer bland alla proxys för att se om det finns en verifierbar signal (temperatur eller nederbörd) jämfört med mätningar. Vi använder alltså en objektiv metod i stället för att helt enkelt välja vad som är bra eller inte.

Det här är hårresande! Man säger alltså att man går igenom årsringsserier och väljer ut de serier som stämmer överens med mätningar som kriterium för att använda serierna.  Det är självklart att det hela datasettet efter denna filtrering kommer att visa precis det urvalsfiltret valde ut. Josh har illustrerat saken på kornet nedan …

Nedan ser vi vetenskaplig heder (/sark) i arbete. Vid arbetet på IPCC:s rapporter fanns det klara direktiv på hur publikationer kunde tas med. Publikationen skall ha genomgått peer review etc.  före ett givet deadline för att kunna användas i IPCC:s rapport. Saken gäller naturligtvis inte den inre kretsen/teamet. Den egna artikeln, som försökte försvara hockeyklubban mot McIntyres och McKitricks kritik, var försenad. Vad borde man då göra?

From: Phil Jones [mailto:p.jones@uea.ac.uk]
Sent: Wednesday, September 12, 2007 11:30 AM
To: Wahl, Eugene R; Caspar Ammann
Subject: Wahl/Ammann

Gene/Caspar,
Good to see these two out. Wahl/Ammann doesn’t appear to be in CC’s online first, but comes up if you search.
You likely know that McIntyre will check this one to make sure it hasn’t changed since the IPCC close-off date July 2006!
Hard copies of the WG1 report from CUP have arrived here today.

Ammann/Wahl – try and change the Received date! Don’t give those skeptics something
to amuse themselves with.

Cheers<
Phil

Phil Jones en av teamets huvudfigurer föreslår:

Amman/Wahl – försök att ändra ankomstdatumet! Ge inte de där skeptikerna någon orsak att ha roligt.

Kanske nog för denna gång!

Det stinker!

06/03/2019

Skall jag tro på auktoriteterna?

Jag har deltagit i en liten grupp som har diskuterat den antropogena globala uppvärmningen AGW) som sedan blev  ”den katastrofala globala uppvärmningen” (CAGW) som man sedan har morfat till ”klimatförändringen”. Det finns personer med åsikter både för och emot. Notera att begreppet klimatförändring nog har funnits med länge men hela motiveringen till dagens domedagsprofetior har varit påståendet att vi råkar ut för en för människan katastrofal uppvärmning om vi inte radikalt lägger om hela vårt samhälle och samtidigt kraftigt sänker vår levnadsstandard. Om stigande koldioxidnivåer inte leder till en ohanterlig uppvärmning så borde vi snarare tacka högre makter för den välsignelse koldioxiden för med sig i form av bättre tillväxt inom växtriket.

År 1990 gav Romklubben, de europeiska oligarkernas sammanslutning ut rapporten:

The First Global Revolution. “In searching for a common enemy against whom we can unite, we came up with the idea that pollution, the threat of global warming, water shortages, famine and the like, would fit the bill. In their totality and their interactions these phenomena do constitute a common threat which must be confronted by everyone together. But in designating these dangers as the enemy, we fall into the trap, which we have already warned readers about, namely mistaking symptoms for causes. All these dangers are caused by human intervention in natural processes, and it is only through changed attitudes and behavior that they can be overcome. The real enemy then is humanity itself.”

Vi presenteras flera gånger dagligen nyheter om den katastrofala klimatförändringen som kräver att vårt västerländska samhälle gör självmord genom att snabbt eliminera alla fossila bränslen, bränslen som idag utgör stommen i västvärldens energiförsörjning.

Ett sätt att motivera detta är att visa på den uppvärmning man påstår vara förorsakad av människan. Utvecklingen hos den globala temperaturen sett genom auktoriteternas glasögon är:

Untitled

Bilden ser onekligen imponerande ut och vi kan ur den glättade linjen läsa ut att temperaturen har stigit ungefär 1,3 grader C sedan år 1910. Det finns dock en hel mängd intressanta tvivelaktigheter i den här bilden. Notera att då jag talar om GISS så bör man i princip kunna byta ut GISS mot datamängden ghcn i vårt fall version 3. Jag tar inte ställning till om vi har en exakt överenstämmelse eller om GISS gör ytterligare korrektioner.

Vi börjar med att titta på puckeln vid 1940 och vi ser hur den jämfört med perioden 1960-80 ligger ungefär 0,1 grad högre än platån som kommer efter den. Notera dock att norra och södra hemisfären uppför sig något olika varför en global kurva inte har en lika accentuerad puckel vid 1940 som motsvarande kurva för nordliga områden.

Det finns dock belägg för att bilden kanske inte är korrekt och att det är fråga om ett politiskt beställningsarbete.

Vid Climatgate i november 2009 släppte en okänd person ut en stor mängd e-postmeddelanden som gav en inblick i spelet bakom kulisserna i den inre ringen ”klimatvetenskapsmän”.

From: Tom Wigley <wigley@ucar.edu>
To: Phil Jones <p.jones@uea.ac.uk>
Subject: 1940s
Date: Sun, 27 Sep 2009 23:25:38 -0600
Cc: Ben Santer <santer1@llnl.gov>

It would be good to remove at least part of the 1940s blip, but we are still left with “why the blip”.

Översatt: Det skulle vara bra att eliminera åtminstone en del av 1940s puckel men vi har fortfarande kvar frågan ”varför puckeln”.

James Hansen publicerade en vetenskaplig artikel år 1981 där han presenterar temperaturen på olika håll på jorden.

Hansen_1981

Notera hur temperaturen år 1910 ligger endast ungefär 0,1-0,2 grader C under temperaturen ungefär år 1970. Jämför detta med GISS temperaturkurva där motsvarande temperaturdifferens har vuxit till ca. 0,5 grader C d.v.s. differensen har fördubblats genom ”justeringar”. Jag har inte tillgång till användbara data där GISS kurva i bild 1 (korrigerad och homogeniserad) kunde jämföras med motsvarande kurva beräknad från ojusterade data. GISS har däremot gett tillgång till ifrågavarande information för olika mätstationer stationer för vilka vi alltså enkelt kan beräkna en differens mellan de mätta ojusterade temperaturer GISS utgått från och de justerade och homogeniserade tomperaturer GISS presenterar för beslutsfattare och publik.

Nedan ges ett exempel på hur man har justerat en specifik station (Reykjavik). Chefen för Islands meteorologiska institut konstaterade, då justeringen fick offentlighet, att Island själv har korrigerat sina temperaturdata utgående från flyttningar av stationen, byte av mätinstrument etc och att ytterligare justeringar inte behövs … GISS justerade ner gamla temperaturer genom att kyla det förgångna med upp emot 2 grader (man justerade alltså gamla mätningar så att de blev kallare vilket gör att trenden ökar). Genom att man justerar det förgångna och presenterar dagens data oförändrat så kan man inte få fast förfalskarna genom att i nutid jämföra dagens mätningar med det som rapporteras. Sarkastiskt så kan man dock konstatera att moderna topptemperaturer inte tenderar att ligga speciellt länge på toppen eftersom också dessa kommer att justeras nedåt inom något år vilket gör att man år efter år får nya värmerekord …

På 1940 talet upplevde man konkret att det var varmt och temperaturen hade stigit under många år:

WarmerArctic_14.12.1940.png

Notera hur man beskriver att havsisarna i ishavet har smultit snabbt under de senaste femtio åren och kanske en tredjedel av isen har försvunnit.

November 2, 1922 The Washington Post: The Arctic ocean is warming up, icebergs are growing scarcer and in some places the seals are finding the water too hot, according to a report to the Commerce Department yesterday from Consulafft, at Bergen, Norway.

Reports from fishermen, seal hunters and explorers all point to a radical change in climate conditions and hitherto unheard-of temperatures in the Arctic zone. Exploration expeditions report that scarcely any ice has been met as far north as 81 degrees 29 minutes. Soundings to a depth of 3,100 meters showed the gulf stream still very warm. Great masses of ice have been replaced by moraines of earth and stones, the report continued, while at many points well known glaciers have entirely disappeared.

Very few seals and no white fish are found in the eastern Arctic, while vast shoals of herring and smelts which have never before ventured so far north, are being encountered in the old seal fishing grounds.

Enligt GISS kurva nedan (Norra halvklotet utanför tropikerna) så såg man en snabb avsmältning som ledde till att glaciärer helt försvann. Hur stämmer detta med samma kurva som säger att temperaturen var högre på sjuttiotalet men att havsisen bredde ut sig och det spekulerades kring inledningen till en ny istid eftersom temperaturen enligt dåtidens uppfattning hade sjunkit 0,5 grader C (NAS rapport 0,6 grader)från trettiotalats topp. På 1920-talet var temperaturen enligt GISS betydligt lägre än på 1970-talet men enligt rapporter skedde en snabb avsmältning i polarområdet. Skall vi tolka detta som att för avsmältning behövs kyla och för växande isar behövs värme (/sark).

I USA hade man på 1930-talet upplevt ”the dust bowl” d.v.s. extremt höga temperaturer med svår torka vilket ledde till utbredd misär bland odlare. På 1970 talet då man inte endast hade mätningar att falla tillbaka på utan också forskare som personligen hade upplevt 1930-talets värme uppskattade man att temperaturen efter 1930-talets topp föll med 0,5-0,6 grader C fram till mitten av 1970-talet. (Notera att den digitaliserade rapporten saknar vissa delar sannolikt till följd av fel vid inscanningen)

NATIONAL ACADEMY OF SCIENCES

UNITED STATES COMMITTEE FOR THE GLOBAL ATMOSPHERIC RESEARCH PROGRAM National Research Council

UNDERSTANDING CLIMATIC CHANGE A Program for Action NATIONAL ACADEMY OF SCIENCES WASHINGTON, D.C. 1975

36 UNDERSTANDING CLIMATIC CHANGE

A striking feature of the instrumental record is the behavior of temperature worldwide. As shown by Mitchell (1970), the average surface air temperature in the northern hemisphere increased from the 1880’s until about 1940 and has been decreasing thereafter (see Figure A. 6, Appendix A). Starr and Oort (1973) have reported that, during the period 1958-1963, the hemisphere’s (mass-weighted) mean temperature decreased by about 0.6 °C. In that period the polar and subtropical arid regions experienced the greatest cooling. The cause of this variation is not known, although clearly this trend cannot continue indefinitely.

Notera hur 1930-talets värmeperiod och avkylningen har eliminerats i stort sett helt i GISS temperaturuppskattning nedan:

GISS_NorthernHemisph

Vad beror den kraftiga förändringen på? Min personliga uppfattning är att vi ser en medveten justering (läs förfalskning av temperaturdata för att data skall följa politikernas krav). Jag har inte programvara för att reproducera GISS globala bild ovan men vi kan titta på ett exempel på hur förfalskningen görs.

Bilden är intressant eftersom vi från bevarade nyheter från 1900 – 1940 har mänder av belägg för att glaciärer har smultit, polarisarna krymte och situationen var mycket lik den idag. Från ca. 1950 fram till ca. 1965 sjönk temperaturen med ca. 0,6 grader vilket gav upphov till spekulationer om en kommande ny istid. Vi kan egentligen inte se någon betydande sjunkande temperatur alls i GISS kurva. Var den amarikanska vetenskapsakademins rapport  ovan någon typ av social sinnessjukdom eller var temperaturmätning på 1960-talet något så svårt att behärska att forntidens människor måste ha gjort stora fel som man måste korrigera?

Temperaturen i Reykjavik på Island

Islänningarna har mycket klart meddelat att deras temperaturdata har justerats på bästa sätt enligt förändringar i stationens läge, eventuella termometerbyten etc. och att vidare justeringar av denna orsak inte skall göras.

Reykjavik_ojusterad

Bilden ovan visar temperaturen som den mätts i Reykjavik före justeringar. Meteorologerna på Island anger att inga ytterligare justeringar skall göras. Notera hur temperaturen på 1930-talet ligger på ungefär samma nivå som idag. Variationerna på 1930-talet var eventuellt större än idag.

Reykjavik_unadj_adjusted

Temperaturen i Reykjavik efter att GISS (ghcn) har gjort sina justeringar (svart kurva). Värmeperioden på 1930-talet har i praktiken försvunnit.

Där den svarta GHCN V3 justerade, homogeniserade kurvan börjar är justeringen strax över en grad C. Till vänster om den svarta kurvan stiger justeringen till ca. 2 grader C (taget ur kurvan).

Hur ser då temperaturjusteringen ut? Vilka är de stationsförändringar i omgivningen som skulle kräva nedanstående förändringar som alltså Islänningarna anser att inte skall göras:

GISS_Reykjavik_justeringar1930-2018

Kurvan fås genom att ladda ner numeriska data för den justerade svarta kurvan i föregående bild och räkna differensen mot råa mätdata.

Sorry det finns inga stationsförändringar som hederligt skulle kunna ge denna typ av justering. Av en slump (/sarc) så justerar ovanstående kurva bort 1930-talets värmeperiod exakt såsom man diskuterade i mailet ovat. Vi vet att Islänningarna är mycket bra på fotboll men jag gissar nog att de inte ens i övningssyfte har burit Reykjaviks temperaturmätstation med sig på ryggen då de har övat med tanke på de våldsamma justeringarna (/sark).

Albert Einstein lär någongång ha sagt:

No amount of experimentation can ever prove me right; a single experiment can prove me wrong.

Översatt ungefär:
Inget experimenterande kan någonsin bevisa att jag har rätt. Det räcker med ett enda experiment för att bevisa att jag har fel.
Exemplet ovan (som inte på något sätt är unikt) visar tydligt att dagens historiska temperaturuppskattningar är tagna ur luften och de fakto fabricerade. Man har justerat mätta data så att de skall motsvara den bild man vill ha. I detta fall är justeringarna större än hela den påstådda uppvärmningen. Jag tror faktiskt inte att meteorologer och fysiker för mindre än hundra år sedan inte skulle ha klarat av att mäta luftens temperatur.
Min uppfattning är att om man en gång har blivit blåst så kan detta förlåtas. Att gång på gång bli blåst bevisar blåögdhet eller dumhet. Det faktum att eliten i världen har resurser och möjlighet till denna typ av Orwellska datamanipulationer och det faktum att den tredje statsmakten d.v.s. nyhetsmedia låter denna typ av förfalskningar passera utan ett knyst visar att vi har skäl att allvarligt ifrågasätta också andra nyheter vi överöses med varje dag.
Eftersom jag nu har ett kalkylark med data från Reykjavik så kan det vara intressant att jämföra 1930-talets värmeperiod (1930-1949) för Reykjavik med motsvarande period i nutiden (1998-2018). Jämförelsen gäller alltså rådata d.v.s. de temperaturer meteorologen på 1930-talet avläste från en MAX/MIN termometer jämfört med motsvarande mätningar i vår tid.
Värmeperioden i Reykjavik på 1930-talet låg på en medeltemperatur på ca. 5,5 grader C och motsvarande period i nutiden ligger på 5,6 grader. Temperaturökningen under tiden 1930 – 2018  d.v.s. under 88 år har varit ungefär 0,001 grad per år vilket naturligtvis måste uppfattas som extremt skrämmande eftersom talet innehåller så många nollor (/sark).
Notera att man under tiotals år har poängterat att uppvärmningen på nordliga breddgrader bör bli betydligt större än i tropikerna (polar förstärkning). En enkel fråga är då:
Varför kan man inte se ifrågavarande temperaturstegring i vårt specifika fall för en så lång period som 88 år?  Giss justerade temperaturdata från Reykjavik ger en uppvärmning på 0,94 grader C vilket ligger mycket nära motsvarande temperaturskillnad plockad visuellt från bilden över temperaturen i den extratropiska norra hemisfären.  Skall jag tolka detta som att bilden av temperaturutvecklingen på norra hemisfären i medeltal har genomgått samma massage som Reykjavik?
Ett annat kanske korrektare sätt att se på bild ett är att vi precis som bilden anger faktiskt har en antropogen uppvärmning på nästan en grad sedan 1930-talet. I stort sett hela uppvärmningen är en följd av antropogen justering av mätdata  d.v.s. människor är orsak till uppvärmningen som gjorts så att resultatet skall bli det politikerna vill ha. Vem betalar kalaset och varför?

Andra stationer:

Notera att alla nedanstående uppskattningar inte är beräknade ur numeriska data. Stationer där jag ger årsintervall har kontrollerats som medeltal över 20-års perioder. Övriga är uppskattade ur GISS grafer där GISS har plottat både rådata och justeringar.
Sodankylä (Finland, clean, rådata motsvarar helt GISS justerade och homogeniserade data). Jag har under många år regelbundet återkommit till temperaturen i Sodankylä för att kontrollera att dessa data inte förfalskas. Det är mycket hedervärt att jag aldrig har kunnat se förfalskning av finska data.

Angmagssalik (Grönland, clean, rådata motsvarar helt justerade och homogeniserade data).

Gothab Nuuk (Rådata 1930-1950 = -0,62,  1998-2018 = 0,63 d.v.s. ingen förändring på ca 80 år)

Gothab-Nuuk (GISS justerade åren 1930-1950)= -1,37, åren 1998-2018 = -0,59, Delta=-0,78)

Malaye Karmaku (Ryssland, Novaja Zemlja) historiska data har justerts ned ca. -1 grad.

Akureyri (Island) 1930-talet nedjusterat ca. -2 grader C.

Stykkisholmur (Island) 1930-talet nedjusterat med ca. -0,6 grader.

Archangelsk (Ryssland) 1930-talet nedjusterat med ca. -0,5 grader C.

Prince Albert (Canada) 1930-talet nedjusterat med ca. -1 grad C.

Isla Juan Fernandez (Chile) 1930-talet nedjusterat med ca. -0,7 grader C.

Pudahuel (Chile) 1930-talet nedjusterat ca. 0,7 grader C.

Salta Aero (Argentina) början av 1900-talet nedjusterat mer än -2 grader C.

Bahia Blanco Aero (Argentina) 1930-talet nedjusterat med -1,3 grader.

Santa Cruz Ae (Argentina) sjunkande temperatur 1950-1960 höjd med ca +0,5 grader C. Plockar bort sjunkande temperatur efter 1950.

Capetown (Sydafrika) början av 1900-talet -1,7 grader.

Port Elisabeth (Sydafrika) början av 1900-talet sänkt med -1,4 grader C.

Antananarivo (Madagaskar) 1930-talet sänkt med -1 grad och 1980-talet höjt med ca 1 grad C.

Port Blair början av 1900-talet -1 grad C.

Alice springs (Australien) början av 1900-talet -2 grader C.

Nome (Alaska) 1930-talet ner ca. -0,7 grader C.

St. Paul (utanför Alaska) 1930-talet ner -1 grad.

Punta Arenas (Chile) 1930-talet ner -0,7 grader C.

O.s.v.  jag tycker mig se en trend och trenden är att storleksordningen på justeringarna ungefär motsvarar den påstådda uppvärmningen under 1900-talet fram till vår tid. Det är skäl att komma ihåg att dagens uppskattning är att temperaturen sedan ”förindustriell tid” har stigit med 0,8 – 1 grad C. Är faktiskt mätdata så urusla att korrigeringarna är större än hela den signal man försöker mäta? Vilket värde har temperaturdata där korrigeringarna är större än mätsignalen?

Notera att ovanstående lista över justeringar inter har genomgått Peer review 😉 men uppgifterna kan enkelt kontrolleras genom att gå till:

https://data.giss.nasa.gov/gistemp/stdata/

Kom ihåg att välja datatyp (uadj=ojusterad, adj=olika varianter av justerad). Notera att mätserierna ofta är homogeniserade endast en del av mätperioden.

 

Fasta #2

23/02/2019

Jag skrev en annan artikel på finska som behandlade samma frågor som min tidigare artikel om fasta på svenska. Den finska varianten bygger på ett annat material varför det kan vara vettigt att presentera samma artikel också på svenska. Den här artikeln bygger på material av dr. Jason Fong samt delvis på den tidigare artikeln på svenska.

Vilket är målet för fasta

Då människan för många årtusenden sedan som samlare/jägare vandrade över jorden så fanns det inte möjligheter att lagra mat för lång tid. Kroppens förmåga att skapa ett eget matförråd i form av lagrat fett var extremt viktigt.

Om vi tänker på vårt eget klimat så var sensommaren och början på hösten en period då det fanns väldigt mycket frukter och bär tillgängliga. Resultatet av en våldsam konsumtion av socker och kolhydrater var att människorna snabbt lade på hullet vilket var en önskvärd följd av festandet på frukter och bär eftersom ymnighetstiden snart skulle följas av en period av begränsad mattillgång.

Kroppen signalerar till sina celler att fett borde lagras i fettcellerna genom hormonet Insulin. Då alltså den forntida människan åt mycket söta frukter så steg blodsockernivån vilket kroppen kompenserade med att höja insulinnivån. Den höga insulinnivån tolkas av kroppen som en order att lagra fett i fettcellerna. Man kan säga att personen hamnar i något som kan liknas vid ett förstadium till diabetes … vilket naturen under vintern botade då det endast fanns begränsad tillgång till kolhydrater vilket tvingade kroppen att utnyttja de egna fettreserverna.

Då människan fastar d.v.s. då den urtida människans matförråd var slut så reagerar kroppen inte genom att minska på energikonsumtionen t.ex. genom att göra personen slö och trött utan ämnesomsättningen stiger och hjärnansfunktion skärps. Orsaken till detta är naturligtvis att om människan skulle ha blivit slö av hunger så skulle det idag inte finnas människor till följd av naturens urval. En fysiskt och psykiskt trött människa klarar inte av att skaffa mat till sin svältande familj! Ämnesomsättningen och kroppens prestationsförmåga stiger under fastan och hjärnans verksamhet skärps … det är precis det här allerta jakttillståndet vi eftersträvar!

Fasta och att minska på maten

Många tror att fasta helt enkelt är en mental övning där man tvingas äta mindre. En fasta av denna typ är mycket ineffektiv och den ger inte det fysiska och psykiska välbefinnande som en lyckad fasta för med sig. Varför når jag inte målet endast genom att äta mindre?

Om jag äter mindre men maten jag äter är likadan som före fastan (vi antar västerländsk kolhydratrik standardmat) så kommer jag vid varje tillåtet mål mat att höja socker- och insulinnivåerna så att fettförbränning förhindras. Kroppen märker att insulinnivån är så hög att det inte lönar sig att ta ut fett ur förråden … å andra sidan så märker kroppen att det kommer in mindre mängder mat än tidigare och att det verkar finnas för lite tillgänglig energi. Om kroppen inte har tillgång till fett (blockerat av insulin) så sköter kroppen problemet genom  att sänka ämnesomsättningen så att mindre energi behöver användas. Resultatet är tvärtemot det vi eftersträvar då ämnesomsättningen sjunker blir jag trött, jag fryser och jag är inte mentalt så skarp som jag kunde vara. Orsaken till problemet är att jag fortsatte att äta socker och kolhydrater.

En hälsosam skön fasta imiterar t.ex. björnens vintersömn. Björnen hamnar under höstens festande på frukter och bär i ett tillstånd man kan kalla fördiabetes men då frukter och bär inte längre är tillgängliga så går björnen i ide och den får inte i sig kolhydrater över huvudtaget. Efter någon dag har ämnesomsättningen gått över till att endast utnyttja kroppens fettförråd och samtidigt reparerar kroppen de skador det myckna sockerätandet åstadkom. Efter några månaders fasta vaknar björnen betydligt lättare än tidigare men den är i gott skick och klar i huvudet och färdig att hitta ett lämpligt byte.

Vår tids människas problem är att höst och vinter inte leder till att fyllandet av fettförråden avslutas. Vi äter så mycket socker och snabba kolhydrater att kroppens enda möjlighet att hantera situationen är att producera stora mängder insulin. Som jag nämnde ovan så är en av Insulinets funktioner att signalera till kroppens celler att socker skall omvandlas till fett och lagras i fettcellerna. Mängden fett stiger kontinuerligt eftersom kroppen till följd av en hög insulinnivå inte kan utnyttja de egna fettförråden.

JasonFungInsulinCop

Kolhydrater är en snabb energiform för kroppen. Vi kan jämföra kroppens sockerförråd med ett kylskåp som är lättåtkomligt i köket. Det är lätt att hämta en munsbit ur kylskåpet då man blir hungrig. Man kan likna kroppens fettförråd med en frysbox placerad nere i källaren bakom en låst dörr. Låset kontrolleras av kroppens insulin. Endast om insulinnivån är låg så kan dörren öppnas och fett tas ut ur förråden.

JasonFung_burn_fat_from_Hall

Fastans stadier

Under fastans första skede är socker- och insulinnivån höga och kroppen gör relativt snabbt slut på det socker som finns i kroppen. Sockernivån sjunker och själva processen att sockernivån sjunker tolkas av hjärnan som att jag är hungrig och jag vill ha mat … helt oberoende av om jag har tjocka lager fett lagrat kring midjan.
Under det första dygnet, om ingenting ätes, så sjunker insulinnivån så mycket att kroppen kan öppna fettförråden och kroppen börjar hämta s.k. Ketoner ur förråden. Ketoner kan användas direkt av kroppens celler och även av hjärnan på samma sätt som glukos (socker). Det behövs nu mycket lite socker och det socker kroppen behöver kan levern tillverka ur fett. Sockernivån når nu en konstant nivå vilket leder till att hungersignalen från sjunkande sockernivå inte längre fås. Resultatet av övergången till fettförbränning är att kroppen uppfattar att det är tid att skärpa sig och gå ut på jakt … och under jakt får endast den mest skärpta ett bra byte! Kroppens ämnesomsättning ökar och hjärnverksamheten skärps! Fett används nu av kroppen som bränsle och hjärnan fungerar på maximal nivå!

MetabolicChange4DaysFasting

Vi ser hur övergången till fettförbränning kräver en relativt lång tid. Efter ungefär ett dygn börjar socker- och insulinnivåerna att ha nått ett stabilt lågt värde och först då börjar kroppen övergå till fettförbränning. Alla kolhydrater gör att övergångsperioden förlängs. Ätande av fett höjer sockernivån mycket obetydligt varför det lönar sig att byta kolhydraterna mot fet mat.

Vad kan gå fel? Det största felet är att förhindra kroppen att gå över i fettförbränningsläge. Det effektivaste sätter att förstöra fastan är att börja dagen med en stor sats kolhydrater. Kolhydraterna höjer socker- och insulinnivåerna och förhindrar fettförbränning. Följden av att vi höjer sockernivån på morgonen är att kroppen igen efter någon timme uppfattar att sockernivån sjunker vilket tolkas som hunger. Ätande av kolhydrater mongon och kväll blockerar effektivt en övergång till fettförbränning. Jag kommer då in i ett jo-jo-fastande där jag varje dag kommer att känna mig hungrig, frusen och nedstämd.

Om jag följer bahaitraditionen där man fastar mellan solens uppgång och nedgång så är lösningen enkel. Jag sänker kolhydratintaget så mycket som möjligt genom att lämna bort allt socker, gärna allt bröd, potatis, ris etc. Jag byter ut kolhydraterna mot t.ex. ägg, avocado, nötter, feta ostar, smör. Fettet i sig skickar en signal till hjärnan att jag är mätt vilket kompenserar signalen från fallande blodsocker. På kvällen används samma metod d.v.s. kolhydraterna ersätts med fet mat och sallad, gurka, tomat etc. Vi kan på detta sätt förhindra att blodsockret stiger vilket gör att hungersignalen från sjunkande blodsocker blir allt svagare … och nu bränns eget fett från kroppens förråd.

MetabolicChangeFasting

Resultatet av en snabb övergång till förbränning av fett är att hungerkänslan minskar eller försvinner samtidigt som kroppen mår mycket väl och sinnet skärps. Lägg märke till hur kroppsvikten snabbt börjar sjunka trots att ämnesomsättningen snabbas upp. Den mänskliga jägaren är nu i topptrim för att gå ut och jaga för att på detta sätt lösa familjens matproblem.

Här finns en länk till dr. Jason Fongs video om terapeutiskt fastande.

 

Paasto

22/02/2019

Ensimmäinen versio tästä artikkelista oli ruotsiksi koskien (bahai) paastoa. Paasto yleisesti ihan riippumatta uskonnollisista kytkennöistä on hyvä ja terveellinen asia.

Alla oleva artikkeli pohjautuu tohtori Jason Fenin videoon sekä aikaisempaan artikkeliini aikaisempaan artikkeliini ruotsiksi.

Mikä on paaston päämäärä

Kun ihminen vuosituhansia sitten vaelsi ympäri maapalloa eikä ollut mahdollisuuksia varastoida ruokaa niin kehon eloon jäämisen kannalta rasva ja rasvan varastointi oli hyvin tärkeä asia. Luppukesästä oli tarjolla paljon sokeria  sisältäviä hedelmiä ja marjoja mutta myös muita hiilihydraattilähteitä. Seuraus suuresta hiilihydraattisyömisestä oli nopea lihominen joka oli tästä toivottu seuraus koska edessä oli mahdollisesti kuukausien odotus ennenkuin yksilö uudestaan eläisi yltäkylläisyydessä.

Keho signaloi, että rasvaa pitäisi tuottaa ja varastoida insuliinihormoonin avulla. Eli kun muinaisihminen  söi paljon sokeria sisältäviä hedelmiä hän joutui tilaan jossa verensokeri nousi ja keho hoiti asian nostamalla insuliinitaso josta seurasi hyvin tehokas energian varastointi rasvakudoksiin. Voidaan sanoa, että yksilö joutui tietynlaiseen diabeteksen esitilaan … joka luonto hoiti kuntoon talvella kun hiilihydraatteja luonnollisista syistä oli rajoitetusti ja keho joutui hyödyntämään omia rasvavarastoja.

Kun ihminen paastoaa, eli kun muinaisihmisen ruokavarasto oli tyhjä, keho ei reagoi tähän tilaan pienentämällä energiankulutusta esim. tekemällä ihminen väsyneeksi ja uneliaaksi vaan energiankulutus nousee ja aivojen toiminta terävöittyy. Syy tähän on luonnollinen, jos muinaisihminen pakollisen paaston seurauksena olisi muuttunut hitaaksi ja mieli tylsäksi niin hän ei olisi pystynyt hoitamaan tilanne esim. metsästämällä. Aineenvaihdunta paastossa kiihtyy ja mieli terävöittyy … tämä on se päämäärä mihin halutaan päästä!

Paasto ja ruoan vähentäminen

Ihmiset kuvittelevat helposti, että paasto yksinkertaisesti on harjoitus jossa syödään pakosta vähemmän. Tällainen paasto on hyvin tehoton eikä se tuota sitä mielihyvää mitä oikea onnistunut paasto tuottaa. Miksi en pääse tulokseen vain syömällä vähemmän?

Jos syön vähemmän mutta ruokavalion kautta estän sokeritason putoamista riittävästi ja tämän seurauksena estän energian saaminen omista rasvakudoksista niin keho tulkitsee paaston väärin eli keho huomaa, että insuliinia on niin paljon ettei kannata hakea rasvaa kudoksista mutta energiaa on kokonaisuudessa liian vähän. Liian vähän sisään tulevaa energiaa eikä energiaa saada rasvakudoksista … keho ratkaisee ristiriidan laskemalla aineenvaihdunta eli keho kompensoi käyttämällä vähemmän energiaa jolloin kehon lämpötila voi laskea hieman ja ihminen palelee ja voi huonosti. Ongelman ydin on, että jatkettiin sokerin ja hiilihydraattien syömistä ja estettiin pääsy kehon omiin rasvavarastoihin.

JasonFungInsulinCop

Oikea, terveellinen, paasto matkii esim. karhun taviunta. Karhu menee mittausten mukaan diabeteksen alkutilaan mutta kun hedelmiä ja marjoja ei enää ole helposti saatavilla karhu menee talviuneen jolloin hiilihydraatteja ei tule sisään lainkaan eli se menee pitkälle paastolle. Muutaman päivän jälkeen aineenvaihdunta on muuttunut hyödyntämään yksinomaan omia rasvavarastoja ja samalla keho korjaa vauriot jotka tulivat liiallisesta makean syömisestä ja keväällä karhu herää hyvässä kunnossa ja terävänä jotta se mahdollisimman nopeasti pystyisi metsästämään itselleen jotain syötävää.

Nykyimisen ongelma on, että syksy ja talvi ei lopeta rasvavarastojen täydentämistä. Syödään niin paljon sokeria ja nopeita hiilihydraatteja, että kehon ainoa tapa hoitaa tilanne on tuottaa valtavasti insuliinia. Kuten yllä totesin niin insuliinin yksi tehtävä on signaloida keholle, että on rasvan muodostusaika ja, että rasvaa ei saa hakea rasvakudoksista. Rasvan määrä jatkuvasti nousee koska keho korkean insuliinitason takia ei salli rasvavarastojen hyödyntämistä.

Hiilihydraatit ovat nopea väliaikainen energian varastointityökalu joka on verrattavissa jääkaappiin. Jääkaapista on helppoa hakea ruokaa aina silloin kun tarvitaan jotain syötävää. Kehon rasvavarasatot ovat verrattavissa kellarissa olevaan pakastimeen. Pakastimeen päästään rappujen ja lukossa olevan oven kautta … hankalaa. Insuliini on hormooni, avain, joka sallii tai estää pääsyn rasvavarastoihin.

Paaston vaiheet

Paaston alkuvaiheella kehon sokeritaso ja insuliinitaso ovat korkeat jolloin keho hyödyntää helposti saatavilla oleva sokeri (glukoosi). Sokeritaso lähtee laskemaan ja sokeritason lasku sinänsä viestittää aivoille, että on nälkää ja tarttis saada ruokaa … ihan riippumatta siitä, että vyötärön ympärillä on valtavat rasvavarannot.

JasonFung_burn_fat_from_Hall

Ensimmäisen vuorokauden aikana, kun ei syödä mitään, sokeri/insuliinitaso laskee niin paljon, että keho pystyy avaamaan pitkä-aikaisvarastot eli keho hakee rasvakudoksista ns. Ketooneja eli rasvaa sellaisessa muodossa, että sekä sydän, että aivot pystyvät hyödyntämään ketoonit energianlähteenä. Sokeria ei tarvita lainkaan. Sokeritaso saavutta suunnilleen yhdessä vuorokaudessa sellaisen tason, että keho ei enää saa nälän viestejä laskevasta sokeritasosta koska sokeritason lasku pysähtyy kehon asettamaan minimitasoon ja tarvittaessa keho tuottaa tarvitsemansa sokeri rasvasta. Seuraus siirtymisestä rasvanpolttoon on, että keho kuvittelee, että on aika mennä metsästämään ja älykkyydellä saalistamaan saaliseläimiä. Kehon aineenvaihdunta nousee(!!!) ja aivojen toimintä terävöittyy molemmat toivottoja seurauksia paastosta. Rasvaa palaa ja aivot toimivat maksimaalisen hyvin!

Mitä voi mennä pieleen? Suurin virhe on, että estetään keho pääsemästä toivottuun terveelliseen metsästysmoodiin. Helpoin tapa tuhoa paasto on aamulla aloittaa suurella määrällä hiilihydraatteja. Hiilihydraatit nostavat sokeri/insuliinitaso ja estävät rasvan polttoa. Siirtyminen kunnolliseen rasvanpolttoon kestää likimain vuorokauden syömättä ja pitempään jos syödään vuorokauden aikana. Seuraus sokeritason pumppaamisesta ylös/alas on hyvin voimakas nälän tunne.  Eli jos ensimmäisen päivän jälkeen syödään tukeva illallinen jossa on runsaasti hiilihydraatteja niin sokeri/insuliinitaso pomppivat takaisin estotilaan ja siirtyminen rasvanpolttotilaan on taas estetty vuorokaudeksi.

Jos seurataan bahai traditio jossa paastotaan auringon nousun ja laskun välisenä aikana niin ratkaisu on yksinkertainen. Vähennetään hiilihydraatit mielellään hyvin alhaiselle tasolle ja korvataan munalla, pähkinöillä, voilla, avocadolla ja rasvaisilla juustoilla.  Rasva sellaisenaan lähettää aivoille signaalin, että olen kylläinen ja tämä kompensoi nälkäsignaalin laskevasta sokeritasosta. Jatketaan samalla periaatteella illalla eli ei hiilihydraatteja mutta paljon rasvaa sisältäviä juustoja, pähkinöitä kermaa jne. sekä niin paljon vihanneksia maapinnan yläpuolelta mitä maistuu (hyvin vähän nopeita hiilihydraatteja). Eli ei mitään sokeria, leipää jne.

MetabolicChange4DaysFasting

Huomaa miten insuliinitaso laskee mutta se pysähtyy itsekseen ellei ihmisellä in diabetes tyyppiä I jossa keho ei lainkaan tuota insuliinia. Vastaavasti veren sokeritaso laskee mutta ei nollaan koska mm. veri tarvitsee sokeria ja ellei sokeria muuten ole saatavissa niin maksa tuottaa sokeria kehon omasta rasvasta, ei hätää! Huomaa miten rasvanpoltto tarvitsee mahdollisesti 2-3 päivää käynnistyäkseen.
MetabolicChangeFasting

Seuraus nopeasta siirtymisestä rasvanpolttomoodiin on, että näläntunne vähenee/häviää ja mieli tulee teräväksi. Huomaa miten kehon paino lähtee putoamaan mutta aineenvaihdunta kiihtyy ja samalla mieli terävöittyy. Ihmispeto on valmis ruoanhankintareissuun jossa aivojen täysi kapasiteetti on tarpeen yhdistettynä maksimaliseen fyysiseen toimintakykyyn.

Tohtori Jason Fonin video on katsomisen arvoinen (englanniksi).

 

 

Att fasta

20/02/2019

Många religioner har en eller flera påbjudna fasteperioder. Vid första påseende kan fasta verka vara någonting som endast är ägnad att stärka karaktären hos de troende utan andra fördelar, detta är dock en felaktig föreställning.

Fasta ger många medicinska fördelar

Fasta ger förutom karaktärsbyggande fördelar också direkta medicinska fördelar.  Jag beskriver nedan fasteperioden i min egen religion, jag är bahai. Motsvarande fasta finns i många andra religioner även om det kan finnas små skillnader som jag dock uppfattar vara oväsentliga.

Bahaifastan är en period från början av mars fram till vårdagjämningen. Under fasteperioden strävar man att undvika mat och dryck mellan solens uppgång och nedgång. Det är intressant att se att olika individer uppfattar fastan mycket olika. Vissa individer lider av en fruktansvärd hunger medan andra verkar klara av att vara utan mat och dryck helt utan problem. Orsaken till de här skillnaderna är, uppfattar jag, vilken typ av kost personen som fastar äter under de tillåtna tiderna.

Då kroppens metabolism går över från normalt ätande till att bränna lagrat fett, övergången kräver bortåt ett dygn beroende av vad som äts om fastan inte är total, så kommer kroppen först att ge sig på de egna vävnaderna. I början av fastan kommer alltså kroppen först att tömma glukosförrådet (socker) därefter bryts en liten mängd vävnader, sannolikt sådana vävnader som även annars snart skulle ha eliminerats. Efter 16-30 timmar går kroppen over till att bränna fett. Insulinnivån är nu låg vilket även gäller blodsockernivån. Ur kroppens fettförråd hämtas fett (ketoner) som i de flesta fall kan användas av kroppens celler direkt i stället för socker. T.ex. hjärnan använder ketoner som ett normalt reservbränsle … ur naturens synvinkel skulle det knappast ha varit speciellt bra om en individ efter en snabb språngmarch skulle stänga av hjärnan då det inte finns fritt socker … människosläktet skulle inte ha blivit långlivat. Det finns dock en celltyp som inte kan utnyttja ketoner och det är cancerceller. Fasta med lågt blodsocker gör att en eventuell cancer går på sparlåga och eventuellt elimineras av kroppens immunsystem som varande defekta vävnader som borde putsas bort. Min personliga uppfattning om fasta utan dryck är att detta ökar kroppens stress i viss mån vilket eventuellt hjälper immunsystemet att känna igen defekta vävnader.

Problem vid fasta

Om man fortsätter att äta som man gör normalt utanför fastan … under de tider då detta är möjligt så blir nyttan av fastan relativt liten. Ett uppehåll i ätandet på ungefär tolv timmar sänker blodsockret men kroppen hinner inte gå in i fettbränningsmod och resultatet är att personen som fastar kommer att vara vrålhungrig varje kväll då ätande igen är tillåtet. Hungern är lyckligtvis relativt lätt att hantera:

Att hantera hungern

Det är välkänt frän medicinsk forskning att socker snabbt tar bort hungerskänslan och blodsockret stiger snabbt. Man vet också från forskningen att kroppen då blodsockret sjunker kommer att uppfatta sjunkande blodsocker som hunger. Resultatet blir lätt ett ”jo-jo” ätande där man med korta intervall äter något för att hantera hungern men eftersom man äter kolhydratrika mellanmål så blir man mycket snabbt hungrig igen.

Det visar sig dock att mättnadskänslan effektivare styrs av fett. Om personen äter tillräckligt mycket fett i stället för kolhydrater (socker, bröd, pasta ….) så kommer blodsockerhalten att stiga endast lite efter t.ex. morgonens måltid. Om blodsockerhalten inte stiger och vi via fett säger åt kroppen att vi är mätta så kommer vi inte heller att uppleva en våldsam hunger några timmar efter måltiden eftersom blodsockret hålls konstant utan någon snabb nedgång.
Fett och alldeles särskilt mättat fett har demoniserats i över 50 år utan hållbara vetenskapliga belägg.  Det mättade animaliska fettet har ersatts med olika typer av fröoljor som modifierats på kemisk väg så att de blir fasta och kan användas som margarin. De här fetterna är onaturliga för vår kropp och sannolikt skadliga … tänk dig att du äter industrifett … vaselin. De konstgjorda fetterna är normalt gråa och smaklösa och därför färgas de och smaksätts artificiellt så att de skall påminna om smör.  Det är intressant att se vad som händer i Sverige där man de senaste 10-15 åren främst genom läkaren Annika Dahlqvist haft en stort intresse för LHCF kost (extremt lite kolhydrater och mycket naturligt fett).

HearthHealth_butter_sweden.png

Bilden visar trenden för smörkonsumtion i Sverige i samma kurva som hjärtsjukdomar.  Bilden är tagen ur videon ”Reversing Obesity & Diabetes – The Low Carb High Fat Diet – holytext.org” som hittas på youtube.

”Vi der hur trenden för män, den övre kurvan, var långsamt minskande sedan början av 1990-talet för att därefter kraftigt minska samtidigt som smörkonsumtionen går upp kraftigt. Lite mera dramatiskt kan man presentera detta som:

HearthHealth_butter_sweden2.png

Notera hur hjärtsjukdomarna halveras hos män då mängden mättat fett i form av smör ökar. Betyder detta att det är smöret som är den magiska medicinen mot hjärtsjukdomar, diabetes etc. ? Knappast! Min gissning är att den ökande smörkonsumtionen är ett indirekt mått på hur väl LCHF kosten har slagit igenom i Sverige. Smörkonsumtionen ökar eftersom det är ett hälsosamt fett som är lätt att komma över. I andra delar av världen äter man t.ex. i stället rätt stora mängder kokosfett.

Bekväm fasta

Man kan fasta relativt bekvämt så att man äter en fet och mycket kolhydratfattig måltid på morgonen. Ett exempel är en brittisk frukost med ägg, bacon, smör men inget rostat bröd. Brödet kan bytas ut mot olivolja, avocado, fet ost etc. Inga drycker med socker d.v.s. ingen juice, inget socker i kaffet. Gärna kan man lägga till lite sallad, tomater etc. som har vuxit ovan jord då dessa grönsaker är fattiga på kolhydrater. Avocado innehåller extremt mycket nyttigt fett och därmed väldigt lite kolhydrater. Gillar man att dricka mjölk så skall det vara helmjölk eftersom helmjölk innehåller nyttigt fett. Fettri mjölk som, då fettet är borttaget, till största delen består av mjölksocker vill vi inte ha eftersom detta skapar hungerkänsla genom att blodsockret påverkas.

På kvällen kör man igen med samma princip d.v.s. man väljer så lite kolhydrater som möjligt men accepterar fett i sådana mängder som kroppen accepterar. Vi äter alltså precis så mycket det känns bra och så länge vi är hungriga men inte mera. Det finns inget behov av att stuffa sig full eftersom det fett vi äter hållern hungern borta länge.

Varför fet fastemat

Avsikten med den feta maten är att tvinga ner kroppens insulin- och sockernivå. Lågt insulin betyder att kroppen signalerar till fettcellerna att det är tid att börja ta ut fett ur kroppens fettlager. Så länge insulinet är högt kan kroppen inte ta ut fett ur de egna förråden utan kroppen fortsätter att lagra fett. Insulin är det hormon som befaller kroppen att lagra fett.

Då kroppen väl har gått över i fettförbränningsläge så försvinner hungern eftersom kroppen normalt i vårt västerländska samhälle har fettförråd som räcker många veckor. Det finns inget behov av någon kraftig hungerssignal eftersom kroppen inte lider brist på mat. Vi är konstruerade för att utan några större problem kunna vandra i flera dagar helt utan mat.

Ätande av t.o.m. relativt små mängder kolhydrater leder till att kroppen inte går över i fettförbränningsläge utan den växlar mellan hög sockernivå och förstadiet till fettförbränning d.v.s. kroppen producerar socker som tas ur de egna musklerna och organen … resultatet är en våldsam hunger. Hantering av hungern är alltså helt beroende av att man strikt undviker kolhydraterna under hela fasteperioden.

Risker med fasta

Personer med diabetes bör följa med blodsockernivån eftersom blodsockret, eventuellt efter en mycket kortvarig höjning, sjunker kraftigt. Lösningen är då inte att kompensera med socker och kolhydrater utan att minska på insulinet. Det vi eftersträvar är naturligtvis en betydligt lägre insulinnivå vilket löser många av de problem som uppstår vid diabetes typ 2.

Sammanfattning

  • Fasta är nyttigt och kroppen mår bra av fasta.
  • Fasta kombinerat med mycket lite kolhydrater och kraftigt höjt fettintag tar bort hungern som förorsakas av snabba blodsockersvängningar. Förutsättningen för att ta bort hungern är att man inte över huvudtaget äter ”normal” kolhydratrik kost.
  • Demoniseringen av mättat fett är en myt. Det finns inga goda vetenskapliga belägg på detta. Däremot finns det idag en stor mängd publikationer som pekar på de problem vårt överdrivna kolhydratintag skapar hos en stor del av befolkningen.
  • Fastan är en god möjlighet att experimentera med LCHF kost och ett extra bonus är att fastan blir mycket lättare att genomföra eftersom hungern försvinner då mängden fett i maten ökar och mängden kolhydrater kraftigt minskar.
  • Dagens kostpyramid med mängder av kolhydrater som bas bygger på 50 år gammal vetenskap som har bevisats bygga på forskningsfusk. Den på stora mängder kolhydrater baserade kostpyramiden är antagligen osaken till miljoner och åter miljoner människors förtidiga död efter ett långvarigt lidande. Läkarskrået som borde vara väl påläst har mycket svårt att acceptera naturliga metoder för att hantera diabetes typ 2 och övervikt eftersom detta samtidigt betyder att man har gett skadliga råd åt befolkningen i tiotals år och man har orsakat död för miljoner människor i oförstånd.
  • Hur man botar typ 2 diabetes har varit känt i mer än hundra år. Tidigare kallades diabetes för sockersjuka. Typ 2 sockersjuka där personen ännu producerar insulin botas genom att helt enkelt eliminera socker och största delen kolhydrater ur kosten. Detta kan göras helt utan bieffekter, hälsan förbättras dramatiskt och i fall av svår övervikt går vikten ner kraftigt.

Kostråd för personer med diabetes före insulinets tid

I Kostdoktorns video nedan finns en intressant hänvisning till en bok från 1917 med instruktioner angående kost för diabetiker.
1917_diabetic_diet
Utanför bilden visas ytterligare makaroni (pasta) som strikt förbjuden för diabetiker.

Vilken är år 1917 läkarens rekommenderade hälsosamma mat som botar diabetes typ 2?
1917_health_food.png

Vi har alltså inget nytt under solen. Hela problemet med övervikt och diabetes typ 2 är lätt att förstå och botemedlet är självklart. Har man ”sockersjuka” så eliminerar man socker och kolhydrater så väl som möjligt ur kosten. Resultatet är att kroppen läker sig själv i enlighet med de gamla grekernas talesätt ”Låt maten vara din medicin och låt dim medicin vara din mat” men då måste man ju komma ihåg att den medicinska industrin nog skulle göra en brakförlust.

Videon av Kostdoktorn i sverige är intressant att titta på som bakgrund till ovanstående diskussion. Bilderna tidigare i texten är klippta ur nedanstående intressanta video. Notera att jag inte har något att göra med den religiösa organisation som tydligen står bakom videon. Innehållet är bra och innehåller ingen religiös propaganda av någon sort. Notera att språket i videon är Engelska även om föreläsaren är svensk.

 

Kolhydrater, hjärtsjukdom och c-vitamin

14/02/2019

Det verkar rätt klart att socker och kolhydrater i överdrivna mängder på sikt leder till metaboliskt syndrom som i sin tur kan leda till diabetes typ 2 med mänder av följdsjukdomar bland dessa bl.a. kärlsjukdomar.

Det börjar vara utom allt tvivel att de kostråd vi har matats med de senaste 50 åren har varit fullständigt vansinniga och resultatet har varit invaliditet och död för miljoner människor som har försökt följa ”experternas”, forskarnas eller borde man säga fuskarnas råd.

Nobelpristagaren Linus Pauling propagerade för höga doser av c-vitamin som i kombination med Lysin i många fall rätt snabbt löser upp blockeringar i kranskärlen och lättar på bl.a. angina pectoris.

Linus Pauling motiverade c-vitaminanvändningen mycket väl, han var nobelpristagare i kemi vilket betyder att han exakt visste vad han talade om … vilket man inte alltid kunde säga om kritikerna läkare utan två Nobelpris.

Högt kolhydratintag en riskfaktor för kranskärlssjukdomar?

Paulings konstaterande att låga c-vitaminnivåer leder till undermåligt kollagen som i sin tur leder till att blodådror som inte tål det tryck och de rörelser de utsätts för nära hjärtat vilket kroppen kompenserar med att nödreparera med kolesterol vilket på sikt kan leda till blockeringar. Här finns knappast någonting konstigt.

Annika Dahlquist ovan har visat på en mängd fall där patienter efter att de har gått över från en kolhydratrik kost till en ectremt kolhydratfattig men fet kost snabbt blir av med mängder av olika sjukdomar såsom diabetes typ 2 (vuxensockersjuka), ledproblem, hjärtproblem, fibromyalgi o.s.v. Hur stämmer detta överens med Linus Paulings teorier om c-vitaminets centrala roll?

Min tes, som är spekulativ, är att det inte finns någon konflikt mellan Paulings idéer och LCHF kosterefarenheterna. Mitt argument är följande:

Ett högt kolhydratintag speciellt då en person börjar visa tecken på metaboliskt syndrom via förhöjt blodsocker (men inte ännu konkret typ 2 diabetes) via det förhöjda blodsockret effektivt sänker sin c-vitaminnivå även om detta inte kan mätas eftersom blodets c-vitaminnivå är ”normal”. Orsaken är att c-vitamin, som djur själva syntetiserar ur socker men människan inte kan producera,  kemiskt liknar socker i hög grad.  Följden av detta är att kroppen använder samma receptorer (kanaler) för att transportera socker och c-vitamin till kroppens celler. Om det då finns ett överskott av socker i kroppen så kommer sockret att delvis blockera införsel av c-vitamin till kroppens celler.

Min gissning är att blockeringarna inte nödvändigtvis är jämnt fördelade i kroppen. Vissa organ kan lida mera av förhöjda sockernivåer än andra.

Resultatet av höjt blodsocker blir då att kollagenets kvalitet sjunker exakt på samma sätt som om kroppen skulle få för lite c-vitamin. Skadorna blir identiska med hjärtproblem, ledproblem skador på blodkärlen i ögonbottnen etc.

Då en person går över till LCHF diet så får vi två fördelar. Vi sänker kraftigt insulinnivån och blodsockret hålls på en låg och jämn nivå. De sänkta insulinnivåerna leder till att kroppen får en signal att inte lagra energi i form av fett utan kroppen börjar ta ut fett ur förråden vilket leder till bl.a. viktminskning. Den andra effekten är att tillgången till c-vitamin på cellnivå ökar dramatiskt om vi antar att socker och cvitamin har samma sannolikhet att nå cellernas receptorer. Om sockernivån stiger till det dubbla (diabetes) så bör tillgången till c-vitamin halveras vilket lokalt kan leda till skörbjuggsliknande kroniska problem. En kraftig sänkning av blodsockernivån bör på motsvarande sätt leda till att cellernas tillgång till c-vitamin ökar kraftigt vilket är mycket önskvärt.

Hur borde man tänka? Min uppfattning är att skadorna från alltför mycket kolhydrater i kosten delvis går att kompensera genom att höja c-vitaminnivån. För att c-vitaminnivån skall hållas hög måste c-vitamin tillföras flera gånger per dag eftersom c-vitamin inte lagras i kroppen och överskottet c-vitamin utsöndras med urinen. Då kroppen kommer in i ett läge med insulinresistans, d.v.s. kroppen reagerar inte längre på stigande insulinnivåer eftersom cellernas insulinreceptorer är blockerade, så leder detta till en allt svårare dold skörbjugg som syns som tandproblem, ledproblem, ryggproblem, hjärtproblem allt kända problem hos diabetiker.

Lösningen är naturligtvis enkel. Man återgår till tidigare tidsåldrars kost där mängden kolhydrater utgör en bråkdel av dagens nivå. För en person med början till metaboliskt syndrom och diabetes typ 2 lönar det sig antagligen att åtminstone till en början försöka eliminera i stort sett alla kolhydrater för att på detta sätt ge kroppen en möjlighet att reparera sockerskadorna. Sannolikt skadar det inte att samtidigt höja c-vitaminnivåerna genom att ta några gram c-vitamin utspritt över dygnet.

 

Medaljens baksida

14/02/2019

Den Svenska läkaren Nisse Simonsson skriver i facebook gruppen ”Lev frisk längre” att ”Jag skulle på något sätt vilja försäkra mig om att den här artikeln via kontakter och kontakters hjälp kommer till några som kan läsa förstår vad dom läser och har verktyg att agera…”

Vad är det Nisse vill föra fram? Hän hänvisar till en artikel du hittar bakom följande länk:

http://www.webdc.com/pdfs/deathbymedicine.pdf

Dokumentet är långt, tjugofem sidor. Dokumentet är på engelska och jag har nedan översatt/refererat några korta utdrag.

Några godbitar

Det uppskattade antalet dödsfall till följd av en läkare/kirurgs misstag eller till följd av medicinsk behandling eller diagnostik (iatrogena dödsfall) är i USA ungefär 783936 per år. Det är klart att det Amerikanska medicinska systemet är den främsta orsaken till skador eller död i USA. Man kan jämföra dessa 783936 döda med antalet döda i hjärtattack (699967) eller antalet dödsfall i cancer (553251).

Om man tittar på antalet döda under en tioårsperiod så är antalet döda fler än alla stupade i alla de krig USA genom hela sin historia har deltagit i … och det är ganska många (min kommentar) .

Endast mellan 5 och 20% av alla iatrogena händelser rapporteras. Detta betyder att om medicinska fel skulle rapporteras exakt och varje gång så skulle antalet döda vara betydligt högre än 783936. År 1994 konstaterade Leape att hans siffra på 180 000 dödliga medicinska misstag motsvarade att tre fullastade jumbojetplan skulle krascha varannan dag.  Den i artikeln presenterade betydligt högre siffran motsvarar att sex jumbojetflygplan kraschar varje dag.

Det finns en ohelig allians mellan forskning och de medicinska storbolagen:

Vi är helt medvetna om vad som står i vägen för reformer: Starka läkemedelstillverkare och medicinska teknologiföretag tillsammans med andra starka grupper med egna intressen i medicinsk business. De finansierar medicinsk forskning, stöder medicinska skolor och sjukhus och för reklam i medicinska tidskrifter. Med extrema resurser så lockar de vetenskapsmän och akademiker att stöda dem. Denna typ av finansiering kan påverka opinioner från att ha varit försiktiga och professionella till att okritiskt acceptera nya terapier och mediciner. Man behöver endast se på vilka personer som sitter i medicinska och samhälleliga styrelser för att se intressekonflikter. Vanliga människor är oftast omedvetna om dessa intressekonflikter.

Man kan se intressekonflikterna genom att titta på finansieringen av publicerade medicinska avhandlingar:

En ABC news rapport konstaterade att en genomgång av medicinska experiment visade att när ett läkemedelsföretag finansierar en studie så är chansen ca. 90% att medicinen skall uppfattas som effektiv medan en studie finansierad av andra än läkemedelsföretag visar positiva resultat endast i 50% av fallen. Det ser ut som om man inte kan köpa kärlek för pengar men att pengar nog kan köpa önskade vetenskapliga resultat.

Det finns en obehaglig koppling mellan läkemedelsföretag och statliga kontrollorgan gällande rapportering av biverkningar olika läkemedel ger upphov till. Jag tänker främst på modemedicinen olika typer av Statiner. Till statinernas, självklara, bieffekter hör bl.a. minnesproblem som är en följd av att man manipulerar en av grundkomponenterna i hjärnan (kolesterol).

Medicinska farmakologiska texter medger att relativt få läkare någonsin rapporterar om icke önskvärda reaktioner på läkemedel till FDA. Orsakerna går från att läkaren inte vet att ett sådant system existerar till en rädsla för att bli stämd inför domstol. Trots detta är vanliga människor helt beroende av detta dåliga system för att få information om huruvida en medicin eller ett medicinskt ingrepp är skadligt.

Även då ett medicinskt preparat som sådant har önskad effekt finns det problem. Om processerna på ett sjukhus eller på ett vårdhem inte fungerar så kan helt vettig medicinering ge upphov till farosituationer.

En studie från 2002 visar att 20% av patienterna som gavs medicin fick fel medicindos. Nästan 40% av dessa fel uppfattades vara potentiellt skadliga för patienten. I ett sjukhus med 300 bäddplatser var antalet fel 40. Problemen gällande medicineringen var ännu större följande år. Felfrekvensen som farmakologer observerade var i denna studie 24% vilket ger ett potentiellt minimiantal patienter skadade av receptbelagda mediciner 417908.

Potentiellt skadliga mediciner skrivs ut utan att man egentligen vet om patienten faktiskt störs så mycket av sina symptom att medicinering är nödvändig eller man observerar inte att medicinen har biverkningar.

I en studie i New England Journal of Medicine led var fjärde patient av observerbara bieffekter av de mer än 3.34 miljarder recepten år 2002. En av läkarna som producerade studien intervjuades av Reuter och kommenterade: ”Med dessa 10-minuters patienttider så är det svårt för läkaren att uppfatta om symptomen är störande för patienterna.” William Tierney som fungerade som redaktör för studien konstaterade ”… med tanke på det ökande antalet kraftiga mediciner som finns tillgängliga så kommer problemet endast att bli värre.” Medicinerna med de svåraste bieffekterna var SSRI (selective serotonin reuptake inhibitors), NSAIDs (non steroidal anti.inflammatory drug), calcium blockerare. Reuters rapporterade också att tidigare forskning indikerade att 5% av intagna på sjukhus är där till följd av bieffekter av läkemedel. De flesta fall (av bieffekter) rapporteras inte som sådana. Studien kom fram till att en orsak till detta var att i tre fall av fyra läkaren inte klarade av att identifiera medicinens bieffekter eller läkaren brydde sig inte om varningstecknen.

Ibland kan man inte sopa alla problem under mattan:

Ibland bötfäller FDA en läkemedelstillverkare när felen är alltför grova och omöjliga att dölja. I maj 2002 rapporterade The Washington Post att bolaget Schering-Plough Corp som tillverkade preparatet Claritin skulle betala 500 miljoner dollar i böter till FDA för kvalitetskontrollsproblem vid fyra fabriker. Straffet kom efter att gruppen Public Citizen Health Research Group ledd av Dr Sidney Wolfe krävde en kriminell undersökning till följd av att bolaget levererade albuterol astma inhalatorer trots att de var medvetna om att den aktiva ingrediensen saknades …

Big business, en barnafödelse utan komplikationer lär kosta bortåt $80 000. Vem bryr sig om att riskerna, och dödsfallen, ökareller att modern kan få helt onödiga bestående skador. Det finns mycket pengar att hämta.

År 2001 var kejsarsnitt det vanligaste kirurgiska gynekologiska ingreppet. Ungefär fyra miljoner födslar sker per år där 24% (960 000) görs via kejsarsnitt.  I nederländerna föds endast 8% av barnen med kejsarsnitt.  Detta tyder på 640 000 onödiga kejsarsnitt per år, med en dödlighet som är 3 – 4 ggr högre dödlighet än vid normal vaginal födsel och 20 ggr fler skador, sker årligen i USA.

Skötseln av speciellt långliggare var redan i början av 2000-talet usel och den har knappast med facit på hand gällande Finsk åldringsvård blivit bättre:

En rapport från Coalition for Nursing Home Reform konstaterar att åtminstone en tredjedel av nationens 1.6 miljoner åldringsboende kan lida av undernäring och uttorkning vilket leder till förtidig död. Rapporten betonar vikten avv tillräklig personal för att mata patienter som inte är kapabla att äta själva. Det är svårt att sätta ett dödlighetstal på undernäring och uttorkning.  En rapport konstaterar att underrnärda jämfört med icke underrnärda då de tas in på sjukhus har en dödlighet som är fem gånger högre än den välskötta gruppen. Ur denna jämförelse kan man uppskatta antalet förtidigt döda till ungefär 108800 per år.

Ytterligare gällande långvård i USA men med tanke på nyheter i Finland aktuellt också här.

Väldigt lite statistik finns tillgänglig gällande undernäring på akut-vård sjukhus vilket visar hur lite fokus det finns på detta problem.  En amerkansk studie undersökte näringstillståndet hos 837 patienter på ett icke akut sjukhus över en period om 14 månader.  Studien visade att endast 8% av patienterna var adekvat närda, 29% var undernärda och 63% var på gränsen till undernäring. Till följd av detta krävde 25% av de undernärda patienterna överföring till akutvård jämfört 11% av de välnärda. Författarna konstaterade att undernäring hade blivit en epidemi på denna anstalt.

Om man försöker komma åt problemen så blir detta svårt då en korrekt dödsorsak inte ges:

Död till följd av undernäring, uttorkning och fysikaliska begränsningar dokumenteras sällan i dödsattesten.

Då en åldring har ordinerats en medicin så fortsätter man att ge den oberoende av om den behövs eller inte:

… I medeltal gavs patienterna fem läkemedel, författarna konstaterade att i många fall gavs läkemedlen utan en diagnos som skulle ha motiverat användningen.

Så här fungerar big business:

Seniorer ges möjlighet att välja mellan antingen dyra patenterade mediciner eller billiga generiska mediciner. Läkemedelsföretagen strävar efter att hålla de dyraste medicinerna på hyllorna och begränsa tillgången till generiska mediciner trots böter på hundratals miljoner dollar. År 2001 bötfäldes några av världens största läkemedelsföretag 871 miljoner dollar för konspiration för att höja priset på vitaminer.

Min personliga uppfattning är att varje person som vet att han/hon kommer att tas in på sjukhus bör ta med sig egna C, D och B-vitaminer och det är antagligen bäst att inte säga något om detta till personalen. Att vara beroende av sjukhusmaten längre än någon vecka är ett säkert sätt att få en mängd obestämda ytterligare åkommor som inte har något med den ursprungliga sjukdomen att göra.

 

 

C-vitamin några exempel

08/02/2019

Innan världens miljardärer tog över utbildningen i medicin (Rockefeller) och tog död på i princip all medicin som inte byggde på industriellt framställda kemiska preparat så var medicinen baserad på läkarens egen och kollegers erfarenhet d.v.s. patientberättelser. Idag uppfattas denna typ av berättelser som anekdotiska (hörsägen) med mycket lågt bevisvärde.

Det som gäller idag är dubbelblindtest på stora grupper människor och en process for godkännande av nya läkemedel som är så dyr att endast internationella storföretag har råd med den. Processen för att få ett läkemedel godkänt gör samtidigt att naturliga sedan länge kända ämnen inte godkänns eftersom man inte kan patentera från tidigare kända preparat eller naturprodukter … exakt detta har varit det Rockefeller (som myntade uttrycket: Konkurrens är synd) eftersträvade. Alla storföretag idag eftersträvar monopol av olika slag och en patentmedicin ger monopol och i princip fri prissättning under ett antal år.  Ett verksamt billigt ämne är det sista läkemedelsmiljardärerna vill ha på marknaden. Notera att det beryktade Nazityska IG Farben (som tillverkade giften till gaskamrarna) lever och mår bra i dagens läkemedelsindustri.

Några exempel på C-vitaminens egenskaper

Det är välkänt att effekten av en medicin är en funktion av det verksamma ämnet d.v.s. dosen är extremt viktig. Då man testade penicillin på den första patienten, som beklagligtvis dog, så var orsaken till att han dog att man hade alltför lite penicillin. En alltför liten dos har ingen effekt. Exakt samma sak gäller c-vitamin använd som medicin. Moderna rapporter anger att c-vitamin är verkningslös men då har doseringen varit 500 mg till 1g och dessutom ofta taget som engångsdos vilket sänker effekten. De här egenskaperna hos i princip alla mediciner har varit känd länge men de kan också användas för att ge fel bild av ett ämnes effektivitet. Är denna ”forskning” designad för att ge ett köpt resultat. Det kan här konstateras att de verkningsfulla doserna man har rapporterat från 1940-talet och framåt har legat på tiotals gram per dag ofta givet intravenöst i form av askorbat. Maximidoserna har legat kring 200g per dag … igen givet som dropp. Det är rätt självklart att man inte ser någon effekt om man använder en dos som ligger på en tvåhundradel av det pionjärerna angav som en verksam dos.

Fall #1

För några år sedan gick en våg av en allvarlig influensa den såkallade svininfluensan över världen. I allmänhet klarade människor av den här influensan men speciellt relativt unga personer kunde bli mycket svårt sjuka och dödligheten var signifikant. Videon nedan är ett exempel på hur skolmedicinen kolliderar med de anhörigas kunskap och där skolmedicinen fungerar precis som som en av c-vitaminpionjärerna på 1950-talet F.R. Clenner konstaterade:

Some physicians would stand by and see their patient die rather than use ascorbic acid because in their finite minds it exists only as a vitamin.” (F. R. Klenner, MD)

I videon nedan ser vi hur de anhöriga måste hota sjukhuset med domstol för att läkarna skulle gå med på att ge en döende patient cvitamin intravenöst i tillräckliga doser. Samma läkare hade bett familjen om lov att stänga av maskinerna som höll patienten vid liv under intensivvård. Läkarna vägrade ge c-vitamin eftersom det inte fanns ”belägg” på att det kunde vara effektivt och samtidigt konstaterade samma läkare att de aldrig hade försökt ge c-vitamin. Inget överraskande i en värld där det tog 700 år efter att de första boten bot skörbjugg hade hittats innan läkarskrået accepterade medicinen d.v.s. c-vitamin. Samma ofattbara attityd ser vi nedan:

Samma idé fungerar också på djur som ju i princip borde producera allt det c-vitamin de behöver själv. Då djuret blir sjukt så ökar behovet av c-vitamin och om det är fråga om något allvarligt så kan det hända att djurets egen c-vitaminproduktion inte är tillräcklig.

Kalven i vidon ovan överlevde efter att ha fått en maxidos c-vitamin. Djur producerar normalt c-vitamin från socker men om djuret blir sjukt så stiger behovet av c-vitamin kraftigt och djurets egen produktion blir eventuellt otillräcklig. Extra c-vitamin kan ge en kraftig effekt.

Fall #2 (Robert K. McClain Brunswick, OH)

”År 2004 blev jag så handikappad att jag inte kunde dra på mig mina strumpor och underkläder. Mina fyra och 8 år gamla pojkar måste hjälpa mig att klä på mig varje dag. Under tre månader hjälpte min hustru mig upp från golvet på morgonen, jag kunde inte lägga mig i sängen. Jag kunde inte köra bil, inte flyga ett flygplan eller ens sitta i en stol. Jag hade helt förlorat förmågan att fungera normalt. Jag fick diagnosen sciatica som i mitt fall var en följd av att en av dynorna  nere i ryggraden hade en utbuktning som pressade på närliggande nerver. Trycket ledde till inflammation i nerverna. Följden var invalidiserande smärta i nedre delen av ryggen, benen och fötterna. Rent ut sagt var jag helt invalidiserad.”

”Under denna tid utförde två av Clevelands bästa neurologer en wallectomi som kostade $4000 i vilket inte var medräknat pengar som betalades av mitt försäkringsbolag.  De kopplade mig till elektrode,  de knackade, tryckte och stack; de överöste mig med röntgenstrålar och MRI magnetfält. De försökte droga mig med Bextra men två doser av det nu tillbakadragna COX-inhibitorämnet gjorde mig fruktansvärt sjuk. Allt detta var nästan lika dyrt som det var smärtsamt. Jag riskerade konkret att karriär skulle krascha, att jag skulle förlora mitt livs besparingar och t.o.m. mitt hem.”

”Då dessa två doktorer mötte mig sista gången ställde sig den längre av dem bredvid mig och lade armen på min skuldra och sade ‘du måste helt enkelt lära dig att leva med det här tillståndet'”

”Så det var det. Medicinens bästa hjärnor hade kommit till slutsatsen att jag var ett hopplöst fall och att jag antogs försörja min hustru och två barn på det jag eventuellt kunde få ihop stående. Då jag hade linkat till min hustrus bil och krupit in på baksätet var jag förbannad. Jag lämnade kliniken övertygad om att det måste finnas ett bättre sätt att återfå min hälsa än att lita på överbetalda pillermånglare.”

”Fast besluten att hitta ett sätt att bli botad sökte jag igenom nätet gällande allt som hade med inflammation att göra och hur man kunde bota detta på ett naturligt sätt. Helt av en slump stötte jag på http://www.doctoryourself.com och började läsa på gällande ortomolekulär medicin. Jag lärde mig hur näringen (mat, vitaminer, mineraler och spårämnen) kunde användas till att bota en förvånande mängd olika sjukdomar som utgör punningkvarnen i dagens moderna medicin.”

Det såg enkelt ut: Dränk inflammationen med c-vitamin med resultatet att jag eventuellt kunde börja känna mig bättre.  För att säga det som det är, jag har aldrig varit en person som börjar ett program halvhjärtat. Jag kröp tillbaka in i bilen och min hustru körde mig till hälsokostaffären. För ungefär $8 köpte jag en burk askorbinsyrepulver. Vi körde hem och använde Klennerprotokollet för c-vitamin. Jag startade med 3 gram (strax under en tesked) c-vitamin i ett glas vatten … tio gånger per dag. Totaldosen var alltså 30 000 mg per dag.”

”Vid slutet av den första dagen hade inget förändrats. Nästa morgon tog jag mig upp från golvet själv. Det var svårt men jag gjorde det.  Min rygg och mina ben kändes fortfarande som fyllda med plågsam eld.”

”På morgonen av dag tre klädde jag på mig själv inklusive strumpor och underkläder och den natten sov jag i min egen säng för första gången på flera månader. Smärtan fanns kvar i benen och ryggen men inte lika constant irriterande som tidigare.

”På morgonen på den fjärde dagen var jag frisk. Jag klädde på mig själv för utearbete och tog motorsågen och började skära en stock, som jag hade negligerat de senaste tre månaderna, i bitar. Då min hustru hörde motorsågen kom hon springande från huset. ‘Vad håller du på med?’ ropade hon till mig över oljudet från sågen.  Jag stängde av sågen och försäkrade henne att jag var helt botad, jag hade inga smärtor och jag ville arbeta.”

”Under de följande två veckorna fortsatte jag c-vitaminprotokollet och var förundrad över mängderna c-vitamin kroppen verkade villig att ta emot. Till slut nådde jag tarmtoleransgränsen (lös mage/gaser), skar ner c-vitaminnivån med 50% och fortsatte att lägga till andra näringsämnen till min diet.”

”Fyra år senare är jag förundrad över förändringen i mitt liv då jag använde information from Doctor Yourself. Jag har botat mig själv och har kunnat hjälpa vänner, släktingar och min familj på sätt jag aldrig skulle ha trott var möjligt.”

”Ett speciellt exempel på detta är min mor. År 2006 förlorade vi far i lungcancer och en stafylokockinfektion. Samma dag far dog fick vi höra att mor hade en steg 3A tarmcancer som skulle kräva ett operativt ingrepp. Efter operationen flyttades mor till en rehabiliteringsanstalt där hon fick höra att hon skulle stanna 6-10 veckor. Genom att använda tillskott från dag ett så var mor hemma efter 18 dagar och körde bil efter en månad.”

Fall #3

År 1951 ”i ett alldeles speciellt fall” konstaterar Levy ”beskriver Klenner en femårig flicka med polio. Barnet var redan förlamat i nedre delen av båda benen i över fyra dagar! Högra benet var helt kraftlöst och det vänstra benet uppskattades var kraftlöst till 85%. Smärta observerades speciellt i knät och bäckenet. Fyra olika läkare konsulterades och gav diagnosen Polio. Förutom massage var den enda behandling som inleddes c-vitaminbehandling. Efter fyra dagar av c-vitamininjektioner rörde barnet igen båda benen men mycket långsamt och med svårighet. Klenner konstaterade att redan den första c-vitamininjektionen gav ‘definitiv respons’.  Barnet skrevs ut från sjukhuset efter fyra dagar och 1000 mg c-vitamin gavs varannan timme tillsammans med juice under sju dagars tid. Barnet vandrade omkring långsamt elva dagar efter att behandlingen påbörjats. På dag nitton kom motoriken tillbaka och inga bestående skador uppkom. C-vitamin inte endast botade detta fall av polio utan eliminerade också det som skulle ha givit flickan livslång invaliditet. För så eleganta resultat i en tid före omfattande användning av antibiotika  är man förvånad att Klenner inte fick Nobelpris för sitt arbete.

Konklusion

Det finns mängder av indikationer på att c-vitamin speciellt har en kraftig effekt på virusinfektioner (exempel Fall #1 ovan). Det finns också exempel på fall där HIV verkar ha försvunnit efter megadoser av c-vitamin … även om skolmedicinen kontrar detta med att diagnosen naturligtvis måste ha varit fel.

Är dagens läkarvetenskaps totala ointresse för c-vitamin en följd av okunskap och arrogans av den typ som gjorde att behandling av skörbjugg krävde 700 år för att accepteras av läkarvetenskapen eller är problemet helt enkelt att en enkilos påse c-vitamin i form av askorbinsyra kostar mig under 20 Euro. En billig medicin som botar ledproblem, kärlsjukdomar,  depression, ryggproblem och verkar bita på mängder av virussjukdomar är ett stort hot mot den medicinska businessen.

Om vi lyckas hålla stora befolkningsgrupper på gränsen av akut skörbjugg så garanterar vi ett kontinuerligt inflöde av patienter till sjukvårdssystemet. Människors onödiga lidande och i många fall förtidiga död har ingen betydelse i ett sammanhang där det gäller att producera vinst för ägarna. Jag har väldigft svårt att lita på att ägare som nått miljardrikedomar och inte har förstått var en vettig nivå på rikedom är (i princip svårartad girighet som sinnesjukdom).

Om vi ser på symptomen på klassisk skörbjugg och jämför detta med sjukdomarna hos vår åldrande befolkning så hittar vi en direkt korrelation. Dagens kroniska skörbjugg kräver dock årtionden för att fullt utvecklas.  Situationen förvärras av att sockerkonsumtionen har stigit ofantligt i hela den utvecklade världen. Socker och askorbinsyra är kemiskt väldigt lika och samma receptorer används för att föra båda målekylerna in i kroppens celler.  Ett överskott av socker leder till att upptaget av c-vitamin försvåras ytterligare trots att c-vitaminnivåerna i stora befolkningsgrupper är extremt låga.

Bilden visar strukturen hos c-vitamin. Jämför denna struktur med strukturen hos socker.

Molekylerna är så lika att cellerna använder samma receptorer för båda. I de flesta djur kan c-vitamin syntetiseras ur glukos i en serie på fyra syntessteg. Hos människan, aporna, marsvinen och några andra djur är synteskedjan skadad så att dessa djur måste få i sig c-vitamin via födan.

Det finns inga övertygande belägg på skador förorsakade av stora doser c-vitamin trots detta demoniseras c-vitamin (påståenden om njurskador).  Bieffekter av normala mediciner dödar årligen någon miljon människor globalt. Vilken är orsaken till att man med våld försöker hålla locket på och förhindra användning av c-vitamin … är svaret helt enkelt ekonomi?

En kommentar till fall #2

Ryggproblemet löstes genom intag av stora doser askorbinsyra d.v.s. ren c-vitamin. Personen rapporterar inte om några problem av detta. Orsaken kan ligga i den kost han åt, vad han drack o.s.v.. Min personliga uppfattning är att det lönar sig att alltid ta c-vitamin tillsammans med en något mindre dos matsoda i vatten. Resultatet blir en bubblande dryck som påminner om mineralvatten och som smakar gott.

Intag av alltför stora mängder ren askorbinsyra utan soda kan ge bl.a. ledproblem som jag uppfattar sannolikt beror på gikt d.v.s. det faller ut urinsyrekristaller på vissa leder och då kristallerna är mycket vassa så är situationen mycket smärtsam. Problemet förekommer inte om c-vitamin tas i formen av neutralt askorbat d.v.s. en blandning av soda och c-vitamin. Ledproblemet försvinner snabbt efter något glas matsoda i vatten vilket leder till att urinsyrekristallerna går i lösning till följd av att ph-värdet i kroppen sjunker något. Notera att man inte skall gå till överdrifter med matsoda eftersom matsmältningen kröver en sur omgivning … matsoda påverkar matsmältningen på ett icke önskvärt sätt. Blandningen c-vitamin och matsoda blir neutral och ger inga problem.

 

Selkävaivat ja C-vitamiinin puute

07/02/2019

Kommentar till mina läsare:
Jag skriver undantagsvis på finska eftersom jag egentligen vänder mig till en vän som kan behöva den här informationen. Artikeln behandlar varför C-vitaminbrist kan vara orsak till rygg och ledproblem samt vad man kan göra för att eliminera orsakerna till problemen.

Mihin keho tarvitsee C-vitamiinia

Noin 30% kehon painosta on kollageenia eli ”liima-aine” josta keho tekee jänteitä, osana luustoa, muodostaa nivelten liukupinnat, iho … jne. Kyseerssä on siis kehon universaalirakennusaine.

Jos artikkeli käsittelee C-vitamiin tarve niin miksi aloitan kollageenista? Syy on siinä, että kollageeni muodostuu proteiinikuitukimpuista jotka on kierrettu kolmen kuidun naruksi ja vahvistettu ”hitsaamalla” kuidut yhteen c-vitamiinilla. Tyypillisessä kuitukimpussa kuiti hitsataan joka kolmas kierros.  Kun tarkastellaan kollageenin rakenne kemiallisesti ja todetaan, että jokaisen hitsin muodostamiseksi tuhotaan yksi c-vitamiinimolekyyli niin voidaan laskea, että kollageenisynteesiin tarvitaan karkeasti yhtä paljon c-vitamiinia kuin muodostettava kollageenimäärä. Mikäli c-vitamiinia ei ole tarpeeksi niin kollageenia muodostuu edelleen mutta laatu huononee askel askeleelta kun yhä enemmän ”hitsejä” jää tekemättä.  Kun c-vitamiinin saanti vuorokaudessa putoaa 50 mg alapuolelle niin voidaan laskea, että ehkä  joka sadasviideskymmenes ”hitsi” on paikalla. Muodostunut kollageeni on nytt verrattavissa pumpulituppiin ja kun tällaista huonolaatuista kollageenia käytetään verisuonten seinämiin niin seinämä vuotaa eli alkaa tulla mustelmia ilman ”syytä”. Kollageeni on liima joka pitää hampaat kiinni alustassa suussa. Kun kollageeni on huonoa hampaat irtoavat. Kun kollageeni on huonolaatuista niin nivelpinnat eivät enää kestä rasitusta ja luu alkaa hangata suoraan luuta vastaan.  Selkärangan välityynyt vaativat hyvälaatuista kollageenia koska muuten voi muodostya pullistumia (kuva alla) jotka erittäin kivuliaasti painavat hemoja. Psyykkisesti c-vitasmiinin puute aiheuttaa vakavaa masennusta.

Yllä kuvattu oiresarja kuvaa tyypillisiä keripukin oireita mutta samalla oireita jotka ovat melko tyypillisiä nykyihmisillä jotka ovat keski-ikää vanhempia. Tiedämme esim. , että hammaslääkärit ahkerasti mittaavat ientaskut koska tästä voidaan ennakoida hampaan irtoaminen. Entäs jos suuri joukko oireita loppujen lopuksi ovat kroonisen keripukin oireita. Lääketieteessä on laitettu päivittäinen C-vitamiinitarve älyttömän pieneksi (2x keripukiraja). Asia pahenee koska tiedetään, että sokeri ja c-vitamiini kilpailevat kehossa ja suuri sokerikulutus pienentään kehon käytettävissä olevat c-vitamiinivarat. Tämä johtuu siitä, että sokerimolekyyli ja c-vitamiinimolekyyli muistuttavat toisiaan paljon … koska eläimet tuottavat c-vitamiinia sokerista. Ihmisen kohdalla on pieni ongelma. Ihmisen c-vitamiinisynteesi tarvitsee useita kemiallisia askelia ja viimeinen näistä on rikki eli Ihminen, Apinat, Marsut ja muutama laji lisää eivät pysty itse tuottamaan c-vitamiinia vaan joutuvat hankkimaan c-vitamiinia ruoasta.

Kuva:  Selkärangen välilevyn pullistuma joka painaa hermon juurta. Hyvin kivuliasta.

Miten paljon c-vitamiinia tarvitaan

Tiedetään, että jos ihmisjoukolle annetaan 60 mg c-vitamiinia päivässä niin 70% näillä ei ole keripukioireita. Kääntäen RDA varmistaa, että kolmellakymmenellä prosentilla on joitakin keripukioireita. Kysymys, miksi suositus on laitettu näin alas, vaatii erillisen artikkelin mutta olen sitä mieltä, että tällä tavalla varmistetaan jatkuva vuo uusia potilaita lääketeollisuudelle (Onko RDA raja järkevä (englanniksi)).

Jos RDA 60 mg johtaa tilanteeseen jossa huomattava osa ihmisjoukossa edelleen oireilee eli ovat keripukin partaalla niin mikä olisi järkevä taso joka pitäisi keripukioireet kunnolla loitolla? Yksi tapa on tarkastella miten paljon c-vitamiinia eläimet tuottavat. Esim. 80 kg painava vuohi tuottaa noin 15g c-vitamiinia.  Tiedetään, että luonnollisessa ympäristössä elävä gorilla syö noin viisi grammaa c-vitamiinia päivässä. Eli jos oletetaan, että me kemiallisesti toimimme kuin eläimet niin määrä tämän pohjalta voisi olla ainakin muutama gramma c-vitamiinia päivässä.

Totesin yllä, että kollageenin muodostamiseen kuluu karkeasti yhtä paljon c-vitamiinia kuin muodostunut kollageeni. En mene kemiallisiin yksityiskohtiin vaan pidetään tämä yhtenä oletuksena. Lääketieteessä on jonkunlainen ”konsensus”, että ihmiskeho uusiutuu karkeasti seitsemässä vuodessa. On selvää, että jotkut elimet uusiutuvat paljon nopeammin ja toiset hitaammin. Jos oletetaan, että seitsemän vuoden uusiutumisvauhti on karkeasti oikea niin voidaan laskea c-vitamiinitarve tästä.

Oletetaan, että keho painaa 80 kg josta kollageenia silloin on noin 24 kg (30%).

Jos keho uudistuu seitsemässä vuodessa niin pitäisi päivittäin muodostua kollageenia seuraavasti:

Päivätuotanto (kollageeni) = 24kg/(7*365pv) = 0.0093 kg/päivä.

Eli päivässä muodostuu hieman alle kymmenen grammaa kollageenia. Totesin yllä, että tarvitaan vastaava määrä c-vitamiinia hyvänlaatuisen kollageenin muodostamiseksi eli tämän karkean laskelman mukaan tarvitaan noin 9,3g c-vitamiinia päivässä. Huomaa toki, että tarve on vielä suurempi koska kehon immunijärjestelmä tarvitsee myös c-vitamiinia toimiakseen. Laskettu karkea arvio täsmää melko hyvin eläinten c-vitamiinituotantoon. Tiedetään, että osa c-vitamiinista hajoaa suolistossa ennenkuin pääsee kehoon eli voitaneen vielä nostaa tarvittava määrä. Kemian nobelin palkinnon saanut Linus Pauling, joka on pidetty maailman suurimpana kemistina, söi 18g c-vitamiinia päivässä ja perusteli tämä nimenomaan sillä, että vain osa on hyödynnettävissä … hän eli 93 vuotiaaksi.

Selän vahvistaminen, korjaaminen c-vitamiinilla

Jos selkärangan välilevyn materiaali, kollageeni, on huonolaatusta niin välilevyn kuormittaminen nostamalla, kiertämällä selkä voi aiheuttaa välilevyvaurion, pullistuman, joka vai painaa hermoa. Vaurioitunut välilevy paranee usein itsestään kunhan ei aiheuteta lisää vaurioita mutta paranemiseen voi mennä pitkä aika.

Entäs jos osasyy vaurioon olikin huonolaatuinen kollageeni joka taas oli c-vitamiinipuutoksen seuraus. Tuntu silloin selvältä, että lisäämällä c-vitamiinia niin keholle annetaan paremmat mahdollisuudet korjata vaurio koska ainakin korjaukseen käytetty aine on hyvälaatuista.

Mikä olisi päivittäinen c-vitamiinimäärä? Nähtiin yllä, että esim. vuohi tuottaa jopa 15g c-vitamiinia päivässä (kerhon paino 80 kg). Järkevää olisi silloin varmasti kokeila 4-5g ja tästä hitaasti nostaa annos. Jos alkaa tulla ripulia niin annos on noussut liian korkeaksi.

Yleinen näkemys on, että oikea c-vitamiinitaso löydetään ns. titraamalla eli nostetaan annos hitaasti kunnes alkaa tulla ripulia jonka jälkeen annos puolitetaan. Tämä on karkeasti haluttu taso. Toinen tapa on lähteä samalle tasolle kuin eläimet eli 80kg painavi henkilön päiväannos olisi silloin n. 10g.

C-vitamiini varastoituu huonosti kehoon ja ylimääräinen c-vitamiini poistuu virtsalla joka voi saada hedelmätuoksun ylimääräisestä c-vitamiinista. Koska ylimäärä poistuu virtsalla niin c-vitamiini tulisi ottaa jaettuna annoksena läpi päivän esim. aamulla, päivällä, iltäpäivällä ja illalla. Itse yritän ottaa 2,5g aamulla, 2,5g päivällä ja 2,5g illalla. Joskus voi tulla annos lisää tai pudota pois.

Missä muodossa c-vitamiini kannattaa ottaa

C-vitamiinin kemiallinen nimi on Askorbiinihappo. Pieniä määriä voidaan haluttaessa ottaa askorbiinihappona mutta yllä kuvatut usean gramman annokset ei missään nimessä tulisi ottaa raakana askorbiinihappona vaan tehdään Samariini-tyyppinen juoma sekoittamalla yksi teelusikallinen askorbiinihappoa, yksi hieman pienempi teelusikallinen ruokasoodaa vesilasiin. Tästä saadaan hyvänmakuinen kivennäisvesi joka tuo keholle noin 2,5g c-vitamiinia. Toinen vaihtoehto on käyttää 1000mg poretabletteja ja näitä voi veden kanssa ottaa 3-5 päivässä. Poretablettiin on lisätty soodaa valmiiksi.

Miten nopeasti nähdään tuloksia

Krooninen puutostila joka eiheutti esim selkä, sydän tai nivelvaivat ovat kehittyneet hitaasti vuosien yli. Nähtiin yllä miten kehon korjausmekanismin kierrosaika on noin seitsemän vuotta. Vaurioiden korjaaminen vaatinee tästä syystä melko pitkän ajan vähintään viikkoja tai kuukausia. Toisaalta tiedetään, että c-vitamiini myös toimii luonnollisena kipulääkkeenä eli oireet saattavat parantua melko nopeasti.

Itse olen vuosia syönyt noin 5-10g c-vitamiinia päivässä ja kokemukset ovat seuraavat:

  • Ei ole ollut selkävaivoja vuosiin
  • Nuoruudessa pyöräilystä tulleet polviongelmat ei ole haitanneet sen jälkeen kun olen ryhtynyt syömään paljon c-vitamiinia.
  • Hammaslääkärikäynnit ovat vähentyneet … ei näytä enää televan reikiä. Oletan, että tämä johtuu siitä, että kollageeni tarvitaan elävän hampaan huokoisten kanavien tukkimiseen ulkopinnassa. Mikäli kollageenia ei ole niin bakteerit pääsevät helposti hampaan sisälle.

Mitä kannattaa välttää

Totesin yllä, että puhdas c-vitamiini tulisi ottaa ruokasoodan kanssa jolloin c-vitamiini kemiallisesti muuttuu askorbaatiksi joka on pH mielessä neutraali. Olen kokeillut itselleni ja koiralleni puhdasta Askorbiinihappoa mutta näyttää siltä, että muutamassa päivässä alkaa tulla esim. varpaiden niveliin oireita jotka olen tulkinnut kihtin alkuoireiksi. Kihti muodostuu kun kehossa on ylimääräistä virtsahappoa yhdistettynä alhaiseen pH arvoon. Tilanne korjaantui heti ruokasoodan kanssa joka nostaa pH-arvon. Tämä voi ihan yleisestikin olla järkevä tieto ihmisille joilla on kihtia. Puoli teelusikallinen ruokasoodaa veteen ja juodaan kivennäisveden tapaan poistaa oireet muutamassa tunnissa. Toisaalta ei kannata menna soodan kanssa liiallisuuksiin koska ruoansulatus tapahtuu happamassa ympäristössä eikä haluta vaikuttaa mahan toimintaan.

Huomaa, että c-vitamiinista keho myös tuottaa virtsahappoa eli suuret c-vitamiiniannokset nostavat jonkun verran virtsahapon määrä kehossa.

Mikä on yllä oleva c-vitamiiniannoksen suhde RDA:han

Jos oletetaan, että päiväannos laitetaan kuuteen grammaan niin puhutaan annoksesta joka on noin satakertainen verrattuna RDA:han. Tämä annos on yleensä täysin ok ja keho ilmoittaa itse milloin annos on liian suuri (ripuli). Laskennallisesti tämä tarkoittaisi, että vähän enemmän kuin joka toinen ”kollageenihitsi” on paikalla eli pitäisi olla suhteellisen hyvälaatuista kollageenia.

Entäs jos syön vähän enemmän hedelmiä

Tyypillinen keskikokoinen appelsiini sisältää noin 70 mg c-vitamiinia. Jos kuuden gramman c-vitamiiniannos yritettäisiin saada appelsiineja syömälla niin tarvittaisiin:

Appelsiinejä päivässä = 6g/0.07g = 85 appelsinia päivässä.

On ihan selvää, ettei kannata edes yrittää saada isompi annos c-vitamiinia hedelmiä syömällä koska silloin elämä olisi kuin gorillan elämä jossa suuri osa päivästä menee syömiseen. On ihan eri asia, että järkevä hedelmämäärä on hyväksi. Liiallinen hedelmien määrä, esim. yllä kuvattu 85 appelsiinin syönti päivässä ja päivästä toiseen, todennäköisesti pitemmällä tähtäimellä aiheuttaisi rasvamaksan samaan tapaan kuin alkoholin suurkuluttajalle. Syy  on hedelmäsokeri (fruktoosi) joka keho käsittelee maksassa suunnilleen samalla tavalla kuin alkoholi.

Yllä olevan c-vitamiinin lisäksi voi olla hyödyllistä ottaa erilaisia B-vitamiineja (B12). Löytyy esim. poretabletteja jossa on pieniä annoksia erilaisia erilaisia B-vitamiineja. Talvella voi olla järkevää ottaa jonkun verran D, E ja mahdollisesti K-vitamiinia. Magneesiumi on aina tarpeen …

Englanninkielistä lukemista:

Selkärangan ahdistuma (stenosis).

Äggplotter, bygg själv!

05/02/2019

Det är alltid kul att lära sig något nytt och att tvingas motionera de små grå cellerna innanför det grå håret med problemlösning och felsökning av något man aldrig har lekt med tidigare.

Det är snart påsk igen, som baha’i ser jag fram mot baha’i nyår Naw Ruz … i båda fallen har ägg en plats i måltiderna i anslutning till dessa högtider. Det är för övrigt intressant att se hur många sedvänjor med en ursprungligen Zoroastrisk bakgrund (från det antika Persien) lever kvar i olika sedvänjor från Afghanistan till Spanien. Sedvänjorna har helt enkelt modifierats så att de passar ihop med den lokala religionen varefter man kan glömma varifrån sedvänjorna kommer.

I den Nordiska traditionen hör ägg, ofta snyggt målade, till påsktraditionen. Man färgar ägg på olika sätt. Själv minns jag hur man kokade ägg tillsammans med lämpliga växter för att ge äggen en trevlig färg. Senare har jag många gånger ritat figurer på ägg tillsammans med barnen. Vad är då naturligare än att använda moderna hjälpmedel för att göra mera avancerade utsmyckningar t.ex. i form av geometriska mönster som är alltför arbetsdryga eller komplicerade för att göras för hand.

Videon ovan visar en Ägg skrivare som dock ser relativt komplicerad ut 🙂 . Det här projektet använder dock betydligt bättre, och dyrare stegmotorer än vad jag använde.

Jag hittade en variant som kan skrivas ut med 3d skrivare och som såg snygg och väl genomtänkt ut. Bygget av den varianten och problem i anslutning till detta bygge beskrivs i den här artikeln. Jag utgick från den här äggplottern:

Vad behöver jag för projektet

Filerna som behövs för 3d utskrift av mekaniken hittar man på thingiverse i form av en stl-fil. Stl är en beskrivning av hur de mekaniska delar som skall skrivas ut med 3d skrivare ser ut. Innan skrivaren kan skriva ut komponenten måste stl-filen vidarebehandlas av ett lämpligt program som skär upp föremålet i en serie skikt  som 3d skrivaren sedan kan rita ut skikt för skikt och på såsätt långsamt bygga upp hela det föremål som skrivs ut. Jag använder programmet slic3r för att vidarebehandla stl-filen. Skrivarprogrammet jag använder är Repetier-Host V1.6.2.

Problem #1

Min 3d skrivare klarar av att skriva ut föremål med dimensionerna ca. 200x200x200 mm³.  Det visade sig att alla delar till Ägg skrivaren fanns i samma fil som kräver en betydligt större skrivare än den jag har. Alternativen är då att antingen hitta någon firma med en skrivare med tillräckligt stor byggyta … eller att modifiera stl-filen så att bitarna kan skrivas ut på min skrivare. Jag valde det senare alternativet.

Då jag själv konstruerar föremål som skall skrivas ut på 3d skrivare så använder jag programspråket openscad för att designa föremålen. Jag kan enkelt läsa in en stl-fil i openscad:

storbit1

Jag använder helt enkelt kommandot import( … ); för att läsa in stl-filen som ett enda stort föremål. Därefter använder jag kommandot difference() på den inlästa filen och använder stora lådor (klossar) som skär bort de delar jag  för tillfället inte vill se. Det spelar inte någon roll på vilket område på skärmen den kvarvarande delen finns, den centreras automatiskt av skrivaren.

Jag klippte söner stl-filen i tre olika föremålsgrupper d.v.s. skalet blev två olika bitar och de små mekaniska delarna blev en egen grupp. De olika beskurna delarna skrevs sedan ut separat. Jag antar att motsvarande funktionalitet finns i de flesta CAD-program som stöder 3d utskrift.

Utöver plastdelarna behövde jag två stycken små kullager, skruvar i olika dimensioner som jag klippte till lämpliga längder med hjälp av en Abico-tång. Lager hittade jag på en lokal järnaffär och skruvar har jag på lager i olika dimensioner.

Hopplockning av styrelektroniken

Skalet är konstruerat för en Arduino UNO med stor USB (typ B) kontakt. Jag har olika varianter av processorkortet på lager så jag valde helt enkelt en som fysiskt var kompatibel med en Arduino Uno. Processorkortet kostar kanske sex dollar på ebay.

Ett litet RC-servo av lämplig storlek hittade jag i miljonlådan (Tower Pro micro servo 9g). Ett servo kan beställas från ebay för någon dollar.

Jag hittade stegmotorn inklusive drivkort ULN2003 hos en elektronikaffär i Åbo och beställde den över nätet (https://www.triopak.fi/fi).

Jag monterade styrelektroniken utan att ännu bygga in den i det 3d utskrivna skalet. Jag ville enkelt kunna testa servot och stegmotorerna utan att ideligen öppna skalet på apparaten. Det började nu dyka upp problem …

Problem #2

Jag kunde utan problem kompilera drivprogrammet och ladda ner det på Arduinokortet. Då jag försökte få kontakt med äggskrivaren genom programmet Inkscape dök det upp problem. Ritprogrammet Inkscape för vilket det finns en tilläggsdel för att driva äggskrivaren verkade inte över huvudtaget kunna se Arduinoprocessorn.

Problemet visade sig bero på att då jag via min dator försöker komma i kontakt med Arduinon så skickar datorn via USB en DTR signal (data terminal ready) som på UNO är kopplad till Reset d.v.s. UNOn startade om då jag öppnade kommunikationen mot UNO. I sig är detta inget problem, jag behöver bara vänta på att Arduino Uno startar om varefter linjen är öppen och bör fungera i fortsättningen.

På en linuxdator söker Inkscape efter äggskrivaren genom att öppna en serieförbindelse i taget varefter programmet väntar på att UNO startar om varefter Inkscape skriver ‘v\r\n’ d.v.s. ber om äggskrivarens versionsinformation. Om svaret kommer inom en vettig tid så vet Inkscape var äggskrivaren finns och kan börja skicka kommandon till skrivaren. Orsaken till problemet är att en Linuxdator har tillgång till en stor mängd potentiella serieportar ocxh det krävs lång tid för att beta av alla portar … så lång tid att jag gav upp 😉 . Den lösning jag fastnade för var att läsa av om Arduino Uno var kopplad till min dator. Detta kan kontrolleras med hjälp av kommandot:

lsusb

Bus 002 Device 005: ID 248a:8367
Bus 002 Device 004: ID 046d:c52b Logitech, Inc. Unifying Receiver
Bus 002 Device 060: ID 1a86:7523 QinHeng Electronics HL-340 USB-Serial adapter
Bus 002 Device 002: ID 1a40:0101 Terminus Technology Inc. Hub
Bus 002 Device 001: ID 1d6b:0002 Linux Foundation 2.0 root hub
Bus 004 Device 001: ID 1d6b:0001 Linux Foundation 1.1 root hub
Bus 001 Device 001: ID 1d6b:0002 Linux Foundation 2.0 root hub
Bus 003 Device 001: ID 1d6b:0001 Linux Foundation 1.1 root hub

Man kan enkelt identifiera den egna anslutna USB-enheten i mitt fall Arduino Uno-kortet genom att först ge kommandot lsusb utan att kortet är anslutet varefter man ansluter kortet och ger kommandot på nytt. Den nya rad som dyker upp innehåller den kod jag vill ha. Jag har märkt ut den aktuella raden med fet stil ovan.

Kommandot listar alla USB anslutna apparater på datorn. I princip har UNOn en unik identifikationsadress. Jag modifierade Inkscapes sökprogram så att det först tittade efter min specifika Arduino UNO innan den försöker söka igenom alla andra serieportar. Äggskrivaren hittas nu snabbt och bekvämt utan problem.

Eggbot tilläggsdelen för Inkscape finns i en linuxdator i katalogen:

~/.config/inkscape/extensions

Programmet jag modifierade var: ~/.config/inkscape/extensions/ebb_serial.py .

Jag lade in mitt Arduino UNOs id i raden:

if port[2].startswith(”USB VID:PID=1A86:7523”):

Koden 1A86:7523 fick jag från lsusb-kommandot ovan.

Problemet med att Arduino UNO startar om då en yttre enhet försöker ansluta över USB kan elimineras genom att bryta en förbindelse på kretskortet om Arduinon är en äkta Arduino Uno. I mitt fall är det fråga om en kopia från vilken man har lämnat bort den här egenskapen. Nackdelen med att kapa ifrågavarande hopptråd är att programmeringen blir besvärligare. Inom ca. en sekund efter att man börjar ladda upp program till Arduinon måste man trycka på reset på Arduinokortet … reset-tryckningen har eliminerats i Arduino Uno genom att låta DTR sköta saken men då dyker det upp ovanstående problem.

Problem #3

Min ena stegmotor av typen 28BYJ-48 var defekt. Stegmotorn råkade vara kopplad till armen som styrde pennan. Något kugghjul inne i motorns kuggväxel (64 ggr nedväxling) är defekt vilket leder till att motorn stoppar i ett specifikt läge.  Jag bytte ut motorn varefter det fungerade.

Problem #4

Då jag testade stegmotorerna med en verklig bild genom Inkscape så visade det sig att motorerna gick relativt varma och de snurrade endast i en riktning. Orsaken var att instruktionerna för hur styrsignalerna fron Arduino skulle kopplas till drivkortet var felaktiga. In/ut pinnarna 2,3,4,5 styr IN1, IN2, IN3 och IN4 på stegmotorns drivkort. Det visade sig att jag för korrekt funktion måste kasta om pinnarna 3 och 4. Kopplingen till stegmotorn blev då:

pin 2 –> IN1

pin4 –> IN2

pin3 –> IN3

pin5 –> IN4

På mitsvarande sätt måste pinnarna för den andra stegmotorn kopplas:

pin 8 –> IN1 (drivkort #2)

pin10–> IN2

pin9 –> IN3

pin11–>IN4

IMGP0849_mod.JPG

Bilden visar processorkortet Artduino UNO till vänster (blått) samt två stegmotordrivkort (vita) baserade på kretsen ULN2003. Drivkorten är inget stegmotorkontrollkort utan uttryckligen en serie transistorer som kan kopplas på och av under processorkontroll. Arduinin kontrollerar bitmönstret för varje steg.  För att en stegmotor skall stega måste en serie bestämda bitmönster genereras som genererar önskade magnetfält inne i stegmotorn och bitmönstrena måste skickas till motorn i korrekt ordning och ordningsföljden byter om man vill backa …

En stegmotorkontroller behöver egentligen endast två signaler steg och riktning en kontrollkrets kan oftast också justera strömmen genom stegmotorn vilket kan användas till bl.a. att justera motorns effekt och motorns temperatur. En riktig stegmotorkontroller innehåller egen intelligens och den genererar själv korrekta bitmönster för stegning framåt och bakåt. Det finns avancerade stegmotorkontrollers som också på egen hand klarar av att accelerera och decelerera. Man kan inte abrupt ändra stegfrkvensen på en stegmotor eftersom den då kan tappa bort steg vilket blir pinsamt om maskinen som styrs inte mäter den exakta positionen … vilket i allmänhet inte görs om man använder stegmotorer.

De fyrpoliga sladdarnas ledare i mitten (på de vita korten eller på arduino men inte båda) måste kastas om för att stegmotorn skall stega i båda riktningarna.

Efter att ett antal gånger ha plockat ihop äggskrivaren och sedan isär igen började grundfunktionerna se korrekta ut. Hålen i de 3d utskrivna mekaniska bitarna tenderade att vara för små vilket krävde filande samt varmluftsblåsare. Då ett hål nästan är korrekt kan man värma komponenten varefter man pressar på den med milt våld varvid passningen blir exakt. Någon bit värmde jag så mycket att den ändrade form vilket löstes genom att skriva ut en ny bit.

Ägghållaren vid rotationsstegmotorn använder en O-ring som friktionsyta mot ägget. Vid den fria axeländan som är kullagrad finns motsvarande något mindre O-ringsyta som trycks mot ägget med hjälp av en metallfjäder. Metallfjäderns längd kan justeras med hjälp av en mellanbricka som kan skrivas ut med 3d skrivare i olika tjocklekar. Tanken  är att ägget skall vara stadigt monterat men man får inte trycka så hårt att ägget går sönder. Det är extremt viktigt att ägget inte rör sig medan äggskrivaren skriver eftersom detta dödar all precision. Mer om injustering senare i artikeln. Jag är inte övertygad om att min konstreuktion som använder O-ringar nödvändigtvis fungerar speciellt bra. Tiden får utvisa och då måste något annat system prövas.

IMGP0858_mod.JPG

Pennans drivmekanik. Den lilla stegmotorn till höger i bilden vrider pennan kring centrum av ägget. Vi ser  den vita servoarmen som används för att höja/sänka pennan. Pennan trycks mot ägget av dess egen tyngd. Vi ser o-ringen  vid rotationsmotorn som fungerar som friktionsyta för att hålla ägget på plats.  Den fjäderbelastade hållaren för äggets spetsiga ända syns nere till höger.

IMGP0857_mod.JPG

Äggskrivaren sedd från en annan vinkel. Observera att pennans lyftservo är monterat på den vertikala armen som är monterad på stegmotorn i mitten.

Arbetsprocess för att rita på ett ägg

Vi använder programmet Inkscape som är ett öppet källkodsprogram som finns att ladda ner gratis för Windows, Masc och Linux. Jag kör sedan många år endast Linux och jag har inte ens Windows installerad på mina två arbetsmaskiner. Nedanstående är inte någon ingående instruktion för hur man använder Inkscape. Det finns goda instruktioner för detta om man googlar Inkscape.

Då vi monterar ägget är det viktigt att det är möjligast väl centrerat vilket vi kan kontrollera t.ex genom att utan penna vrida ägget ett varv. Detta kan vi enkelt göra genom att skapa en Inkscape bild med storleken 4070×800. Från dokumentets vänstra kant till dokumentets högra kant dras en rät linje mitt på dokumentet. Använd View/Zoom Out så att hela bildytan kan ses då strecket ritas från kant till kant.  Om vi utan penna ”skriver ut” detta dokument så kommer ägget att vridas 360 grader runt sin axel. Genom att hålla ett lämpligt föremål som referens mot skrivarbasen kan vi kolla om avståndet mellan referensföremålet hålls konstant genom varvet eller om avståndet varierar. Om vi sder betydande variationer lönar det sig att försiktigt flytta ägget vid någondera ändan så att felet blir så litet som möjligt. Det lönar sig att experimentera.

OneTurnInkscape

En hjälpbild som består av endast ett enda streck tvärs över bilden kan användas till att kontrollera att ägget roterar precis ett varv och att det sitter korrekt monterat utan att kasta av och an då det roterar.

Under Extensions/Eggbot/ hittar vi EggBot control. Med denna kontroll kan vi kontrollera att lyftning/sänkning av penna fungerar samt skriva ut en bild i Inkscape.  Vi börjar med att skriva ut (utan penna) vår räta linje för att kontrollera att ägget är centrerat och att det roterar precis ett varv.

Vi öppnar nu ett nytt dokument antingen så att vi skapar det själv eller så att vi laddar ner ett mönster vi gillar från nätet. Vi måste nu justera bildens storlek så att den precis fyller hela ägget utan att överlappa. För min skrivare med 28BYJ-48 stegmotorer och ULM2003 styrkretsar skall dokumentets storlek sättas till ungefär 4070(bredd) x 800 (höjd). Den bild vi har läst in kan manuellt justeras till den bredd vi vill ha.

Ett test av utskrift från Inkscape visar att skrivaren i princip fungerar men det är extremt viktigt att:

  • Ägget centreras korrekt så att det inte blir några kast då det roterar
  • Pennan ställs in till lämplig höjd så att den ritar också vid ytterlägena
  • Pennan ställs i mittläge innan ritningen påbörjas. Det finns annars risk för att pennan slår i ägghållaren i ändläget vilket kan lösgöra ägget delvis så att det gungar av och an.

Provritning gav resultatet nedan vilket inte ännu är så bra.

IMGP0863.JPG

Då man tittar noga på bilden ser man att det är en springa mellan ägget och tjockändans O-ring vilket gör att denna ända av ägget abrupt hoppar av och an med intressanta resultat vid utritningen.  Jag glömde att dra fast skruven som håller pennan vilket ledde till att pennan gungade av och an beroende av pennans rörelseriktning.

Jag kommer att modifiera tjockändans fastsättning för att åtgärda felen. Jag är helt optimistisk på att skrivaren ännu kommer att fungera helt OK.

Tack till alla kända och okända på nätet som har lagt ner mycket arbete på både utveckling av programvara och hårdvara.

Den extremt billiga och samtidigt kompakta stegmotorn 28BYJ-48 är inte bra till följd av att den är utväxlad. Kugghjulen i kuggväxeln är aldrig perfekta och speciellt i en sådan här billig motor så finns det glapp d.v.s. om vi ritar en linje i en rörelseriktning och sedan byter riktning så kommer det att finnas ett obestämt område till följd av glapp. Lösningen skulle vara bättre stegmotorer som inte är utväxlade men detta betyder samtidigt att en stor del av mekaniken måste förnyas. Byter man stegmotorerna så får man dock mycket bättre exakthet vid ritandet.

Modifierad fastsättning av ägget

Jag konstaterade ovan att ägget gungade av och an i upphängningen gjord av O-ringar. Orsaken var att O-ringens dimension i förhållande till ägget blev fel. Ägget låg antagligen delvis direkt mot ändplattan vilket gjorde att det kunde glida sidlänges vilket i sin tur gjorde ritandet mycket inexakt.

Jag hittade röda flaskkorkar av gummi (se bild nedan). I finland är det här traditionella korkar som man speciellt hittar på hösten vid saftningstider. Jag köpte en påse korkar och klippte sönder en som blev en ca. 7 mm djup mjuk ägghållare. Resultatet blev mycket bra och precisionen förbättrades radikalt.

IMGP0883.JPG

Med den modifierade hållaren blir ritandet reproducerbart, räta linjer som går runt hela ägget träffar startpunkten igen efter ett varv … något som inte hände tidigare.

IMGP0882.JPG

Notera den 3d utskrivna pennhållaren. Jag skrev också ut en hållare för tre pennor i vilka pennorna kan förvaras utan kork. Den extra pennadaptern gör det mycket enklare att montera pennerna exakt och lika för alla pennor.

Planerade vidare modifiationer

Det finns fortfarande ett tydligt kännbart glapp i pennans stegmotor till följd av stegmotorns växellåda med utväxlingen 1:64 d.v.s. stegmotorn roterar 64 varv då den utgående axeln roterar ett varv.
Jag beställde en Nema 13 stegmotor som har ungefär samma dimensioner som den nu använda 28BYJ-48 men helt utan utväxling.  Då jag får stegmotorn så planerar jag att först köra den med den existerande drivkretsen och om det fungerar OK så använder jag den. Alternativet är att jag byter ULN2003 drivkortet mot en kontroller av den typ som finns i dagens 3d-skrivare. Exempelvis A4988 eller DRV8825 av vilka jag uppfattar den senare som marginellt bättre.

En stegmotor av annan typ kommer att kräva modifikation av ritarmen d.v.s. jag blir tvungen att designa en egen variantmed något annorlunda dimensioner. Fastsättningen av armen i stegmotoraxeln kommer att säkras med skruv vilket inte är falllet nu.

Beslutar jag mig för att byta ut stegmotorkontrollern så blir jag antagligen tvungen att skriva ut en modifierad bottenplatta eftersom A4988 och DRV8825 saknar skruvhål och därför kräver en annan fastsättning.

Några källor:

Byggbeskrivningen för den här presenterade Egg Painter Mini.

Den ursprungliga EggBot skrivaren.

Mjukvara till äggskrivaren.

Byggbeskrivning i PDF.

 

 


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday & Wednesday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares interesting news about TED, TED Talks video, the TED Prize and more.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: