Ljudpinneverktyg för Nyckelharpa

18/09/2018

Jag konstruerade för kanske ett år sedan ett ljudpinneverktyg för justering av fioler. Verktyget används till att mäta ljudpinnens plats i förhållande till stallet.

Som känt har ljudpinnen en viktig roll i hurudant ljud fiolen ger. Det är inte utan orsak man på olika språk säger att ljudpinnen är violinens själ! Nyckelharpan har precis som fiolen en ljudpinne som även den måste vara korrekt injusterad för att harpan skall klinga. Ljudpinneinstrumentet nedan är konstruerat för nyckelharpa d.v.s. det är något större än motsvarande instrument för violin.

Ljudpinneverktyget består av två halvor. Den nedre halvan har ett urtag som motsvarar en halv ljudpinne. Man för in den nedre halvan genom f-hålet och hakar urtaget i ljudpinnen. Den övre halvan som således ligger ovanpå locket visar då grafiskt exakt var ljudpinnen står. Vill man dokumentera ljudpinnens plats kan man ange avstånd på följande sätt:

  • Den korta skalan närmast ljudpinnens plats i riktning mot f-hålet anger ljudpinnens avstånd till stallets kant. Skalan går från 5 – 10 mm.
  • Den långa skalan visar ljudpinnens plats i förhållande till f-hålet. Skalan går från 15-30mm
  • Den korta skalan som går i instrumentets längdriktning anger avståndet mellan ljudpinnen och stallets bakkant.

Ljudpinneverktyget har konstruerats utgående från Sören Åhkers ritning (  http://www.sorenahker.com/sortiment/order.htm ÖVR008). Jag gissar att samma verktyg bör gå att använda också på andra nyckelharps ”familjer”.

Ljudpinneverktyg_openscad

Bilden visar hur verktyget har skapats i programmet OpenScad. Man kunde lika väl ha använt något CAD-program som stöder generering av stl-filer.

Verktyget i bilden är tänkt som en gåva till nyckelharps ”gurun” Esbjörn Hogmark.

Hur kan jag köpa verktyget? Du kan inte köpa det men du kan skriva ut det själv. I slutet av den här artikeln hittar du en länk till ljudpinneverktygets ”.stl”-fil.  Du laddar ner stl-filen och går till någon person som har en 3d-skrivare, till ett bibliotek (gäller åtminstone Helsingforsregionen i Finland) .. eller så går du till en firma som gör 3d utskrifter.

Hur skriver man ut verktyget?

3D-skrivaren drivs av ett kontrollprogrami mitt fall heter programmet ”Repetier-Host” men det finns flera andra som fungerar enligt samma principer.

Steg #1

Ladda ner .stl-filen på datorn till en lämplig katalog. Det enda kravet är att du hittar programmet. Du kan lagra filen på en minnepinne om du vill skriva ut verktyget på en publik skrivare.

Steg #2

Starta kontrollprogrammet i mitt fall Repetier-Host. Sätt på skrivaren. Då programmet startar klickar man ”Connect” för att koppla ihop skrivare och dator.

Steg #3

Ladda in stl-filen i mitt fall finns en knapp ”Load”. Programmet visar nu hur verktyget kommer att se ut i grafisk form på skärmen.

Steg #4

Översätt stl-filen till maskininstruktioner. Detta görs med ett program som kallas ”Slicer” d.v.s. programmet skivar den 3d-modell som stl-filen beskriver i ungefär 0,25 mm höga skivor ch beräknar därefter hur skrivarhuvudet skall röra sig för att fylla skivan med plastmaterial.

Steg #5

Ställ in bäddens temperatur enligt skrivarens instruktioner. I mitt fall kör jag med materialet PLA för vilket bäddens tempeSteg #1ratur kan sättas till 60 grader C och extruderns (utskriftsmunstycket) temperatur till 205 grader C.

ljudpinneverktyg

Bilden visar hur det ser ut på datorskärmen under utskriften. Utskriften kräver ca. 20 minuter d.v.s. det finns precis tid för en kopp kaffe.

Du hittar ljudpinneverktyget här i zip-format. Filen måste packas upp innan den används. Moderna perativsystem packar upp filen då man klickar på den.

Filen finns här: ljudpinneverktyg_nyckelharpa.

Montering efter utskrift

Verktyget skrivs ut i två delar som limmas ihop t.ex. med hjälp av Superlim (Cyanoacrylat), epoxy eller något annat lämpligt lim. Notera att vattenbaserade lim inte fungerar så bra eftersom plasten gör att limmet torkar mycket långsamt.

Steg #1

Slipa ytan på den undre delen d.v.s. den del som har en fyrkant med hål i i den ena ändan. Slipning av ytan gör att vi inte av misstag skrapar insidan av harpan då verktyget används. Den övre delens undre del är helt slät och behöver inte slipas.

Steg #2

Sök fram en 4mm maskinskruv med mutter varefter du stryker lim på fyrkanten i den undre delen. För skruven genom hålet i den undre och den övre delen och dra åt muttern försiktigt. Vrid genast den övre delen så att cirkeln som visar ljudpinnens plats matchar motsvarande urtag i den undre delen.  Du kan också trä en grov nål genom det lilla hålet mellan de två skalorna i verktygets längdriktning. Motsvarande hål finns också i den undre delen.  Använd nålen till att rikta den övre delen i förhållande till den undre så att passningen mellan delarna blir exakt.

Steg#3

Drag åt muttern och vänta någon timme på att limmet stelnar helt.

Man kan göra skalorna tydligare genom att färga skalstrecken t.ex. med vit, silver- eller guldmärkpenna.

Verktyget får fritt skrivas ut och om så önskas också i försäljningssyfte. Vid försäljning bör källan d.v.s. en länk till eller utskrift av den här artikeln följa med verktyget.

Rötmånadshistorier ”Fake News” i Hbl sommaren 2018

11/09/2018

Den här artikeln är en något utvidgad variant av ett debattinlägg till en finlandssvenska huvudtidningen Huvudstadsbladet. Inlägget refuserades vilket jag antar beror på att det ingår konkret kritik mot tidningen och ett konstaterande att det Hbl skrivit är att betrakta som ”Fake News”. Den största skillnaden mellan den här artikeln och debattartikeln till Hbl är att jag kan använda illustrationer på vebben vilket inte är möjligt i Hbl. 

Hbl:s ”Fake News” marknadsfördes så här:

Fig. 1.  Hbl:s ”Fake News”.

Vi har under rötmånadstiden nästan dagligen kunnat följa med klimatnyheter i Hbl med rafflande rubriker. Sommarens varma sköna väder har gjorts till något vi borde vara rädda för eller hellre skämmas över. Skall jag som läsare tro på Meteorologiska institutets chef Juhani Damski och på att Hbl vet vad de talar om eller skall jag uppfatta skriverierna som dagens populära ”Fake News”?

Hbl konstaterar lördagen den 18.8 att temperaturen mellan 1880 och 2010 har sigit med 0,85 grader och att temperaturen i Finland stigit ännu mera vilket i sig sannolikt stämmer.

Fig. 2.  Bredden på det horisontella strecket tvärs över termometern motsvarar över hundra års temperaturstegring.

Bildens källa:”https://4k4oijnpiu3l4c3h-zippykid.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2018/08/Context2-220×126.png”

Enligt IPCC (*) kan mänsklig inverkan på temperaturen inte urskiljas över de normala variationerna före ungefär 1950. Efter ca. 1975 uppfattar IPCC att merparten d.v.s. över 50% är mänsklig inverkan. Temperaturen i världen, enligt Hbl, har stigit med ca. 0,6 grader C sedan 1975. Ca. 50% av detta är mänsklig uppvärmning d.v.s. 0,3…0,4 grader som vi alltså teoretiskt eventuellt kunde göra något åt. Finns det någon som helst orsak att kasta miljarder och åter miljarder på en petitess av den storleksordningen då landets temperatur varierar +/-30 grader varje år?

Meteorologiska Institutet har en vebbsida (**) som visar temperaturtrenden i två välskötta Finska meteorologiska stationer Sodankylä och Kaisaniemi i centrum av Helsingfors. Sodankylä, en ostörd station på landsbygden, har en temperaturtrend över perioden 1908 – 2017 på ca. 1,25 grader per århundrade av vilket igen kanske en fjärdedel eventuellt är mänsklig påverkan om vi antar att IPCC:s gissning att en mänsklig påverkan kan börja urskiljas ca. 1950 stämmer.

Det är intressant att notera att årsvariationerna i medeltemperaturen är så stora att alla årsmedeltal utom några extremt låga temperaturer i början av 1900-talet ryms inom gränserna två standardavvikelser d.v.s. hela mätserien ryms med god sannolikhet inom ramen för naturlig variation. Skrämmande? Absolut eftersom våra politiker kastar miljarder på något som inte är mätbart med en konventionell utetermometer och en temperaturstegring som inte går att urskilja med hjälp av våra egna sinnen. Det är också skrämmande att en tidigare pålitlig nyhetskälla (Hbl)  tydligen inte längre går att lita på.

Fig 3.  Årsmedeltemperaturerna i Sodankylä sedan 1935.

Hbl konstaterar att havsytan har stigit med 19 cm på strax över hundra år. Uppgiften stämmer men vägt mot vinklingen i fig. 1 är detta ”Fake News”. Hur påverkar detta oss? Skall vi fortfarande tro på Hbl:s uppgifter från 1990 talet då Hbl talade om att havsytan kunde stiga till andra våningen i statsrådsborgen? Varför ser vi inte idag permantenta murar med sandsäckar på Salutorget?

Svaret är naturligtvis att havsytan har stigit med ungefär 15-20 cm/århundrade i århundraden. Man kan inte se någon acceleration i havsytans höjning d.v.s. vi ser ingen förändring alls under de senaste århundradena för vilka det finns mätningar. Hbl beskriver detta som att ”Klimatkrisen är här”.  Var är krisen då ingenting går att se? Uppgiften som sådan är sann men den marknadsförs som katastrofal vilket är Hbl:s ”Fake News”.

Fig. 4.  Havsytans nivå  Helsingfors sedan 1880. Trenden är att havsytan idag sjunker med 22 cm per århundrade. Påståendet att det skulle finnas stora risker för översvämningar till följd av stigande havsytenivå i Helsingfors där havsytan sjunker är ”Fake News”.

Vår landhöjning mäts i förhållande till världshavens yta vilket betyder att vi de fakto inte ser någon förändring alls, landhöjningen fortsätter i stort sett i samma takt som förut. Den intressanta frågan är dock varför Hbl lyfter fram den stigande havsytan med ”Klimatkrisen är här” havsytan har stigit med 19 cm. Är tanken månne att man försöker visa att det inte heller här finns någon katastrof på lur … eller är det fråga om ”Fake News” där man använder människors brist på kunskaper till att göra läsarna rädda för en ”stigande havsyta” som hos oss fortsätter att sjunka? En stigande världshavsyta som har stigit sedan slutet på istiden och sällan så långsamt som nu.

För att havsytan skulle stiga en meter i Helsingfors under de närmaste åttiotvå åren (dvs. till år 2100) måste vi med början från idag se en havsytehöjning i världshaven på (1000 + 0.82*220)/82 mm/år= 14.4 mm/år (notera att jag har använt NOAA:s värde för stegringen i havsytan som är större än Hbl:s värde vid beräkningen). Vi skulle då i södra finland kunna se havsytan stiga märkbart på en generation … ingenting går att se. Inte ens i Österbotten är havsytans nivåförändring så snabb … men där sjunker havsytan nästan så snabbt och om trenden i fig 4 fortsätter så måste man nog fortsättningsvis varje generation flytta bryggor i österbotten eftersom havet drar sig tillbaka  (notera att havsytan sjunker med ca 10 mm/år i österbotten).

(*)   AR4 WG1 SPM fig 4.

(**) FMI: http://ilmatieteenlaitos.fi/vuositilastot

Schitzofreni och Vitamin B3 (Niacin)

23/02/2018

Svåra Pellagra-epidemier grasserade i de amerikanska sydstaterna under den förra hälften av 1900-talet. Man talade om sjukdomen med de fyra D-na  på engelska:

  • Dermatitis (hudproblem)
  • Diarrhea (diarre)
  • Dementia (demens)
  • Death (död)

Man har uppskattat att det mellan 1906 och 1940 fanns 3 miljoner fall av Pellagra vilket ledde till ca. 100 000 dödsfall.  Orsaken till sjukdomen, som först beskrevs av en spansk läkare Don Gasper Casal år 1735, var okänd. Casal kallade sjukdomen mal de la rosa.

En intressant beskrivning av  pellagraepidemin i USA   början av 1900-talet visar hur människorna som hade Pellagra frystes ut på ungefär samma sätt som personer med HIV idag.

Sjukdomen pellagra beror på akut brist på vitamin B3 (Niacin). Orsaken till epidemin i USA var att bomullsodlingen ledde till en mycket ensidig odling av andra grödor vilket ledde till att främst de fattiga som i hög grad levde på majs kom att drabbas.

Det är intressant att notera att ursprungsbefolkningen inte drabbades i samma mån trots hög konsumption av majs. Orsaken var att att niacinet i huvuddrag fanns i kornets grodd som europeiska behandlingsmetoder eliminerade. Niacin i majs är dessutom relativt svårlösligt vilket kan åtgärdas på indianskt vis genom att blötlägga majsen i alkalisk vätska före användningen … niacinet blir lättare att uppta av kroppen.

Läkarna spekulerade kring många orsaker till sjukdomen. Vissa trodde att det var en bakteriesjukdom eftersom sjukdomen förekom epidemiskt på begränsade områden. Sjukdomen förekom också allmänt på t.ex. sinnesjukhus där patienterna men inte vårdpersonalen drabbades. Skillnaden mellan vårdare och patienter låg i att patienterna åt en extremt ensidig diet baserad i huvudsak på majs medan vårdarna åt en mera varierad och närande mat. Dödligheten i patientgruppen var 64%!

År 1914 fick Dr. Jozef Goldberger, en ungerskfödd läkare, i uppgift att undersöka orsakerna till Pellagraepidemierna.  Efter några månaders studier kom Goldberger fram till att det antagligen var en sjukdom relaterad till kosten. Han motiverade detta med att endast patienterna och inte vårdarna drabbades. Vårdarnas diet var betydligt mera varierad och allmänt bättre.

Trots att Goldberger inte kände till orsaken till sjukdomen så spekulerade han att en diet med mera färskt kött, ägg och mjölk skulle förhindra sjukdomen. Experiment (Goldberger och Pellagra) visade att detta också var fallet.

Trots att man relativt snabbt via experiment kunde visa att sjukdomen berodde på ensidig kost så dröjde det länge innan man fick epidemierna under kontroll … det fanns starka motståndare inom den klassiska medicinen som hade satsat sin auktoritet på att sjukdomen orsakades av bakterier eller motsvarande. Det svåraste pellagraåret var 1929 d.v.s. många år efter att orsaken till sjukdomen i princip var helt klarlagd. Ser vi här igen ett exempel på att vetenskapen går framåt en begravning i taget då professorerna inom den akademiska världen går bort och inte längre kan bromsa utvecklingen.

Man löste slutligen problemet så att man lade till Niacin i mjöl vilket ledde till att i praktiken hela befolkningen fick i sig ett minimum av vitamin B3 vilket rätt snabbt ledde till att Pellagra försvann som en epidemisk sjukdom.

Är problemet helt löst?

En intressant följd av att man lade till vitamin B3 i mjöl i USA var att 50% av patienterna på sinnesjukhusen skickades hem eftersom de blev friska. Man har senare undersökt effekten av vitamin B3 på diverse andra sjukdomar/problem och det kan finnas kopplingar till:

  • Schizofreni. Man experimenterade på 1950-1960-talet med Niacin i stora doser på flera gram (200ggr den rekommenderade dagsdosen) och resultatet var att 80% av schizofrena patienter uppfattade en klar förbättring eller botades helt.
  • Inlärnings- och beteendestörningar hos barn verkar åtminstone ibland vara kopplade till B3 vitaminbrist.
  • Minnesproblem (icke Alzheimerrelaterade).
  • Tvångsbeteende (t.ex. tvångsmässig handtvätt).
  • Behandling av alkoholism förstärks om patienten ges B3 vitamin.

Fysiska effekter:

  • Niacin sänker kolesterolnivåerna effektivt utan statinernas negativa effekter.
  • Påverkar artritis d.v.s. lika typer av ledproblem detta dock i kombination med C-vitamin och Bor.

Hur stor borde människans dagliga dos vara?

I den utvecklade delen av världen fås största delen av b3-vitaminet från kött och fisk. Jag fick plötsligt idéen att se om det finns någon korrelation mellan Niacin (via kött) och schizofreni. Tanken var att om vi ligger nära den undre gränsen för niacinintag (B3) så bör vi kunna se en trend där de länder som har den lägsta köttkonsumtionen bör ha märkbart högre frekvens av schizofreni än länder med en hög köttkonsumtion. Notera dock att hög köttkonsumtion med säkerhet också korrelerar mot en högre levnadsstandard som i sig kan tänkas minska reisken för schizofreni i viss mån.

Jag har inte plockat ut alla länder jag har hittat data för och jag är säker på att data gällande stora köttproducenter t.ex. Argentina eventuellt ger alltför höga värden på den lokala köttkonsumtionen. Resultatet blev:

Kött_versus_schizofreni

Fig. 1      Man kan se en svag men tydlig korrelation så att schizofrenifrekvensen är högst i länder med låg köttkonsumtion och lägst i länder med hög köttkonsumtion.

Jag plockade med ögonmått ut två punkter som kan tänkas representera trenden och härledde ur detta formeln:

Scizofrenifall = -1.75*Niacin(mg/d) + 290

Jag har beräknat-n iacinmängden (se t.ex.) utgående från den dagliga köttdosen … notera att det här är en mycket grov uppskattning. Vi kan nu använda formeln till att beräkna den niacinmängd som sänker schizofrenifrekvensen till noll om vi antar ett linjärt niacin/schizofreniberoende (vilket naturligtvis inte är säkert).

Medelmängden niacin per person som skulle behövas för att eliminera schizofreni blir då ungefär 160 mgNiacin(B3) per dag vilket ligger på ca. 8 ggr. den idag rekommenderade dosen.

Hur mycket mat behövs för 160 mg niacin (B3)?

  • Tonfisk ca. 700 g/dag
  • Höna 1 kg/dag
  • Jordnötter 1,16 kg/dag
  • Svamp 2.5 kg/dag.
  • Solrosfrön 1,93 kg/dag
  • Ärter 7,6 kg/dag

Notera att i alla fall utom för tonfisk är mängderna så stora att de ligger utom räckhåll i praktiken.  Sannolikt varierar behovet rätt mycket från individ till individ.  Baserat på äldre medicinska rapporter så behövs en dos på flera gram/dag utspritt på 2-3 doser för att eliminera de värsta problemen.

Personligen, jag har inte schizofreni, äter jag 500 mg niacin per dag för att jag känner att jag mår bra av det. Detta är 25 ggr den rekommenderade dagliga dosen. Sökningar gällande niacindos indikerar att risken för komplikationer ligger vid över 5  g/dag vilket är ytterligare tio ggr den dos jag tar.

Intressanta experiment

En intressant fråga är hur stor del av den epidemi av psykiska problem, depression, beteendestörningar etc. man enkelt och billigt kunde eliminera genom att i t.ex. skolan ge alla elever en c-vitamintablett kombinerat med B-vitaminer? Dosen kunde vara en brustablett av vardera sorten vilket är en mycket liten dos.

Varför denna kombination? Svaret är:

  • Ett typiskt symptom på skörbjugg är depression. Antag att depressionen hos en del av populationen kommer innan man ser de typiska fysiska skörbjuggssymtomen (tandproblem, blånader, ledproblem …).
  • Flera olika B-vitaminer har depression som ett symptom vid vitaminbrist (B3, B6, B12).
  • Brist på B3-vitamin kan ge ADHD-liknande symptom med koncentrationsproblem och olika typer av tvångsbeteenden utan att man ännu kan tala om schitzofreni.

Finns det någon större skola med parallelklasser som skulle vara intresserade av att göra ett experiment där man under en längre tid ger alla elever på en klass vitamintillskott enligt tankarna ovan och där man använder parallellklassen som referens.  Experimentet kunde göras som ett dubbelblindexperiment så att ingen i skolan vet vilkendera klassen som får placebo (bubbelvatten utan vitaminer) och vem som får vitaminer (bubbelvatten med vitaminer). Lärarnas uppgift skulle vara att rapportera om positiva/negativa beteenden samt eventuella förändringar  inlärningsprocessen. Efter t.ex. ett år kunde man analysera ordningsproblem och  frånvaro i båda klasserna kombinerat med utvärdering av elevernas skolresultat för att se om det finns någon märkbar skillnad.

 

Global uppvärmning klimatkänslighet och havsytans nivå

30/10/2017

Bakgrund

Vi har under de senaste årtiondena sett en lång rad av domedagsprofetior . Den idag populära varianten är att jorden till följd av ökande koldioxidhalt i atmosfären går mot en snar värmekatastrof som kommer att lägga världens kustområden under vatten och leda till ett okänt antal döda i värmeslag.

Den här artikeln är en fortsättning på en diskussion på FaceBook som startade från en länk till klimatupplysningen.se:
http://www.klimatupplysningen.se/2017/10/19/forskarna-tonar-ned-koldioxidens-betydelse-klimatforandringen/#.WejlNu7eGeV.facebook

I denna tråd diskuterades den såkallade klimatkänsligheten d.v.s. hur mycket jordens temperatur borde stiga vid en fördubbling av koldioxidhalten. Artikeln hänvisar till ca. 40 olika uppskattningar av klimatkänsligheten och det verkar finnas en trend mot ett relativt lågt värde. Den intressanta frågan är naturligtvis hur man skall få ett grepp om klimatkänslighetens ungefärliga storlek. Man brukar definiera klimatkänsligheten som:

dT = lamda * RF

där RF är såkallad ”forcing” som brukar ges som:

RF = 5.35*ln(co2/co2ref)

En enkel överslagsberäkning t.ex. genom att använda satellitdata från 1980 – 2017 (vi gör en överslagsberäkning, det är alltså inte kritiskt hur vi väljer intervallet). En överslagsberäkning ger resultatet:

lamda = 0.52

För en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle det beräknade värdet på lamda ge en temperaturstegring på ungefär:

dT = 0.52*5.35*ln(co2_dubblad/co2_1980)
dT = 0.52*5.35*ln(678/339) = 1.92 C

Klimatforskaren Rahmstorf, som jag uppfattar som en alarmist, gjorde motsvarande uppskattning från förindustriell tid till vår tid och han beräknade uppvärmningen till 2.1 C.  Min uppskattning är antagligen tillräckligt god då IPCC:s uppskattning ligger mellan 1.5 och 4.5 C för en fördubbling av CO2-halten i atmosfären.
Knappast skrämmande och sannolikt på alla sätt en positiv uppvärmning då alla faktorer tas i beaktande.

Överslagsberäkningen är naturligtvis inte hela sanningen. En uppvärmning leder till att mera vatten avdunstar från världshaven vilket gör att luftfuktigheten ökar vilket i sin tur, eftersom vattenånga är en växthusgas, bör leda till en förstärkning av växthuseffekten … problemet är att vattenångan i atmosfären finns i tre olika former (aggregationstillstånd) gas (vilket förstärker växthuseffekten), som dimma d.v.s. vatten i form av små droppar (moln) samt i form av is. Vatten i form av moln eller iskristaller kommer att reflektera bort stora mängder av infallande ljus i vilket det största energiflödet från solen finns. Vi har idag inte den kunskap som behövs för att med säkerhet säga om den återkoppling vi får via vattenånga är positiv eller negativ. Om återkopplingen är negativ så kommer klimatkänsligheten att minska d.v.s. temperaturstegringen till följd av ökande koldioxidhalt blir lägre än väntat. Om återkopplingen är positiv så kommer temperaturstegringen att bli större än det beräknade värdet.

Havet som termometer

Avsikten med den här artikeln är att använda havsytans nivå som en termometer som mäter jordens temperatur genom vattnets expansion då det blir varmare.  Det är skäl att notera att uppskattningen av temperaturstegringen blir mycket grov eftersom vi helt enkelt inte har tillgång till alla data vi behöver:

  • Inverkan från avsmältning från glaciärer
  • Inverkan från användning av grundvattenreserver
  • Inverkan från invallning och torrläggning av havsområden
  • Inverkan från vattnets termiska expansion då temperaturen stiger. Det är denna punkt vi studerar nedan.

Det finns olika uppskattningar om ovanstående parametrar men en uppskattning är att den observerade havsytehöjningen beror till 1/3 av termisk expansion och resten är avsmältning och andra orsaker. Vi kan använda detta till att göra en grovuppskattning av hur mycket havet värms upp per år. Vi kan också uppskatta hur mycket energi som borde lagras i havet per år utgående från förändringen i havsnivån.

Bakgrundsdata

Havens medeldjup uppskattas till 3688 m.

Havens totalyta (70% av jordytan) är ungefär 3.60E+14 m².

Vatten värmekapacitet 4180 J/kg C

Vatten längdutvidgningskoefficient 6.9 E -5 /K

Det finns olika uppskattningar om hur snabbt världshavens yta stiger. Någon form av koncensus säger att stegringen är ca. 3 mm/år vilket jag personligen uppfattar vara taget rätt grovt i överkant eftersom detta helt skulle stoppa upp landhöjningen vid den egna stranden 0.3 m/100 år. Mätstationerna för mätning av havsnivån indikerar inte en så snabb plötslig höjning av havsytan. Ett exempel är Stockholm där man i likhet med Helsingforstrakten i Finland har landhöjning efter istiden på ungefär 0.35 m/århundrade som långsamt avtar av naturliga orsaker.

78_high

Fig. 1  Bilden visar hur havsytan långsamt ”sjunker” i Stockholm till följd av landhöjningen efter istiden. Notera också hur trenden ser helt oförändrad ut sedd över det senaste århundradet. Om vi upplever en extrem  uppvärmning till följd av ökande koldioxidhalt i atmosfären … varför kan vi inte se detta i t.ex. ovanstående bild. Trenden är densamma som den har varit i över hundra år. Notera att en kraftigt stigande havsyta borde synas som bladet på en hockeyklubba vinklat uppåt i bilden. Vi ser inget sådant.

Vi kan nu titta på hur stor uppvärmning av havet vi behöver för att få en signifikant höjning av havsytan. Havet värms uppifrån så att synligt ljus tränger ner i vattnet och sedan förvandlas till värme. Ljus tränger ner till kanske 100 m medan huvuddelen av energin absorberas i de första 30 m av ytskiktet. Vi hittar också, utgående från havens temperaturprofiler, en undre gräns vid ca. 1000 m djup där temperaturen inte i praktiken förändras utan den ligger på en konstant temperatur om ca. 4 C.

320px-annual_mean_temperature_change_for_land_and_for_ocean_nasa_gistemp_2017_october

Fig. 2  Uppskattning av världshavens yttemperatur sedan 1950 (NASA GISS).

En typisk temperaturfördelning i världshaven ges av:

m1u2-sf20fig2-520summer202620winter20temp

Fig. 3  Temperaturfördelningen i världshaven. Notera hur temperaturen når ett någorlunda konstant värde vid ca. 700 – 1000 m djup (ca. 4 grader). Kallt vatten fylls på vid polerna och detta vatten har en temperatur på ca. 4 grader C. Det sker en mycket långsam blandning av det varma ytvattnet och det kalla bottenvattnet.

Vi kan nu utnyttja temperaturprofilen till att uppskatta hur stor den årliga temperaturstegringen i världshaven måste vara för att havsytan skall stiga med ett givet värde. Temperaturprofilen visar att vi inte behöver bekymra oss om havet nedanför ca. 1000 meter eftersom temperaturen går mot ett konstant värde som bestäms av vattnets maximala densitet. Inverkan från termisk utvidgning av havsvattnet kommer alltså från ett ca. 1 km tjockt varmt ytvatten.

Längdutvidgningen i ett material ges av:

dL = alfa * dT * L

där:

alfa är längdutvidgningskoefficienten 6.9*E-5 /K.

L är det aktiva djupet uppskattat till ca. 1000 m

dT är den behövliga uppvärmingen i ytskiktet i grader C (eller K).

Vi löser dT ur formeln ovan och får då:

dT = dL/(alfa*L)

Notera att temperaturstegringen är störst i ytskiktet för att sedan falla mot det konstanta 4 grader på över 1000m djup. Resultatet är att det värde vi beräknar blir grovt i överkant eftersom ytskiktet inte uppvärms homogent. Vi ser idag uppgifter om att havsytan stiger med ca. 3 mm/år även om uppskattningarna varierar mellan ca. 1mm/år och ca. 3.5 mm/år. Ytterligare har man gjort en uppskattning att den termiska utvidgningen idag utgör ca. 1/3 av det totala värdet på höjningen av havsytan.

Om vi accepterar höjningen av havsytan 3.2 mm/år och accepterar att 2/3 av stegringen är till följd av smältande glaciärer och pumpning av grundvatten som på slutändan hamnar i haven och andra faktorer så får vi:

dL = 1.07 mm/år till följd av termisk utvidgning.

För att detta skall vara riktigt måste hela ytskiktet på 1000 m värmas upp med ungefär:

dT = 1.07E-3 m/(6.9E-5 /K * 1000m) = 0.0155 K/år

Om vi beaktar att stegringen är störst vid ytan för att linjärt gå mot 4 grader vid 1000 m djup så måste vi fördubble temperaturstegringen för att få en tillräckligt stor höjning av havsytan se bild 3 ovan. Vi får då ungefär dT = 0.03 C / år.

Vi kan jämföra detta med trenden hos havsytans temperatur (se fig. 2) som under tiden 1950 – 2017 ger en årlig temperaturstegring på ca. 0.009 grader per år. Vi ser alltså att den observerade temperaturstegringen är ungefär en tredjedel (1/3) av vad den skulle behöva vara för att vi skulle få den angivna totala havsytehöjningen på 3.2 mm/år.

Om ovanstående grova överslagsberäkning är korrekt så kan man endast dra slutsatsen att det angivna värdet för stigande havsyta sannolikt har överdrivits åtminstone  2 … 3 ggr.

Vi kan kontrollera riktigheten genom att jämföra vårt värde med ett värde man har fått från tidvattenmätare. Ett medelvärde för 11 uppskattningar ger en stegring av havsytan med ungefär 1.87 mm/år (ca. 19 cm/århundrade).  Vi bör igen använda samma uppskattning att 1/3 av detta värde är termisk utvidgning d.v.s. 0.62 mm/år. Vi kan nu kontrollera hur stor temperaturstegring det behövs för att den termiska utvidgningen skall höja havsytan med 0.62 mm/år.

dT = dL/(alfa*L)

dT = 0.62E-3m/(6.9E-5/K*1000m) = 0.009 K  (grader C)

Det är intressant att notera att detta exakt motsvarar den mätta trenden för havsytans temperatur. Vi bör dock sannolikt göra samma korrektion som tidigare  d.v.s. anta en ungefär linjär temperaturfördelning ner mot 1000 m djup och vi får då 0.018 C/år. Värdet är då ungefär dubbelt större än den observerade vilket tyder på att någon eller en kombination av nedanstående punkter kunde gälla:

  • Uppskattningen att 1/3 av stegringen i havsytans nivå är termisk utvidgning är alltför hög och ett riktigare värde skulle vara t.ex. 1/6.
  • Den uppskattade stegringen i havsytans nivå ligger i den undre kanten av uppskattningarna från kustbaserade mätare (Gomiz and Lebedeff 1987) .
  • Satellitmätningar av havsytans nivå stämmer inte överens med resultatet från konventionella havsnivåmätare (tidal gages) utan uppskattningen är nästan dubbelt större än resultatet från direkta mätningar. Satellitmätningarnas korrektioner har diskuterats rätt mycket och någon klar koncensus finns inte. Under senare år har satellituppskattningarna trimmats uppåt … är det möjligt att dessa justeringar är fel?

Jag avslutar denna artikel med att knyta tillbaka till kommentaren om klimatkänsligheten till följd av ökande koldioxid eftersom vi ovan har utnyttjat temperaturdata gällande havsytans temperatur (NASA GISS) som visar en högsta uppskattningen av temperaturstegring av alla de allmänt utnyttjade globala temperaturuppskattningarna. Min avslutningsfråga blir då:

Då 70% av jordens yta är vatten så borde vi inte då vid beräkning av klimatkänsligheten hellre använda havsytans globala temperaturanomali än mätstationer på land som störs av t.ex. värmeläckage från bebyggelse UHI (Urban Heat Island). Världshaven dominerar vädersystemen och påverkar kraftigt temperaturen på land.

Klimatkänslighet utgående från havsytans temperatur

Vi utgår från den välkända formeln för temperaturförändring till följd av stigande koldioxidhalt i atmosfären (se ovan):

dT = lamda * RF

där:

dT är temperaturstegringen till följd av ökande växthusgaser.

lamda är klimatkänslighetparametern.

RF är påverkan från växthusgaser (radiative forcing).

Vi har dessutom följande uttryck för RF:

RF = 5.35*ln(CO2/CO2_ref)

Då vi kombinerar dessa och löser lamda får vi:

lamda = dT/(5.35*ln(CO2/CO2_ref))

Vi tar världshavens uppvärmning ur figur 2 och uppskattar detta till ungefär 0.6 grader då vi noterar att svansen vid 2016-2017 sannolikt beror på en kraftig ”eEl Ninjo” d.v.s. vi gör en linjär uppskattning av temperaturen. År 1950 var CO2-halten ungefär 307 ppm och 2017 ungefär 404 ppm. Vi lägger in talvärden och beräknar lamda:

lamda = 0.6/(5.35*ln(404/307))

lamda = 0.408

Vi kan nu utnyttja det beräknade värdet på lamda för att få en uppskattning av hur mycket temperaturen skulle stiga vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären:

dT = lamda*5.35*ln(614/307)

dT = 0.408*5.35*ln(2) = 1.5 grader C

Skrämmande? Nej! Klimatkänsligheten är så låg att vad vi än gör så kommer vi att ligga under den godtyckliga politiska gränsen 2 C. Politikerna har alltså gjort en helgardering där de inte kan förlora däremot är ju klimatfrågan perfekt för att flytta över pengar i de rikas fickor på de fattigas bekostnad. Klimatfrågan är politiskt omsatt i en ny form av utvecklingsbistånd där man via Världsbanken förbjuder uländerna industrialisering och ett fungerande energisystem oftast baserat på kol med hänvisning till ett ickeproblem.

Det finns naturligtvis de som konstaterar att ovanstående beräknade värde på klimatkänsligheten inte är korrekt då uppvärmningen kommer att leda till större avdunstning och mera vattenånga i atmosfären. Vattenånga är i likhet med CO2 en växthusgas … problemet är att vattenånga förekommer i tre olika aggregationstillstånd i atmosfären nämligen vattenånga, vattendimma (moln) och iskristaller (moln). Vi kan inte ännu övertygande uppskatta om ökande molnighet ger positiv återkoppling till följd av mera växthusgas eller negativ återkoppling till följd av att mindre solljus når jordytan. Min uppfattning är att om vi inte ännu kan bestämma återkopplingens förtecken så är det bäst att utgå från det okorrigerade beräknade värdet ovan.

Källor:

  1. Havsnivåmätere (tidal gages) http://sealevel.colorado.edu/content/tide-gauge-sea-level
  2. Havsytans nivå: http://www.ioc-sealevelmonitoring.org/
  3. Stockholm : http://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/2131.php
  4. Världshavens temperaturprofil University of Havai: https://manoa.hawaii.edu/exploringourfluidearth/physical/density-effects/ocean-temperature-profiles/compare-contrast-connect-vertical-profiles-ocean
  5. Havsytans temperatur: https://www.epa.gov/climate-indicators/climate-change-indicators-sea-surface-temperature

 

 

Ledbesvär, tabletter & c-vitamin

22/04/2017

Jag stötte på en reklam på Facebook som marknadsförde fantastiska magiska tabletter mot ledbesvär. Den magiska ingrediensen i tabletterna (Finitron) angavs vara kollagen d.v.s. den bindvävnad (lim) som håller ihop hela vår kropp. Jag kommenterade artikeln/reklamen på finska och postade kommentaren som en separat artikel på Facebook eftersom jag antar att kommentaren inte blir långlivad.

Problemet, orsaken till min kommentar, är att naturen och kemin inte fungerar så att pillren kan fungera. Kollagen vi får i oss med maten kan inte användas av kroppen direkt för att byta ut dåligt kollagen utan kollagenet bryts först ner i sina grundkomponenter varefter det byggs upp igen … om det finns förutsättningar för detta.

För personer som har jobbat med glasfiberarmerad plast eller epoxy kan man jämföra situationen med att ingen person vid sina sinnens fulla bruk laminerar glasfiber så att man mal ner gammalt laminat i det material man jobbar med. Problemet är att plastmaterialet (limmet) polymeriserar då det stelnar d.v.s. långa kolvätekedjor svetsas ihop till varandra … det finns inga punkter på det gamla materialet till vilket limämnet kan koppla sina fibrer. Att lägga till malt gammalt glasfiber motsvarar att man lägger till sand i laminatet … något man bildlikt inte vill göra i en rörlig led.

Kollagen produceras ur proteinfibrer som svetsas ihop i knippen om tre fibrer som är vridna runt varandra till en spiral. Vart tredje varv kommer de ingående kemiska komponenterna att ligga i sådant läge till varandra att de kemiskt kan svetsas ihop. Varje fibersvets kräver en c-vitaminmolekyl som förstörs vid processen. Om det finns för lite c-vitamin i omgivningen så kommer endast en del av svetspunkterna att svetsas vilket leder till undermåligt och svagt kollagen.

Fig. 1  Syntetisering av kollagen.

Hur mycket kollagen bildas det i kroppen per dag? Man vet att kroppen består av 25-35% kollagen. Man har också uppskattat att kroppens alla vävnader byts ut på ungefär sju år (detta kan vara i överkant för kollagenet men vi accepterar detta). Ur ovanstående antaganden kan vi lätt räkna ut att en person som väger 80 kg kommer att producera ungefär:

Mängd_per_dag = 0.3*80/(7*365) = 0.009 kg = 9g

Kroppen producerar alltså i medeltal ungefär 9g kollagen per dag.

Om det bildas högklassigt kollagen så kommer de flesta av de möjliga svetspunkterna att vara svetsade vilket betyder att ungefär 5-10g c-vitamin kommer att behövas för produktionen per dag.

Dagens rekommendationer (0,1g/dag) betyder att någonting mellan var femtionde eller var hundrade svetspunkt i ett fiberknippe är svetsad. Vi får alltså inte ett tätt hårt flätat rep/matta utan ett bomullsliknande fluffigt garn. Då kollagen av dålig kvalitet bildas i tex. en blodådervägg så får vi, speciellt på platser där tryck och rörelse är stora tex. nära hjärtat, en vägg som läcker. Eftersom det inte finns tillräckligt c-vitamin i kroppen så att kroppen skulle kunna byta ut det dåliga kollagenet mot högklassigt sådant så måste kroppen ta till reservsystem för att reparera läckorna. De fluffiga dåligt svetsade kollagenfibrerna har kemiska kontaktpunkter, till följd av den dåliga svetsningen då kollagenet bildades, i vilka kolesterol fäster. Kroppen använder vax (kolesterol) till att göra provisoriska reparationer … då c-vitamin i framtiden finns tillgängligt i tillräckliga mängder så kan nytt högklassigt kollagen bildas i stället för det läckande kollagenet varefter vaxet/kolesterolet kan putsas bort. Problemet är dock att människor idag ofta lider av kronisk c-vitaminbrist. Detta leder till att provisorisk lapp läggs på provisorisk lapp vilket leder till att blodådern pluggas igen med tex. en hjärtattack som följd.

Dåligt kollagen leder också till att skelettet blir skört (osteoporos), ledytorna av kollagen som borde förnyas kontinuerligt förnyas inte korrekt utan det börjar uppstå slitageskador. Kvaliteten på kollagenet i dynorna mellan ryggradens kotor blir dåligt vilket gör att dynorna inte håller normala påfrestningar vilket kan leda till brock som kan vara mycket smärtsamt då någon nerv kommer i kläm.

Den viktigaste förutsättningen för friska leder är att kroppen kontinuerligt har tillgång till tillräckligt c-vitamin.  En startpunkt är 2-5g/dag och vid behov kan dosen höjas (nobelpristagaren i kemi Linus Pauling tog 18g/dag). C-vitamin är mycket billigt då det köps i form av askorbinsyra (20E/kg).

Observera att om man antar att en vettig c-vitamindos är 5g/dag (en gorilla som lever i det fria uppskattas äta ca. 5g c-itamin/dag) så motsvarar detta ungefär 60-70 appelsiner per dag vilket inte är vettigt … och knappast hälsosamt att äta. Personligen uppfattar jag att man för att få tillräckligt med c-vitamin måste äta ren c-vitamin utöver det c-vitamin man får genom maten.

Nedan finns en länk till Linus Pauling protokollet. Nobelpristagaren Linus Pauling uppfann ett sätt att snabbt och billigt bota igenpluggade blodådror i hjärtat. Metoden går ut på att garantera en tillräckligt hög c-vitaminkoncentration i blodet kombinerat med 2-5g Lysin/dag. C-vitaminet ger kroppen möjlighet att reparera läckande blodkärl genom att bilda nytt högklassigt kollagen som inte läcker. C-vitaminet kombineras med Lysin som binds till samma kemiska punkter som kolesterolet. Lysinet hjälper alltså att lösa upp placken och samtidigt förhindrar det placken från att fästa på någon annan plats. Det upplösta kolesterolet förbränns i levern.

Observera att man inte på tjugo år har gjort ordentliga experiment som skulle verifiera eller förkasta Linus Paulings uppfinning. Det finns ett antal rapporter som påstår att systemet inte fungerar men man har där använt doser som är absurt låga. Min egna dagliga dos ligger på ungefär 100 ggr den rekommenderade amerikanska RDA. En dos på några gånger RDA (t.ex. 500 mg/dag) är en så låg dos att man inte får synliga resultat. Problemet blir värre av att en engångsdos c-vitamin snabbt försvinner med urinen och alltså hålls i kroppen några timmar. Utöver att dosen bör vara tillräckligt stor så bör den också vara uppdelad på flera doser för att garantera att c-vitaminnivån i blodet hålls tillräckligt hör kontinuerligt.

För en fysiker, alltså jag, är världens största kemists uppfinning något jag uppfattar jag förstår och således något mycket vettigt 😉 . Varje läsare måste själv bilda sig en uppfattning om metoden och sedan avgöra om han/hon köper argumenten. Själv har jag under lång tid ätit 5-10g c-vitamin per dag och jag tycker att jag mår bra av det. Min dos ligger på ungefär 100X den amerikanska rekommendationen men på kanske 50% av vad Pauling åt själv.

Vilka effekter verkar c-vitaminet vid denna dos ha. Jag har haft problem med knälederna efter cyklande i ungdomen. Dessa problem har försvunnit. En vän fick diagnosen slitage i knäna och läkaren konstaterade att nästa skede är operation. Stora doser c-vitamin tog bort smärtorna. Jag var mycket försiktig med ryggen innan jag började med maxidoser c-vitamin eftersom jag regelbundet hade ont i ryggen, dock utan att på något sätt ha varit invalidiserad, mina ryggproblem försvann.

Om någon vill experimentera så hittar man, åtminstone i Finland, askorbinsyra d.v.s. ren c-vitamin på hyllan i en vanlig matbutik (påse om 30g bland kryddorna). Vill man köpa c-vitamin ännu billigare så kan det beställas från flera olika källor på nätet. Priset är ungefär 20E/kg och ett kg räcker några månader. Jag har inga ekonomiska kopplingar/intressen i handel med c-vitamin. Om någon vill ha länkar till c-vitaminförsäljare så kan man kontakta mig.

En intressant fråga är varför den amerikanska rekommenderade (RDA) dosen är så låg. Garanterar ett kroniskt c-vitaminunderskott på gränsen till skörbjugg en outsinlig ström patienter … eller är det fråga om förutfattade meningar hos en hjärntvättad läkarkår? Det är kanske skäl att minnas att det tog flera århundraden från det att man lärde sig behandla skörbjugg tills läkarkåren accepterade botemedlet. Läkare idag verkar också tro att skörbjugg inte existerar i vårt samhälle. Verkligheten är dock att skörbjug inte är speciellt ovanlig bland t.ex. långliggare (åldringar) på sjukhem. En intressant fråga är också vilka effekter en långvarig brist på gränsen till akut skörbjugg kan tänkas ha?

Min gissning, baserad på skörbjuggssymtomen från gamla tider är:

  • Depression
  • Blödande tandkött
  • Tandlossning
  • Oförklarliga blånader
  • Ledproblem

Linus Paulings uppfinning kombinerat med erfarenheter av vad som händer med stora apor och gorillor i fångenskap:

  • Hjärtsjukdomar där hjärtats blodådror pluggas igen
  • Hjärtattacker

Skulle man kunna minska på mängden depressioner och sänka självmordsfrekvensen genom att höja på rekommentationerna för dagligt c-vitaminintag till några gram per dag?

Linus Pauling Heart Therapy
paulingtherapy.com

Framtidens teknik 3D-maxiskrivare

18/04/2017

 

Vi ser idag en mycket snabb utveckling av 3D-skrivare. Var och varannan dag dyker det upp nya varianter av skrivare som använder nya utskriftsmaterial. De vanligaste skrivarna använder olika plastmaterial PLA, PET och ABS. Plastmaterial är enkla att använda eftersom plast kan formas vid relativt låg temperatur. Det finns också skrivare som skriver ut i metall (flera olika teknologier används) eller i glas eller keramik.

Det verkar sannolikt att tillverkning av olika objekt speciellt i små serier kommer att flytta tillbaka till västvärlden genom att utskrift av enstaka delar kan göras med 3D-skrivare. Om t.ex. reservdelar kan lagras på dator och utskriften ske lokalt så sparar man stora lager- och transportkostnader.

imgp0028_pef_embedded

Fig. 1  Ett exempel på en billig kinesisk 3D-skrivare

Ett exempel på användning av 3D-skrivare är mitt eget lilla projekt där jag använder 3D-skrivare för att skapa i stort sett hela mekaniken till en nyckelharpa av helt ny typ. Instrumentet är inte ännu spelbart men man börjar så småningom se slutet på projektet.

IMGP0877_PEF_embedded

Fig. 2  Halsenoch nyckelmekanismen utskriven på 3D-skrivaren i fig. 1.

Utskrift av metall med 3D-skrivare

En 3D-skrivare kan skriva ut delar som är så komplicerade att de är omöjliga att konstyruera på konventionellt sätt. Exempel på metallkomponenter är delar till flygplan och rymdsonder utskrivna i t.ex. metallen titan.

Video: Utskrift av metalldelar via laserdeposition.

Samma teknik som i bilden ovan kan också användas för att skriva ut i t.ex. keramik eller i andra exotiska material. Alternativa sätt att skriva ut metall är att använda något som påminner om en bläckstråleskrivare som sprutar lim över en pulverbädd. Nya lager pulver läggs successivt på och resultatet blir ett hoplimmat metallpulverföremål som bränns i ugn så att föremålet sintras till kompakt metall.

Utskrift av hus

Om man bygger en stor 3D-skrivare så kan den förses med ett skrivhuvud som t.ex. pumpar betong. Skrivaren kan då snabbt skriva ut t.ex. ett hus från en ritning skapad på dator.

Video: Utskrift av ett miniatyrslott med 3D-skrivare.

Var det här också forntidens teknik?

Jag tittade på en video om den antika staden Petra i nuvarande Jordanien. Videon är mycket intressant genom att den visar en mix av mycket kraftigt eroderade grottor etc. samt i stort sett helt oeroderade ruiner som är kanske 2000 år gamla. De nya byggnaderna är konstruerade ur ”konventionellt” utskurna stenblock och byggnaderna är konstruerade ur separata formgivna block.

Ungefär 21:44 minuter in på videon stöter man på strukturer som ser ut som väggen på miniatyrslottet ovan. Vad är det? Vid 29:15 visas huvudet av en elefant … igen samma struktur som ovan.

Jag tar inte ställning till vad ovanstående glimtar från videon egentligen visar men fantasieggande är det 😉 .

C-vitamin daglig dos?

11/12/2016

Jag har under rätt lång tid läst om bl.a. nobelpristagaren Linus Paulings idéer om megadoser av C-vitamin. Megadoser är dagliga doser från kanske ett gram upp till kanske 15-20g. Dessa doser är enorma jämförda med rekommendationerna för dagligt intag av C-vitamin. De Amerikanska rekommendationerna är 60-100 mg/dag med en förhöjning på 30% för rökare. De Europeiska rekommendationerna torde följa de Amerikanska. Doserna rekommenderade av Pauling är från 10 – 50x större än rekommendationerna för en frisk person och de kan vara betydligt högre än detta om man vill behandla en specifik sjukdom.

Hur har man kommit fram till de olika doserna? Man vet att en människa som inte får i sig C-vitamin på några veckor kommer att drabbas av skörbjugg som är en dödlig sjukdom om den inte behandlas d.v.s. patienten får C-vitamin. Symptomen på skörbjugg är blödande tandkött, oförklarliga blånader, muskelförtvining, depression och blödningar från hudens hårsäckar. Skörbjuggssymptomen lindras tydligt redan av en dos på ca. 10 mg/dag och den i USA rekommenderade dosen om ca. 70 mg/dag eliminerar skörbjuggssymptom från ca. 70% av befolkningen! Information om skörbjugg.

Den rekommenderade dagsddosen 70mg/dag skall jämföras med vad en gorilla i frihet sätter i sig d.v.s. ca. 5 gram c-vitamin. Gorillan har samma genetiska fel som människan d.v.s. vi kan inte syntetisera C-vitamin från socker. Samma genetiska effekt finns hos de stora aporna och marsvinen.

De flesta däggdjur behöver inte få C-vitamin via kosten eftersom de producerar C-vitamin från socker. Man har undersökt hur mycket C-vitamin olika djur producerar internt. Omvandlat till mänsklig kroppsvikt så ligger uppskattningarna på 2 – 15 g/dag vilket samtidigt stämmer överens med vad en gorilla tvingas äta per dag.

Kollagenproduktionen i kroppen

Ungefär 30% av vår kroppsvikt är bindemedlet kollagen. Kollagen håller ihop vår kropp och om kollagenproduktionen upphör så faller kroppen bokstavligen sönder. Blodådrorna börjar läcka vilket ger upphov till blånader. Ledskador uppstår eftersom både ledytorna, brosk, och ben innehåller kollagen. Musklerna förtvinar då stadgande kollagen försvinner.

Kollagen produceras som långa kedjor av i huvudsak Hydroxyprolin, Prolin och Glycin. Tre fibrer bestående av i huvudsak dessa komponenter svetsas ihop till knippen (rep) bestående av tre hoptvinnade fibrer. Knippena är hopsvetsade via hydroxylgrupper OH. För hopsvetsningen behövs C-vitamin som hyter ut H mot OH. C-vitaminet förstörs i processen och blir alltså inte en del av resultatet alltså Kollagenet! Kollagensyntes.

f2f618_w

Kollagen och behov av C-vitamin

Hur stor mängd kollagen produceras per dag i kroppen? Man kan uppskatta mängden genom att studera hur snabbt olika vävnader bryts ner och återskapas. Det finns en mängd uppskattningar av hur lång tid det tar för kroppen att återskapas. Celler i hjärnan, nerver och hjärtat återskapas långsamt från kanske 10 år för hjärtat till en livstid för hjärna och nerver även om forskare idag inte är helt säkra på att inte hjärna och nerver förnyas. En traditionell uppskattning har varit att kroppen förnyas i stort sett helt på ca. 7 år. Man vet dock att de flesta organ förnyas mycket snabbare med en cykeltid på kanske ett år.

Om vi antar att cykeltiden är 7 år och att 30% av kroppsvikten är kollagen så betyder detta att kollagenproduktionen för att förnya kollagenet måste vara ungefär:

Kollagen/dag = 0.3*Kroppsvikt/(7*365)

För en person som väger 80 kg får vi då:

Kollagen/dag = 0.3*80/(7*365) kg/dag = 0.031 kg/dag = 9 g/dag

Vi kan använda kollagenproduktionen för en uppskattning av minimimängden C-vitamin vi måste få i oss per dag för att kroppen skall kunna förnyas korrekt.

Då kollagen produceras ur protokollagen tvinnas fibriller ihop och svetsas med C-vitamin. För att svetsningen skall lyckas måste OH-grupperna ligga mot centrum av den tvinnade fibern vilket sker vart tredje varv. Vi kan uppskatta hur många ”punktsvetsar” som behövs i en given mängd kollagen genom att titta på molmängderna av fiberns komponenter.

Molvikten för Hydroprolin är 129 gram/mol

Molvikten för Prolin är 115 g/mol

Molvikten för Glycin är 75 g/mol

Om vi antar att de tre komponenterna förekommer i ungefär samma proportion så kan vi beräkna molmängden för medelvikten av komponenterna. Medelvikten för komponeterna är 106 g/mol vilket betyder att ovanstående dagsproduktion kollagen motsvarar ca.

Dagsproduktion kollagenkomponenter i mol = 9 g/106 g/mol = 0.08 mol

Vid svetsningen behövs en molekyl C-vitamin för var tredje komponent i fibern men eftersom fibrillerna svetsas parvis så halveras behovet. Mängden C-vitamin som behövs uttryckt i mol blir då:

C-vitamin(mol) = 1/3*1/2*kollagen(mol) = 1/6*kollagen(mol)

Vi behöver då ungefär:

Dagsbehov C-vitamin(mol) = 0.08 mol/6 = 0.013 mol C-vitamin

Då molvikten för C-vitamin är 176 g/mol kan vi enkelt förvandla 0.04 mol C-vitamin till gram:

C-vitamin i gram = 0.013 mol * 176 g/mol = 2.34 g

Om kroppen förnyas på sju år och kollagenet byts ut i ungefär samma takt betyder detta att vi behöver få i oss ungefär 2.5 g C-vitamin per dag för att producera perfekt kollagen. Notera dock att C-vitamin också har andra funktioner i kroppen än att producera kollagen. Behovet bör i verkligheten vara högre än det angivna.

Notera också att behovet kan vara betydligt högre om fyrnyelsecykeln är snabbare.

Kollagen och C-vitaminbrist?

Vad händer om det inte finns tillräckligt med C-vitamin för kollagensyntesen? Vi kommer nu in på spekulation! Jag antar att kollagen fortfarande kommer att bildas men att fibrillerna svetsas på allt färre punkter. Om varannan punkt lämnas osvetsad så sjunker C-vitaminbehovet till ca. 1.25 g/dag. Om endast var tionde punkt svetsas faller behovet till 250 mg/dag och vid nivån en punkt på femtio (1/50) kommer vi ner till 50 mg/dag och detta är samtidigt den nivå då skörbjuggssymptom tydligt börjar uppträda i en större population.

Min gissning är att då uppskattningsvis var femtionde punkt svetsas så börjar kvaliteten på kollagenet bli så dåligt att tunna blodådror läcker (blånader utan orsak), det börjar uppstå ledskador i knän, höfter och rygg då slitytorna inte längre fungerar till följd av alltför dålig kvalitet på kollagenet i ledytorna och leddiskar. En intressant fråga är hur stor del av de slitageskador man ser i den åldrande befolkningen som är direkt förorsakade av en kronisk C-vitaminbrist?

hoftledsartros_liten_180x107

Hur borde man inta C-vitamin?

Det finns forskning som visar att C-vitamindoser på 100 – 200 mg/dag tas upp i stort sett till 100%. Då en engångsdos går över denna nivå så kommer en allt mindre mängd att tas upp av kroppen. Det finns uppskattningar på hur engångsdosen påverkar upptagningen. Tabellen nedan ger en grov uppskattning av upptagningen som funktion av dosen.

100 mg          ---> 80%

1.5g            ---> 50%

6g              ---> 25%

12g             ---> 16%

Ovanstående visar rätt tydligt att dagsdosen skall spridas spridas ut så mycket som möjligt. Ett gott alternativ är att göra ”mineralvatten” genom att blanda två teskedar C-vitamin och samma mängd matsoda i t.ex. en 1.5 liters vattenflaska. Resultatet blir någonting som påminner om ”Samarin” d.v.s. kolsyrat mineralvatten. C-vitaminet finns då i formen askorbat vilket förbättrar upptagningen. Om man dricker en flaska per dag så kommer man att få en adekvat dos C-vitamin och också tillräckligt med vätska.

Jag är intresserad av kommentarer till ovanstående resonemang! Har jag resonerat fel och i såfall på vilket sätt?

Intressanta länkar:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kollagen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%B6rbjugg

http://www.paulingtherapy.com/

https://svenska.yle.fi/artikel/2010/04/10/diskbrack

http://www.kiropraktorcentrum.com/index.php/sv/symptom/diskbrack

http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=220

 

3D-skrivare intressant verktyg

15/11/2016

Jag skaffade mig en 3D-skrivare nummer två i början av hösten 2016. Jag valde en GEEETech I3 byggsats som är baserad på Prusa I3. Det blev en kines då den kostade 1/3 av vad motsvarande Europeiska maskin skulle ha kostat.

Byggandet gjordes på ungefär en dag men det tog kanske 2 veckor innan jag pålitligt lyckades få ut föremål. Några av problemen:

  • Z-axelns skruvstavar måste justeras så att de rör sig utan friktion. Det finns en flexibel koppling mellan gängstav och stegmotor men det är lätt gjort att montera staven för djupt vilket gör att den flexibla kopplingen inte är flexibel.
  • Skrivaren var försedd med ett 0,3 mm munstycke i extrudern. Jag antog att detta skulle ge bättre utskrifter än 0,4 eller 0,5 mm. Problemet är att ju mindre munstycke man använder desto större mottryck blir det i extrudern. Drivkretsen orkade inte pålitligt mata fram filament vilket gav dåliga utskrifter.
  • Det krävdes en del experimenterande för att rent praktiskt se vad som kan skrivas ut utan problem och att hitta vägar förbi dessa problem. Det krävs också lite tid att lära sig designverktyget (jag använder openscad).

imgp0028_pef_embedded

3D-skrivaren fungerar nu pålitligt och resultatet är rätt bra.

imgp0027_pef_embedded

Reparation av min IMT-500 stämapparat. Vid ett musikuppträdande senaste höst tappade jag locket till batterifacket på stämapparaten. Jag fixade saken med en metalltråd som höll batteriet på plats.  Jag råkade se den söndriga apparaten och beslöt att se om jag kunde skriva ut ett nytt lock.

lock_stamapparatDelen konstruerades i OpenSCAD som fungerar som ett programmeringsspråk men med pre-viewer. Delen skrivs ut på ca. 4 minuter och som man kan se i bild två krävdes några iterationer för att få allt på plats.

Den slutliga delen skapades genom att värma en metalllinjal och därefter försiktigt böja flikarna i rätt form.

Uppdateringar:

  • Extrudern förseddes med en spiralfjäder för att öka friktionen mot filamentet.
  • Bytte munstycke fråm 0,3 mm till 0,4 mm vilket gjorde matningen mycket bättre.
  • Bytte stegmotorkontrollern mot en något kraftigare variant DRV8825 vilket ger bättre drivning d.v.s. extrudern missar inte längre steg (hackar) utan går tyst.
  • Ändlägesbrytaren för Z-axeln flyttades höjdes ca. 10 mm genom att striva ut ett mellanstycke. Justerskruven ligger inte längre i ändläget vilket underlättar justeringar.
  • På bilden ser man en fläkt kopplad till skrivhuvudet. Fläkten är monterad på en adapter som skrivits ut med skrivaren. Fläkten är av rätt typ men anslutningskontakten är felaktig. Jag beställde en lämplig fläkt från kina men har inte ännu fått den. Avsikten med denna uppgradering är att kunna kyla extrudern och också föremålet som skrivs ut. Fläkten går att kontrollera separat vid utskrift.

 

Mysticism 4

29/05/2016

Det här är den fjärde artikeln i en artikelserie i fem delar. Någon postade en länk på facebook  som bekrev det nya bahaitemplet i Chile som blir färdigt i höst. Denna länk blev inspiration för den här artikelserien.

Det nya bahá’ì-templet i Chile länk nedan.

http://templo.bahai.cl/index_eng.htm

En artikel på engelska från Huffington Post om templet under byggnad i Chile.

http://www.huffingtonpost.com/shastri-purushotma/bahai-temple-of-light-ris_b_6242968.html

Den tredje pusselbiten

I Mysticism 1 söktes tre pusselbitar. Del tre behandlade den första pusselbiten gällande Porten/Grinden/Dörren. Den här artikeln behandlar den andra pusselbiten.

Vi utgår igen från en vid det här laget välkänd startpunkt:

Johannes 10

1 ”Sannerligen, jag säger er: den som inte går in i fårfållan genom grinden utan klättrar in på ett annat ställe, han är en tjuv och en rövare. 2 Men den som går in genom grinden är fårens herde. 3 För honom öppnar grindvakten, och fåren hör hans röst, och han ropar på sina får med deras namn och för ut dem. 4När han har släppt ut sina får går han före dem, och fåren följer honom därför att de känner igen hans röst. 5 Men en främling följer de inte, utan springer ifrån honom, därför att de inte känner igen främmande röster.” 6 Denna bild använde Jesus när han talade till dem, men de förstod inte vad han menade.

Den intressanta frågan här är vem herden som går in genom grinden är (Jesus konstaterade med stor kraft att han är grinden). Då vi söker efter Porten/Grinden så stöter vi på visioner som kanske kan ge en ledtråd. Vi kan se vem som kommer igenom Porten i öster:

Hesekiel 43

Och han lät mig gå åstad till porten, den port som vette åt öster. 2 Då såg jag Israels Guds härlighet komma österifrån, och dånet därvid var såsom dånet av stora vatten, och jorden lyste av hans härlighet. 3 Och den syn som jag då såg var likadan som den jag såg, när jag kom för att fördärva staden; det var en syn likadan som den jag såg vid strömmen Kebar. Och jag föll ned på mitt ansikte. 4 Och HERRENS härlighet kom in i huset genom den port som låg mot öster.

En intressant detalj att notera här är vilket ”hus” man talar om? Min gissning är att huset Herrens härlighet stiger in i är ”Israels hus” d.v.s. inget fysiskt hus. Denna tolkning kräver dock mera bakgrund och detta spår undersöks inte vidare här.

I artikeln Mysticism 3 konstaterade jag att det år 1844 i Persien (Iran) framträdde en person som vi idag känner under namnet Báb som är arabiska och som översatt till svenska blir Porten/Grinden/Dörren. Báb hann verka i ungefär tre år varefter han fängslades och efter några år av fångenskap avrättades han i Tabriz 1850.

Bábs gravmausoleum står idag på berget Karmel i Israel.

Om vi antar att Porten/Grinden är identifierad så blir följande fråga vem som går in genom Grinden/Porten? Vi försöker med samma logik som vi använde för personen Báb (Grinden/Porten). Hittar vi personen Herrens härlighet/Herrens klarhet om vi översätter Herrens Härlighet till arabiska. På arabiska blir det Bahá’u’lláh som är en historisk person som framträdde efter Bábs död. Bábs efterföljare accepterade Bahá’u’lláh och religionen är känd under namnet Bahái. Ur Bahaisynvinkel var Bábs religion en extremt kortvarig religion/uppenbarelse (19 år) som till följd av att de flesta Babierna accepterade Bahá’u’lláh direkt övergick i det vi känner som Bahá’ì. Man kan antagligen se många likheter mellan paret Johannes döparen och Jesus och paret Báb och Bahá’u’lláh.

Det kan vara intressant att titta på hur de yttersta tiderna beskrivs … lägg märke till att en någorlunda bokstavlig tolkning av den här bilden har varit möjlig i ca. hundra år.

Jesaja 60

1 Stå upp, var ljus, ty ditt ljus kommer, och HERRENS härlighet går upp över dig.
2 Se, mörker övertäcker jorden och töcken folken, men över dig uppgår HERREN, och hans härlighet uppenbaras över dig.
3 Och folken skola vandra i ditt ljus och konungarna i glansen som går upp över dig.
4 Lyft upp dina ögon och se dig omkring: alla komma församlade till dig; dina söner komma fjärran ifrån, och dina döttrar bäras fram på armen …
7 Vilka äro dessa som komma farande lika moln, lika duvor, som flyga till sitt duvslag?
9 Se, havsländerna bida efter mig, och främst komma Tarsis’ skepp; de vilja föra dina söner hem ifrån fjärran land, och de hava med sig silver och guld åt HERRENS, din Guds, namn, åt Israels Helige, ty han förhärligar dig.

I ovanstående citat (Jesaja 60) är det intressant att notera att Ljuset kommer och att Herrens Härlighet kommer. Jag behandlar detta i den sista artikeln Mysticism 5.

  • Hur blir det efter detta? Jag läser situationen som att Judarna återvänder till Israel. Vi vet med facit på handen att detta har skett.
  • Människor vallfärdar till det Heliga lamdet genom luften.

Här är det igen intressant att notera vissa intressanta sammanträffanden. Sedan romarnas erövring av Jerusalem år 70 hade det varit förbjudet för judarna att bo i landet, tidvis vid hot om dödsstraff. Samma förbud fortsattes då Islam erövrade området.

  • Först år 1844 utfärdade det Ottomanska imperiet efter bl.a. påtryckning från det Brittiska imperiet ett edikt som igen tillät judar att bosätta sig i sitt gamla hemland. Först var mängden inflyttare relativt litet men mängden ökade år för år. Efter det andra världskriget blev invandrarbäcken till en flod.

Vi vet att det ännu på slutet av 1800-talet fanns människor som såg det som självklart att människan aldrig kommer att kunna flyga eftersom hon är tyngre än luften. De som kom flygande som moln kan vara kopplade till t.ex. Graf Zeppelin som gjorde en flygning till bl.a. Döda havet i nuvarande Israel. Hugo Eckener befälhavare på luftskeppet Graf Zeppelin lär på 1920-talet ha konstaterat för en tysk ubåtskapten att han flugit Graf Zeppelin djupare än ubåtsbefälhavaren hade dykt med sin ubåt. Döda havets yta ligger 429 m under havsytan … Det är naturligtvis möjligt att människor kommer att göra resor som på dagens lyxkryssare men i framtida luftskepp men om detta är fallet så ligger det ännu i framtiden. Vi vet idag att tolkningen kommer flygande som till ett duvslag egentligen är en god bild av vad som sker på en modern flygplats.

Här hittar du en länk till historien om Bahá’u’lláhs liv.

http://www.bahai.org/bahaullah/life-bahaullah

Lite bakgrund om bahaitempel

Ett bahá’ìtempel har alltid nio väggar och på varje vägg finns en dörr in till templet. Dörrarna symboliserar en ingång för alla världens religioner. Det spelar ingen roll att det finns fler religioner än nio. Templet ger besökarna möjlighet till stillhet och bön. De stora religionernas heliga skrifter finns tillsammans med bahaiskrifter tillgängliga för läsning. Notera att bön för en bahai är en personlig sak och gemensam bön där alla samtidigt ber samma bön förekommer inte. Bahaierna har inte heller något prästerskap vilket betyder att det idag inte finns någon rigid fastslagen liturgi. Notera att ett tempel inte används för ”gudstjänster”  det är alltså inte fråga om en kyrka.

I templet kan uppföras musik men musiken bygger endast på den mänskliga rösten. Instrumentell musik är alltså inte tillåten inne i templet.

Bahaireligionens grundare Bahá’u’lláh stipulerade att templet skulle vara navet i ett område med universitet, sjukhus och skolor.

Nedan ges två länkar på engelska till en allmän artikel (Wikipedia) om bahaitempel och en länk till det världskända ”Lotustemplet” i New Delhi i Indien.

https://en.wikipedia.org/wiki/Bah%C3%A1’%C3%AD_House_of_Worship

https://en.wikipedia.org/wiki/Lotus_Temple

Den här artikeln är publicerad natten mellan den 29 och 30 maj till minne av Bahá’u’lláh. Bahá’u’lláh gick bort den 29.5.1892 formellt fortfarande en fånge under det Ottomanska väldet.

Mysticism 3

24/05/2016

Artikel nummer tre i den här artikelserien om Mysticism i fem delar behandlar den första pusselbiten som gavs i den första artikeln. Pusselbiten #1 var om det finns någon historisk person som är känd under namnet ”Porten/Grinden/Dörren” på ett språk som talades i Mellanöstern vid den av Sjundedagsadventisterna beräknade tidpunkten för den utlovades återkomst d.v.s. 1844. Är denna person också kopplad till det av Adventisterna angivna exakta datumet 21.3.1844?

Det är intressant att notera att berget Karmel i Israel har haft en viktig plats i de kristna spekulationerna kring den utlovades återkomst. Templarna i Tyskland sålde allt de ägde och flyttade till det Heliga landet för att vara på plats vid återkomsten. Man väntade sig att Kristus konkret skulle stiga ner på berget Karmel. Det finns fortfarande hus kvar nedanför berget Karmel med texten ”Der Herr ist nahe” som ett tecken på denna mycket konkreta väntan.

Grinden, dörren eller porten

I texten Mysticism 1 konstaterade jag att namnet på det som skulle bli kristendomen fanns inbakade i gammaltestamentliga texter. Det är helt klart att judarna väntade på sin Messias d.v.s. den smorde. Namnet på dem som följde den smorde blev inte t.ex. ”De som följer den smorde” på det lokala språket arameiska eller på skriftspråket hebreiska utan på den tidens världsspråk Grekiska som talades som ett gemensamt hjälpspråk i hela det aktuella området och också utanför detta område. På grekiska är den smorde Christos och de som följer den smorde kallas Kristna.

Vi repeterar startpunkten för den första pusselbiten från Mysticism 1.

Johannes 10
1”Sannerligen, jag säger er: den som inte går in i fårfållan genom grinden utan klättrar in på ett annat ställe, han är en tjuv och en rövare. 2Men den som går in genom grinden är fårens herde. 3För honom öppnar grindvakten, och fåren hör hans röst, och han ropar på sina får med deras namn och för ut dem. 4När han har släppt ut sina får går han före dem, och fåren följer honom därför att de känner igen hans röst. 5Men en främling följer de inte, utan springer ifrån honom, därför att de inte känner igen främmande röster.” 6Denna bild använde Jesus när han talade till dem, men de förstod inte vad han menade.
7Sedan sade Jesus: ”Sannerligen, jag säger er: jag är grinden in till fåren. 8Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem. 9Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad. Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna bete. 10Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd.
Vi utgår från ovanstående text med de intressanta delarna utmärkta med fet stil. Om vi accepterar en ”återkomst” och ovanstående text där Kristus säger ”Jag är grinden/dörren/porten” (beror av översättningen) så blir frågan om vi hittar en person känd sedan 1844 under namnet Porten/Grinden/Dörren? Vi kan lösa problemet på samma sätt som ärenamnet Kristus (den smorde) genom att använda det arbetsspråk som användes i området vid den tid då framträdandet skulle ske. Som känt var detta språk arabiska som talades från Atlanten till Indien år 1844.
Vi skall se om vi får napp om vi t.ex. Googlar på engelska ”Gate Jerusalem”:Bab al-Dhahabi, den Gyllene porten i Jerusalem.

240px-golden_gate_jerusalem_2009

Den Gyllene porten i Jerusalem. På arabiska Bab-al-Dhahabi

Den östra porten på tempelberget i Jerusalem kallas den Gyllene porten eller Förbarmandets port och den heter på arabiska Bab-al-Dhahabi.På motsvarande sätt hittar man efter ett visst sökande t.ex. Porten till Röda havet = Bab el Mandeb.

Det finns mängder av exempel och ovanstående bör därför räcka till. Port, dörr eller grind blir Bab på arabiska.

Finns det någon person som idag är världskänd och som är kopplad precis till Adventisternas beräknade tidpunkt d.v.s. vårdagjämningen 1844. Den här personen är också intimt kopplad till dagens Israel och hans grav på berget Karmel är föremål för vallfärder från hela jorden.
Vad hände år 1844?
Den 23.5.1844 proklamerade personen vi idag känner som Báb d.v.s. Porten att han var den utlovade yttersta tidens profet väntad av både kristna och muslimer … och andra. Proklamationen kom då den första lärjungen hittade Báb. Sammanlagt 18 sökare skulle på olika vägar hitta Báb innan han påbörjade sin aktiva verksamhet i oktober 1844(*).
Báb lade grunden till en ny solkalender med startpunkt i vårdagjämningen 1844 d.v.s. exakt den av Adventisterna angivna tidpunkten. Startpunkten sammanfaller också med det Persiska nyåret.
Báb kom då han ville reformera olika aspekter i den lokala religionen Islam snabbt i konflikt med både religiösa och politiska ledare. Resultatet blev att han efter tre års aktivitet först fängslades och sedan efter några års fångenskap avrättades genom arkebusering i Tabriz i nuvarande Iran den 9 juli 1850.
Det är intressant att notera likheterna mellan Jesu korta liv och Bábs korta liv. Båda var rätt unga och de dödades efter en ungefär lika lång verksamhetsperiod. Båda kom snabbt i konflikt med både den världsliga och andliga makten i området.
Efter avrättningen där två regementen behövdes. Ett första avrättningsförsök gjordes med ett kristet regemente som genast marcherade bort efter att båda de personer som skulle avrättas levde efter avrättningen. Ett nytt kurdiskt regemente tillkallades och nu lyckades avrättningen. Bábs kropp gömdes för nästan 60 år tills det Ottomanska riket hade fallit sönder. Báb vilar idag på berget Karmel i Israel där han gravlagts enligt instruktioner av sin efterträdare Bahá’u’lláh.

Bábs grav på berget Karmel i Israel. By Michael Paul Gollmer de:Benutzer:Mipago (Own work) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)%5D, via Wikimedia Commons.

Sammanfattning

  • En person som tog namnet Bab (porten) framträdde år 1844 i Iran/Persien.  Han sade sig vara den person som både kristna och muslimer väntade på.
  • Bab skapade en ny kalender med startpunkt i vårdagjämningen 1844 (20-21.3.1844). Den av Adventisterna angivna tidpunkten är startpunkten i Bábs kalender.
  • Bab meddelade att han skulle följas av en ännu större person 19 år efter hans eget framträdande (1863).
    Bab avrättades i Tabriz i nuvarande Iran/Persien år 1850.
  • Babs kropp gravlades enligt instruktioner från hans efterträdare Bahá’u’lláh på sluttningen av berget Karmel i Israel.
  • Det finns en nästan spöklik likhet mellan Jesu och Bábs verksamhetsperioder. Båda avrättades som en följd av att de fick det religiösa etablissemanget emot sig.

Bábs liv.

Bábs gravmonument på berget Karlmel i Israel.

De tyska Templarna.

Milleriterna och den stora besvikelsen.

(*) Notera hur också Milleriternas sista försök att justera tidpunkten för återkomsten på ett mystiskt sätt sammanfaller med tidpunkten då Bábs lärjungeskara blev komplett och den utåtriktade verksamheten påbörjades.

Den här artikeln skrevs den 23.5.2016 på 172-års dagen för Bábs deklaration att han är den utlovade.


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday, Wednesday & Friday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares interesting news about TED, TED Talks video, the TED Prize and more.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: