Archive for the ‘Vitamin D’ Category

Vikingasjukan (Dupuytrens kontraktur)

13/09/2020

Vikingasjukan eller Dupuytrens kontraktur är en intressant sjukdom som fått sitt namn Vikingasjukan eftersom den är vanligare i Norden än på andra områden i världen. Det är fråga om en bindvävssjukdom där förändringar i handens bindväv (kollagenförändring) med tiden leder till att ett eller flera fingrar dras ihop och böjs. Orsaken till att jag började titta på denna sjukdom är att jag har två goda vänner med denna sjukdom.

Precis som vid många andra sjukdomar med okänd orsak så konstaterar man att det antagligen är en genetisk sjukdom som då eventuellt ärvs inom vissa släkter, men är det faktisk så?

En sjukdom som går i en släkt kan naturligtvis vara genetisk men den kan också bero på att ett specifikt levnadssätt inklusive kost ärvs över flera generationer. Vi kan här tänka på Gamla Testamentets konstaterande att vissa fenomen kan ärvas upp till sjunde led … jag antar att det antikens skribent då tänkte på var kost, livsinställning och andra saker man lyckades belasta sina barn med som i sin tur förde förbannelsen vidare . Exakt samma fenomen kan antagligen ses i vissa släkters framgång där en vettig livsinställning, intresse för att lära sig etc. också kan leva kvar i många generationer, denna gång dock i positiv bemärkelse.

Kan det finnas fysiska orsaker till Vikingasjukan

Som mina läsare vet så har jag skrivit många artiklar om olika bristsjukdomar. Typiska allvarliga bristsjukdomar man känner till från historien är brist på C-vitamin som ger skörbjugg. Brist på vitamin B3 som ger Pellagra. Det verkar rätt klart att brist på D-vitamin ger störningar i immunsystemet med kraftigt ökad risk för komplikationer vid COVID-19 om patienten har D-vitaminbrtist.

Ett naturligt sett att titta på Vikingasjukan vore då att betrakta norden och områden med kraftig nordisk påverkan t.ex. Vitrysslan och Ukraina och ställa sig frågan om det finns några gemensamma tänkbara brister som kunde ge upphov till en bristsjukdom som vi kallar Vikingasjukan.

Vi vet att norden är fattigt på Jod som vi oftast får från haven. Istiderna har antagligen spolat bort den Jod vi hade i marken. Man har noterat jodbristen som kan ge upphov till struma och myndigheterna har åtgärdat problemet genom att lagstifta om att jod måste tillföras i koksalt. Jodiserat koksalt har i praktiken helt eliminerat jodbristen. Åren efter Tjernobylolyckan i Ukraina, där bl.a. radioaktiv jod kom ut i omgivningen, gjorde man stora undersökningar av befolkningens sköldkörtel eftersom radioaktiv jod samlas i sköldkörteln som kan skadas eller förstöras. Man konstaterade vid dessa undersökningar att det är svårt att skilja på skador från kärnkraftsolyckan och den jodbrist som också förekommer i området vilket pekar på att åtminstone ”Vikingaområdet” Ukraina också har jodbrist.

Diskussionen om Jod ovan betyder inte att jag skulle misstänka att Vikingasjukan skulle bero på jodbrist men antag att det finns andra spårämnen som har sitt ursprung i havet som inte ger lika direkta och synliga effekter som Jod och eventuellt effekter som kräver årtionden för att bli synliga. Jag har från tidigare artiklar sett att det i norden finns områden som är extremt fattiga på grundämnet Bor … så fattiga att man noterat tillväxtskador på bl.a. Gran till följd av borbrist.

Borbrist kan ge upphov till intressanta skador.  Akut borbrist ger synliga skador på vissa växter vilket växtfysiologen Dr Newnham lade märke till. Han lade också märke till att olika typer av ledskador verkade förekomma på områden som vara så fattiga på Bor att växterna tog skada. Artrit d.v.s. ledskador är ofta en följd av att ledernas slitytor inte återbildas korrekt utan det blir slitageskador något vi ser överallt här hemma i norden. Ledskadorna kan alltså åtminstone delvis vara en följd av rubbad kollagenproduktion. Var och varannan människa verkar få ledskador som kräver byte av leder d.v.s. man lägger in konstgjorda leder i stället för skadade leder.

Är Vikingasjukan i grunden borbrist?

Jag började nu söka allmänt kring Dupuytrens kontraktur, vikingasjukan och spårämnesbrister. Sökning ”Dupuytrens contracture boron”. Jag hittade då (naturligtvis bland mycket annat) en väldigt intressant länk:

Dupuytrens contracture (bent finger) treated by boron and DMSO. Behandlingen går ut på att gnida in en blandning av borsyra, DMSO och Aloe Vera i huden. Personen tog också tillskott av bor via munnen dagligen motsvarande 10 mg bor. Själv brukar jag ibland ta extra bor i form av borax men jag har inte åtminstone ännu vikingasjukan.

Personen rapporterar att han själv lyckades eliminera problemet på ca. två år. Hustrun hade samma problem men behandlingen var i detta fall endast delvis effektiv.

Vad är DMSO

DMSO är ett intressant ämne Dimetyl Sulfoxid som uppfanns på 1800-talet inom pappersindustrin. Ämnet har den intressanta egenskapen att det ökar hudens genomsläpplighet för olika ämnen. I ovanstående fall så kan DMSO fungera via två olika spår. Det första spåret är att DMSO lokalt ökar tillgången till Bor vilket i sig gör att Vikingasjukan eventuellt börjar gå tillbaka. Det andra spåret är att bindvävnadsskadan som vi kallar Vikingasjukan i sig delvis förhindrar diffusion av nödvändiga ämnen till den skadade bindväven. DMSO kan då i sig, då DMSO tränger genom huden, öka intag av spårämnen till bindvävnaden helt oberoende av att vi använde DMSO tillsammans med bor. DMSO används i begränsad omfattning inom medicinen bl.a. för att behandla bl.a. sjukdomar i urinblåsan men i östeuropa används DMSO också i salva för att behandla bl.a. inflammationer i senor.

Notera!

Jag har inte själv testat ovanstående (ännu). Jag förväntar mig mera information inom den närmaste tiden. Tanken är att i praktiken undersöka hur Bor + DMSO fungerar.

Var hittar jag Bor och DMSO

Jag känner inte till någon firma som över disk skulle sälja DMSO. Ämnet är en normal bulk-kemikalie som är välkänd inom kemi och forskning.  DMSO hittar man bl.a. på ebay, jag hittade en leverantör i Polen vilket bör leda till snabb leverans. Själv har jag hittat Bor på ebay både i form av borsyra och borax. EU försöker sätta käppar i hjulen men åtminstone idag hittade jag både borax och borsyra via Polen.

DMSO sök på DMSO.

Bor sök på Boric Acid eller Borax. Notera att borsyra och borax inte är samma sak men båda innehåller Bor.

Annat

Eftersom Dupuytrens kontraktion ”Vikingasjukan” är en bindvävnadssjukdom som åtminstone delvis beror på störd kollagenproduktion så skulle jag personligen se till att jag får i mig tillräckligt C-vitamin (1-2 g/dag minimum uppdelat över dagen … eller mera. Själv äter jag mellan fem och tio gram C-vitamin per dag). Jag skulle också ta D-vitamintillskott.

Jag konstaterade ovan att jag startade från Jodbrist. Som ett absolut minimum skulle jag kontreollera att det salt jag använder är jodberikat.

 

Intressanta länkar:

DMSO: https://en.wikipedia.org/wiki/Dimethyl_sulfoxide

Behandling av Vikingasjukan: https://vitamindwiki.com/Dupuytren%E2%80%99s+Contracture+%28bent+finger%29+treated+by+Boron+and+DMSO+-+2016

Klassisk Borbrist och ledskador: http://www.rexresearch.com/newnham/newnham.htm

Pellagra: https://en.wikipedia.org/wiki/Pellagra

Vikingasjukan: https://www.netdoktor.se/skelett/krokigt-finger/artiklar/vikingasjukan-dupuytrens-kontraktur-krokigt-finger-vanligare-bland-skandinaver-och-man/

COVID behöver vi faktiskt vaccin?

10/09/2020

Hela vårt samhälle har focus på hur COVID-epidemin skall kunna bekämpas. Det enda ”hållbara” verktyg man erbjuder för att slippa nedstängningar och samhällsförstörelse i framtiden är vaccin mot viruset. En intressant fråga blir då om det finns relevanta alternativ till vaccin.

Vaccin mot influensa har varierande effektivitet år från år eftersom virus muterar och vaccinutvecklarna tvingas gissa vilka varianter som kan tänkas dyka upp följande influensaperiod. Gissar man fel så blir skyddet inte speciellt bra. Det har visat sig att influensavacciners skyddseffekt varierar mellan ca. 10% (2004-5) och 60% (2010-11). Källan är webMD ”How effective is the flu vaccine”.

Då vi ser på när influensan grasserar som värst så ser vi att det främst är jan-mars på norra halvklotet. Skolmedicinen konstaterar att detta beror på att virus sprids bäst i kall torr luft. Det finns dock en annan faktor som sällan nämns och det är att kroppens D-vitaminnivå är som lägst vid den här tiden på året (på södra halvklotet juli – september). Förklaringen att orsaken skulle vara kall torr luft haltar betänkligt då vi vet att graden av uppvärmning och därav följande torr luft varierar kraftigt med latituden (hur långt norrut/söderut från ekvatorn man befinner sig).

Då vi ser på hur COVID drabbar mörkhyade personer (notera att detta inte är rasism) så är mortaliteten i  västvärlden ca. tre gånger högre än för vita. Skall man tolka detta som att svarta är tre gånger känsligare för kall torr luft (/sark) eller gäller den naturliga förklaringen att orsaken är att den kraftiga pigmenteringen gör att väldigt lite D-vitamin bildas på högre breddgrader. Mätningar visar att 82% av den svarta befolkningen, 70% av spanskättlingar och 42% av den övriga befolkningen har D-vitaminbrist. Vita har inte samma problem som mera mörkhyade eftersom evolutionen har gjort att vi kan producera D-vitamin i huden också då UV-strålningen är svag. De mörkhyade har en mortalitet i COVID som är flera gånger högre än för vita. Notera dock att även ljushyade kan ha D-vitaminbrist till följd av levnadssätt. T.ex. i Spanien undviker människor att i onödan röra sig i solen vilket kan leda till D-vitaminbrist trots mycket sol, mera om detta nedan.

D-vitaminets effekt på virus

Jag konstaterade ovan att det finns en klar korrelation mellan influensa och den period då D-vitaminivån är som lägst i befolkningen. På motsvarande sätt ser vi att influensaepidemier klingar av kraftigt under sommaren då D-vitaminnivån stiger till följd av mera sol och mindre kläder.

Vi vet, sedan början av COVID-epidemin d.v.s. från början av året, att patienter som varit så sjuka att de tagits in på sjukhus typiskt hade kraftig D- och C-vitaminbrist. Vi vet att båda vitaminerna spelar viktiga roller i immunsystemets funktion men klara kvantitativa mätningar för hur kraftig inverkan är på immunsystemet har saknats.

D-vitaminets inverkan på COVID-19 dödligheten

Melzer följde upp 489 patienter för vilka man hade mätningar av D-vitaminnivån från det gångna året. Undersökningen kunde inte ge någon klar orsak/verkan men det visade sig att patienter med obehandlad D-vitaminbrist (20 ng/ml) löpte en mer än 50% högre risk att smittas av COVID-19 än patienter med tillräckligt hög D-vitaminnivå. Notera att en höjning av D-vitaminnivån har ungeför samma effekt som ett influensavaccin (se ovan).

Blindförsök

I Spanien har man gjort mycket intressanta experiment. Reina Sofia University Hospital, Córdoba Spain, studerade 76 patienter som togs in på sjukhuset för COVID-19 infektion. Alla patienter gavs samma grundläggande behandling enligt bästa förståelse. Behandlingen var hydroclorokin, azitromycin.  

Patientgruppen delades slumpmässigt in i två grupper och den ena gruppen gavs utöver behandlingen ovan calcifediol d.v.s. aktiv D-vitamin (som levern inte behöver aktivera). Studien gjordes som ett blindförsök där alltså varken läkaren eller patienten visste till vilken grupp patienten hörde.

Resultatet var intressant. I patientgruppen som fick D-vitamin behövde två procent av patienterna intensivvård medan intensivvårdsbehovet i gruppen som inte fick D-vitamin var 50%. Av de 13 patienter som inte fick D-vitamin (calcifediol) dog två personer.

Konklusion

Den senare studien visar att D-vitamintillskott kraftigt påverkar utfallet i positiv riktning för patienter som är så sjuka att de måste behandlas på sjukhus. Risken att få allvarliga komplikationer minskar kraftigt om D-vitaminnivån i kroppen höjs även för patienter som är svårt sjuka då behandlingen inleds.

Den första studien visar att risken att överhuvudtaget få sjukdomen minskar kraftigt om D-vitaminnivån är tillräckligt hög.

Kombinationen av ovanstående tyder på att en påbjudan om D-vitamintillskott för hela befolkningen sannolikt skulle ha en betydligt bättre effekt än ett oprövat vaccin. D-vitaminet har också andra positiva effekter. D-vitamin i kombination med C-vitamin bör ha en positiv effekt på osteoporos, på ledskador etc.

För personer som förstår engelska så berättar Dr John Campbell om ovanstående rapporter.

Notera!

D-vitamin är fettlösligt och man vet att en kraftiv överdosering kan ge skador, även allvarliga sådana. Ett längre tids intag av över 400 ug D-vitamin är sannolikt farligt. Det torde vara ofarligt att på våra breddgrader ta 50-100ug D-vitamin per dag. Säkrast är naturligtvis att mäta D-vitaminnivån. En önskad nivå ligger på ca. 120 ng/ml.

Jag anklagar

Ovanstående är inte ”raketvetenskap” d.v.s. varje person med ens begränsad tankeförmåga kan sluta sig till ovanstående utgående från tidpunkten för influensaepidemierna. Redan i början av COVID-19 epidemin fick vi rapporter från Kina om att patienterna tenderade att ha mycket låga D- och C-vitaminnivåer. Jag har själv skrivit flera artiklar om C- och D-vitamin under året utgående från självklara observationer. Då jag själv i början av sommaren sannolikt hade en släng av COVID så behandlade jag mig själv med Kinin (TonicWater), D-vitamin, Zink och stora doser C-vitamin. Symptomen försvann på några dagar men jag reagerade på att luktsystemet var utslaget en tid efter detta (jag kunde inte med hjälp av näsan avgöra om en vätska var dieselbränsle eller vatten, det var diesel). Notera att jag inte är läkare och att jag inte testade mig, jag isolerade mig på stugan i två veckor för att undvika att smitta familjen.

Jag anklagar landets myndigheter för att mörka denna information. Jag känner flera läkare som synbarligen på egen hand har dragit sina slutsatser och tar D-vitamintillskott. Mängderna ligger på 50-100ug/dag. Vilka är orsakerna till att D-vitaminets extrema effekt på virusinfektioner inte meddelas över alla media? Notera att effekten är känd inte bara på COVID-19 utan också på i princip alla vanliga ”flunssor”.En bred rekommendation om tillräckliga vitamintillskott av D- och C-vitamin skulle sannolikt på kort tid ge mätbara inbesparingar i sjukvårdskostnaderna genom att de normala årliga influensaepidemierna skulle kunna begränsas betydligt. Notera också att det verkar finnas en klar koppling mellan metabola sjukdomar och dödligheten i COVID-19. Lars Bern har många intressanta artiklar om detta på bloggen anthropocene.live .

  • Minskade komplikationer under vinterns influensaperiod.
  • Minskad depression (C-vitamin) och andra relaterade psykiska problem som är vanliga i samhället.

Har vi igen en koppling mellan politiker, tjänstemän och det medicinindustriella komplexet där billiga verksamma behandlingsmetoder inte är önskvärda medan dyra och oprövade men patenterade mediciner föredras eftersom detta ger klirr i kassan.

 

Disinformation eller dumhet?

18/08/2020

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet (18.8.2020) läser vi att Indien har 941 nya dödsfall av COVID-19. Man diskuterar därefter bl.a. kommande vacciner som lösning på detta tydligen ”ofantliga” problem.

Det verkliga problemen är att:

Vi tittar på båda problemen separat.

Medicin mot coronavirus

Dr Fauci som är medicinsk rådgivare åt president Trump var år 2005 chef för National Institute of Health (NIH). NIH publicerade år 2005 artikeln Chloroquine is a potent inhibitor of SARS coronavirus infection and spread. Man undersökte viruset SARS-CoV-1 som är mycket nära besläktat med dagens COVID-19 som också kallas SARS-CoV-2.  Båda virustyperna har samma receptor som viruset använder för att ta sig in i celler. Konklusionen var: Cloroquine är en kraftig inhibitor för infektion och spridning av SARS coronavirus.

Artikeln ger oväntat ett annat spår för finnar som älskar salmiak. Artikeln konstaterar (min översättning): 

Eftersom chloroquine förhindrar SARS-CoV infektion då det ges före eller efter infektionen förde vi fram hypotesen att ett annat vanligt lysosomatropisk ämne NH4Cl kunde fungera på samma sätt. Ammoniumklorid har i stor utsträckning använts i studier gällande hur endosom-midierade virus tar sig in i cellen. Det visade nyligen att NH4Cl reducerar överföring av pseudotyp virus med SARS-CoV spike protein.  

Lysosomatropiska ämnen är ämnen som påverkar cellmembranens genomsläpplighet.

Skall jag tolka detta som att om jag inte har tillgång till chloroquin så lönar det sig att ta salmiak eftersom salmiak har liknande antivirala egenskaper som cloroquine.

Notera att salmiak är ett välkänt ämne förutom som smakämne i olika livsmedel (salmiaklakrits/sötsaker/karameller/chips) också i medicinen. Ämnet har använts för att behandla metabol alkalos då kroppens pH blir för högt d.v.s. alltför basiskt. Salmiak sänker pH-värdet vilket vid alkalos kan vara livräddande då andningen fungerar inem ett mycket snävt pH-område. Inom veterinärmedicinen har salmiak använts för att behandla basisk njursten d.v.s. njursten som bildas till följd av alltför basisk urin.

Infektionerna i Indien

Hufvudstadsbladet (Hbl, svenskfinlands största dagstidning) skriver den 18.8.2020 följande:

”Antalet människor som har dött i sviterna av COVID-19 i Indien har passerat 50 000 efter 941 nya rapporterade dödsfall det senaste dygnet.”

Hbl fortsätter: ”Landet, med näst störst befolkning i världen, har det fjärde högsta officiella dödstalet efter USA, Brasilien och Mexiko.”

Indiens befolkning är idag ungefär 1300 miljoner. Vi kan se hur ovanstående uppgift ser ut t.ex. i förhållande till vårt eget land Finland. Om vi antar att Hbl:s uppgift stämmer så kan vi enkelt kontrollera vilken mortalitet detta skulle betyda i finland omräknat till finsk folkmängd. Den Indiska mortaliten tillämpad på en folkmängd på 6 miljoner:

Finland med indiens mortalitet = 5.5/1300*941 = 4 döda/dygn

Vi ser att den Indiska COVID-19 mortaliteten ur Europeiskt perspektiv är extremt låg. Dödligheten i Indien är ungefär en tiondel av den svenska COVID-19 mortaliteten. Mortaliteten i Finland ca. 6 per hundratusen, där vi har stängt ner samhället, är ca. 30% högre än mortaliteten i Indien. Eftersom vi i Finland stängde ner samhället tidigt så kan vi förvänta oss en andra våg med ytterligare dödsfall vilket gör de finska siffrorna sämre.

Min fråga till Hbl: Man lyfter fram situationen i Indien som skrämmande med rubriken ”Över 50 000 coronadödsfall”.  Varför konstaterar man inte att situationen i Indien åtminstone för tillfället är alldeles extremt bra jämfört med Europa eller USA? Att endast jämföra absoluta dödstal utan att relatera detta till befolkningen ger ingen relevant information medan människor däremot skräms upp av skenbart stora tal. Antalet naturligt döda per dag i indien torde vara av storleksordningen 40 000-50 000 helt oberoende av COVID-19.

Min egen tolkning av Hbl:s rapportering är att antingen är räknekunnigheten hos Hbl:s medarbetare extremt dålig eller så är vinklingen i enlighet med en större agenda (TT-Reuters) där det uppfattas som fördelaktigt att skrämma upp befolkningen. Personligen lutar jag mera mot det senare.

Konklusion

Cloroquine har en sedan länge känd effekt mot coronavirus. Sannolikt förstärks effekten av Zink, D-vitamin och C-vitamin. Ett billigt alternativ, inte nödvändigtvis lika effektivt, till cloroquine verkar vara Salmiak. Salmiakens fördel är att ämnet är lätt att komma över … åtminstone tills vidare. Åtminstone i finland kan jag köpa ren salmiak från apotek.

Notera att Indien hör till världens Malariaområden där stora delar av befolkningen regelbundet tar chloroquine eller besläktade ämnen mot malaria. Den låga mortaliteten i Indien kan alltså mycket väl vara en följd av det man vetat sedan 2005 men nu aktivt försöker sopa under mattan eftersom läkemedelsindustrin förväntar sig miljardinkomster från kommande vaccin.

Tillägg 19.8.2020

Intressanta artiklar att titta på:

Disinformation från läkemedelsbolagens sida avsedd att misstänkliggöra billiga generiska mediciner.

Ammoniumclorid är ett känt antiviralt ämne. Ammoniumklorid är också känt inder namnet Salmiak.

 

 

Vilket värde har ett liv?

14/08/2020

Lars Bern presenterade nedanstående graf på sin blogg anthropocen.live i artikeln  Femtusen liv offrade i onödan.

Fig. 1  Dödligheten i COVID-19 i olika länder uttryckt i döda per 100 000 invånare. Den höga dödligheten hittas i länder som inte använder eller inte tillåter användning av Hydroklorokin (HCQ)  jämfört med länder som använder Malariamedlet HCQ.

Notera att skillnaden är ofantlig. Länder med tidig insats av HCQ har en dödlighet som är en femtedel av dödligheten där medlet används tidigt.

Det är också intressant att notera hur läkemedelsindustrin i ett tidigt skede försökte misstänkliggöra HCQ genom en stort uppslagen artikel i läkartidningen Lancet, en artikel som drogs tillbaka då den visade sig vara ett falsarium.

Då man väger människoliv mot läkemedelsindustrins potentiella vinster så verkar det fullständigt klart att en patients liv inte har något värde över huvudtaget annat än som en eventuell framtida kund. Drevet mot HCQ (som är extremt billigt) verkar helt självklart vara organiserat för att säkerställa ofantliga vinster då en stor del av jordens befolkning skall tvingas vaccinera sig mot COVID-19.  För tillfället försöker läkemedelsindustrin marknadsföra egna ”antivirus”-mediciner. Det sannolikt mest omtalade ämnet, som har visat sig har rätt tvivelaktig effekt, kostar ca. $3100 per behandling jämfört med några tior för HCQ plus vitaminer och Zink.

Det är intressant att notera att det verkar sannolikt att det finns en hel serie mediciner som ursprungligen utvecklades mot olika typer av parasiter som förutom den ursprungliga effekten även verkar fungera mot virus.

En snabb sökning under pauser på min sommarsegling tyder på att åtminstone följande mediciner har en effekt av samma typ som HCQ. Gemensamt för alla alternativen är att de ökar cellernas upptagning av zink.  Jag uppfattar att även om en person inte lyckas komma över något av nedanstående ämnen så är det sannolikt en god ide att ta extra Zink om man misstänker att man är utsatt för CIVID-19.

Zink + Hinokitiol. Hinokitiol har låg giftighet och används i Japan bl.a. i tandvårdsprodukter. Funktionen är antagligen densamma som HCQ d.v.s. Zinkupptraget ökar vilket hjälper kroppen att försvara sig mot virus.

Zink + Kinin. Kinin var det ursprungliga malariamedlet. Jag använde själv Kinin då jag eventuellt själv blev smittad i början av sommaren. Jag använde den Kininkälla jag kunde få tag i d.v.s. TonicWater som jag uppskattar innehåller ungefär 80 mg Kinin per burk. HCQ-dosen verkar ligga på ungefär 200 mg.

Zink + Quercetin. Ämnet verkar i kombination med Zink ha effekt på influensavirus. Ämnet undersöktes innan man kände till COVID-19. Doseringen som använts är 400 mg en till två gånger per dag.

Zink + Epigallocatechin. Ämnet finns bl.a. i grönt te. Dosen ligger på 200-400 mg/dag taget tillsammans med Quercetin.

Zink. Zink är en komponent i över 100 enzymer som kroppen bl.a. behöver för immunsystemet. Dosen kan vara t.ex. 25 mg två gånger per dygn. Sannolikt hjälper zinktillskott även ensamt utan ovanstående boosters. Det verkar dock sannolikt att ämnen som hjälper kroppens celler att boosta zink förbättrar effekten. I brist på allt annat tag zink.

Personligen körde jag med följande kombination utan bieffekter mot det jag uppfattade som COVID-19 dock utan test vilket naturligtvis kan betyda att det var falskt alarm:

  • Hög dos C-vitamin. Första dagen nästan 40g som sedan successivt sänktes till normala ca. 10g/dag. Man vet att låg C-vitaminnivå korrelerar med COVID-19 komplikationer. Kan sannolikt i tillräckligt höga doser minska risken för inre blödningar och blodproppar.
  • Zink 2×15 mg per dag.
  • D-vitamin 100 ug/dag. Man vet att låg D-vitamin nivå korrelerar mot COVID-19 komplikationer.
  • Kinin uppskattat 80 mg/dag.

Andra intressanta parasitämnen

HCQ är ett malariamedel som har använts i 70 år utan svåra bieffekter då korrekt dosering används.

Notera!

En av de studier läkemedelsindustrin hänvisade till för att visa på HCQ farlighet överdoserade HCQ ca. 3 ggr. vilket då förorsakade kända bieffekter som t.ex. hjärt rytmstörningar som en följd av överdoseringen. Det är också intressant att fråga sig om någon borde ställas till svars för de dödsfall denna medvetna överdosering (1200 mg/dygn jämfört med 400 mg/dygn som malariamedicin) förorsakade?

Då man inser att HCQ är en medicin mot en parasit (malaria) d.v.s. ämnet har aldrig varit tänkt att fungera mot virus så kan det vara intressant att titta på vilka andra ämnen mot parasiter som kan tänkas ha alternativ användning och effekt mot virusinfektioner.

Medicinen Ivermectin används mot olika parasiter. Ämnet visar sig också ha effekt mot COVID-19 men den verkar också ha effekt på vissa cancertyper. Den sista punkten leder då till frågan varför en medicin mot parasiter eventuellt har effekt på cancer? Finns det cancerformer som t.ex. visar sig vara inkapslade parasiter men som skolmedicinen inte ser till följd av hjärntvätt? Enligt skolmedicinen är cancer en sjukdom i huvudsak förorsakad av genetiska förändringar varför inga andra förklaringar behöver studeras. Dagens cancerbehandling tenderar att vara mycket lukrativ för medicinindustrin.

Medicinen Fenbendazole som används mot parasiter i kreatur blockerar bl.a. glukosupptagning i cancer. Samma fråga kan ställas som i föregående stycke d.v.s. är medicinens effekt en följd av att vi eventuell har en parasitinducerad cancer? Eftersom det är fråga om en djurmedicin är medicinen mycket billig.

Medicinen Mebendazole är en nära släkting till Fenbendazole. Den största skillnaden är att Mebendazole är godkänd för människa. Medicinen är sannolikt mindre effektiv än Fenbendazole.

Levamisol är en medicin mot olika type av mask, bl.a. rundmask, hos hundar och katter och olika kreatur. Ämnet används också som förebyggande ämne i kombination med cancermediciner för att förhindra cancer i tarmen. Igen samma fråga som ovan.

Jag avslutar med ett litet veterinärskämt med tanke på ovanstående läkemedel som också används av veterinärer:

Vad är skillnaden mellan en veterinär och en läkare? Skillnaden är att en läkare är en veterinär som endast klarar av att behandla en enda djurart …

Två intressanta artiklar på engelska länkas nedan:

https://www.newsmax.com/health/health-news/australia-ivermectin-coronavirus-covid/2020/08/08/id/981220/

https://www.rt.com/russia/484364-russian-drug-treatment-covid19/

Dålig aptit vid virusinfection, varför?

18/06/2020

Det verkar stå utom tvivel att D-vitamin är en kraftig modator av immunsystemet. Mätningar i samband med CoVid19 visar att personer intagna på sjukhus för CoVid19 tenderar att ha mycket låga nivåer av vitamin D. Man har experimenterat med att, efter mätning av D-vitaminhalten, ge patienter en stor dos D-vitamin för att snabbt höja D-vitaminhalten. Resultatet har blivit att kroppens överreaktion på viruset (”cytocin storm”) minskar vilket påverkar överlevnadschanserna.

Mätningar visar att befolkningen Spanien och Italien allmänt har låga D-vitaminnivåer, man undviker sol trots att förutsättningarna för produktion av D-vitamin i huden är perfekt. De låga D-vitaminivåerna korrelerar med med en större överdödlighet i CoVid19.

Det är också intressant att notera att D-vitaminnivån hos personer på äldreboenden tenderar att vara extremt låg till följd av att D-vitaminproduktionen i huden försämras med åldern och personerna samtidigt inte får den sol som behövs för att kroppen skall producera D-vitamiun.

Om vi tittar på människogrupper som har låga D-vitaminnivåer så ser man att metaboliskt syndrom verkar vara kopplat till låg D-vitaminnivå. Detta verkar rätt naturligt. Vitamin D är fettlösligt och en person med ett överskott av kroppsfett har möjlighet att lagra undan stora mängder dvitamin vilket kan hålla nivån låg trots att productionen i sig eventuellt är adekvat, vitaminet som är lagrat i kroppsfettet är inte tillgängligt. Situationen blir inte bättre av att många med metaboliskt syndrom (pre-diabetes) medicineras med statiner för att sänka kolesterolnivån … kroppen producerar D-vitamin ur kolesterol + UV-ljus i huden. Om kroppens produktion av kolesterol inte fungerar så kommer inte D-vitaminproduktionen heller att fungera.

Varför tappar många aptiten vid sjukdom?

Ovanstående inledning visar på att brist på aptit d.v.s. en av kroppen igångsatt fasta kan vara en naturlig mekanism för att snabbt höja D-vitaminnivån även om kroppen inte har tillgång till solljus t.ex. under vintertid på nordliga breddgrader.

En ordentlig fasta helt utan kolhydrater tvingar kroppen att övergå från förbränning av socker till att bränna lagrat fet d.v.s. kroppen går in i ketos. D-vitamin lagras i kroppsfettet varför ketos där kroppen börjar töma fettlagren bör frigöra D-vitamin d.v.s. exakt det som behövs vid an kraftig virusinfektion. Är denna mekanism orsaken till att många människor tappar aptiten då de råkar ut för en svår förkylning?

Nedan en rätt lång video om D-vitamin på engelska av Dr John Campbell som bl.a. diskuterar D-vitaminets funktion för immunsystemet.

Under vintertid brukar jag själv ta ungefär 100 ug D-vitamin per dag. Under sommartiden låter jag kroppen själv producera D-vitamin. Notera att D-vitamin i alltför stora mängder är giftigt. Man vet att D-vitaminbrist d.v.s. intag under ca. 10 ug/dag kan ge ”engelska sjukan” med skador på benstommen. Gissningsvis så är låg D-vitaminnivå en riskfaktor för osteoporos i äldre människor eventuellt kombinerat med låg C-vitaminnivå (låg D-vitamin leder till att calcium inte transporteras till benstommen, låg C-vitaminnivå leder till att benstommens bindemedel collagen inte produceras). Den övre gränsen för D-vitaminintag uppskattas ligga vid ca. 400 ug/dag. Ett intag på 400 ug/dag under ett antal veckor kan leda till förgiftningssymptom. Personligen uppfattar jag 100 ug, för en vuxen person,  som en någorlunda säker nivå som fortfarande ligger långt från riskgränsen.

Vad är det här? Corona?

08/05/2020

Jag befinner mig på sommarstugan ute i Åbo skärgård. Finland är i motsats till Sverige fortfarande stängt men inte lika vansinnigt som det verkar vara i t.ex.  USA och i Storbrittannien på vissa ställen. Människor kan gå till butiken, man kan vandra i en park etc. utan att en polis dyker upp som ger order att gå in.

Det finns inte några regler för vad jag får köpa i butiken och många affärer är öppna.

Med någon dags mellanrum har jag gått till butiken och skaffat mat till mig och hunden. Man måste ju vara fatalist, blir jag smittad så är det ett problem som måste lösas om det blir aktuellt.

I går på eftermiddagen den 7.5 fick jag plötsligt hostattacker, halsen kändes tjock men det gjorde inte ont. Det kändes som om jag skulle ha haft en spänd t-skjorta på mig  och något obestämt kändes på vänster sida dock inte så att man skulle ha kunnat tala om smärta. Eftersom hostan utan förvarning tydligen kan vara ett tecken på CoVid-19 så beslöt jag att genast lägga på den behandling jag anser vara vettig vid alla virussjukdomar … behandlingen bör inte vara skadlig men i något skede kan jag få diarré men något sådant har inte dykt upp ännu.

Ur stugans loggbok:

kl. 15

Plötslig ihållande attack av torr hosta. Underlig känsla i lungorna. Tog genast ca. 2,5 gram Askorbinsyra (C-vitamin) blandat med en något mindre del bikarbonat (matsoda i Finland) i vatten. Resultatet blir en kolsyrad välsmakande dryck som påminner om Samarin. Drycken är i stort sett neutral och C-vitaminet är i formen askorbat vilket är precis det kroppen vill ha.

Kl. 16

Symptomen har försvunnit helt.

Kl. 19

Tar en ny dos på 2,5 gram (se ovan).

Kl. 22

Tar en ny dos på 2,5 gram (se ovan).

8.5. kl. 06

Tar en ny dos på 2,5 g. Förkylningssymtomen är borta men jag har väldigt ont i vänster arms muskel. Jag hade för några dagar sedan problem med nacken och vänster axel. Muskelvärken kan vara relaterad till det tidigare problemet eller så var nackont kopplat till det jag nu upplever.

Andningen visslar lite och det lönar sig inte att försöka sova. Armen känns bättre i sittande ställning.

Kl. 08.50

Ny dos om 2,5 g.

Kl. 10.40

Ny dos om 2,5 g.

Kl. 13.40

Ny dos om 2,5 g.

Kl. 17

Ny dos om 2,5 g.

Det slog mig i detta skede att det antagligen inte är en dum ide att pröva på Kinin och Zink parallellt med C-vitamin. Tonic Water som ofta kombineras med Gin (jag tog inte Gin) innehåller Kinin som smakämne. Jag uppskattar att en liten flaska innehåller ca. 80 mg Kinin. För att Kininet skall ha någon effekt bör det kombineras med Zink. Jag tog en dubbel dos Zink i form av två sugtabletter. Effekten av Kinin är att det öppnar kanalerna genom vilka Zink förs in i cellerna. Zin kommer att störa virusets kopieringsprocess vilket bör göra sjukdomen mildare. Mängden Kinin i en flaska Tonic Water är relativt liten men inte försumbar. Jag uppfattar att Kinindosen ligger på en femtedel av det jag skulle ta om jag hade tillgång till Kinin eller en motsvarighet. Om kombinationen Kinin och Zink har någon effekt så är det knappast någon nackdel att dricka lite läsk …

Kl. 20

Ny dos C-vitamin på 2,5g.

Kl. 00.10

Ny dos om 2,5 g.

Längre än detta har jag inte hunnit. Det är tid att gå och lägga mig. Inga symtom och magen är fullständigt Ok vilket jag tolkar som att gårdagens hostattack mm. var början på en sjukdom eftersom kroppen har accepterat en betydligt större dos C-vitamin än min normala dos på ca. 5 g.

Mätningar på t.ex. Getter visar att en Get som är stressad eller påverkas av t.ex. sjukdom kan flerdubbla den egna C-vitaminproduktionen. Människans problem är att vi till följd av ett genetiskt fel inte kan syntetisera C-vitamin ur socker vilket de flesta andra djur klarar (undantag är människa, apor, marsvin och vissa fladdermöss).

Det är intressant att notera att amerikanska FDA:s rekommenderade dagliga C-vitaminintag är 70 mg. Från det jag började kuren så har jag satt i mig 25 gram C-vitamin vilket motsvarar 350 rekommenderade dagsdoser på ett och ett halvt dygn. Jag har alltså utan några som helst negativa effekter satt i mig en C-vitaminmängd som motsvarar ett årsbehov enligt FDA i USA. Min uppfattning är att den dos läkare jobbar med är absurt låg och att den kan inte ge någon annan effekt än att den håller akut skörbjugg borta.

Min dos på 25 g är inte speciellt stor jämfört med vad t.ex. Klenner använde på 1950-talet. Magen tål i allmänhet inte speciellt mycket mer än vad jag nu tar. Dosen kunde höjas rätt mycket vid t.ex. allvarlig blodförgiftning, man har då använt doser på över 100 g men C-vitaminet ges då intravenöst. Det har gjorts ”vetenskapliga” experiment där man har ”bevisat” att C-vitamin inte botar t.ex. influenssa eller kranskärlssjukdomar där man har gett patienten 500 mg C-vitamin per dag  som en engångsdos (engångsdos är illa eftersom största delen spolas ut med urinen). Resultatet var magert men man kunde statistisk se att gruppen som fick ens lite extra C-vitamin mådde bättre. Det jag uppfattar som en normal dagsdos är 5 gram och när man blir sjuk något i stil med ovanstående dunderkur …

Jag lägger till vidare kommentare gällande hur situationen utvecklas i kommentarsfältet nedan.

Coronaviruset designat i labb?

19/04/2020

19.4.2020 kl. 23.22 GMT +2

I början av februari ställde jag frågan om CoVid19 eventuellt var ett ”biovapen” som av misstag rymt från laboratoriet. Det finns flera faktorer som eventuellt kan peka på detta:

  • Det biokemiska laboratoriet i Wuhan som utpekats som en möjlig ursprungskälla för CoVid19 viruset ligger några hundra meter från den köttmarknad som av kineserna utpekats som källa.
  • De första patienterna verkar inte ha varit i kontakt med marknaden.
  • De kinesiska myndigheterna tog i ett mycket tidigt skede d.v.s. innan det ännu fanns många smittade eller många döda till storsläggan och stängde ner hela samhället fullständigt. Man tar inte till denna typ av åtgärder utan att sitta på information som inte är allmänt känd … t.ex. att myndigheterna via egna kanaler fått veta att en för laboratoriet känd virusstam kommit ut.

För ca. två timmar sedan såg jag en intressant video som hänvisar till Franska nyheter om att nobellpristagaren virologen Luc Montagnier konstaterar att CoVid19 viruset innehåller komponenter från både HIV och Malaria som inte kan ha kommit in i viruset utan att människan har haft sitt finger med i spelet.

French_virologist

Att forskning kring olika kända svåra sjukdomar sker runt om i världen är självklart och arbetet kan motiveras med att man måste känna till på vilket sätt dödliga virus fungerar för att kunna hitta botemedel.

En helt annan sak är om man tar ett vanligt ”förkylningsvirus” och lägger till komponenter från andra virus, komponenter som man vet att sannolikt gör det ursprungliga viruset farligt. Arbete med att konstruera nya virus med tillsats av kända dödliga komponenter är däremot rent militär forskning som entydigt bryter mot internationella avtal. Det är intressant att notera att just Coronavirus under många år har studerats så väl att man känner till hela genomet för specifika stammar. Bl.a. har Bill Gates varit aktiv på detta område. Att vid modifikation av ett virus, så att nya komponenter läggs till, använda ett välkänt basmaterial d.v.s. Coronavirus verkar då rätt självklart.

Den 10.4.1972 undertecknades ett internationellt avtal som förbjuder bl.a. lagring och utveckling av biologiska vapen. Om det visar sig att Montagnier har rätt så är dagens epidemi mycket allvarligare än en enstaka farsot eftersom det då sannolikt är ett biovapen som kommit ut … samtidigt som lagring och utveckling av denna typ av vapen entydigt är förbjuden enligt internationella avtal.

Om det har bedrivits militär biovapenforskning på laboratoriet i Vuhan så är det också lätt att förstå de extrema åtgärder som myndigheterna vidtog redan i ett tidigt skede. Om myndigheterna har varit medvetna om att det har forskats i SARS, MERS, HIV och andra sjukdomar på laboratoriet så har man säkert i ett tidigt skede kunnat upplysa myndigheterna om vilka komponenter det förrymda viruset kan innehålla.

Vem borde stå för de kostnader om tusentals miljarder som epidemin ger upphov till?

Notera!

Videon nämner komponenter från också malaria. Malaria är inget virus. Det kan trots detta naturligtvis vara möjligt att man har hittat någon intressant komponent i Malariagenomet som man har velat testa …

Musik i Coronatider

15/04/2020

Sverige och Finland hanterar Coronaepidemin på olika sätt. Vi har i Finland haft en betydligt striktare nedstängning av samhället än Sverige. Tiden får utvisa vilken linje som var bättre. Min personliga gissning är att Sveriges val i detta fall antagligen totalt sett är bättre eftersom samhällsskadorna sannolikt blir mindre än skadorna av att stänga ner samhället.

Hur är det då med ”riskgruppen”? Jag finns inte ännu själv i riskgruppen men åldersmässigt är jag nära gränsen. Det blir intressant att analysera Coronaepidemin efter ett år då man fått in tillräckligt med data om det verkliga utfallet. Kommer man t.ex. att överhuvudtaget kunna se någon signifikant förändring i den totala dödligheten eller leder Coronaepidemin till att de gamlingar som redan såg Liemannen vinka på nära håll beslöt att ge sig iväg några dagar tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet?

Nedanstående Coronatiders råa blues är en fullständigt politiskt inkorrekt låt men som jag som 67-åring kanske har rätt att skriva och sjunga.

Hur stor del av dödsfallen i riskgruppen är en direkt följd av en extremt omfattande användning av statiner i riskgruppen. Man vet att kolesterol har en stor betydelse direkt och indirekt för vårt immunförsvar. Plötslig död i hjärtstopp kan vara en följd av att produktionen av Q10 blockeras av statiner. D-vitamin uppfattas spela en viktig roll i immunförsvaret. För att bilda D-vitamin behövs solljus … och kolesterol.

Världen har i många år gått och väntat på den stora ekonomiska recessionen. En värld där centralbanken lånar pengar till negativ ränta är garanterat sjuk. Är Coronaepidemin nu syndabocken som man entusiastiskt tar emot för att rensa bokföringen och skinna den vanliga befolkningen?

Hur kommer det nu att gå för den tidigare skrämselkampanjen d.v.s. klimathysterin där en positiv svag uppvärmning under många år i media har presenterats som ett existentiellt hot mot människosläktet. Absurditeten kan lätt ses då man uppskattar att uppvärmningen skall vara störst i norr. Av någon outgrundlig anledning så går de nordiska semesterresorna fortfarande söderut och inte i riktning Svalbard i norr!

2019-nCoV intressant läsarkommentar

24/02/2020

Jag har under senare tid skrivit flera artiklar gällande 2019-nCoV (Coronaviruset) som idag verkar spridas snabbt över världen. Situationen är sannolikt allvarlig i Iran men också i Italien. Sannolikt har sjukdomen spritts till många andra platser men eftersom inkubationstiden är lång (det talas om 24 dagar i stället för normala 14 dagar) och sjukdomen smittar då patienten fortfarande är symtomfri så kan mörkertalet vara mycket stort. Situationen blir inte bättre av att myndigheterna på vissa områden sannolikt ger ut felaktig information.

Min läsare skickade intressant länk gällande virusinfektioner . Artikeln ”Lipinski 2015, Ebola and Selenium: How not to catch the 2019 Novel Cononavirus (2019-nCoV)”  innehåller ett antal intressanta vidare länkar värda att titta på.

Utgångspunkten är frågan varför är vissa människor naturligt immuna mot Ebolaviruset (Lipinsky & Harvard)? Svaret kan eventuellt vara att brist på Selen ökar risken för virusinfektioner.

Då detta överförs till 2019-nCoV viruset får vi följande påstående:

The only people that can be infected by the 2019-n Coronavirus have less than 98.7 µg/L of Selenium in plasma or serum. Those who have enough Selenium are immune to this and all other enveloped viruses. Selenium can be obtained from Brazil nuts, Selenium pills or Astragalus tea.

Översatt till svenska: De personer som kan infekteras av 2019-nCoV har mindre än 98,7 ug/L Selen i plasma eller serum. De som har tillräckligt Selen är immuna mot denna och andra virus försedda med skal. Selen fås från Brazilnötter, Selenpiller eller Astralagus te.

Ovanstående är baserat på en artikel av Lipinski (från Harward universitetet) i tidskriften British Journal of Medicine and Medical Research.

Artikeln förklarar hur natriumselenit kan reducera eller förhindra virus från att tränga in i celler för att infektera dem. Han skriver: ”Detta billiga och lättilgängliga tillskott i maten kan vara den ultimata inhibitorn för Ebola och andra virusinfektioner av virus med skal.” Han antyder dock att selen inte bör användas med vitamin C som kan inaktivera det.

Kommentaren angående C-vitamin är intressant. Maxidoser (16g/dag och mer) C-vitamin verkar i sig ha effekt mot vissa virusinfektioner vilket jag har skrivit om tidigare. Vi har alltså här en klar konflikt. Personligen ser jag inget problem i att ta extra selen trots att jag äter rätt mycket C-vitamin. Om C-vitamin inaktiverar Selen så verkar det självklart att ett ökat intag Selen åtminstone inte är någon nackdel. Det är dock skäl att notera att i stora doser är Selen giftigt. Den övre gränsen torde ligga kring 400-600 ug/dag. De tillskott av t.ex. Selen och Zink man hittar i handeln innehåller 100-200 ug Selen per tablett vilket bör vara säkert men dosen bör knappast i onödan överskridas.

Ur samma källa:

”Det är känt att Ebolavirusets, och andra virus med RNA skal, virulens är beroende av ett första steg där viruset kopplas till cellens membran. Efter detta första steg så tränger viruset in i cellens cytoplasma genom att det bildas hydrophobiska taggar som gör hål på cellens lipid dubbelhinna. Bildandet av dessa taggar katalyseras av virusproteinet disulfid isomeras (PDIred) som sätter igång en kedja disulfid utbytesreaktioner. Resultatet är att hydrophobiska protein epitoper exponeras. Om lämpliga ledsagare saknas så bildas taggar som kan tränga igenom cellmembranet.

I detta meddelande diskuteras bevis på att kedjan disulfid utbytesreaktioner kan förhindras genom en liten redoxmolekyl — Natrium Selenit. Tanken är att detta billiga och lättillgängliga kosttillskott kan vara den ultimata inhibitorn för Ebola och andra virus försedda med skal.”

”andra virus försedda med skal” det betyder i praktiken i stort sett alla virus.

Spridningen av 2019-nCoV enligt Kinesiska källor:

Vi kan jämföra området Wuhan med de största problemen i Kina med områden med Selenbrist i Kina.

Vattenlöslig Selen i olika delar av Kina. Notera att brist inte nödvändigtvis helt sammanfaller med de största bristområdena eftersom det är oklart vilka områden storstäder använder som källa för lantbruksprodukter och därigenom halten Selen i tillgängliga livsmedel.

Är orsaken till problemen i Wuhanområdet åtminstone delvis en följd av Selenbrist?

Övrigt

Vi kan redan se de första tecknen på att 2019-nCoV finns i Europa och aktivt sprids. Vill man agera själv och förbereda sig för eventuella kommande problem så hänvisar jag till en tidigare artikel 2019-nCoV nödbuffert .

I italien börjar man se nedstängning av Norditalien .

Vill man lägga upp säkerhetsförråd så är den korrekta tidpunkten nu, inte i morgon eller nästa vecka. Notera igen att det inte är självklart att det uppstår stora problem men att det är helt vettigt att ha torrskaffning, kokmöjligheter etc. för att klara några veckor utan behov att gå till butiken. Det är också vettigt att ha en del kontanta pengar eftersom det kan uppstå störningar i t.ex. banktjänster.

Lars Bern ger på sin blogg några goda råd: Coronaepidemin några råd . Jag instämmer helt.

Coronaepidemin, nödbuffert

10/02/2020

Nu är det tid att lägga upp säkerhetsförråd av mat och vatten d.v.s. de förråd varje familj i vilket fall som helst borde ha med tanke på samhällets sårbarhet. Vi vet att man har stängt ner en hel stad Wuhan i Kina, befolkning tio miljoner. En familjemedlem har fått ge sig ut för att skaffa förnödenheter varannan dag. Om staden är stängd så är det lätt att inse att det är extra svårt att få tag på mat och förnödenheter.

Notera att jag ser nedanstående buffert som en vettig normal säkerhetsåtgärd helt oberoende av om vi i något skede får en Coronaepidemi i Europa.

Rent moraliskt är det fel att hamstra t.ex. mat i ett skede då det råder ett nödläge i samhället eftersom hamstring då leder till lidande och i värsta fall död för andra. Samhället idag bygger på att allt finns att tillgå exakt då det behövs d.v.s. lagren i butikerna är extremt små och det finns varor för max några dagar. Sett ur ovanstående synvinkel så är det moraliskt korrekt att lägga upp säkerhetsförråd hemma, då det inte är kris, så att man själv inte behöver tära på beränsade matförråd i en krissituation.

Nödförråd

Ett personligt nödförråd bör innehålla mat som tillåter långvarig lagring. Om man bor i en stad så kan det också vara bra att också ha en buffert vatten som kan drickas. Det personliga förrådet skall naturligtvis sättas upp så att maten används och regelbundet ersätts med färskare produkter för att förrådet skall vara av god kvalitet om det behöver tas i bruk i en krissituation.

Torrskaffning:

Ris, pasta, havregryn och andra flingor för gröt. Torrskaffningen får gärna vara sådan att den kan ätas också utan kokning. Mängden som behövs per person kan uppskattas t.ex. på följande sätt.  Kolhydrater t.ex. havre innehåller ca. 370 kcal energi per 100 g havre. Vi behöver enligt officiella källor ungefär 36 kcal/kg kroppsvikt per dag, detta är antagligen betydligt i överkant. I ett nödläge kan vi klara oss på betydligt mindre genom att delvis utnyttja kroppens lagrade fettförråd. Om vi antar att vi behöver halva mängden d.v.s. 18 kcal/kg och dag och antar att nödsituationen gäller i några veckor så kan vi räkna fram följande.

En fullvuxem man (80 kg) behöver ungefär 1440 kcal/dag vilket motsvarar ungefär 380g havre per dag (observera att personens vikt kommer att gå ner men inte katastrofalt). Mängden kan delas upp på olika råvaror t.ex. havregryn, pasta, ris eller motsvarande under antagandet att det behövs ungefär samma vikt av de olika torra råvarorna för att producera den behövliga energin,  resten tas ur konserver, ägg eller liknande gärna med mycket naturligt fett.

Om vi lägger upp ett förråd för en månad så kommer det att behövas behövas ungefär följande mängd torrskaffning per vuxen person:

11-12 kg torrskaffning av olika typer per person.Cykeltiden för torrskaffningen är kanske ett år vilket betyder att man tar flingor, mjöl etc. från förrådet och ersätter med färsk vara. Då man tar varor ur förrådet är det skäl att alltid ta ut de äldsta paketen för användning.

Lagra torrskaffningen i en tättslutande låda som håller skadedjur ute.

Notera att nödförrådet sannolikt räcker längre om situationen tillåter dig att en ibland komma över t.ex. mat.

Konserver

Konserver lagras så att det skall finnas variation i kosten och som smakgivare till torrskaffningen.

Köttkonserver, fiskkonserver, bönor mm. lagras t.ex. en burk per dag. Vi kan då uppskatta mängden till trettio burkar med olika typer av innehåll för två personer. Konserver bör hålla flera år vilket betyder att de inte kontinuerligt behöver bytas. Det kan vara bra att ha smakgivare t.ex. tomatpure etc. i små burkar för att kunna ge variation.

Färsk mat

Hönsägg håller länge. Det kan vara bra att lägga upp ett något större förråd än normalt dock så att man hinner äta upp förrådet innan det förfars. Ägg är av naturliga orsaker en extremt välbalanserad kost (näring avsedd för ett växande embryo, allt finns med).

Många frukter håller rätt länge om de förvaras svalt. Set till att förrådet är lite större än normalt men ät av det så att frukten inte förfars. Byt mot nytt efter behov.

Fetter

För stekning och annan matlagning är det säkert vettigt att sätta undan t.ex. någon flaska matolja samt t.ex. Kokosfett på burk. Kokosfett i oöppnad burk verkar hålla länge och detsamma gäller olja på flaska. Kokosfett är intressant genom att största delen av dessa fetter (MCT-fetter=Medium Chain Triglycerides) kan användas direkt av kroppen utan processering i levern. Hjärnan kan ersätta socker som energikälla med MCT fetter.

Vitaminer

Min personliga uppfattning är att nödförrådet bör innehålla grundläggande vitaminer av vilka den viktigaste är C-vitamin. Mängden C-vitamin som borde vara med är ungefär ett kilogram. Ovanstående torrskaffning innehåller väldigt lite C-vitamin. Speciellt om nödsituationen infaller på vintern då grönt inte går att få från naturen så kan en person få skörbjugg rätt snabbt (några veckor). Skörbjugg sänker också kroppens allmänna motståndskraft vilket ökar risken för t.ex. infektioner. Notera att C-vitamin skall förvaras lufttätt eftersom vitaminet i kontakt med luft långsamt förstörs. Större påsar med C-vitamin kan tillslutas helt tätt, klipp alltså inte upp påsen hur som helst utan se till att den lufttäta sömmen inte skadas.

Se en tidigare artikel  där användningen av C-vitamin som virusmedicin noteras mot slutet av artikeln. Ett tillräckligt stort lager C-vitamin är garanterat inte till skada. Jag har beställt mitt eget C-vitamin via två källor på ebay:

En Polsk leverantör med snabb leverans (mindre än en vecka). Jag brukar beställa två kilogram per gång men det är sällan jag kommer åt att äta allt själv då omgivningen ber om C-vitamin.

En Brittisk leverantör  kommentaren är densamma som för polacken ovan. Snabb leverans.

Jag uppfattar att Askorbinsyra (C-vitamin) är en bulkvara i vår tid. Köper man från Europa så får man prima vara och inte någon förfalskning. Det finns ett enkelt sätt att kontrollera vad man har fått. Lös en liten mängd C-vitamin t.ex. en tesked i vatten och dränk in en bit hushållspapper/pappershandduk med lösningen och låt den stå framme i några dagar. Då C-vitamin oxiderar så blir ämnet tydligt orange. Notera att jag inte har ekonomiska kopplingar till ovanstående leverantörer. Det finns många andra leverantörer jag inte heller skulle tveka att köpa av.

Bedroende av vilken smak man gillar kan C-vitamin blandas i t.ex. saft som sådan. Resultatet blir en något syrligare saft som är helt god. Alternativt kan man lösa t.ex. en tesked C-vitamin och en något mindre mängd vanlig matsoda i vatten. Man får då en dryck som påminner om ‘Samarin’. Skillnaden är att syran i ‘Samarin’ är citronsyra medan vi använder Askorbinsyra. Smakar som mineralvatten.

C-vitamin kan med fördel kompletteras med D-vitamin t.ex. tabletter med 50 ug/tablett. Speciellt under vinterhalvåret är D-vitamintillskott speciellt för personer med rötter i sydligare breddgrader d.v.s. personer med tendens till kraftig pigmentering av huden. Notera att man inte för överdrida D-vitaminintaget eftersom stora doser D-vitamin kan ge förgiftning. Riskgränsen torde ligga kring 400 ug/dag under en längre tid.

Kokmöjligheter

Vid större störningar i samhällsfunktionerna finns det ingen garanti för att elektricitet regelbundet finns att tillgå för matlagning. Det kan vara vettigt att i nödförrådet ha en liten campinggasspis och ett antal gaspatroner. En välfungerande enlågig gasspis kostar kanske 20 Euro och gasen kan lagras länge i ett torrt utrymme. Jag skaffade min spis från Biltema men jag vet att i princip samma spis och samma patroner säljs under många oilika namn.

Vatten

Om det blir problem med strömförsörjningen så betyder detta automatiskt att det blir brist på vatten. Det finns inte längre någon betydande buffert i t.ex. vattentorn utan all vattentransport sköts via elektriskt drivna pumpar. Kontrollera att du har ett kärl som rymmer kanske tio liter vatten med lock och kran. Kärlet ger möjlighet att lagra vatten då sådant finns att få … eller att transportera hem vatten från en vattenpost.

Sanitet

För att inte behöva gå ut i onödan bör det naturligtvis också finnas ett adekvat förråd av toapapper, bindor, tvål etc. speciellt med tanke på att god hygien är extremt viktig.

 

 


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday & Wednesday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares news about TED Talks and TED Conferences.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: