Archive for the ‘Teknik’ Category

En annan värld

25/12/2019

Beskrivning och bakgrund

Jag har börjat skissa på en ny science fiction(SF) roman som inte är kopplad till min första roman ”Mars”. Det kunde vara intressant att brainstorma kring synpunkter på teknik och intrig från en större skara läsare. Om du har synpunkter på teknik eller intrig så kommentera gärna. Jag ger inga garantier på att förslag används och det är möjligt att idéer modofieras för att passa in i berättelsen. Om det finns intresserade skribenter kunde man också tänka sig att olika personer skriver olika kapitel/delberättelser. Jag har inte ännu några fasta planer på hur romanen borde publiceras. Den första romanen finns på nätet och kan laddas ner gratis.

Jag uppfattar att vi just nu till följd av begynnande (militär) kapprustning i rymden mycket snart har de tekniska förutsättningarna för att rätt billigt kunna bygga extremt stora konstruktioner i rymden d.v.s. den bosättning som beskrivs nedan kommer rätt snart att uppfattas som liten och primitiv … befolkningen är tänkt att vara ungefär 12 000 personer.

Då en bosättning har byggts finns de 3d skrivar robotar som kan användas till att genast börja bygga följande bosättning.

Denna roman beskriver byggandet av en modifierad Kalpana One (O’Neil) bosättning i rymden. Tre olika grundteknologier utnyttjas:

Billigare raketteknik SpaceX och motsvarande.

Teknik för att utnyttja asteroider som regelbundet psserar jordbanan på nära håll. För att bygga en bosättning av den typ som beskrivs nedan behövs en mycket liten asteroid. En liten asteroid med radien 10 m och medeltätheten 4 000 kg/m³ ger ungefär 16 000 ton byggnadsmaterial. Överskottsmaterial som inte används för att utvinna t.ex. metaller kan användas som strålningsskydd  i ytterväggarna.

3D-skrivarteknik i mammutskala.

Dessutom behandlas olika frågor såsom politik, religion, miljö etc.

Tidsperiod ca. 2050.

Antagen teknik:

  • Fönsterlös O’Neil cylinder med extrema ljuspaneler som både fungerar som ljuskälla och fönster ut i rymden vid behov. Kort cylinder som Kalpana One ger stabilitet mot tumling.
  • Behöver inte hållas i fast riktning i förhållande till solen om stationen antas vara fönsterlös. Dagens LED-teknik tillåter utan problem en fönsterlös konstruktion.
  • Tillräcklig yta för eliminering av värme.Separata solsatelliter skickar energi via mikrovåg.
  • Back up via kärnreaktor (Bussard Polywell). Notera att man om en fusionsreaktor byggs i rymden utanför bosättningen enkelt kan skala upp systemet bl. a. Genom att ingen vacuuminneslutning behövs.
  • Bosättningen kan flyttas mellan olika delar av solsystemet med hjälp av kraftiga jonmotorer vilket ger stor dV med liten reaktionsmassa.
  • Storlek R=300 m, L=150 m. Yta =282 000 m². Omkrets=1,8 km. Bostadsmodul 150 m. Rotationshastighet 41 s/varv.
  • Antag bebyggelse symmetriskt 6 områden gånger tre våningar 150 m längs ytterkanten vilket ger bostadsyta ca. 40 000 m² antaget effektivietetsfaktor på 60% d.v.c. trappor och infrastruktur kräver 40%. En bostadsmodul ger 675 bostäder vilket motsvarar en befolkning på 2000 personer. Den totala folkmängden blir då ca. 12000 personer vilket motsvarar en liten stad.
  • Farmning på en nivå under grönområdena ger en växtyta på ungefär 47000 m² per modul vilket ger en odlingsyta på ca. 23,5 m² per invånare vilket är ungefär 6x större än minimikravet. Ytan är i praktiken betydligt större om man antar hydrophonisk odling vertikalt.
  • Grönområdena antas vara träd- och gräsbevuxna. Grönområdena utnyttjas som bostad för kaniner/getter/höns etc. som samtidigt utgör en köttresurs. Antalet kaniner är ungefär lika med invånarantalet d.v.s. 2000 st. Antalet värphöns antas vara ungefär 1000 st vilket ger ett ägg varannan dag. Föda för höns och kaninerna är restprodukter stjälkar etc. från odlingsområdet. I liten utsträckning kvistar etc från grönområdet.
  • Byggteknik för bosättningen. 3D printa en modul för ytterväggen med längden t.ex. 75 m (omkrets/24) längs omkretsen och en bredd på halva habitatsbredden.
  • Skriv ut ett axelområde i vilket vajrar som tål totalvikten kan fästas. Dubbla vajrar används alltid så att en ensam vajer håller hela lasten. Detta betyder att vajrar enkelt kan bytas om det blir nödvändigt i framtiden.
  • Ytterväggsmodulen används som arbetsbas för 3d printning av ytterväggen och fästpunkter för vajrar upp till huben. Då bottenytan med fästpunkter är färdigprintad kan vajrar/pelare mot huben fästas varefter basmodulen för segmentet kan flyttas 1/24 framåt längs periferin. 3D utskrift av bostads/odlings/grönområden/industri fortsätter på den stabila bas den redan gjorde utskriften utgör. I första konstruktionsskedet printas ett tak på modulen vilket ger en ringstruktur för att minimera mängden luft i konstruktionen. Då man hittar en god källa till kväve för atmosfären kan detta senare undvikas.
  • Då yttermodulen flyttats fortsätter utskriften så att man får en enhetlig konstruktion i ett enda stycke utan skarvar.
  • Ytterskalet skrivs ut i keramiskt material från finfördelat material från asteroider som svetsas samman med högeffektslaser.
  • Konstruktioner inom det lufttätä boningsutrymmet kan byggas i betong eller motsvarande om lämpliga material hittas. Alternativt kan dessa utrymmen printas i huvudsak i metall från asteroidmaterial.

Politisk bakgrundsberättelse

På jorden ses en politisk kamp mellan en världsomfattande fascism där multinationella storföretag tillsammans med världens rika oligarker styr alla världsskeenden. Nyhetsmedia kontrolleras helt på överstatlig nivå och de enda källorna till någorlunda neutrala nyheter kommer via oberoende nyhetskällor.

Myndigheterna försöker aktivt stänga ner dessa nyhetskanaler tgenom bl.a. hänvisning till hatretorik. Hatretorik kan ge år av fängelse. Eftersom ”hatretorik” inte har definierats så kan t.ex. kritik mot ohejdad invandring tolkas som hatretorik och den skyldiga fängslas och eventuellt utsättas för psykiatrisk tvängsvård … med metoder som vi vet ökar risken för självmord.

Den fascistiska superstaten föddes som ett FN-projekt ursprungligen startat av familjen Rockefeller. De rika oligarkerna verkade effektivt via Romklubben och man valde dä på brittiskt initiativ att använda ”väder” som hävstång för att ta makten från nationalsteterna och samla den i ett litet antal politikers händer, politiker som man räknade med att kunna köpa genom löften om liv i lyx eller effektivare såsom i t.ex. USA genom tillgång till fri sex med bl.a. minderåriga som noga filmas och sam används som utpressning … var med oss och du lever som en kung men om du avslöjar något så ruttnar du i fängelset till din död som kan komma mycket snabbt … tänk på Epstein.

Den fascistiska superstaten styr samhället via en lös planekonomi ”den tredje vägen” baserad på en komplicerad lagstiftning baserad på förhandlingar mellan politiker och de superrikas representanter. Ett mål med lagstiftningen är att göra verksamheten för små uppstartföretag så dyr att de inte kan konkurrera med storföretagen. Grundtankegången är Rockefellers tes att ”konkurrens är synd”.

Rockefellers tankar genomfördes effektivt under 1900-talet på medicinens och kostens område. Man gick från sökande efter bot för sjukdomar till behandling av symtom eftersom en patient med en kronisk sjukdom i bästa fall ger inkomster under tiotals år medan en botad patient ger inkomster endast under någon vecka. Genom att sätta t.ex. vitaminintaget av C-vitamin tillräckligt lågt kombinerat med statliga hygieniska direktiv kunde man garantera att en betydande del av befolkningen levde på gränsen till skörbjugg med tandproblem, ledproblem, hjärtproblem etc. som alla på årsbasis hämtar in hundratals miljarder dollar då de akuta symptomen behandlas.

Ett mål som genomsyrar hela den jordiska superstaten är att hålla befolkningen på en sådan nivå att den kan kontrolleras av en liten grupp superrika. Detta betyder att jordens befolkning borde minska från dagens 8-9 miljarder till kanske 500 miljoner. Visionen om en kontrollerbar befolkning leder då också till behovet av ett aldrig tidigare skådat folkmord.

From 7 Billion People To 500 Million People – The Sick Population Control Agenda Of The Global Elite

Noter på stor TV-skärm

17/12/2019

Notera!

Jag har inga kontakter/samarbete med Zubersoft (http://www.zubersoft.com) som har skrivit programmet MobileSheetsPro. Artikeln nedan är inte en betald annons för ifrågavarande program.

————————-

Jag spelar i spelmanslaget Altra Volta som är föreningen Arbetets vänners musikklubb. Vi spelar främst finlandssvensk och nordisk folkmusik med inslag av keltisk musik, irländsk etc.

Vi har medlemmar med spelteknik på alla nivåer börjande från absoluta nybörjare till rätt avancerade spelare med lång erfarenhet. Det faktum att vi har också nybörjare betyder att vi har en egen övningsstil. Vi tenderar att spela samma melodi många gånger (5 – 6 ggr) vilket ger personer som spelar på gehör möjlighet att lära sig nya låtar relativt bekvämt. Personer som läser noter använder noter till en början för att senare, får man hoppas, lära sig låten utantill.

Noter utgör ett problem genom att nothäften med någon speciell repertoar blir rätt dyra om en stor bunt skall köpas. Noter tenderar att ”diffundera” d.v.s. noter lånas och kommer aldrig tillbaka. Om man kopierar upp noter och delar ut lösblad så hamnar man rätt snart i ett lösbladshelvete där noter flyter omkring i en salig blandning och det är svårt att hitta en specifik låt då den behövs. Ett sätt att försöka hantera lösbladshelvetet är att samla ihop noter i egna häften … detta fungerar delvis eftersom häften plockas isär, sidor tappas bort och de med möda skapade häftena diffunderar iväg någonstans till nothäftenas okända begravningsplats.

Ett alternativ till att få ordning på noterna hittade vi då vi nyligen blev tvungna att flytta från vår traditionella övningslokal till en ny plats i samma hus. I det nya övningsutrymmet finns en stor TV-skärm i storleken 50-60 tum. Vi märkte att man kan koppla en minnepinne till TV:n och att TV:N klarade av att hantera jpeg-bilder. Vi hade nu ett bekvämt sätt att visa noter i tillräckligt stort format för att hela gruppen skall kunna använda samma noter. Vi upptäckte att noterna på skärmen eventuellt gav bättre focus eftersom allas intresse var fokuserat i samma riktning.

Fig. 1  Ordning på lösbladshelvetet! Författaren sitter längst ut till höger.

Läsplatta

Vi har provat programmet MobileSheetsPro för Androidoperativsystemet och programmet känns logiskt och vettigt att använda. Programmet stöder fotpedal och olika notformat d.v.s. både jpeg-bilder och pdf. Man kan organisera noter i album och skapa spellistor från existerande album. Man kan också söka efter musiktyp, söka på en låts namn etc. MobileSheetsPro kör utan problem i en gammal billig kinesisk surfplatta på tio tum. Plattans pris är ca. 50 E (500 SEK). Plattan har 16 GB internminne vilket räcker för tusentals notblad efter att jag plockade bort alla onödiga applikationer.

Vårt problem blev nu att försöka få MobileSheetsPro kopplat till den stora TV-skärmen. Problemet är att väldigt få läsplattor idag har HDMI-kontakt så att plattans skärm skulle kunna visas på TV-skärmen.

Det slog mig plötsligt att problemet kunde lösas med hjälp av en Raspberry Pi dator. Problemet är dock att programmet vi vill använda inte finns för Raspberry Pi. Vi kunde alltså använda Raspberry Pi som en normal dator och visa noter manuellt på skärmen. Skulle det finnas ett bekvämare sätt?

Android på Raspberry Pi

IMGP6971.JPG

Fig. 2  En Raspberry Pi är en liten dator som normalt kör Linux på en ARM processor. De flesta mobiltelefoner idag använder närbesläktade ARM processorer varför det borde vara möjligt att köra Android på en Rasbberry Pi.

Första försöket misslyckades och Raspberry Pi startade inte. Man kunde se att processorn via sin LED försökte signalera att någonting hade gått del.  Lite Googlande visade att EmteriaOS (Android) kunde vara ett vettigt alternativ.

Det visade sig att det finns en fri testversion av EmteriaOs som utan problem gick att installera på Raspberry Pi. Versionen är tidsbegränsad till åtta timmar varefter systemet stoppar. En licens kostar 19E vilket är överkomligt. Jag har en köpt version av MobileSheetsPro som kostar 15E på Google Play, programmet rekommenderas varmt.

IMGP6970.JPG

Fig. 3  EmteriaOS Android kör på Raspberry Pi.

IMGP6972.JPG

 

Fig. 4  MobileSheetsPro kör på Raspberry Pi.

Det visade sig att programmet fungerar utmärkt på Raspberry Pi. Vi har nu ett lätt hanterbart system för visning av noter på stor skärm som är lätt att administrera, lätt att skriva ut noter om det behövs samt ett system som låter oss skapa program för olika uppträdanden.

Installation av Android på Raspberry Pi

Man hittar information om Android på Raspberry Pi på:

https://pimylifeup.com/raspberry-pi-android/

Registrering av Emteria OS:

https://emteria.com   (registrering krävs)

Totalpriset på en notvisningsdator för en stor TV-skärm med HDMI-anslutning blir då följande:

  • Raspberry Pi model 3 B+  kostar ca. 40 Euro
  • Minneskort 64 GByte kostar ungefär 10 Euro
  • Skal/inneslutning till Raspberry Pi kostar ca. 15 Euro
  • Android operativsystem EmteriaOs utan restriktioner kostar 19 Euro. Det finns en gratis testversion som stänger av sig efter åtta timmar men som kan återstartas för åtta timmar igen … min uppfattning är att gratisversionen är helt adekvat.
  • MobileSheetsPro kostar ungefär 15 Euro på Google play

Totalt ca. 100 E dock så att nästan alla komponenter fanns i min miljonlåda … jag behövde inte åka iväg kör att köpa någon saknad komponent.

Plats finns för kanske tiotusen sidor noter i extremt kompakt format. Lägger jag till ett SD-minne så finns det plats för hundratusen sidor.

Efter att jag gjorde ovanstående analys av kostnaderna så undersökte jag andra alternativ. Det visar sig att jag kan köpa en motsvarande TV-box med Android operativsystem på Ebay för ca. 19E inklusive transport … så jag beställde ett sådant system men jag får vänta till efter julen på att systemet skall levereras.

Resultatet blir att jag kommer att experimentera med Raspberry Pi alternativet under några veckor medan jag väntar på TV-boxen. Det finns naturligtvis en, mycket liten, risk att programmer MobileSheetsPro inte kan köras på den beställda TV-boxen men jag uppfattar att risken är obetydlig. Jag valde en lite äldre box som kör Android 7.1 eftersom EmteriaOS bygger på samma Androidversion. Det finns TV-boxar som kör t.o.om. Android 9 men jag har lärt mig att det ofta gör ont att vara i absolut första ledet vad gäller dator/program versioner.

Noter för ett spelmanslag

Erfarenheterna med MobileSheetsPro är att noter bör samlas på minnepinne sorterade i kataloger enligt något logiskt system. Från minnepinnen kan man sedan enkelt importera en katalog i taget till olika Album d.v.s. logiska ”nothäften” som får samma namn som katalogerna på pinnen. Samma minnepinne kan dupliceras till alla spelmän (spelmanslag spelhen = hönsflock?) och utskrift till papper får skötas av individen.

Då noterna finns nere på TV-boxen kan jag konstruera spellistor d.v.s. repertoar för olika gigs utgående från material i de olika albumen.

Om en spelman dyker upp med ett intressant stycke som det finns noter till så kan jag enkelt lägga in stycket i samlingen genom att med telefonen ta en bild av notbladet och importera bladet till önskat album.

Jag kompletterar artikeln senare med erfarenheter kring hur TV-boxen fungerar ihop med MobileSheetsPro.

Hur installerar jag MobileSheetsPro

MobileSheetsPro finns på Google Play. Programmet är inte gratis, det kostar ca. 15E d.v.s. ca. 150 SEK. För att kunna ladda ner programmet måste man ha skapat ett betalkonto på Google Play. Jag har aldrig haft några problem med betalning via Google Play.

Välj MobileSheetsPro i Google Play och tryck ”Install”. Installationen går på kanske fem minuter. Det kan vara en god idé att ögna igenom programmets rätt omfattande bruksanvisning så att man får en bild av vilken funktionalitet programmet erbjuder. Bruksanvisningen ger också en förklaring till den terminologi som används i användargränssnittet.

 

Fusionsenergi?

15/12/2019

Vi lever i en absurd värld där världens politiker använder ofantliga summor på att utan vetenskapliga och tekniska kunskaper försöka lösa ett ickeproblem d.v.s. ”den globala uppvärmningen”.  Lösningen är som man kan vänta sig absurd. En hörnsten i den politiska lösningen är användning av vindkraft som industrialiserar ofantliga arealer tidigare relativt orörd natur. Följden är extrem naturförstörelse och stora risker för utrotningshotade djur bl.a. örnar som inte är vana att reagera på hot uppifrån …

Jag råkade av en slump stöta på en relativt lång video som behandlar ny teknik på supraledningens område. Man har under de senaste åren lyckats utveckla supraledare som tillåter ungefär tio gånger högre magnetisk fältstyrka jämfört med magneter man använder på t.e.x. testreaktorn ITER. Resultatet varkar vara att man kan krympa ITER kraftigt vilket gör en testreaktor hanterlig och egentligen väldigt billig t.o.m. jämfört med konventionella fissionskraftverk. Målet är en första kommersiell testreaktor inom några år byggd med hjälp av 3d utskrivna metallkomponenter d.v.s. samma teknik Space X har använt vi tillverkningen av motorer. 3d utskrivna komponenter tillåter att kylkanaler kan byggas in i komlicerade komponenter med mycket små tekniska problem och till låg kostnad.

En konventionell Tokamak fusionsreaktor utnyttjar ett kraftigt magnetfält till att hålla det extremt heta plasmat samlat utan att det rör vid reaktorns väggar. Man har haft stora problem med många typer av instabiliteter där t.ex. plasmat inne ireaktorn plötsligt slår knut på sig själv så att inneslutningen förstörs och plasmat nuddar vid reaktorkärlet. Resultatet blir att plasmat förorenas och via strålning förlorar mera energi vilket leder till att plasmat kallnar och ingen fusionsreaktion är möjlig.

Det har visat sig att problemen har blivit lättare att hantera ju högre magnetfältstyrka man har.

Fusion_power_versus_field.png

Energivinsten d.v.s. förhållandet mellan insatt elektrisk energi till plasmat och den genererade fusionsenergin skalas med magnetfältet i tredje potens d.v.s. B³. Om det nu visar sig att det pålitligt går att konstruera magneter som är 10 ggr kraftigare än tidigare så ökar energivinsten med en faktor på 1000x vilket gör att reaktorn kan krympas kraftigt med samma energiutbyte som den tidigare generationens reaktorer. Resultatet är att reaktorn blir mycket billigare att bygga och ny teknik gör att reaktorn kan byggas modulärt vilket i hög grad förenklar service.

En fusionsreaktor av den beskrivna typen använder en blandning av Deuterium D och Tritium T som bränsle. Tritium är en isotop som inte finns på jorden i tillräckliga mängder. Däremot så kan man producera tritium genom neutronbestrålning av t.ex. Litium. Då en fusionsreaktor har startats så kommer den att producera mera tritium än vad den förbrukar d.v.s. man kan producera tritium för start av nästa reaktor o.s.v. Deuterium finns i jordens oceaner för hundratals miljoner års förbrukning. Om mänskligheten i en framtid efter hundratals miljoner års energiproduktion börjar lida brist på deuterium så finns det gasgiganter i solsystemet från vilka man kan utvinna deuterium…

Hur mycket bränsle skulle en 1000 MW fusionreaktor kräva jämfört med ett stort kolkraftverk med samma effekt? Kolkraftverket kräver ungefär 2,7 miljoner ton (2700000000 kg) kol per år. Ett motsvarande fusionskraftverk kräver ca 250 kg bränsle av vilket ungefär hälften är deuterium som finns i havsvatten och resten tritium. Man uppskattar att totalmängden tritium i hela världen idag är ungefär 30 kg. En fusionsreaktor kommer dock att producera tritium genom att bestråla Litium. Det behövs alltså en relativt liten mängd tritium för att starta reaktorn varefter den själv producerar det tritium den behöver och mer därtill.

Notera att det verkar sannolikt att extremt kraftiga magneter också kommer att göra det lättare att producera fusionsenergi med andra metoder. Jag tänker t.ex. på Bussards Polywell Polywell elektrostatiska fusionsreaktor.  Polywell reaktorn skalar i förhållande till B-fältet och radien med:

PfBR³

Det blir mycket intressant att se vilken effekt den nya teknologin har på fusionens område!

 

 

Nir Shaviv en intressant klimatforskare

28/11/2019

Jag har under ett antal år följt med Nir Shaviv i klimatdiskussionen. Shaviv hör till gruppen klimatforskare som, baserat på tung forskning och experiment, uppfattar att den egentliga drivkraften bakom klimatförändring genom historien är solen och inte t.ex. koldioxid.

Mitt intresse för Nir Shaviv ses kanske bäst i min vebbok (Science Fiction) ”Mars” där Nir Shaviv för ett antal år sedan figurerar i en klimatdiskussion under en färd till planeten Mars.

Nedanstående video (för personer som förstår engelska) är intressant och ställvis rätt rolig då Nir Shaviv är en bra talare!

Att stämma f-hålen på en fiol

27/10/2019

F-hålen på en fiol bidrar, då de är rått justerade, till att ge fiolen en oboeliknande klang. Jag var länge omedveten om denna typ av ton. Min son, yrkesviolinist, använde ett lånat högklassigt instrument ägt av någon av de finlandssvenska stiftelserna. Då jag provspelade instrumentet hörde jag tydligt strängens grundton som den låter på alla instrument men ovan på denna fanns en varm oboeliknande ton som ger en mycket trevlig karaktär åt tonen.

Bekantskapen med toppinstrumentet gav mig orsak till att börja söka efter den saknade tonfärgen. Rätt mycket experimenterande ledde mig fram till att tonen genererades av de svängande ”vingarna” vid f-hålen. Vingarna drivs av de stora svängande områdena som man hittar då man går från vingspetsen längs fiberriktningen (se bild). Förutsättningen för att vingarna skall fungera korrekt är att de är mekaniskt impedansanpassade till de svängande områden som driver dem. Min uppfattning är att det är möjligt att knacka sig till när f-hålsvingarna är korrekt injusterade, mera om detta nedan.

Fhålsvinge.png

Justeringsprocessen är:

  • Justera botten och lock så att tonen blir jämn och klar men lämna vingarna helt i fred. Vi vill att knacktonen då vi knackar från vingspetsen mot det drivande området skall vara högre än i det drivande området.
  • Om det drivande området klingar högre än tungan måste det slipas tills knacktonen är lägre än i tunga, Detta betyder sannolikt rätt mycket arbete med att få locket i balans på nytt d.v.s. alla kvadranter måste slipas på nytt.
  • Slipa mycket försiktigt, 5-10 drag max, en vinge som klingar högre än det drivande området. Effekten hörs mycket kraftigt men den tenderar att delvis backa tillbaka inom minuter till timmar. Det lönar sig att göra små justeringar över flera dagar och att lyssna noga. Var extremt noggrann med att inte slipa för mycket eftersom detta betyder att hela locket måste bearbetas före att vingens stämning skall vara möjlig.

Knackning för att mäta impedansanpassningen

Knacka försiktigt stegvis från spetsen av vingen mot det stora svängande området och lyssna på tonhöjden. För en korrekt justerad vinge vill vi ha ungefär samma knackningstonhöjd i vingen som i det svängande området, vi har då mekaniskt impedansanpassat de två svängande områdena. Vi justerar vingarna sist eftersom en justering kräver att vingens knackton före justering måste vara högre än drivområdets knackton. Vi knackar i många steg mellan områdena eftersom detta gör det lättare att uppfatta skillnader i tonhöjd.

Notera att då vi slipar vingen från baksidan med magnet så är effekten dramatisk. Börja med maximalt t.ex. 5 slipdrag med magneten och lyssna på resultatet. Om du slipar för mycket så lönar det sig att vänta några dagar innan man ger sig på de stora områdena för att kompensera. En slipad yta ger genast en rätt stor effekt strax efter slipningen, en effekt som klingar av delvis inder minuter, timmar och dagar. Om du har klantat så vänta några dagar eller veckor innan du jobbar vidare … det kan hända att problemet löser sig själv.

Vilken är skillnaden?

Vilken är skillnaden mellan en stämd vinge och en ostämd vinge? Jag gjorde ett enkelt test där jag stämde D-strängens vinge på min ”Klezmerfiol” som är en billig kines jag har jobbat kanske två år med att akustiskt stämma.

Jag spelade in tonen E på d-strängen eftersom jag uppfattar att denna ton på det här instrumentet har en kraftig pålagd ”oboeton”.  Jag spelade in ett antal stråkdrag med endast tonen E på programmet Audacity. Därefter lät jag programmet rita ut spektret för denna ton.

Fhål_D__raw.png

Vi ser att vi i den stämda tungan har ett mycket jämnt och kraftigt övertonsspektrum.

Följande skede var att lägga till massa i tungan så att den igen blir ostämd. Jag gjorde detta genom att limma maskeringstejp på tungan men inte över själva f-hålet. Resultatet är vara att massan ökar vilket gör tungan ostämd. Spektret mäts igen på samma sätt som tidigare.

Fhål_D_tejpat.png

Vi ser att övertonerna från fiolen kraftigt försvagades och tonen försämrades. Observera att de två första övertonstopparna dämpades med 9-10 dB vilket betyder att den absoluta ljudstyrkan minskar till en tiondel! Människans öras känslighet är dock logaritmisk vilket gör skillnaden mindre dramatisk men skillnaden är stor.

Notera!

Ovanstående spektra är inte helt representativa! En korrekt bild fås naturligtvis endast om jag spelar in den ostämda tungan innan den justeras varefter jag gör samma sak efter att tungan justerats. Problemet är att jag tänkte på att göra mätningen först då tungan justerats. En tunga till vilken ja lägger massa uppför sig naturligtvis inte exakt som den ursprungliga vingen som hade både mera massa men också mera styvhet.

Notera!

Det är skäl att gå mycket försiktigt fram. Justera i mycket små steg och låt instrumentet vila mellan justeringar och spela på instrumentet. Då du uppfattar att tonen är vad du vill ha är det skäl att sluta justera. Det är mycket lätt att bli alltför girig så att man förstör ett instrument genom att justera alltför långt varefter det inte längre går att backa!

Notera!

Jag uppfattar att det bästa sättet att lära sig att justera fioler är att utgå från t.ex. billiga kinesiska fioler i prisklassen 100 – 200 dollar på Ebay. Instrumenten är tekniskt väl byggda men ljudet på det ojusterade instrumentet är inget vidare eftersom fabriken sannolikt väljer ut väljudande instrument som säljs till högre pris.

 

Konspiration: Motstånd är lönlöst?

26/10/2019

Under det senaste året har man satt in en ny växel i klimatpropagandan. Man talar inte längre om den ”globala uppvärmningen” som blev ”klimatförändringen” efter att den förväntade katastrofen uteblev. ”Klimatförändringen” tillåter användning av ”muminväder” som propagandaverktyg. En muminväderleksrapport rapporterar: ”varmt, möjligen kallt, sol eller möjligen regn samt vind mellan syd och nord.” ”Klimatförändringen” eller ”klimatkrisen” som den nu heter när man bytt ut termen ger nu möjlighet att skrämma människor då det är varmt på sommaren, då det faller mera snö än normalt på vintern eller då vi inte har snö, då det regnar mer än normalt … eller mindre. Varje väderhändelse kan förknippas med ”klimatkrisen” som implicit naturligtvis har varit förorsakad av människan.

Jag skrev en insändare till Hufvudstadsbladet, som till min stora förvåning togs in, tack för det, som kritiserade tidningens ensidighet. Utgångspunkten var en ledare i tidningen den 4.10.2019 där ledarskribenten förvånar sig över att mer än halva befolkningen inte är villig att pruta på sin livskvalitet i klimatets namn. Jag konstaterade:

”Den kortsiktiga och inskränkta halvan av befolkningen som inte är villig att pruta på sin livskvalitet verkar förvåna HBL:s ledarskribent Tommy Westerlund i HBL 4.10.2019. Det kunde vara aktuellt för HBL:s ledarskribenter att plocka fram en stor spegel, tittar i den och att ställer sig frågan om de kanske har någon egen andel i detta.”

Tidningen har under det senaste året nästan dagligen haft helsidesartiklar om ”klimatkrisen” en kris som inte har någon som helst förankring i verkligheten. Klimatkrisen antas leda till att kustområden översvämmas, skördar minskar till följd av stigande temperatur och torka och oändliga mängder av klimatflyktingar flyr klimatkatastrofen … till Europa. Problemet är att ingenting av detta existerar i verkligheten. Havsytan stiger, som den gjort i århundraden, med 1-3 mm/år d.v.s. 10-30 cm per århundrade. Denna havsytehöjning dränker ingen och den är så långsam att ingen värdefull infrastruktur förloras eftersom infrastruktur som är hundratals år gammal inte har speciellt stort värde. En förutsättning för den antagna temperaturförstärkningseffekten i klimatmodellerna är att mängden vattenånga i atmosfären ökar vilket bör ge mera regn … statistiskt verkar kallperioder gå hand i hand med svår torka. Vi ser faktiskt många flyktingar men flyktingkrisen är nog främst förorsakad av överbefolkning och krig med aktiv hjälp från bl.a. oligarken George Soros som har producerat en pamflett med instruktioner om hur man tar sig in i Europa och vilka argument man skall använda för att få stanna. De kriser George Soros har fått till stånd tidigare har varit mycket lönsamma för honom och antalet döda han är orsak till  är det nog ur hans synvinkel inget att orda om. Shit happens!

Jag konstaterade:

”Vi har under några år sett en klimatpropaganda i alla media som skulle ha gjort Tiedonantaja d.v.s. de finska extremkommunisternas språkrör på 1970-talet grönt av avund. Propagandan har varit av en sådan kaliber att ingen tänkande människa kan undgå att notera att att det finns ett antal frågor som det inte är politiskt korrekt att kritisera ens i en bisats.”

Samhället satsar idag mycket stora summor på att lösa ett problem vars grunder aldrig på allvar har diskuterats i vårt samhälle utan ”problemet” har accepterats som gudagivet uppifrån. Klimathysterins ursprung hittar man i slutna kabinett bland världens superrika elit d.v.s. de vi ofta kallar oligarker med rötter som ligger mycket nära 1930-talets ”Tredje rike”. En viktig spelare har varit Romklubben som fungerar som elitens tankesmedja.  År 1991 publicerade Romklubben boken ”The first Global revolution” som naturligtvis beskriver diskussioner som går årtionden tillbaka i tiden. Vi hamnar på 1970-talet:

“In searching for a common enemy against whom we can unitewe came up with the idea that pollution, the threat of global warming, water shortages, famine and the like, would fit the bill. In their totality and their interactions these phenomena do constitute a common threat which must be confronted by everyone together.” (The First Global Revolution – A Report by the Council of the Club of Rome, p.75)

Översatt till svenska:

”Då vi sökte efter en gemensam fiende mot vilken vi kunde enas kom vi fram med idéen att nedsmutsning, global uppvärmning, vattenbrist, svält och liknande skulle fungera bra. Totalt sett och i samverkan så utgör dessa fenomen ett gemensamt hot som alla tillsammans måste möta.” (The First Global Revolution – A Report by the Council of the Club of Rome, sida 75)

Politiker har länge varit medvetna om att massorna lättast leds genom att hålla dem rädda så att politikerna som herdar kan rädda sin tacksamma hjord. Det spelar ingen roll om problemen är verkliga eller inte, det viktiga är att undersåtarna är rädda så att de accepterar de ”lösningar” eliten för fram. Den gemensamma nämnaren för alla de skapade ”problemen” är att det krävs en global organisation för att lösa dem.

Den globala regering man strävar efter kommer att kräva resurser och idealet är naturligtvis beskattning som världen accepterar som nödvändig och som samtidigt är outsinlig. En i praktiken outsinlig beskattningsresurs är världens energianvändning.

Ett extra lager byrokrati som har autoritet över nationalstaterna gör elitens grepp över världen fastare genom att världens beslutsfattare, då de är relativt få, kan köpas genom ekonomiska privilegier eller genom direkta mutor om det utlovade lyxlivet inte är tillräckligt. Hur det hela kan komma att utvecklas ser man då t.ex. George Soros verkar ha fri tillgång till möten med nyckelpersoner i FN och i EU. Soros är miljardär men han har aldrig demokratiskt valts till någon befattning varken  i FN eller i EU.

I Finland slösar vi bort hundratals miljoner Euro på t.ex. understöd till vindkraft som i praktiken är en värdelös form av energiproduktion eftersom den varierar slumpmässigt vilket gör att det krävs i praktiken lika mycket reservkraft för att säkerställa tillgången till energi då det inte blåser och ofta i vårt klimat samtidigt är kallt. De resurser vi har slösat bort på tusen år gammal teknik, vindkraft, har inte gett oss någon global teknisk fördel och investeringarna kommer ge mycket dålig avkastning om ens någon avkastning alls. Understöden till opålitlig bortkastad vindkraft mostsvarar ungefär kostnaden för de uppskattningsvis 4400 vårdare vi skulle behöva i åldringsvården.

Media utsätts idag för en stor ekonomisk press från främst internet. Varför skall jag betala för information jag själv gräver fram från nätet? Ofta kan jag tydligt identifiera källan som Radio/TV eller tidningen har använt, en källa jag har sett redan några dagar tidigare. Resultatet är naturligtvis att det finns en stark press att rationalisera och skära ner på antalet medarbetare. Då tidningens spalter fortfarande måste fyllas med något material för att det skall finnas köpare och prenumeranter så måste innehållet hittas, billigt, på annat håll. Mycket material finns idag färdigt i en form som i stort sett kan lyftas över i tidningen. Organisationer som WWF, Greenpeace och andra producerar färdigt material som är extremt billigt att använda. Problemet är dock att dessa organisationer naurligtvis inte gör arbetet gratis utan man driver sin egen agenda genom att man skapar sig gratis distributionskanaler. För att systemet skall fungera krävs att det finns färdigskrivna artiklar som dagens journalister kan ta i bruk under eget namn. Mycket bekvämt!

EU parlamentarikern Nils Torvalds kommenterade problemet med användning av obskyrt material som inte producerats av tidningen själv i samma nummer av Hbl som ledaren jag hänvisade till ovan. Problemet är alltså känt på högsta nivå men det är inte politiskt korrekt att påpeka att gratismaterial kanske inte alla gånger behöver vara fullt tillförlitligt eller neutralt.

Den 22.10 kommenterade Kristian Stenius mitt inlägg. Kommentaren gick i gammalt mönster där ingenting han skriver egentligen har något att göra med vad jag skrev. Jag citerar:

Konspiratioinsteoriere får inte ta över debatten (rubriken är sannolikt satt av Hbl). Lars Siléns hätska och dåligt underbyggda attack mot HBL:s sätt att skriva om klimat och energifrågor  (HBL debatt 13.10) kräver en kommentar … också jag ställde mig för tjugo år sedan tveksam till vindkraft … produktionsvariationerna kompenseras med reglerkraft och styrning av elkonsumptionen.” (min understrykning)

Vi är tydligen ganska överens då jag själv skrev: ”De subsidier man årligen ger till vind- och solkraft vilka kräver hundraprocentig kontinuerlig reservkraft, och således är värdelösa, motsvarar ungefär kostnaden för de 4400 vårdare man idag saknar.”

Kristian Stenius konstaterar också att elproduktionen i Finland då Olkiluoto 3 tas i bruk nästa år kommer att vara utsläppsfri till 90%. Det här är bra men problemet är att vad händer om Olkiluoto 3 tvingas stänga under vintern då vi har svår köld?

Vi skulle behöva gå mycket längre på kärnkraftens område. Vi har fyra reaktorer två i Lovisa och två i Olkiluoto som snart faller för åldersstrecket. De här reaktorerna måste relativt snabbt ersättas med nya kärnreaktorer men procerssen för att få tillstånd att bygga reaktorer är komplicerad och mycket dyr. Vi borde skapa en lagstiftning som säger att en reaktor som gått igenom tillståndsprocessen och som har fått drifttillstånd kan dupliceras som sådan med mycket lite byrokrati. Endast en helt ny modell såsom Olkiluoto 3, som är en prototyp, skulle behöva tillstånd enligt det tunga formuläret.

Det finns flera konstruktioner för små kärnreaktorer med en effekt på ca. 150 MW som till följd av sin storlek kan byggas så att de inte kan råka ut för härdsmälta (tänk Fukushima). Tanken med många små reaktorer är att kärnan med några års mellanrum byts mot en ny modul och den gamla renoveras på fabriken.  Små reaktorer av denna typ kunde placeras inne i tätorter för att automatiskt med mycket lite personal producera elektricitet och fjärrvärme. Utnyttjandet av reaktorns spillvärme höjer verkningsgraden till över 90% jämfört med de existerande reaktorernas verkningsgrad på ca. 40%.

Rubriken på Kristian Stenius inlägg ”Konspirationsteorier får inte ta över debatten” för osökt tankarna till den gröna rörelsens rötter:

Teknologie doktor Jarl Ahlbeck kommenterar Kristian Stenius analys i Hbl angående 90% utsläppsfri elproduktion år 2020. Ahlbeck skriver:

”Finland har under de senaste åren skrotat ca. 3000 MW egen elproduktionseffekt. Den är utkonkurrerad av billig import, subventionerad vindkraft och koldioxidhandel. Då elförbrukningen samtidigt har ökat har Finland vid sträng kyla och vindstilla ett effektunderskott på ca. 4000 MW (mer än två stycken Olkiluoto 3, min kommentar) som måste avklaras genom import. Importeffekten är cirka 1500 MEW från Ryssland mestadels fossil kondenskraft på natten då förbrukningen är låg , plus ca. 2500 MW vattenkraft från Sverige och Norge.”

Kristian Stenius kommentar att man också styr konsumtionen betyder att vi medvetet har börjat vandringen mot att bli ett u-land. Vill vi faktiskt ha en situation där jag som konsument kontinuerligt måste kontrollera energipriset för att jag skall våga sätta på tvättmaskin eller en situation där eltillgången områdesvis stängs av (förr kallades detta ransonering)? Saken blir inte bättre av att eliten nog förväntar sig rätt att använda privatflygplan, ha tillgång till många bostäder och ett energifotavtryck som kan vara tiotals gånger större än för Medelsvensson.

Rätt komponent och fel komponent!

23/10/2019

Jag har fått lasern för min vibrationsmätare för fiol. Efter att ha experimenterat med lasern bl.a. byggt en strömkälla med konstant ström (ca. 20 mA) så har det visat sig att lasern speciellt vad gäller den inbyggda ljusdetektorn inte uppförde sig som väntat. För att komma vidare med felsökningen beslöt jag att öppna en sensor, jag har fem stycken, för att kontrollera att ljusdetektorn faktiskt existerar. Det finns många exempel på att ljusdetektorn lämnats bort av kostnadsskäl medan anslutningsbenet finns kvar.

Jag slipade försiktigt bort toppen av laserkomponenten med hjälp av en diamantfil och tittade på innanmätet i mikroskop.

P1000885.JPG

Laserchipen i halvledarlasern är lödd till ett vertikalt ”torn” i metall.  Tornet är den positiva polen. Den andra polen är lödd med guldtråd till ett av benen på komponenten, benet syns till vänster i bilden.

Ljusdetektorn vars ursprungliga uppgift har varit att mäta laserns intensitet kan ses i följande bild då vi fokuserar om mikroskopet.

P1000886.JPG

Ljusdetektorn finns i botten av komponenten. Den ena polen är igen lödd direkt till den positiva stommen och den andra polen är lödd med guldtråd till  ett eget ben.

ADL-65052TL_laser.png

Laserns datablad visar hur helheten fungerar. Halvledarlasern är dioden LD som matas från ben nummer två i framriktning. För att inte bränna lasern måste den drivas med konstant ström ca. 20 mA.

Den andra dioden PD är backad och den används som fotodetektor. Strömläckaget genom den backade detektordioden är proportionell mot ljusintensiteten.

Man får en bild av dimensionerna då man noterar att diametern på den fönsterförsedda delen är 3,55 mm. Man ser de aktiva komponenterna med en bra lupp men mikroskop är att föredra.

Slutkommentar

Det ser ut som om den laserkomponent jag beställde är äkta vilket betyder att jag måste fundera vidare på varför jag inte får det resultat jag förväntar mig.

Orsaken till att jag skar upp lasern var att jag i något skede beställde ett antal TIP120 effekt darlingtontransistorer. Transistorerna har legat en tid i miljonlådan och jag tänkte använda en TIP120 eftersom den, det är en darlingtontransistor, har hög strömförstärkning på över 1000. Konstruktionen fungerade inte riktigt som väntat varför jag mätte den och fick strömförstärkningen hfe=100. Då jag tittade närmare på transistorn märkte jag att förpackningen också var fel d.v.s. de kära kineserna hade antagligen köpt en sats konventionella NPN effekttransistorer billigt och därefter ändrat typangivelsen till TIP120 som är något dyrare. I detta fall blev jag alltså blåst … smile!

Att behandla symptom men inte orsak. Relativ och absolut risk (statiner)

08/10/2019

Vi lever i en intressant tid då snart varje äldre person ordineras statiner oberoende av om medicinen egentligen ”behövs” eller inte. Statinerna är den grupp av mediciner som har hämtat in mest pengar någonsin till läkemedelsindustrin. Frågan uppstår då i vilken grad den extrema statinordinationen är business och i vilken mån den är medicinskt motiverad.

Jag hittade en intressant kalkylator för beräkning av risken för hjärtproblem.

Jag plockade fram lite utgångsdata för friska personer:

Totalt cholesterol: 200 – 239 mg/dl på gränsen till hög.

LDL:  <100 mg/dl,  100 – 129 nära optimal.

HDL: <40 mg/dl risk, 40 – 59 mg/dl ju högre dess bättre, >60 mg/dl skyddar mot hjärtproblem.

Blodtryck Systoliskt: 120

Blodtryck Diastoliskt: 80

Det är intressant att notera att om jag använder data från NIH (National Institute of Healt) och använder ”optimala” nivåer så rekommenderar kalkylatorn alltid medelhög eller hög dos statiner.

Jag lägger in följande värden:

HDL (bra kolesterol) = 100 mg/l  då rekommendationen säger att HDL över 60 skyddar mot hjärtproblem och stroke.

Totalt kolesterol lägger jag till 199 mg/dl då rekommendationen är optimalt mindre än 200 mg/dl.

Min ålder sätts till 65 år. Jag gissar att åldern oberoende av andra värden ger rekommendationen ät moderat eller mycket statiner.

Systoliskt blodtryck sätts till 120 vilket är normalt för alla åldrar.

Diastoliskt blodtryck sätts till 80 vilket är normalt för alla åldrar.

Dessutom säger jag att jag inte äter blodtrycksmedicin och jag har inte diabetes d.v.s. allting bör vara helt normalt och kalkylatorn ger svaret:

Statinrekommendation

Sorry men jag uppfattar kalkylatorn som bondfångeri.

Om vi accepterar resultatet så ser vi att risken för hjärtattack på årsbasis ligger på ungefär 0,75% d.v.s. mindre än en person på hundra uppskattas råka ut för en hjärtattack. Den absoluta risken ovan är strax under 1/130 för en icke letal hjärtattack. Om statinernas relativa riskminskning antas vara ca. 30% så betyder detta att risken då statiner används minskar till ungefär 0,525% d.v.s. ungefär 1/190 per år.  För att vi skall spara ett enda människoliv behöver vi då behandla ungefär 400 sannolikt friska personer med statiner. Forskning visar att användning av statiner sannolikt i viss mån minskar risken för hjärtattack eller blodpropp i hjärnan men den totala dödligheten i statingruppen minskar inte d.v.s. andra dödsorsaker som sannolikt beror av statinerna dyker upp i stället.

Vi vet att statiner kan ha allvarliga biverkningar och att en betydande del av användarna kan få allvarliga bieffekter. Bieffekterna kan också vara dödliga t.ex. till följd av blockering av produktionen av CoQ10 som är nödvändigt för energiproduktionen i hjärtat. Resultatet kan vara plötsligt hjärtstopp. Det finns indikationer på att läkemedelsindustrin manipulerar data om hur vanliga dessa biverkningar är, metoden är pre-screening d.v.s. försökspersonerna sätts på kortvarig behandling och patienter som i detta skede visar bieffekter tas inte med … forskningsfusk!

Vilka är då biverkningarna? Listan nedan är inte komplett.

  • Muskelsmärtor som kan påminna om träningsvärk men som i vissa fall kan vara invalidiserande.
  • Muskelskador vilka som biverkning kan ge njurskador då nedbrytningsprodukterna skall elimineras. Muskelskadorna kan också bli permanenta.
  • Nervskador som kan försvåra användninga av t.ex. fingrar. Sannolikt en följd av att skyddet runt nerver delvis försvinner/skadas (fetter).
  • Minnesproblem inklusive total förlust av närminnet. Normalt är problemet temporärt men det kan återkomma om statinanvändningen fortsätter.

Problemet med ovanstående lista är att de ofta av läkare tolkas som symptom på normalt åldrande.

Finns det alternativ till användning av statiner?

Världens kanske främsta kemist någonsin, Linus Pauling, som till följd av bredden i sitt tänkande har fått två personliga Nobelpris har rätt övertygande visat vad som är orsaken till kranskärlssjukdomarna mänskligheten idag lider av. Paulings förklaring visar att uppbyggnaden av plack i artärerna är en följd av ett underliggande problem inte orsaken. Att blockera en för människan livsviktig produktion av kolesterol är att behandla symptomen och inte den underliggande orsaken till problemen.

Bakgrund exempel från djurvärlden

Det finns ett litet antal djurarter som i likhet med människan har förlorat förmågan att producera C-vitamin ur glokos (socker). De stora aporna, marsvinet och någon fladdermus har en genetisk defekt i det sista skedet av C-vitaminsyntesen som gör att C-vitamin inte bildas utan det måste tillföras genom maten.

Experiment med marsvin visar att då man minskar mängden C-vitamin i Marsvinets kost så utvecklar djuret samma kranskärlsskador som en människa d.v.s. kranskärlen blockeras och djuret kan dö av hjärtattack precis som en människa.

Man har uppskattat att en Gorilla via maten, den äter under nästan hela sin vakna tid, sätter i sig ungefär fem gram C-vitamin per dag. Gorillor i fångenskap tenderar att få bristfällig mat och lider av stress vilket man vet att det höjer C-vitaminbehovet. Resultatet är C-vitaminbrist som leder till blockering av kranskärlen och eventuellt hjärtattack och död.

Koppling till skörbjugg

Akut brist på C-vitamin leder till skörbjugg. Skörbjugg har många symptom av vilka några ges nedan:

  • Ger upphov till svår depression
  • Tandlossning då produktionen av kollagen stoppar eftersom kollagenproduktionen i kroppen kräver C-vitamin. Kroppen består till 25-30% av kollagen som är det ”limämne” som håller ihop kroppen.
  • Ledproblem eftersom slitytorna i lederna kräver högklassigt kollagen som inte produceras.
  • Ryggproblem som uppkommer bl.a. då kollagenet blir av så dålig kvalitet att kuddarna (diskarna) mellan ryggradens kotor inte klarar belastningen utan det uppstår diskbråck. Diskbråck kan vara extremt smärtsamt om nerver hamnar i kläm eller kommer i kontakt med bråckytan.
  • Slumpmässiga blånader på olika delar av kroppen uppstår till följd av att det kollagen som behövs i blodådrorna är av så dålig kvalitet att ådrorna läcker med blånader som följd.
  • Hjärnblödning om läckaget sker i hjärnan.

Listan kan göras ännu längre eftersom kollagenet har en ytterst central roll i kroppens funktion. Man har uppskattat att det tog läkarvetenskapen över 700 år att acceptera att skörbjugg kunde botas med C-vitamintillskott t.ex. genom att äta cittrusfrukter. Det är då inte speciellt förvånande att vi ser mängder av sjukdomar som i grunden kunde kallas kronisk skörbjugg men som läkarvetenskapen inte accepterar.

Den rekommenderade C-vitaminmängden idag enligt Amerikanska normer är 50-100 mg. Mängden är tillräcklig för att eliminera de akuta bristsymptomen och snabb död men frågan är om mängden är tillräcklig för att förhindra skador vid långvarig brist (om vi antar att t.ex. 75 mg per dag leder till kronisk C-vitaminbrist).

Uppskattning av C-vitaminbehov

Det är rätt enkelt att göra en uppskattning av hur mycket C-vitamin det behövs för att kroppen skall må bra. Det finns koncensus på att kroppen förnyas rätt fullständigt på ungefär sju år. Man uppskattar att kroppen består till 25-30% av kollagen som således också måste förnyas i samma takt. Vi kan då enkelt uppskatta den dagliga kollagenproduktionen på följande sätt om vi antar en kroppsvikt på 80 kg (80 000g):

Kollagenprod = 0,3*80000/(7*365)

Kollagenprod = 9,4 g/dag

f2f618_w

Bilden visar en kollagenfiber som består av tre sammansvetsade proteinfibrer.

Kollagen bildas genom polymerisering (kemisk sammansvetsning) av tre proteinfibrer. En fiber svetsas till en granne vart tredje varv. Då vi tittar på det bildade kollagenet så ser vi att mängden C-vitamin (som förstörs vid processen) som behövs för att tillverka perfekt kollagen är ungefär densamma som vikten av det bildade kollagenet. För att bilda perfekt kollagen så förbrukar kroppen således enligt ovanstående beräkning ungefär 9 gram C-vitamin per dag.

Vi ser att det finns en klar konflikt mellan ovanstående beräkning och den rekommenderade dosen på 75 mg. Beräkningen visar att vi för att producera högklassigt kollagen behöver ca. 120 ggr mera C-vitamin än vad läkarvetenskapen anger. Linus Pauling som levde till 93 års ålder drog sina egna slutsatser och konsumerade 18 gram C-vitamin per dag med motiveringen att upp till 50% av C-vitamindosen förstörs i tarmen.

Det är självklart att kollagen bildas också då det är brist på C-vitamin men kvaliteten blir allt sämre. Vi såg ovan att optimalt producerat kollagen kräver ca. 9 gram C-vitamin per dag. Om det inte finns tillräckligt C-vitamin så bildas kollagen men polymeriseringen försämras d.v.s. fibrerna sitter allt sämre ihop. I stället för en stadig kollagenfiber bildas fluffig ”vadd” som inte klarar mekanisk belastning. Vid en C-vitamindos på 75 mg per dag ser vi att ungefär en svetspunkt av hundratjugo är svetsad. Vid den nedre gränsen strax innan en människa får akut skörbjugg är ungefär en svetspunkt på tvåhundra svetsad.

Vilka är de kroniska följderna av C-vitaminbrist?

Man kan vänta sig att kronisk C-vitaminbrist ger liknande symptom som akut skörbjugg men processen fortskrider långsamt över år eller årtionden. Vilka ”ålderssymptom” ser vi i befolkningen?

  • Alla tandläkare kontrollerar vid varje besök tänderna för att detektera tandlossning. Tandlossning är epidemisk bland äldre människor i vårt samhälle. Ä detta en följd av kronisk skörbjugg?
  • Min personliga gissning är att socker endast är en delorsak till att det bildas hål i tänderna. En annan orsak är att C-vitaminbrist lämnar tänderna oskyddade mot bakterieangrepp då de porösa kanalerna i tänderna inte på ytan skyddas av kollagen.
  • Ledproblem. Är detta ett symptom på kronisk skörbjugg.
  • Ryggproblem. Är detta ett symptom på kronisk skörbjugg?
  • Depression. Vi ser epidemisk depression i vårt samhälle. Är detta ett symptom på kronisk skörbjugg?
  • Hjärtproblem. Är detta ett symptom på kronisk skörbjugg?

Sambandet mellan kransartärssjukdomar och C-vitaminbrist

Kransartärerna arbetar under högt tryck och stora mekaniska rörelser. Detta kräver en god kvalitet hos det kollagen som håller ihop blodådern. Då kollagenkvaliteten vid C-vitaminbrist börjar likna vadd eller poröst tyg uppstår det mikroläckage. Kroppen gör då temporära reparationer av läckaget genom att plugga igen läckan med vax (kolesterol). Då kroppen senare har tillräckligt mycket C-vitamin så kan skadan repareras permanent med kollagen. Vid kronisk C-vitaminbrist kommer aldrig den dag då det finns tillräckligt C-vitamin för en bestående reparation. I stället uppstår nya mikroskador som kroppen igen pluggar igen med kolesterol … med åren kommer så småningom hela den skadade ådern att fyllas med kolesterol (fett) och resultatet kan bli en hjärtattack. Om vi då vi har C-vitaminbrist använder t.ex. Statiner för att förhindra kollagenproduktion så leder detta till att kroppens reservsystem för reparation av skador på blodådror skadas. I stället för ”blodpropp” i hjärtat eller hjärnan ökar då risken för t.ex. hjärnblödning som är mycket dödligare än en blodpropp.

Enligt ovanstående resonemang är alltså högt kolesterol kroppens sätt att reparera skador förorsakade av C-vitaminbrist. Om vi medicinerar mot kolesterolet så angriper vi endast ett symptom och resultatet kan bli svåra skador på hjärna, nerver e.t.c. eftersom kolesterol har många viktiga funktioner i kroppen.

Notera att socker konkurrerar om samma kanaler genom cellmembranen som C-vitamin använder för att komma in i en cell. Dagens epidemi av typ 2 diabetes och därigenom förhöjd blodsockernivå kan förväntas försvåra en redan existerande C-vitaminbrist.

Hur ersätta Statiner och bota den underliggande orsaken

Vi kan bota den underliggande C-vitaminbristen genom att äta mera C-vitamin. Behovet är flera gram per dag utspritt över dygnet (ingen engångsdos). Problemet är dock att en delvis blockerad blodåder fortfarande är blockerad även om vi äter mera C-vitamin. Vi måste ge kroppen möjlighet att eliminera placket.

Linus Pauling konstaterade då placket kom på tal att det för varje fysikalisk kemist är självklart hur placket kan elimineras.

Placket är kemiskt fäst i blodåderväggen. För att placket skall kunna elimineras måste fästpunkterna neutraliseras så att inte kolesterol på nytt fastnar i blodåderväggen. Pauling konstaterade utgående från plackets och blodåderväggens kemiska struktur att det behövs L-Lysin för att neutralisera fästpunkterna. Resultatet blir att placket långsamt löses bort och transporteras till levern där det förbränns.

Pauling/Rath protokollet för att eliminera kranskärlssjukdomar är mycket enkelt:

  • 6-9 gram C-vitamin taget över dagen (inte som en enkel dos)
  • 6-9 gram L-lysin taget över dagen
  • Prolin 1-1,5 gram

Det finns mängder av rapporter att protokollet fungerar och att lindring för t.ex. angina pectoris fås inom dagar till veckor beroende av hur svåra blockeringarna var. Några exempel på effekten av Pauling Rath protokollet hittas här.

Observera att protokollet endast innehåller billiga och inte patenterbara komponenter. Själv äter jag ca. 5 gram C-vitamin per dag, mera om jag känner symptom på t.ex. förkylning. Jag köper C-vitamin kilovis. Ett kilogram C-vitamin kostar ca. 25 Euro. Jag beställer C-vitamin över nätet antingen från Polen eller från England. Lysin kostar 50-80 Euro per kg och Prolin kostar ca. 100 Euro per kg. En några veckors kur kostar således en spottstyver jämfört med konventionell behandling. Den enda kända bieffekten av stora doser C-vitamin är gaser och lös mage. Om dessa symptom uppträder så experimenterar man fram en lägre dos som eliminerar problemet.

Linus Pauling världens enda ensamma dubbla nobelprisvinnare och mottagare av tiotals hedersdoktorat diskuterar orsakerna till kardiovaskulära sjukdomar och hur dessa rätt enkelt kan botas. Linus Pauling fick hela läkarskrået emot sig men det finns otaliga exempel på att Pauling Rath protokollet fungerar och de underliggande orsakerna till sjukdomen elimineras i stället för att som idag behandla symptomen. Dagen läkarvetenskap är en industri som är flera gånger större än telecomindustrin. Onödig behandling av kardiovaskulära sjukdomar i form av ballongutvidgning, statiner e.t.c. omsätter hundratals miljarder dollar per år.

 

En intressant berättelse om Statinskador hittar man på bloggen Space Doc.

Dr. Duane Graveline läkare för bl.a. astronauter på NASA började efter rekommendation från sin egen (!) läkare efter en hälsokontroll äta statiner. Artikeln är en beskrivning av vad som hände under flera år fram till Dr. Duane Gravelines död.

Att leka jurist!

24/08/2019

Jag fick nyss ett intressant brev på posten från Polisen, en ordningsbot på 170 Euro. Jag hade enligt polisen kört 72 km/h på en plats där hastighetsbegränsningen är 60 km/h. Överhastigheten är då 12 km/h vilket enligt trafiklagens 103 § ger 170 Euro i böter om överskridningen är under 15 km/h.

IMGP6220.JPG

Så här ser situationen ut då jag åkte och kontrollerade platsen ikväll. Saken verkar skenbart rätt klar vi har en tydlig skylt med hastighetsbegränsning 60 km/h eller hur och strax på andra sidan av korsningen finns en kamera och sensor i vägen (sensorn också efter korsningen)?

Om jag kommer körande från Sjundeåhållet så är Sjundeåvägens hastighetsbegränsning 80 km/h som tar slut vid anslutningen till riksväg 51 det finns alltså inget trafikmärke som anger att det skulle vara 60 km/h begränsning om jag svänger från Sjundeå mot Hangö. Tolkningen är då att den allmänna hastighetsbegränsningen i Finland utanför tätort avgör hastigheten efter korsningen då man svänger mot hastighetskameran. Notera att den aktuella hastighetskameran är den som är längre mot höger i bilden (det finns två hastighetskameror i bilden). Kameran närmare korsningen fångar bilar i riktning mot Helsingfors.

IMGP6224.JPG

Notera att jag då jag kommer från Sjundeåhållet har 80 km/h begränsning men trafikmärke, triangel,  för förkörsrätt för bilar på riksväg 51. Det finns inget trafikmärke som anger att hastigheten skulle vara begränsad till 60 km/h om jag svänger från Sjundeå mot Hangö/Ekenäs en bit längre fram kanske 200 m finns en hastighetsbegränsning på 100 km/h. Enligt trafiklagen bör då tolkningen vara att hastighetsbegränsningen efter korsningen i riktning Hangö då är 80 km/h. Resultatet är alltså att trafikkameran har mätt hastigheten på min bil till 72 km/h på ett område där 80 km/h är tillåten hastighet. Jag känner att glorian på mitt huvud riktigt lyser då jag har kört fint och försiktigt. Det är kanske skäl att notera att lagen knappast tillåter att bilar som kör längs längs 51 mot Hangö har en annan hastighetsbegränsning än de bilar som svänger till 51:an från Sjundeå mot Hangö. Om bilar på 51:an och bilar som svänger mot Hangö från Sjundeå är lika inför lagen så betyder detta att hastighetsbegränsningen efter vägskälet är 80 km/h och inte 60 km/h helt enligt trafiklagen.

Kontroll #1

Då man befinner sig på den plats där den första filden är tagen och tittar över riksväg 51 ser man en sidoväg med hastighetsbegränsningen 30 km/h som är ansluten till riksväg 51.

IMGP6229.JPG

Hastigheten på riksväg 51 har ändrats till 80 km/h mellan Sjundeåvägens avtag och bildens avtag. Hastighetsbegränsningen vid en sväng till höger mot Helsingfors är inte angiven med trafikmärke till 80 km/h utan det är självklart att vägtrafiklagens allmänna begränsning gäller d.v.s. 80 km/h. Vi ser tydligt att trafikplanerarna har varit medvetna om detta. Om jag vill svänga till vänster mot Hangö så kör jag i den riktningen in i ett område med hastighetsbegränsningen 60 km/h varför man där slarvigt satt en hastighetsbegränsningsskylt 60 km/h på vänster sida av vägen för att påminna bilar som svänger från sidovägen att hastighetsbegränsningen är 60 km/h och inte 80 km/h. Den korrekt placerade, på höger sida, hastighetsbegränsningsskylten för korsningsområdet  finns en bit upp i backen till vänster om bilden. Slutsats: Om hastighetsbegränsningen är annan än den allmänna hastighetsbegränsningen på 80 km/h så skall detta anges med skylt. Om skylten inte finns så gäller den allmänna hastighetsbegränsningen d.v.s. 80 km/h.

Kontroll #2

På väg till övervakningskameran kanske 5 km i riktning mot helsingfors finns en motsvarande T-korsning mellan Isonsuontie och riksväg 51. På riksväg 51 är hastighetsbegränsningen 80 km/h och på Isonsuontie så är begränsningen 60 km/h.

IMGP6219.JPG

Notera triangeln som visar att 51:an har förkörsrätt. Däremot finns det i likhet med Sjundeåvägsavtaget ingen skylt som anger hastighetsbegränsning. Om jag svänger till höger i bilden så antas 51:an ha hastighetsbegränsningen 80 km/h eftersom inget annat anges.

Det kan vara intressant att notera att kameran som mätte min hastighet tidigare fanns framför korsningen d.v.s. i ett område som otvivelaktigt har 60 km/h begränsning enligt klar markering med trafikmärke. Då man senare ville ha en kamera också före korsningen i riktning mot Helsingfors så kombinerade man tydligen strömmatningen och dataförbindelsen för båda kamerorna (kostnadsskäl?) vilket ledde till att den ena kameran plötsligt befinner sig i 80 km/h område men bötfäller enligt 60 km/h begränsning.

Det blir intressant att se vilken effekt mitt klagomål kommer att ha. Jag kommenterar klagomålet senare då jag får svar från polisen.

Nyckelharpa i barnstorlek justering

03/06/2019

Jag har byggt en barnharpa med mensuren 340 mm i huvudsak efter Sören Åhkers ritningar. Sören är en trevlig person som det är lätt att kommunicera med och samtidigt en av de nyckelhapsbyggare som regelbundet har fått mycket gott betyg för sina harpor. Avsikten med bygget är att undersöka om det är lättare eller svårare för en fiolspelman att spela på en mindre harpa där mensuren ligger betydligt närmare fiolens. Personligen har jag störts av att spela på en fullstorleksharpa då det gäller att spela i det högre registret d.v.s. det register där man på en fiol skulle spela på E-strängen. Klaviaturens storlek på en stor harpa leder till stora handrörelser motsvarande lägesspel på en stor altfiol.

IMGP5971.JPG

Bilden visar den nya barnharpan i relation till min fullstora harpa. Klaviaturen är ca. 50 mm kortare än klaviaturen på den stora harpan. En fullvuxen hand bör då ha betydligt bättre räckvidd på den lilla harpan är på en harpa av full storlek.

Följande skede i byggprocessen blir nu att i små steg börja justera in harpan. Min uppfattning om instrument är att ett bra instrument är ett instrument där man har lyckats eliminera så många fel som möjligt.  Jag hoppas kunna dokumentera felsökningsprocessen med ljud och bild i ett antal kommande artiklar.

Vilka fel har jag noterat i detta skede

Mina finstämmare för Cello (3/4 – 4/4 storlek) är för små. Detta gör att rörelsen i finstämmaren blir mycket liten innan strängens ändkula rör i stränghållaren. Min tanke är att jag byter till större finstämmare (storlek 4/4 cello) då de levereras efter någon vecka. Alternativet är att korta av stränghållaren en aning. Byte av finstämmare uppfattar jag vara enklare och mera rationellt i detta skede då stränghållaren redan är ytbehandlad. Det var naturligtvis en miss från min sida att inte i tid upptäcka att 3/4-cello finstämmarna egentligen är för små. Jag kan leva med detta problem en kort tid.

A-strängen fungerar i princip rätt bra men tonen är inte så brilliant som jag skulle vilja ha den. Detta justeras i ett senare skede.

D-strängen (jag stämmer C-G-D-A räknat från basen inte CGCA vilket är traditionellt) marginellt användbar men den tänder dåligt. Justeringen av G-strängen kommer också att påverka D-strängen positivt. Orsaken till att jag stämmer CGDA är att fingersättningen då är lika som på fiol vilket gör det lättare att spela både nyckelharpa och fiol.

G-strängen tänder mycket dåligt. Mycket ”murrig” och ”sträv” i tonen.

Det första steget blir att justera ljudpinnens plats för att hitta möjligast god ton utan andra justeringar. Det här steget är viktigt eftersom man vet att ljudet kan förändras kraftigt till följd av väldigt små ljudpinneförflyttningar. Jag vill inte göra oåterkalleliga justeringar på instrumentet innan ljudpinnejustering har gjorts eftersom senare förflyttningar av ljudpinnen annars kan leda till behov av ytterligare helt onödigt slipande.

Jag kommer att börja med att försöka få G-strängen att fungera korrekt och senare justera D- och A-strängarna. Det är möjligt att A-strängen fixar sig själv då man får G- och D-strängarna att fungera.

Det första steget i justeringen av G-strängen blir (om det behövs … vilket är sannolikt) att kontrollera och efterjustera kanalen mellan halsen och basbjälkens övre ända. På en fiol blir tonen väldigt torr och sträv om motsvarande område är för tjockt/styvt. Den här barnharpans nyckellåda har konstruerats så att det finns plats att slipa den kritiska övre basbjälkekanalen. Utrymmet mellan lock och nyckellåda i min fullstora harpa är för litet för att tillåta efterjustering genom inre slipning. Bara den lilla harpan fås spelbar så kan jag plocka isär den stora harpan och modifiera den så att den effektivt kan efterjusteras.

Om erfarenheterna från fioler går att applicera så kan det också vara värt att tunna ut området strax ovanför bassidans f-hål. Dessa förändringar bör tydligt förbättra G-strängens respons.

Om D-strängen efter justeringen av G-strängen blir för svag (relativt sett) så brukar man kunna förstärka tonen genom att slipa området några centimeter ner från bassidans  f-hål.

Också stallet kan justeras men min erfarenhet är att inre graduering ger betydligt starkare effekt än stallsjustering. Om andan faller på justerar jag eventuellt också stallet då harpan i övrigt börjar vara OK.


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday & Wednesday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares interesting news about TED, TED Talks video, the TED Prize and more.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: