Archive for the ‘Vindkraft’ Category

Intressant att bli sannspådd

27/09/2020

År 2002 skrev jag artikeln Vår framtida energiförsörjning som publicerades i Ekonomiska samfundets tidskrift. I artikeln diskuteras olika alternativ för hur vår framtida energiförsörjning kan säkras.

Artikeln diskuterar fossil energi, vindkraft och modulär fjärde generationens kärnkraft i form av små industriellt producerade modulära kärnreaktorer. Det var en stor glädja att för några dagar sedan se att min forna arbetsgivare VTT (Valtion Teknillinen Tutkimuskeskus/Statens tekniska forskningscentral) nu planerar små modulära kärnreaktorer avsedda för värmeproduktion i t.ex. städer. I likhet med de av mig beskrivna (dock inte min idé utan teknik som i sakkunnigkretsar aktivt diskuterades 2002) reaktorerna är små modulära reaktorer helt skyddade mot härdsmälta genom att de är små. En tillräckligt liten reaktor med en termisk effekt på t.ex. 150 MW kan stoppas totalt utan tillgång till kylning eftersom reaktorn har en tillräcklig yta för att passivt kunna kylas.

Då man skalar upp effekten på en reaktor så stiger effekten i princip med kuben på reaktorstorleken medan den passiva kyleffekten stiger med kvadraten på effekten. Om vi tar ovanstående 150 MW termiska reaktor som exempel och tänker oss att vi fördubblar radien på reaktorkärnan så kommer effekten att öka med 2*2*2 ggr (8x) medan ytan ökar med 2*2 ggr (4x). Efter förändringen har den nya reaktorn en effekt på ca. 1200 MW termisk effekt vilket ger ca. 550 MW eleffekt d.v.s. något mellan en Lovisa- och en Olkiluotoreaktor. Effekten är så hög att aktiv kylning behövs under lång tid, d.v.s. några veckor, efter att reaktorn stoppats för att reaktorkärnan inte skall skadas av eftervärmen från radioaktiva sönderfallsprodukter i bränslet. Om kylningen bryts kommer reaktorn att förstöras vilket man såg i Fukushima. Reaktorerna klarade jordbävningen men tsunamin slog ut nödkylningen vilket ledde till härdsmälta till följd av reaktorbränslets eftervärme i de stoppade reaktorerna.

En liten modulär reaktor konstrueras så att den inte skadas om man tvingas stoppa den plötsligt till följd av kylproblem. Då bränslet efter några år har förbrukats så byts inte endast bränslet utan den centrala kraftverksmodulen inklusive bränsle byts mot en ny modul och den gamla modulen returneras till fabriken för kontroll, service och bränslepåfyllnad.

Nya myndighetsdirektiv behövs

För att små modulära reaktorer skall kunna konkurrera med stora reaktorer behövs ny lagstiftning där en typgodkänd reaktor skall kunna installeras i princip helt utan byrokrati om en likadan reaktor har godkänts tidigare av strålskyddsmyndigheterna. Det är självklart absurt att en liten reaktor som serietillverkas skulle kräva år av underhandlingar mellan energiproducenten och strålskyddsmyndigheterna.

Man kan jämföra situationen med försäljning av bilar. Man typgodkänner normalt inte varja bil för sig utan en viss bilmodell godkänns och samma godkännande används på alla bilar av denna modell då de säljs till kund.

Vindkraft, berg av avfall

Jag konstaterade i artikeln ”Vår framtida energiförsörjning” att om man går in för en storskalig utbyggnad av vindkraften så kommer man att stå inför ett ofantligt berg av problemavfall. Kraftverksvingarna är svåra att återvinna och lösningen i t.ex. USA är att kapa vingarna i sådana bitar att de kan transporteras och därefter grävs skrotet ner i marken …

Bloggen Watts Up With That WUWT hade nyligen ett inlägg om det skrotberg de ”gröna” energikällorna windkraft och solkraft ger upphov till. Notera att ett blad till ett stort vindkraftverk motsvarar vingen på en jumbojet dock så att vindkraftverkets vinge väger betydligt mer.

Wind turbines generate mountains of waste

Finska länkar till modulära reaktorer:

Pienet modulaariset ydinvoimalat.

Pienet modulaariset lämpövoimalat.

VTT ja pienet ydinlämpövoimalat.

Det blev sant det som sades

12/02/2020

Jag skrev en artikel  ”Vår framtida energiförsörjning” som ingick i Ekonomiska samfundets tidskrift nr. 1 år 2002. Olika alternativ till vår energiförsörjning diskuterade däribland vindkraften som jag hade bl.a. följande kommentar till. Notera att jag inte är någon a’ priori motståndare till vindkraft utan jag har på slutet av 1980-talet varit delägare i ett företag vars affärsområde var planerat att vara bl.a. modern vindkraft. Av olika orsaker förföll dessa planer men området är något jag har tittat mycket noga på under åren … både positiva och negativa sidor.

Angående vindkraften som alternativ skrev jag 2002 alltså för nästan tjugo år sedan:

Mänskligheten uppskattas under de närmaste årtiondena behöva bygga ungefär 1500 MW (tänk ett stort Olkiluoto III kärnkraftverk) per vecka. I siffran ingår inte den tilläggskapacitet som behövs i den tredje världen för att man skall kunna höja levnadsstandarden. Olika alternativ till denna utbyggnad diskuterades. Gällande vindkraft konstaterade jag:

Antag att vi vill tillfredsställa detta effektbehov genom att bygga ut vindkraft. Vi kommer då att behöva färdigställa ungefär 1500 st vindkraftverk med effekten 3 MW per enhet per vecka. Antalet vind­kraftverk bygger på ett årseffektmedeltal på 30% vilket sannolikt är alltför optimistiskt. För dessa vin­dkraftverk behöver vi reservera antingen nittio kvadratkilometer mark eller en motsvarande yta grunda kustvatten per vecka. Havsbaserade vindkraftverk kan endast byggas på grunda havsområden eftersom de blir olön­samma, till följd av höga byggnadskostnader, om vattendjupet är stort. Globalt skulle vi då behöva färdigställa nio stora vindkraftverk per timme. Produktionsbehovet av vingar till dessa kraftverk skulle ligga på ca 3000 – 4500 st. per vecka. Då man jämför kraftverksvingarna med vingarna hos moderna trafikflygplan såsom Airbus A380 superjum­bo upptäcker man vissa potentiella problem. Kraftverksvingarna på ett stort vindkraftverk har längden 65 … 80 m d.v.s. propellerdiametern är 130 … 160 m. Spännvidden hos A380 är ca. 80 m d.v.s. en vinge hos planet är hälften kortare en längden hos ett propellerblad. Kraven på teknisk precision på en kraftverksvinge, aerodynamik och ytfinish, är desamma som hos en flygplansvinge. Kraftverksvin­gen har dock inte riktigt samma krav på lätthet som en flygplansvinge. Då kraftverken efter några tiotal år är mogna att skrotas återstår berg av problemavfall i form av glasfiber, kevlar och kolfiberkompositer.

En god vän skickade mig en länk till följande artikel: Vindkraftsblad kan inte återvinnas i Samhällsnytt. Kanske jag borde uppdatera min egen artikel med en autentisk illustration. Problemet är att vingarna gjorda i glasfiber, kevlar och kolfiber inte kan brännas och fibrerna är ungefär jämförbara med asbest om man börjad hugga dem till flisor. Det enklaste alternativet blir då att begrava problemavfallet.

Min egen artikel, den ursprungliga,  hittas något modifierad på den här bloggen under namnet Vår framtida energiförsörjning. Jag tror inte att jag idag skulle göra några större förändringar i den ursprungliga artikeln. Det som man med facit på had blir mest överraskad över är att västvärldens politiker har varit så blinda och idiotiska att man har gått in för att introducera en teknik som ”ny” som redan har kanske tvåtusen år på nacken. Mera idiotiskt blir det då politikerna förväntade sig att man skulle kunna applicera något som motsvarar  ”Moores lag” för mikroelektronik (d.v.s. priset per enhet sjunker kraftigt samtidigt som effekten ökar) på gammal känd teknik … det är inte så tekniken fungerar.

Problemet är väl antagligen främst att politiker, precis som journalister, idag inte behöver något som helst tekniskt kunnande för att ta långtgående idiotiska beslut kring frågor de inte har en aning om … eller journalister som med tindrande ögon beskriver luftslott som de inte ens förstår att de inte existerar.

 


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday & Wednesday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares news about TED Talks and TED Conferences.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: