Archive for the ‘Fysik’ Category

Global uppvärmning klimatkänslighet och havsytans nivå

30/10/2017

Bakgrund

Vi har under de senaste årtiondena sett en lång rad av domedagsprofetior . Den idag populära varianten är att jorden till följd av ökande koldioxidhalt i atmosfären går mot en snar värmekatastrof som kommer att lägga världens kustområden under vatten och leda till ett okänt antal döda i värmeslag.

Den här artikeln är en fortsättning på en diskussion på FaceBook som startade från en länk till klimatupplysningen.se:
http://www.klimatupplysningen.se/2017/10/19/forskarna-tonar-ned-koldioxidens-betydelse-klimatforandringen/#.WejlNu7eGeV.facebook

I denna tråd diskuterades den såkallade klimatkänsligheten d.v.s. hur mycket jordens temperatur borde stiga vid en fördubbling av koldioxidhalten. Artikeln hänvisar till ca. 40 olika uppskattningar av klimatkänsligheten och det verkar finnas en trend mot ett relativt lågt värde. Den intressanta frågan är naturligtvis hur man skall få ett grepp om klimatkänslighetens ungefärliga storlek. Man brukar definiera klimatkänsligheten som:

dT = lamda * RF

där RF är såkallad ”forcing” som brukar ges som:

RF = 5.35*ln(co2/co2ref)

En enkel överslagsberäkning t.ex. genom att använda satellitdata från 1980 – 2017 (vi gör en överslagsberäkning, det är alltså inte kritiskt hur vi väljer intervallet). En överslagsberäkning ger resultatet:

lamda = 0.52

För en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle det beräknade värdet på lamda ge en temperaturstegring på ungefär:

dT = 0.52*5.35*ln(co2_dubblad/co2_1980)
dT = 0.52*5.35*ln(678/339) = 1.92 C

Klimatforskaren Rahmstorf, som jag uppfattar som en alarmist, gjorde motsvarande uppskattning från förindustriell tid till vår tid och han beräknade uppvärmningen till 2.1 C.  Min uppskattning är antagligen tillräckligt god då IPCC:s uppskattning ligger mellan 1.5 och 4.5 C för en fördubbling av CO2-halten i atmosfären.
Knappast skrämmande och sannolikt på alla sätt en positiv uppvärmning då alla faktorer tas i beaktande.

Överslagsberäkningen är naturligtvis inte hela sanningen. En uppvärmning leder till att mera vatten avdunstar från världshaven vilket gör att luftfuktigheten ökar vilket i sin tur, eftersom vattenånga är en växthusgas, bör leda till en förstärkning av växthuseffekten … problemet är att vattenångan i atmosfären finns i tre olika former (aggregationstillstånd) gas (vilket förstärker växthuseffekten), som dimma d.v.s. vatten i form av små droppar (moln) samt i form av is. Vatten i form av moln eller iskristaller kommer att reflektera bort stora mängder av infallande ljus i vilket det största energiflödet från solen finns. Vi har idag inte den kunskap som behövs för att med säkerhet säga om den återkoppling vi får via vattenånga är positiv eller negativ. Om återkopplingen är negativ så kommer klimatkänsligheten att minska d.v.s. temperaturstegringen till följd av ökande koldioxidhalt blir lägre än väntat. Om återkopplingen är positiv så kommer temperaturstegringen att bli större än det beräknade värdet.

Havet som termometer

Avsikten med den här artikeln är att använda havsytans nivå som en termometer som mäter jordens temperatur genom vattnets expansion då det blir varmare.  Det är skäl att notera att uppskattningen av temperaturstegringen blir mycket grov eftersom vi helt enkelt inte har tillgång till alla data vi behöver:

  • Inverkan från avsmältning från glaciärer
  • Inverkan från användning av grundvattenreserver
  • Inverkan från invallning och torrläggning av havsområden
  • Inverkan från vattnets termiska expansion då temperaturen stiger. Det är denna punkt vi studerar nedan.

Det finns olika uppskattningar om ovanstående parametrar men en uppskattning är att den observerade havsytehöjningen beror till 1/3 av termisk expansion och resten är avsmältning och andra orsaker. Vi kan använda detta till att göra en grovuppskattning av hur mycket havet värms upp per år. Vi kan också uppskatta hur mycket energi som borde lagras i havet per år utgående från förändringen i havsnivån.

Bakgrundsdata

Havens medeldjup uppskattas till 3688 m.

Havens totalyta (70% av jordytan) är ungefär 3.60E+14 m².

Vatten värmekapacitet 4180 J/kg C

Vatten längdutvidgningskoefficient 6.9 E -5 /K

Det finns olika uppskattningar om hur snabbt världshavens yta stiger. Någon form av koncensus säger att stegringen är ca. 3 mm/år vilket jag personligen uppfattar vara taget rätt grovt i överkant eftersom detta helt skulle stoppa upp landhöjningen vid den egna stranden 0.3 m/100 år. Mätstationerna för mätning av havsnivån indikerar inte en så snabb plötslig höjning av havsytan. Ett exempel är Stockholm där man i likhet med Helsingforstrakten i Finland har landhöjning efter istiden på ungefär 0.35 m/århundrade som långsamt avtar av naturliga orsaker.

78_high

Fig. 1  Bilden visar hur havsytan långsamt ”sjunker” i Stockholm till följd av landhöjningen efter istiden. Notera också hur trenden ser helt oförändrad ut sedd över det senaste århundradet. Om vi upplever en extrem  uppvärmning till följd av ökande koldioxidhalt i atmosfären … varför kan vi inte se detta i t.ex. ovanstående bild. Trenden är densamma som den har varit i över hundra år. Notera att en kraftigt stigande havsyta borde synas som bladet på en hockeyklubba vinklat uppåt i bilden. Vi ser inget sådant.

Vi kan nu titta på hur stor uppvärmning av havet vi behöver för att få en signifikant höjning av havsytan. Havet värms uppifrån så att synligt ljus tränger ner i vattnet och sedan förvandlas till värme. Ljus tränger ner till kanske 100 m medan huvuddelen av energin absorberas i de första 30 m av ytskiktet. Vi hittar också, utgående från havens temperaturprofiler, en undre gräns vid ca. 1000 m djup där temperaturen inte i praktiken förändras utan den ligger på en konstant temperatur om ca. 4 C.

320px-annual_mean_temperature_change_for_land_and_for_ocean_nasa_gistemp_2017_october

Fig. 2  Uppskattning av världshavens yttemperatur sedan 1950 (NASA GISS).

En typisk temperaturfördelning i världshaven ges av:

m1u2-sf20fig2-520summer202620winter20temp

Fig. 3  Temperaturfördelningen i världshaven. Notera hur temperaturen når ett någorlunda konstant värde vid ca. 700 – 1000 m djup (ca. 4 grader). Kallt vatten fylls på vid polerna och detta vatten har en temperatur på ca. 4 grader C. Det sker en mycket långsam blandning av det varma ytvattnet och det kalla bottenvattnet.

Vi kan nu utnyttja temperaturprofilen till att uppskatta hur stor den årliga temperaturstegringen i världshaven måste vara för att havsytan skall stiga med ett givet värde. Temperaturprofilen visar att vi inte behöver bekymra oss om havet nedanför ca. 1000 meter eftersom temperaturen går mot ett konstant värde som bestäms av vattnets maximala densitet. Inverkan från termisk utvidgning av havsvattnet kommer alltså från ett ca. 1 km tjockt varmt ytvatten.

Längdutvidgningen i ett material ges av:

dL = alfa * dT * L

där:

alfa är längdutvidgningskoefficienten 6.9*E-5 /K.

L är det aktiva djupet uppskattat till ca. 1000 m

dT är den behövliga uppvärmingen i ytskiktet i grader C (eller K).

Vi löser dT ur formeln ovan och får då:

dT = dL/(alfa*L)

Notera att temperaturstegringen är störst i ytskiktet för att sedan falla mot det konstanta 4 grader på över 1000m djup. Resultatet är att det värde vi beräknar blir grovt i överkant eftersom ytskiktet inte uppvärms homogent. Vi ser idag uppgifter om att havsytan stiger med ca. 3 mm/år även om uppskattningarna varierar mellan ca. 1mm/år och ca. 3.5 mm/år. Ytterligare har man gjort en uppskattning att den termiska utvidgningen idag utgör ca. 1/3 av det totala värdet på höjningen av havsytan.

Om vi accepterar höjningen av havsytan 3.2 mm/år och accepterar att 2/3 av stegringen är till följd av smältande glaciärer och pumpning av grundvatten som på slutändan hamnar i haven och andra faktorer så får vi:

dL = 1.07 mm/år till följd av termisk utvidgning.

För att detta skall vara riktigt måste hela ytskiktet på 1000 m värmas upp med ungefär:

dT = 1.07E-3 m/(6.9E-5 /K * 1000m) = 0.0155 K/år

Om vi beaktar att stegringen är störst vid ytan för att linjärt gå mot 4 grader vid 1000 m djup så måste vi fördubble temperaturstegringen för att få en tillräckligt stor höjning av havsytan se bild 3 ovan. Vi får då ungefär dT = 0.03 C / år.

Vi kan jämföra detta med trenden hos havsytans temperatur (se fig. 2) som under tiden 1950 – 2017 ger en årlig temperaturstegring på ca. 0.009 grader per år. Vi ser alltså att den observerade temperaturstegringen är ungefär en tredjedel (1/3) av vad den skulle behöva vara för att vi skulle få den angivna totala havsytehöjningen på 3.2 mm/år.

Om ovanstående grova överslagsberäkning är korrekt så kan man endast dra slutsatsen att det angivna värdet för stigande havsyta sannolikt har överdrivits åtminstone  2 … 3 ggr.

Vi kan kontrollera riktigheten genom att jämföra vårt värde med ett värde man har fått från tidvattenmätare. Ett medelvärde för 11 uppskattningar ger en stegring av havsytan med ungefär 1.87 mm/år (ca. 19 cm/århundrade).  Vi bör igen använda samma uppskattning att 1/3 av detta värde är termisk utvidgning d.v.s. 0.62 mm/år. Vi kan nu kontrollera hur stor temperaturstegring det behövs för att den termiska utvidgningen skall höja havsytan med 0.62 mm/år.

dT = dL/(alfa*L)

dT = 0.62E-3m/(6.9E-5/K*1000m) = 0.009 K  (grader C)

Det är intressant att notera att detta exakt motsvarar den mätta trenden för havsytans temperatur. Vi bör dock sannolikt göra samma korrektion som tidigare  d.v.s. anta en ungefär linjär temperaturfördelning ner mot 1000 m djup och vi får då 0.018 C/år. Värdet är då ungefär dubbelt större än den observerade vilket tyder på att någon eller en kombination av nedanstående punkter kunde gälla:

  • Uppskattningen att 1/3 av stegringen i havsytans nivå är termisk utvidgning är alltför hög och ett riktigare värde skulle vara t.ex. 1/6.
  • Den uppskattade stegringen i havsytans nivå ligger i den undre kanten av uppskattningarna från kustbaserade mätare (Gomiz and Lebedeff 1987) .
  • Satellitmätningar av havsytans nivå stämmer inte överens med resultatet från konventionella havsnivåmätare (tidal gages) utan uppskattningen är nästan dubbelt större än resultatet från direkta mätningar. Satellitmätningarnas korrektioner har diskuterats rätt mycket och någon klar koncensus finns inte. Under senare år har satellituppskattningarna trimmats uppåt … är det möjligt att dessa justeringar är fel?

Jag avslutar denna artikel med att knyta tillbaka till kommentaren om klimatkänsligheten till följd av ökande koldioxid eftersom vi ovan har utnyttjat temperaturdata gällande havsytans temperatur (NASA GISS) som visar en högsta uppskattningen av temperaturstegring av alla de allmänt utnyttjade globala temperaturuppskattningarna. Min avslutningsfråga blir då:

Då 70% av jordens yta är vatten så borde vi inte då vid beräkning av klimatkänsligheten hellre använda havsytans globala temperaturanomali än mätstationer på land som störs av t.ex. värmeläckage från bebyggelse UHI (Urban Heat Island). Världshaven dominerar vädersystemen och påverkar kraftigt temperaturen på land.

Klimatkänslighet utgående från havsytans temperatur

Vi utgår från den välkända formeln för temperaturförändring till följd av stigande koldioxidhalt i atmosfären (se ovan):

dT = lamda * RF

där:

dT är temperaturstegringen till följd av ökande växthusgaser.

lamda är klimatkänslighetparametern.

RF är påverkan från växthusgaser (radiative forcing).

Vi har dessutom följande uttryck för RF:

RF = 5.35*ln(CO2/CO2_ref)

Då vi kombinerar dessa och löser lamda får vi:

lamda = dT/(5.35*ln(CO2/CO2_ref))

Vi tar världshavens uppvärmning ur figur 2 och uppskattar detta till ungefär 0.6 grader då vi noterar att svansen vid 2016-2017 sannolikt beror på en kraftig ”eEl Ninjo” d.v.s. vi gör en linjär uppskattning av temperaturen. År 1950 var CO2-halten ungefär 307 ppm och 2017 ungefär 404 ppm. Vi lägger in talvärden och beräknar lamda:

lamda = 0.6/(5.35*ln(404/307))

lamda = 0.408

Vi kan nu utnyttja det beräknade värdet på lamda för att få en uppskattning av hur mycket temperaturen skulle stiga vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären:

dT = lamda*5.35*ln(614/307)

dT = 0.408*5.35*ln(2) = 1.5 grader C

Skrämmande? Nej! Klimatkänsligheten är så låg att vad vi än gör så kommer vi att ligga under den godtyckliga politiska gränsen 2 C. Politikerna har alltså gjort en helgardering där de inte kan förlora däremot är ju klimatfrågan perfekt för att flytta över pengar i de rikas fickor på de fattigas bekostnad. Klimatfrågan är politiskt omsatt i en ny form av utvecklingsbistånd där man via Världsbanken förbjuder uländerna industrialisering och ett fungerande energisystem oftast baserat på kol med hänvisning till ett ickeproblem.

Det finns naturligtvis de som konstaterar att ovanstående beräknade värde på klimatkänsligheten inte är korrekt då uppvärmningen kommer att leda till större avdunstning och mera vattenånga i atmosfären. Vattenånga är i likhet med CO2 en växthusgas … problemet är att vattenånga förekommer i tre olika aggregationstillstånd i atmosfären nämligen vattenånga, vattendimma (moln) och iskristaller (moln). Vi kan inte ännu övertygande uppskatta om ökande molnighet ger positiv återkoppling till följd av mera växthusgas eller negativ återkoppling till följd av att mindre solljus når jordytan. Min uppfattning är att om vi inte ännu kan bestämma återkopplingens förtecken så är det bäst att utgå från det okorrigerade beräknade värdet ovan.

Källor:

  1. Havsnivåmätere (tidal gages) http://sealevel.colorado.edu/content/tide-gauge-sea-level
  2. Havsytans nivå: http://www.ioc-sealevelmonitoring.org/
  3. Stockholm : http://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/2131.php
  4. Världshavens temperaturprofil University of Havai: https://manoa.hawaii.edu/exploringourfluidearth/physical/density-effects/ocean-temperature-profiles/compare-contrast-connect-vertical-profiles-ocean
  5. Havsytans temperatur: https://www.epa.gov/climate-indicators/climate-change-indicators-sea-surface-temperature

 

 

Vetenskap och förutfattade meningar

03/11/2014

Alla ”vet” idag att universum har blivit till genom ”Den stora smällen” eller ”Big Bang”. Tron på universums tillblivelse genom ”big bang” bygger på ett enkelt observerbart fenomen som upptäcktes av astronomen Edvin Hubble 1929. Tanken på ett expanderande universum skapades av Georges Lemaitre som förutom den då relativt nya relativitetsteorin också som katosk präst strävade att förena fysiken med skapelseberättelsen.

Edvin Hubble upptäckte att allmänt taget alla mycket avlägsna objekt verkade vara rödförskjutna d.v.s. ljuset från en fjärran galax är rödare än ljuset från en närliggande galax. Rödförskjutningen betyder inte att vi endast ser rött ljus från galaxen utan allt ljus t.ex. en blå spektrallinje i spektret från en avlägsen galax inte längre ligger på samma plats i spektret utan den har förskjutits mot längre ”rödare” våglängder. Ursprungligen ”röda” spektrallinjer förskjuts mot infrarött .

Då man använde specifika typer av supernovor som ”standard” ljuskällor d.v.s. man antog att supernovorna var ungefär lika ljuskraftiga så kunde man enkelt beräkna avståndet till en avlägsen supernova då man vet att ljusstyrkan avtar med kvadraten på avståndet. Genom att studera spektret från den avlägsna galaxen och hur mycket ljuset var rödförskjutet kunde man, om man antog att rödförskjutningen var en följd av en dopplerförskjutning, enkelt beräkna hur snabbt den avlägsna galaxen/ljuskällan avlägsnar sig från oss. Vår standardljuskälla, supernovan, ger oss avståndet och rödförskjutningen ger oss hastigheten.

Då man studerar rödförskjutningen i olika riktningar så ser man att avlägsna galaxer i alla riktningar sett från jorden är rödförskjutna och således rör sig bort ifrån oss med en hastighet som är större ju avlägsnare objektet är.

Ovanstående resonemang verkar, hoppas jag, klart och enkelt att förstå. Betyder det här att ”big bang” är ett bevisat faktum? Svaret är ganska entydigt nej!

Ovanstående resonemang utgår från att det inte finns alternativa förklaringar till rödförskjutningen … vilket det finns. En doppler (hastighetsberoende) rödförsjutning leder till intressanta konflikter.

På 1960-talet upptäckte man underliga radiokällor som man trodde var stjärnor men som visade sig ha mycket underliga optiska spektra. Kvasarerna var extremt kraftigt rödförskjutna vilket gjorde dem extremt avlägsna och eftersom man kunde se dem trots det extrema avståndet så måste de ju vara mycket lyskraftiga. I vikipedia finner vi:

Kvasar

Kvasaren 3C 273 på ett foto taget av Hubble-teleskopet

En konstnärs tolkning av en kvasargalax

En kvasar (av engelskans quasi-stellar radio source, quasar) är en extremt ljusstark och avlägsen aktiv galaxkärna. Den överglänser sin värdgalax så mycket, att denna inte tidigare har kunnat observeras. Först med hjälp av CCD-teknik och senare adaptiv optik har många värdgalaxer kunnat påvisas.

Detta energiutstrålande objekt i universum avger enorma mängder elektromagnetisk strålning från radiovågor till gammastrålning. Det är faktiskt inte ovanligt för en enskild kvasar att utstråla energi, motsvarande flera hundra vanliga galaxer. Själva kvasaren är ett förhållandevis litet objekt, men många ligger på ofantligt stora avstånd från jorden.

Med ett så stort energiflöde krävs en mycket kraftfull energikälla och inga andra teorier än att kvasarer är aktiva galaxkärnor har framlagts, som förklarar ett fenomen av denna magnitud. Det rör sig alltså om ett supermassivt kompakt objekt omgivet av en ackretionsskiva i centrum av en galax. Strålningen kommer sig av att gas som närmar sig det förmenta svarta hålet hettas upp i ackretionsskivan och genom jetstrålar avger enorma mängder energi.

Kvasarer var länge de objekt som hade de högsta rödförskjutningar som uppmätts. Rekordet Z=7,085 har ULAS J1120+0641 som upptäcktes 29 juni 2011.[1] Siffran har dock numera överträffats av flera galaxer.

Man accepterar utan att blinka ett objekt som kräver en energiproduktion hundra gånger större än hela vår galax energiproduktion. Notera också att man konstaterar att inga andra teorier för vad kvasarer har framlagts. Faktum är att vi igen ser hur det koncensusdrivna vetenskapssamfundet fungerar. Det finns utan tvivel andra alternativ och dessutom förklaringar som gör kvasarer till normala stellära objekt som inte längre är extremt ljusstarka.

Halton C. Arp är känd för att ha katalogiserat galaxer. I samband med detta arbete upptäckte han att det i anslutning till många galaxer fanns kvasarer som verkade kopplade till ”modergalaxen” via synliga materiebryggor. Om Arps observation av kvasarer, med stor rödförskjutning,  kopplade till relativt närliggande galaxer med mycket mindre rödförskjutning stämmer så betyder det att kvasaren ligger rätt nära oss vilket leder till att energiproduktionen inte är extrem och problemet med kvasarer som producerar mera energi än hundra galaxer försvinner. Om man accepterar den här enkla lösningen så uppstår det dock ett nytt problem …

Om Arps observationer är korrekta så kan det hända att hela teorin gällande ”Big Bang” faller ihop som ett korthus eftersom då den observerade rödförskjutningen inte längre med säkerhet är en följd av avlägsna objekts rörelse. Om rödförskjutningen inte, i huvudsak,  beror på universums expansion så kommer hundratals kosmologers livsarbete att vara bortkastat. Den naturliga reaktionen är då att vägra se på data i likhet med motståndarna mot Giordano Bruno och Galilei och hoppas att problemet försvinner.

Det finns ett talesätt som säger att vetenskapen går framåt via gamla professorers begravningar.

Nedanstående rätt långa video ger en intressant inblick i problematiken.

Slipning av f-hålets ”vinge”

04/07/2014

En diskussionstråd på Maestronet diskuterar bland annat fioltrimning. Den bortgångna fysikern Fry experimenterade bl.a. med att skrapa fiolen på insidan med specialverktyg för att på såsätt locka fram önskade egenskaper his fiolen. Min metod (Lars & Johan Silén) är betydligt bättre än Frys, eftersom det är extremt enkelt att slipa fiolen på insidan. På Maestronet ställer sig en del skribenter tvivlande till effekten av inre justeringar. Jag beslöt att göra ett enkelt experiment.

Jag knacktestade min Guarnerikopia #4 och märkte att knacktonen i F-hålets yttre vinge på G-sidan klingade lägre än motsvarande vinge på diskantsidan. Det är lätt att höja knacktonen genom att försiktigt slipa vingen från insidan. Jag slipade 100 drag fram/tillbaka med 10 mm magneter. Uppskattningsvis blev det slipade området ca. 10 um tunnare d.v.s. ca. 1/100 mm. Kan den här förändringen mätas?

Jag mätte fiolens fulla spektrum genom att knacka på fiolens stall från G-sidan med den trubbiga ryggsidan av en smörkniv i metall. Knackverktyget måste vara hårt om man inte kraftigt vill dämpa spektret i de höga frekvenserna. Mätningen gjordes alltså innan fiolen hade pinats på något sätt.

Efter den första mätningen slipade jag vingen 100 drag varvid tjockleken uppskattningsvis minskade med 1/100 mm. En provspelning indikerade subjektivt att tonen lät brilliantare.

Därefter mättes det fulla spektret igen på samma sätt som tidigare och båda frekvenskurvorna exporterades till programmet Grace (xmgrace) så att kurvorna kunde ritas ut i samma bild. Resultatet blev att den största intensitetsförändringen blev ca. 3 dB i trakten av 1 kHz. Mindre förändringar går att se hela vägen upp till ca. 8 kHz.

G-side_f-hole_thinned_10um

G-side f-hole outer ”wing” thinned by 10 um (red curve). The original unmodified spectrum is in black.

Min uppfattning är att bilden entydigt stöder den subjektiva observationen att den testade minimala förändringen tydligt är hörbar.

f-hole_outer_wing

 

Det är inte alltid så lätt att ”ta fram”

27/05/2014

Det finns ett svenskt uttryck jag inte gillar: ”Att ta fram något” … jag gillar själv mycket bättre t.ex. ”att utveckla något”. Varför gillar jag inte ”ta fram”? Orsaken är att jag som tidigare produktutvecklare och innovatör har sett den långa kedja av misstag som ofta ligger mellan ett beslut om att skapa en ny produkt och det i bästa fall säljbara resultatet. Jag uppfattar att ”ta fram” förminskar utvecklarnas roll genom att man ser framför sig hur försäljningschefen vänder stegen mot företagets ofantliga lager där en ofantlig mängd produkter som aldrig visats för någon ligger prydligt radade på hyllor så långt ögat kan nå.  Chefen går fram till en produkt och tittar på den och säger ”kanonbra” den här sätter vi i produktion. Produkten är ”framtagen” … men det är inte så det går till!

Hur ser det ut i verkligheten

Det finns idag ett antal stater som har utvecklat, inte tagit fram, raketteknik som tillåter dem att skjuta upp en satellit i omloppsbana kring jorden. Kedjan av försök och misstag har varit lång innan man kom så här långt. Nästan varje misstag betydde en föstörd raket. Om en raketmotor inte höll måttet … explosion. Om styrsystemet inte fungerade … explosion. Om en drivmedelspump inte höll måttet … explosion o.s.v. Videomaterialet är på engelska.

Följande video visar en liten grupp amatörer som ställer upp målet att bygga en raket som kan nå rymden.

En diskussion med en klimattroende

08/05/2014

Jag råkade hamna in på en tråd på politikern Björn Månssons facebooksida. Björn är som Europolitikerkandidat naturligtvis aktiv just nu. Jag har putsat bort alla namn utom Björn och mig själv. Jag lämnade kvar Björn eftersom det gör tråden något personligare och eftersom jag inte uppfattar att Björn trampar i klaveret. Övriga skribenter är namnlösa eftersom jag inte vill att de skall vara lätt igenkännbara på nätet. Diskussionen finns trots allt på en facebook sida som inte är helt globalt tillgänglig … bara nästan. Tråden inleddes med:

Björn: När jag från mitt hotellfönster i Smedsby, Korsholm tittar ut och ser det vackra snötäcket, reflekterar jag över om klimatFÖRÄNDRING är ett korrektare begrepp än klimatUPPVÄRMNING. Men lika illavarslande ändå.  

Man kan inte annat än att dra på munnen åt det här resonemanget. Den globala (katastrofala) uppvärmningen morfades till klimatuppvärmning då temperaturen inte spelade med. Klimatuppvärmning gjordes till ”klimatförändringen” men i botten har hela tiden funnits demoniseringen av ”livets gas koldioxid”. Nu har media frenetiskt kopplat varje väderfenomen till ”klimatförändringen” vilket naturligtvis leder till att man lägger fram en aldrig sinande ström naturliga väderfenomen för att skuldbelägga medborgarna. Om det visar sig att koldioxiden inte har den stora uppvärmande effekten man har påstått utan temperaturen börjar sjunka. Varför skall vi då slå sönder samhället genom att eliminera alla de säkra energikällorna och ersätta dem med energikällor som man frångick redan för mer än hundra år sedan eftersom de var opålitliga? Hela den skrämmande domedagsvisionen bygger ju på att CO2 värmer men för Björn månsson är kylan lika illavarsnande. Vad ligger då bakom kylan?

XX: Klimatet har ju förändrats drastiskt genom tiderna utan människans påverkan, varför skulle den förändring vi nu ser bero på oss? Jag har iaf svårt att tro det. Jag har en känsla av att vi människor har en tendens att överskatta vår betydelse i helheten.

Björn: Det är möjligt, och låt oss hoppas att det är så. Jag resonerar så att vi för säkerhets skull ändå borde vidta åtgärder för at inte bidra till förändringen. Om skeptikerna har fel kan det snart vara för sent att vända utvecklingen.

YY: När man vidtar åtgärder ”för säkerhets skull” så kan man ju ändå tänka efter, så att man inte i ivern går och skjuter sig i foten, som Greenpeace i Tyskland. Detta exempel, där ensidig hetspropaganda åstadkommit att kärnkraft har bytts ut mot kol- och brunkolsförbränning, är ett förhoppningsvis varnande exempel på vart ensidig fanatism kan föra. Ochså ett varnande exempel på vilket slags ivrare man inte ska lyssna på.

MM: ”Om” skeptikerna har fel så är loppet mer eller mindre kört för oss alla. Det är fullt möjligt (fast inte alls säkert) att vi redan har passerat en point of no return, och då spelar det egentligen ingen roll vad vi gör längre. Håll i hatten bara, liksom.

ZZ: Men det kommer ju dock inte att hindra mina barns generation att banka på ”skeptikernas” portar någon natt i framtiden, med facklor, högafflar och hängsnaror i högsta hugg. Sådana är vi människor tyvärr att vi vill ha våra syndabockar. Helst på ett fat med ett äpple i munnen.

Wow! Vi har att se fram emot kristallnätter i framtiden där de rättroende bränner hedningarna. Vi har exempel på det här i Europas historia. Är vi på väg i den riktningen igen?

H: Diskussionen (om klimatförändringen) har förts, på 80-talet. Konsensusen är i det närmaste total inom vetenskapliga kretsar. Med tanke på att politik i allmänhet sköts enligt utkastet av en specialbeställd konsultgrupps förutbestämda resultat är det absurdt att sitta på sina tummar och vänta på att den sista procenten av samtliga av världens naturvetare sällar sig till skaran. Folk vill inte ta ansvar så det är lättare att låtsas som om allt är höljt i dunkel. Märk, att konsensusen bakom att mänskan står för största delen av den pågående klimatförändringen är större än bl.a. konsensusen att tobak orsakar cancer. Med den logiken borde Björn driva för cigaretter för barn eftersom vi ”inte bara kan veta”

TK: Problemet är att det nu finns allt för stora politiska, ekonomiska och vetenskapliga intressen för att teorin om att människans utsläpp av koldioxid i atmosfären orsakar klimatförändringen är sann att det är svårt att argumentera för något annat. Allt för många har allt för mycket att förlora på att det skulle visa sig inte stämma.

Jan Vapaavuori sa det rakt ut på en presskonferens jag var på en gång under min korta karriär på HBL, att det finns olika åsikter om hur människans utsläpp av CO2 påverkar klimatet men EU har bestämt att det är teorin enligt vilken människan är boven som är sann och då är det det som är verklighet för oss. Det var tal om utsläppsrätter.

För att man ställer sig skeptisk till att människan orsakar klimatförändringen genom sina CO2 utsläpp betyder det inte att man tycker att vi kan strunta i miljön. Men det är viktigt att vi gör de rätta besluten på basen av rätt information. Inte på basen av Al Gores skrämselpropagandaturnéer.

Angående konsensusen så är det väl som med konsensusen om Guds existens i kyrkan, alla är eniga och den som säger emot är en kättare och blir utkastad

En som inte håller med:
http://www.youtube.com/watch?v=iEPW_P7GVB8

H: Och dr. Jay Gordon anser att cigaretter inte orsakar cancer. Vi kan undersöka geologiska spår för att se att under äldre tider har koldioxidhalt korrelerat med varmare klimat. Vi har en god förståelse av hur koldioxid värmer upp atmosfären från fysiken. Vi har dessutom mätresultat som visar att koldioxidhalten stiger stadigt och kunnat räkna ut att det är pga mänskan. Men Tomas teori om världens största konspirationsteori där sgs samtliga klimatvetare arbetar dag ut och dag in på något de vet att inte kommer att leda någon vart låter också bra.

Kommentar: Här ser vi tekniken som används. Angrip alltid personen inte fakta. Vi ser också hur man hänvisar till kvasifakta. Det är sant att det finns en korrelation mellan temperatur och koldioxidhalt i atmosfären. Kan vi av detta dra slutsatsen att temperaturen ur ett geologiskt perspektiv stiger till följd av ökande koldioxidhalt i atmosfären? Svaret är nej, men varför? Orsaken är att mätningar visar att temperaturen först har stigit och därefter koldioxidhalten i atmosfären med flera hundra års fördröjning. Hur kan temperaturen på förhand veta att koldioxidhalten i atmosfären kommer att stiga och att temperaturen därför borde stiga?  Påståendet är alltså fullständig smörja.

Björn: Det är ju just detta som är dilemmat, att expertisen är så delad. Som politiker kan jag i ett sådant läge bara dra slutsatsen att det tillsvidare är nödvändigt att lyssna på pessimisterna och försöka forma en politik utgående från att de kan ha rätt – MEN inte till ett orimligt pris och in absurdum. Och sedan hoppas att optimisterna har rätt, förstås.

Lars Silen: Hur förklarar du att koldioxidhalten i atmosfären har stigit betydligt men den globala temperaturen har inte stigit på 17 år. Min uppfattning är att modellerna grovt överskattar koldioxidens inverkan på temperaturen. Kom ihåg att katastrofscenarierna bygger på att koldioxidens uppvärmande effekt borde förstärkas med en faktor tre för att man skall nå IPCC:s ”profetior”. Den här förstärkande effekten går inte att se.

Finns det faktiskt inte vettigare projekt att satsa över 100 000 miljoner euro/per år i Europa … speciellt som inverkan från den europeiska satsningen ligger långt under våra möjligheter att mäta effekten av satsningen (sannolikt av storleksordningen 1/1000 grad).Det är deprimerande att se på det kommande eurovalet och att inte hitta en enda kandidat man faktiskt skulle kunna rösta på.
Björn: Är inställningen till klimatpolitiken det enda kriteriet för dig vid val av kandidat? Se Johns kommentar några inlägg uppåt här i tråden!
H: Det är lite det här som är problemet; JAG förklarar inget om klimatförändringen, på samma sätt som JAG inte går och grälar med min bilmekaniker som säger att bromsplattorna är utslitna och borde bytas. Jag, och så vitt jag vet alla andra i den här diskussionen, är inte forskare med publikationer inom området under bältet. Men jag saknar den ofantliga arrogansen att tro att jag efter att ha satt mig in i frågan med att surfa pseudovetenskapliga bloggar på nätet skulle ha kunskap som överträffar sgs alla experter på området. Och om du sitter på sådana fantastiska kunskaper, publicera i Nature och bli berömd!
Angående påståendena om att jorden slutat värmas, finns bl.a. den här artikeln http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/grl.50382/full

onlinelibrary.wiley.com

Balmaseda, M. A., K. E. Trenberth, and E. Källén (2013), Distinctive climate sig See More

Lars Silen: Jag anser att europas energipolitik är extremt viktig. Vi har idag i Europa en arbetslöshetsgrad som ligger mer än dubbelt upp mot situationen i början av 1990-talet då man i Finland ansåg situationen vara katastrofal.

Om våra politiker slår sönder europas energisystem till följd av ren och skär dumhet eller för att de inte orkar läsa på så garanterar vi mycket snabbt att vi får omfattande samhällelig oro eftersom arbete inte finns och det inte lönar sig att investera i Europa … och våra ungdomar har ingen positiv vision av framtiden. Är det inte egentligen ganska sunt att ungdomar börjar hoppa i taket så småningom även om det tar sig vansinniga anarkistiska former. Jag antar att också jag som fyrtio år yngre skulle ha stått på barrikaderna om det liv jag hade att se fram emot skulle vara fyrtio år av korta snuttjobb, svårigheter att inrätta sitt liv och skaffa barn före fyrtio … då krediter inte fås eftersom man inte har fast jobb osv.

Klimatet är inget problem om du ärligt själv kontrollerar vad verkliga mätningar säger, låt bli att lyssna på vetenskapshoror i etablissemanget (säger inga namn för då får jag en stämning på halsen). Däremot är det livsviktigt att vi t.ex. i Norden har tillgång till billig energi under vintern … det är helt enkelt nödvändigt för att vi skall kunna bo här. Vad tänker europapolitiker på då man försöker detaljstyra samhället t.ex. i energifrågor utan att inse att Europas klimat vid medelhavet faktiskt inte är riktigt detsamma som uppe vid Ishavet (sark). Om vi industriellt skall kunna klara av Kina, Indien … så är en förutsättning att Europa har en pålitlig energiförsörjning till ett konkurrenskraftigt pris … det här är inte fallet idag. Det mest deprimerande är att man inte trots ofantliga satsningar ens har lyckats minska de koldioxidutsläpp som man anget som orsak till den europeiska hästkuren. Tysklands ”Energiewende” har kraschat och man bygger brunkolskraftverk så snabbt man hinner.

Var hittar jag en kandidat som jag anser att jag kan lita på, en kandidat som har samhällets och invånarnas bästa för ögonen? Tråkigt nog har jag inte ännu hittat den kandidaten. Den viktigaste faktorn är medborgarnas bästa men för att fylla den uppgiften krävs att personen klarar av att också jobba, tänka själv och ifrågasätta koncensus.

Lars Silen: Kommentar till H.  Har du försökt mäta temperatur med 1/1000 grads noggrannhet, jag kan lova dig att det inte är trivialt ? Det är den här noggrannheten som behövs för att man skulle kunna säga någonting. Jag kan med ett eget mätsystem se relativa temperaturförändringar av den storleksordningen men om jag går in i rummet där sensorn finns monterad i ett rör för att undvika konvektion så kommer strålningvärmen från mig själv, på 3 meters avstånd, att ge utslag som är tio gånger större. Notera att jag talade om relativa förändringar. Om de försöker mäta absolut över tidsrymder på årtionden är problemet extremt mycket svårare. Man började ta ARGO flötena i bruk i början av 2000-talet och före detta fanns inga mätningar man kan kalla pålitliga främst för att antalet mätningar var extremt få och dessutom inte standardiserade.

Den andra intressanta frågan är hur du matar ner varmt vatten till under 700 m djup. Min uppfattning är att vattenflödena i världshavet i princip fungerar så att varmvatten flyter på ytan mot polerna och kallt vatten ca. 4 grader sjunker ner vid polerna då is bildas. Hur värmer du upp världshavens djupvatten (ca. 4 grader) med 4 gradigt vatten?

Den tredje intressanta frågan är vilken mekanismen är som plötsligt har kopplats på efter 1997-1998 då temperaturen slutade stiga. Var fanns den mekanismen under de 20 år före 1998 då temperaturen fortfarande steg?

Intresserade kan Googla lite och titta på en lång serie förklaringar till att uppvärmningen har stoppat (att uppvärmningen har stoppat är accepterat vilket bevisas bl.a. av läckta email vid ”climategate”) … förklaringar som ofta motsäger varandra.

H: Det är svårt att ta ställning till påståendet om att man borde kunna mäta temperaturerna med en noggrannhet på 1/1000. Det är din åsikt att det är den behövliga noggrannheten, någon annan tycker att det borde vara 1/1000 000, någon tredje tycker att det räcker med 10 graders noggrannhet. Den största delen av publicerade artiklar håller inte med dig om att det är ett problem. Likaså frågorna om havsströmmar, forskning har gjorts, andra experter inom området har inte hittat fel i dem. Ifall du kan hitta grova fel i metodiken är det bara att skriva en artikel och få den publicerad. Det är att delta i den vetenskapliga dialogen. Allt annat lutar främst åt åsikthållet.

Min kommentar: Hups! Skribenten har naturvetenskaplig utbildning och är färdig att acceptera en osäkerhet på 7 storleksordningar. Vet alltså inget men är samtidigt inte villig att göra det hemarbete som behövs för att kontrollera vad situationen är. På medeltiden grälade man om hur många änglar som rymdes på ett nålshuvud … har vi månne lärt oss något alls?

Lars Silen: (Kommentar till H:s hänvisning till IPCC:s sammandrag) IPCC:s material riktat till beslutsfattare … skrivet av beslutsfattarna för beslutsfattartna. Har mycket lite att göra med verkligheten.Med tanke på den vita globala uppvärmning som låg på marken idag på morgonen (sark) kan det vara skäl att titta på detaljer som t.ex. Hbl aldrig rapporterar om: http://notrickszone.com/…/spiegel-on-antaractic-sea…/

notrickszone.com

Science journalist Axel Bojanowski, a trained geologist, at Spiegel writes how s See More
H: Angående ”climategate”, ett ord som lanserats för att försöka ge trovärdighet åt konspirationsteorierna, är det en av de största ickeskandalerna. Epostmeddelandena har undersökts och fel har inte just hittats. Om du anspelar på Kevin Trenberth’s osäkerhet är det ett citat taget ur kontext. Han har dubier, andra håller inte med, de för en diskussion. Kan du citera något från meddelandena som visar att de tänker föra allmännheten bakom ljuset? Eftersom det är hemliga diskussioner som förs mellan s.k. konspiratörer borde det vara lätt att hitta sådana.

Vad är problemet med Antarktis? Vi har ett fenomen vi inte kan förklara fullständigt, vi har en mängd olika hypoteser som kan undersökas för att få ett svar på problemet (som inte är så svartvitt). Så fungerar vetenskapen; den rättar sig efter nya iakttagelser. Om något är det här ett bevis på att det inte finns en stor konspiration, eftersom forskarna i så fall hade döljt och förfalskat informationen.

Min kommentar: Om du gör dig besväret att söka på nätet så ser du att det här är exakt det som sker. Man har processat i många år för att få tillgång till rådata gällande t.ex. Manns hockeyklubba. Alla de stora vetenskapliga tidskrifterna säger sig kräva att data görs tillgängliga så att rapporterade resultat skall kunna verifieras. I praktiken är det sällsynta undantag att data finns tillgängliga. Det har under många år gjorts kontinuerliga korrektioner på temperaturmätningar som är oförklarliga men där effekten är att temperaturen skenbart stiger snabbare. Ett exempel på nära håll är de förändringar GISS gjort på t.ex. Reykjaviks temperatur. Korrektioner som Isländska meteorologer konstaterar vara felaktig. Motsvarande fiffel förekommer i Australien.
Lars Silén: Problemet är att vi har klimatmodeller som används beslutsunderlag som helt klart inte fungerar. Som du konstaterar så förstår man inte varför inte antarktis värms upp.
Det intressanta är också att arktis inte heller har värmts upp som man har väntat sig. Om du tittar på ”experters” förutsägelser så ser man att artktis redan för något år sedan borde ha varit isfritt (på sensommaren) man som känt finns det mycket is även i norr … situationen är relativt normal då man betraktar den period som vi har någorlunda väl täckande mätningar för d.v.s. efter 1979.
Hur många ”domedagar” har experterna skissat upp under de senaste årtiondena, en del har man glömt under stor tystnad och en del flyttar man ideligen framåt? Det är välkänt i politiken att ett yttre hot är effektivt för att påverka väljarna. Den djupa omoralen ligger i att dagens ungdomar mår extremt dåligt till följd av att en nonexistent världens undergång lanseras igen och igen. Tråkigt nog har inte hela populationen resurser att på egen hand genomskåda den manipulerade verklighet de dagligen serveras.
Lars Silén: Till H.  Angående mätnoggranheten… Du presenterade själv en bild på hur världshavens värmeinnehåll antas förändras. Jag vet att du klarar av att ta reda på världshavets yta och havens medeldjup. Från det här är det enkelt att beräkna vilken temperaturförändring det här motsvarar. Du behöver faktiskt inte tro utan du kan göra en enkel öveslagsberäkning och kontrollera själv … det är så naturvetenskap fungerar. Om vi antar att havsdjupets temperatur stiger med säg 1/1000 grad då ofantliga värmemängder matas ner i havet. Vilken fara finns det i det? Tror du att värmen plötsligt kan koncentreras och komma farande ur djupen och åstadkomma en plötslig katastrofal uppvärmning? Om du har en mekanism för att plocka ut värmen så kan jag bara gratulera dig till världshistoriens största termodynamiska upptäckt … som samtidigt löser väldens energiproblem för all framtid .
H: Publicera.
Lars Silén: ”Publicera”. Betyder den här kommentaren att du eller någon högstadieelev gjorde överslagsberäkningen? Det här är välkänt … man presenterar alltid världshavens (eventuella) uppvärmning som lagrad energi eftersom talen blir ofantliga och pöbeln och politiker förstår sig inte på tal större än deras årslön. Vi har sökert alla stött på politikern som konstaterat att en åtgärd kommer att vara rätt billig… den kostar bara en miljon … eller var det en miljard ?
H: Nej, med det menar jag att du skall publicera dina insikter. Björns FB-sida och Hbl är inte rätt forum för vetenskaplig debatt. Vetenskapliga, redigerade publikationer är det. Och vem har påstått att koldioxid inte skulle värma klimatet? Kan du citera några artiklar som visar att högre koncentration av CO2 inte leder till att mer värme blir kvar? Vad händer med all IR-strålning gasen absorberar?
Henrik till C: varför stiger då koldioxidhalten i luften? http://www.esrl.noaa.gov/…/ccgg/trends/co2_data_mlo.png

H: En sån härn aktuell artikel stötte jag på i Guardian som lite tar upp saker som diskuterats här: http://www.theguardian.com/…/top-ten-global-warming…

www.theguardian.com

Dana Nuccitelli: Contrarian climate scientist Roy Spencer put forth the top 10 ‘skeptic’ arguments – all are easily answered
Lars Silén: Problemet ligger i din kurva ovan (Mauna Loa) där vi ser en någorlunda monoton stegring av koldioxidhalten. Då du jämför den stigande koldioxidhalten (som leder till en grönare jord) med temperaturen så inser du att det finns ett problem. Varför har temperaturen inte stigit under de senaste nästan 18-åren. Kurvan nedan visar UAH satellitmätningarna sedan 1979 då man inledde satellitmätningar. Den globala temperaturen ligger på en relativt hög nivå sett ur ett perspektiv på några hundra år då vi tittar tillbaka mot den lilla istiden då det var hungersnöd i Europa till följd av missväxt … och man regelbundet ordnade marknader på Themsens is eller då svenskarna marscherade över de danska sunden. När såg du förresten de danska sunden frusna senast? Temperaturen är sannolikt fortfarande lägre än på 1000-talet då vikingarna koloniserade Grönland. Hur vet jag det? Vikingarna begravde sina döda i gravar som fortfarande ligger i tjäle. En annan intressant detalj är att då glaciärer drar sig tillbaka på Grönland så kommer det fram rester av björkskog under glaciären där ingen skog alls finns idag. Trädresterna har ådersbestämts till ca. 1000 år med C-14 metoden.Proxymätningar indikerar att temperaturen var ännu högre under romartiden. Romarriket gick under i kaoset som följde av att klimatet blev kallare med hungersnöd och folkvandringar som resultat.Det finns uppskattningar om att temperaturen sedan 1800-talets slut har stigit med uppskattningsvis 0.8 grader av vilket hälften före den tid då man har ansett att koldioxiden har spelat någon roll.Den intressanta frågan är varför stiger inte temperaturen om koldioxidhalten i atmosfären bevisligen stiger.Varför ligger klimatmodellerna med mycket få undantag utanför två sigma gränserna … det här brukar vara ett kriterium för falsifiering?Jag väntar fortfarande på att du själv gör överslagsberäkningen för hur mycket haven har värmts upp och förklarar varför den temperaturförändringen är farlig…Du hänvisar också till Dana Nuccitelli ovan. Kolla själv upp hur dagens vetenskapliga ”klimathoror” d.v.s. vetenskapsmän som säljer sin själ för att få en del av klimatmiljarderna kom fram till påståendet 97% koncensus och 3% vilseförda ”förnekare”. Gör hemarbetet själv, information finns om du är villig att ärligt kontrollera situationen. Det är naturligtvis vars och ens egen sak om du vill tro (i betydelsen religion) men försök inte då påstå att du bygger på vetenskapliga resultat.Allra viktigast, visa att du kan tänka och jobba själv:
Beräkna först havens uppvärmning utgående från data du själv har presenterat … på vilket sätt är situationen farlig?http://wattsupwiththat.files.wordpress.com/…/tlt_update…

H: Du må göra ad hominem attacker mot Nuticelli, men han tar upp och behandlar dina påståenden rätt väl i artikeln ovan. Jag beklagar om jag missförstod ditt tidigare utlåtande (tisdag 22.02).Orsaken att klimatforskningen förutspår en större förändringän endast koldioxiden är att det finns andra faktorer i klimatsystemet, bl.a. Issmältning, som håller på att ske. Det att inte all is överallt smälter lika snabbt är igen för att systemet är komplext, inte för att de grundläggande modellerna har fel. Det är inte bara vattenånga de talar om, du försöker förringa forskningen genom att förenkla den.Och slutligen kvarstår min undran och förundran varför dessa saker alltid tas upp på oredigerade ovetenskapliga blogga och forum istället för att publiceras? Eftersom det endast behövs huvudräkning för att kullkasta decennier av forskning av tusentals forskare tycker man att någon hungrig forskare skulle vilja öka sin renommé genom att lägga upp ett par artiklar som revolutioner världens syn på klimatet?
Sidokommentar: Om du tittar på t.ex. ”klimatgate” så ser du att man har gjort allt för att avvikande åsikter inte skall få komma fram. Ny forskning publiceras inte i ”Klimat”-journaler helt enkelt för att de helt enkelt inte släpps fram. Obekväma forskare publicerar ofta i andra vetenskapliga tidskrifter inom närbesläktade områden. Den här censuren är en skam för vetenskapen.
Lars Silén: Till H.  Du förstod inte vad jag skrev ovan. Min kommentar angående vetenskapshoror ovan kan väl knappast gälla Nuccitelli eftersom HAN INTE ÄR NÅGON VETENSKAPSMAN … han är journalist. Hur skulle jag kalla honom en vetenskapshora om han inte är någon vetenskapsman. Ditt påstående om ”ad hominem” attack är således grundlös. Sedan är det en helt annan sak att det han skriver inte håller måttet.Jag slutade läsa där Nuccitelli hänvisar till Spencer som en av 3% skeptiker … jag känner faktiskt väl till Nuccitelli. Det blir tråkigt nog lite enformigt att igen fråga dig: Har du själv kontrollerat ens det första påståendet i Nuccitellis artikel? Vet du hur man kom fram till 97% av vetenskapsmännen?
– Hur såg de frågor ut som man ställde?
– Vad är det vetenskapsmännen påstås ha 97% koncenus om?
– Hur många tillfrågades d.v.s. hur stor var sampeln?
– Hur många personer ingick i den grupp som ”svarade rätt” d.v.s. den grupp som man hänvisar till som 97%?Du har nu två intressanta frågor att gräva i:
– Hur stor är den temperaturökning man påstår att man har detekterat i världshaven? Om du inte klarar av beräkningen kan du sätta någon elev att göra den, det är inte svårt. Är svaret skrämmande och i såfall varför?
– Kontrollera hur man kom fram till 97% konsensusen som Nuccatelli hänvisar till. Anser du att resultatet har något värde och i såfall varför?Läste du för övrigt Nuccitellis artikel själv? Jag blev tvungen att läsa vidare 😉  . Vad anser du om hans illustration på mänsklig påverkan gällande temperatursegring. Hur skulle du som lärare bedöma ett motsvarande elevsvar ?Bilden påminner om föriga gubben som konstaterade att då man skall starta kokningen ute i skogen så tar man 30% vatten, 30 % malt, 30% socker och 30% jäst … Då någon påpekade att att man då kommer till över hundra procent så svarade gubben att det blir inget problem. Man tar bara en större bytta.Försök alltså göra grundläggande trovärdighetstest på det du läser. Allt är faktiskt inte sant . Nuccitellis bild nedan:
http://static.guim.co.uk/…/139…/Attribution50-65_450.jpg

static.guim.co.uk

Lars Silén till H: Eftersom det tydligen är svårt att göra en värmebalansberäkning för havet så visar jag nedan hur en ”back of the envelope” beräkning kan göras. Det här är högstadiefysik vilket betyder att också politiker, lärare och skolelever borde kunna förstå den .Världshavens yta är ungefär 360 miljoner kvadratkilometer (källa Wikipedia). Om du inte tror på det så kan du beräkna ytan själv från jordradien (6371 km) och infot att världshaven täcker 71% av jordens yta. Världshavens medeldjup är 3.682 km.För att värma upp havet från botten till ytan krävs ofantligt mycket energi. För enkelhetens skull tittar vi på hur mycket energi vi behöver för att värma havet en grad.
E = c*m*dT
c = 4.18 J/gK (inget behov av korrektion för saltinnehållet)
dT= 1 K
m = 3.6*10⁸ * 3.6 * 1*10¹⁵ g (faktorn 10¹⁵ förvandlar till g)
Då vi lägger in talvärden får vi 5.54*10²⁴ J för att värma havet en grad.Vi kan nu använda det här resultatet för att titta på hur noggrant vi behöver mäta. Det finns uppskattningar på att värmeobalansen idag är ungefär 0.63 W/m² (också andra uppskattningar finns) men vi är intresserade av storleksordningar så vi accepterar den här gissningen. Energiobalansen matar in energi i havet 0.71*havsytan*Obalansen*ett_år. Vi lägger in talvärden och får:
dE(år) = 1.12*10²² J
Om hela den här energimängden på ett okänt och mystiskt sätt matas ned i världshaven leder det till en temperaturökning på:
dT = E_obalans/E_en_grad = 1.12*10²²/5.54*10²⁴ K = 0.002 K/år.
Världshavens temperatur mäts idag i huvudsak med hjälp av automatiska ARGO bojar som kan dyka ner till ca. 2000 meter (jämför detta med havens medeldjup 3682 meter … mycket blir omätt). Då man tittar på ARGO hemsidan (googla) så ser man att bojarnas mätnoggrannhet uppskattas till ca. 0.005 K. Den årliga teoretiska temperaturökningen ligger långt under detta. Nu är det klart att man delvis kan kompensera mätnoggranheten med ett stort antal mätningar men då får vi samtidigt en mängd nya felkällor (position, djup, temperatur …).
Enligt din kurva har hela havet sedan början av 1970-talet tagit emot 20*10²² J under en tidrymd på 32 år. Det här motsvarar en temperaturstegring på 1/1000 grad per år och det är hälften av energiobalansuppskattningen ovan. En eventuell årlig ökning på 1/1000 grad kräver många års mätningar för att man skall kunna säga något alls. ARGO mätningarna inleddes ungefär år 2000 och före detta hade man mycket sporadisk information om världshavens temperatur på djupet. Din kurva är intressant eftersom den lägger den största delen av ökningen i värmeinnehållet i de stora havsdjupen … där inga mätningar i praktiken görs.
Om världshavens temperatur har stigit med hastigheten 1/1000 grad per år (vilket jag tvivlar på) vilken är faran med detta. På vilket sätt kommer en eventuell temperaturstegring på någon tusendedels grad farande upp ur havsdjupen och biter oss?
Det finns en hel del publikationer på ARGO mätningarna vad säger de?http://wattsupwiththat.files.wordpress.com/…/knox…Mellan 2003 och 2008 verkar ARGO-mätningar indikera att världshavens temperatur sjunker. Intresserade läsare kan titta på en synvikel på problemet nedan.http://wattsupwiththat.com/…/new-paper-on-argo-data…/

wattsupwiththat.files.wordpress.com

Lars Silén till H:

Eftersom jag gjorde hemarbetet gällande 1/1000 grad för dig (se H:s kommentar tidigare i tråden) så vore det roligt om du kunde titta på Nuccitellis 97%. Det här leder till intressanta diskussioner om missbruk av statistik för att lura pöbeln … och politiker.

Att skriva Science Fiction

16/02/2014

Finns det någon skrivare som är intresserad av att som ett teamarbete skriva en Science Fiction roman på svenska? Jag har tänkt mig en fristående berättelse som inte är kopplad till föregångarna ”Undret från Kraterön” av min morfar Ole Eklund från slutet av 1930-talet och min egen roman ”Mars”.

Teknologi

Man kan idag se två separata teknologispår som skulle vara intressanta att utforska genom en SciFi roman.

Det ena spåret är tekniken för tredimensionella skrivare ”Maker”. Man håller idag aktivt på att forska i hur olika material kan skrivas ut. För en billig penning kan man idag köpa en skrivare som skriver ut delar i ABS termoplast. Det finns också teknik för att skriva ut metallkomponenter och det verkar självklart att man i vacuum med hjälp av pulver och elektrostatiska fält borde kunna skriva ut komponenter i olika keramiska material genom att smälta tunna pulverlager med hjälp av laser.

Det andra intressanta spåret är att fånga in asteroider med bana nära jorden. En asteroid med diametern 40 meter bör ge ungefär 120 000 ton råmaterial av vilket kanske 10 – 20% i form av metaller och resten material som borde gå att tillverka keramiska material av.

Vad skulle boken handla om

I en Science Fiction roman studerar man både tänkbara teknologiska scenarier och de samhälleliga förändringar teknologin kan tänkas ge upphov till. Jag har tänkt mig ungefär följande situation (som påminner om situationen då utvandringen till USA fick sin början):

  • Ovanstående teknologi existerar och det är lätt att i rymden bygga upp en extremt lätt 3D skrivare som klarar av att skriva ut plast, metall och keramer med hjälp av råvara som man utvinner från en infångad asteroid.
  • Vi har en situation där en liten men välskolad religiös grupp utsätts för systematisk förföljelse på jorden och man beslutar sig för att utvandra.
  • Den utsatta gruppen tillhör Bahá’ìreligionen. Baha’ierna är en lämplig målgrupp eftersom de betonar vikten av skolning. Bahai’erna har genom de senaste 160-åren i flera omgångar utsatts för förföljelse bl.a. eftersom de i religionens hemland har betonat jämställdhet mellan man och kvinna, krävt att flickor skall utbildas etc. Baha’ierna har också ett intressant demokratiskt system som i rätt hög grad skiljer sig från vår västerländska demokrati … på ett som jag ser det väldigt positivt sätt.

Tanken är att kort bekanta sig med hur den kommande bosättningen i rymden planeras i det fördolda. Utskriftsteknologi byggs i rymden med andra tillämpningar som täckmantel. Då en lämplig asteroid som varken är för stor eller för liten hittas så sätts projektet i rörelse. Man fångar in asteroiden och den mals långsamt sönder till råmaterial för bosättningen. Ett antal gigantiska 3D-skrivare bygger upp hela strukturen automatiskt utan att det behövs speciellt många människor som sköter det i princip helt automatiserade bygget.

Bilden är tagen från http://www.nss.org/settlement/space/.

Tanken är att ett antal extremt lätta 3D-skrivare bygger upp hela bosättningen. Tänk dig att du skär ett tvärsnitt genom bildens roterande hjul. För att man skall få till stånd en artificiell gravitation måste konstruktionen göras stor. Hjulets radie kan vara t.ex. 500 m med en rördiameter på t.ex. 125 m. Man får då ett hjul med en omkrets på ca. 3 km och en ofantlig beboelig yta på insidan. Genom att låta 3D-skrivare bygga upp konstruktionen i ett stort antal samtidiga segment så behövs väldigt lite mänsklig arbetskraft under byggnadsskedet.

Eftersom konstruktionen inte roterar under byggnadsskedet kan hela den ofantliga strukturen byggas upp med hjälp av extremt lätta robotskrivare som är lätta att, då en komponent blivit färdig, flytta till nya uppgifter. Hela konstruktionen planeras på jorden och endast de elektroniska ritningarna behöver överföras.

Byggrobotarna kommer att byggas av en enda relativt liten universell 3D skrivare som till en början används för att producera ett stort antal ntterligare skrivare innan det egentliga byggnadsarbetet startar.

Det finns ett antal tänkbara varianter för bosättningar och det är inte självklart att ovanstående exempel väljs.

På den sociala sidan skulle jag vilja studera hur en fast sammanknuten grupp människor klarar av problemlösning och konflikter under yttre press. Det finns intressant material om gruppen jag hade tänkt sätta i focus på adressen http://www.bahai.com/Bahaullah/principles.htm.

Baha’ierna använder en egen metod för problemlösning som i viss mån påminner om ”brainstorming”. Skillnaden är främst att man utgår från bön/meditation och söker lösningar som är till nytta för hela samfundet som betyder hela mänskligheten. Information om baha’ikonsultation hittar du här.

Videolänken ger ett urval av vidon. Video nummer två visar en rundvandring i baha’i världscentret i Haifa i Israel. Videourvalt är taget från YouTube.

Baha’ierna är också intressanta genom att de uppfattar att alla de stora religionerna har samma källa. Det finns alltså ingen a’ priori konflikt mellan de olika religionerna. De objektiva olikheter man kan se är inte fundamentala utan man kan betrakta olikheterna som intressanta kryddor som gör olika människogrupper intressanta. Olikheterna ses i hög grad vara en följd av den tidsperiod och det samhälle då en specifik religion har framträtt. Det finns rätt mycket material på nätet se t.ex http://www.bahai.org/.

Ett baha’itempel har alltid nio kanter med en dörr på varja kant. Dörrarna symboliserar en ingång får alla världens religioner. I ett baha’itempel hålls inte regelrätta ”gudstjänster”. Däremot finns alla de stora religionernas skrifter tillgängliga så att besökare kan stilla sig genom bön och meditation. I ett tempel kan man anordna olika tillställningar med ett spirituellt innehåll … endast musik producerad av den mänskliga rösten framförs i ett tempel.

Kontakta mig om du är intresserad av att delta!

Att stämma en fiols stränghållarresonans

26/01/2014

Det finns en tumregel som säger att stränghållarens resonansfrekvens på en strängad och stämd fiol skall ligga ungefär på hälften av Helmholzresonansen A0 och kroppsresonansen B0. Jag har de senaste dagarna jobbat med att stämma min Guarneri #3 så att huvudresonanserna ligger korrekt för ett solistinstrument. Efter att ha mätt A0 och stränghållarresonansen kunde jag konstatera att stränghållarresonansen låg onödigt lågt vid 130 Hz då den önskade frekvensen skulle vara ungefär 136 Hz. Det faktum att stränghållarresonansen ligger för lågt betyder att stränghållaren är alltför tung vilket är naturligt för en rå omodifierad stränghållare.

Jag vet att stränghållaren är alltför tung och att jag alltså måste gröpa ur den på undersidan för att få ner vikten. Frågan är bara: Hur mycket vikt måste jag ta bort för att med minsta antal försök komma till den önskade frekvensen?

Vi kan ta lite hjälp från grundläggande fysik. Stränghållaren utgör en svängande vikt upphängd i fiolens strängar och senan över ändtappen. Om vi antar att upphängningens fjäderegenskaper inte signifikant ändras av att vi minskar massan d.v.s. att stränghållaren efter förändringen fortfarande är styv så kan vi uppskatta den vikt stränghållaren måste ha på följande sätt:

En vikt som svänger i en fjäder svänger med frekvensen

frekvens = fjäderkonstanten/kvadratroten(massan)

Jag har för enkelhetens skull kombinerat flera konstaner i det jag kallar fjäderkonstanten se t.ex. Wikipedia.

Vi hade tidigare mätt stränghållarens resonansfrekvens genom att spela in knackljudet då vi knackar på stränghållaren med en relativt mjuk hammare och dämpar strängarna t.ex. med handen. Resultatet av mätningen blev 130 Hz. Vi tar nu loss stränghållaren och väger den. Resultatet av vägningen blev 18 g. Vi har nu tillräckligt data för att beräkna fjäderkonstanten (vi löser fjäderkonstanten ur ovanstående formel).

fjäderkonstanten = frekvens*kvadratroten(massan)

Då vi lägger in talvärden får vi fjäderkonstanten = 130 * kvadratroten(18) = 551,5

Då vi nu känner fjäderkonstanten kan vi lösa massan ur den ursprungliga formeln och får:

massan = (fjäderkonstanten)²/(frekvens)²

Då vi lägger in talvärden får vi då vi strävar efter att justera frekvensen till 136 Hz :

massan = 551,5²/136² = 16,44 g

Min våg väger med ett grams noggrannhet och jag gröpte ur stränghållaren så att vågen visade 16 g. Efter att ha strängat fiolen och stämt den så mätte jag igen stränghållarresonansen med resultatet 136 Hz. Resultatet var perfekt!

Observera att det inte spelar någon roll om du anger vikten i gram eller kilogram eller någon annan viktenhet men du måste vara konsekvent. Den beräknade fjäderkonstanten kommer att ha olika värden beroende av vilket viktmått du använder, slutresultatet blir dock detsamma.

Är klimatvetenskapen en pseudovetenskap?

16/09/2013

Nobelpristagaren i fysik (delat nobelpris) 1973 Dr Ivar Giaever diskuterar global uppvärmning/klimatförändring och konstaterar att klimatvetenskapen har blivit en ny religion. Varför? Orsaken är att att man inte kan/får diskutera klimatvetenskap … han går därefter vidare och diskuterar olika avarter av vetenskap och avslutar det hela med pseudovetenskaper.

Dr Ivar Giaevers internetsida om nobelpriset finns här.

Video om pseudoklimatvetenskap … mycket sevärd. Videon är på engelska.

Att mäta temperatur

09/09/2013

Uppdaterad 12.9.2013. (Automatisk testkörning + uppdatering av texten)

Jag har länge planerat att bygga ett enkelt mätsystem för att direkt mäta temperaturstegringen från koldioxiden i atmosfären. Växthuseffekten till följd av koldioxid beror på att koldioxiden i atmosfären absorberar den infraröda strålningen från marken och därigenom hindrar den från att direkt stråla ut i rymden. En koldioxidmolekyl som har absorberat en foton antas efter ett kort ögonblick skicka iväg en motsvarande foton i en slumpmässig riktning. En del av fotonerna som koldioxiden absorberade kommer då också att träffa marken som då bör varmas upp.

Dagens klimatologer antar att den extra uppvärmningen från koldioxiden i atmosfären borde vara ungefär en grad C per fördubbling av koldioxidhalten. En grads uppvärmning, eller något i denna storleksordning bör vara relativt lätt att mäta direkt. IPCCs siffror på 4 till 6 grader är en följd av att IPCC antar att mängden vatten i atmosfären ökar och då vattenånga är en ännu kraftigare växthusgas än koldioxid så kommer det att ske en positiv återkoppling d.v.s. vattenångan förstärker effekten av koldioxid.

Man har redan för hundra år sedan försökt uppskatta hur stor växthuseffekten är. Fysikern R.W. Wood gjorde ett experiment år 1909 där han gjorde två identiska växthus (små!), det ena med glas som släpper igenom synligt ljus men inte infraröd strålning. Det andra var försett med ”glas” av natriumkloridkristall som släpper igenom infraröd strålning. Logiskt sett bör resultatet av att glas inte släpper ut IR betyda att det växthuset värms mera än växthuset klätt med NaCl kristall. Man har ofta hänvisat till Woods experiment i klimatsammanhang. Det visar sig dock att det inte är lätt att göra ett övertygande experiment. Fysikern Roy Spencer har försökt verifiera Woods experiment delvis med moderna material. Intresserade läsare kan bekanta sig med Spencers experiment via länken nedan.

http://www.drroyspencer.com/2013/08/revisiting-woods-1909-greenhouse-box-experiment-part-i/

Personligen ser jag Woods experiment som mycket tvivelaktigt. Orsaken till detta är att uppvärmningen av marken i växthusen kommer att leda till att varm luft stiger upp från den varma marken. Det kommer snabbt att uppstå konvektion d.v.s. luften rör sig. Luft i rörelse transporterar mångdubbelt mer värme än stillastående luft och också mycket mer än utstrålningen via IR. Vi har en situation där luften i rörelse effektivt värmer glaset som i sin tur värmer luften på utsidan. Det stora problemet blir att hålla koll på alla de möjliga felen till följd av konvektion.

Jag har tänkt svänga på experimentet. Jag använder ett rör som står vertikalt. Överst finns elektriska värmemotstånd som simulerar den varma marken och som kommer att stråla ut infraröd strålning på samma sätt som marken i ett växthus. Ca. 150 mm nedanför värmemotstånden placerar jag en välisolerad temperatursensor som är isolerad uppåt mot värmaren och tittar ner i röret. Temperatursensorn bör mäta den omgivande luftens temperatur men om det finns signifikanta mängder tillbakastrålad IR så bör strålningen ge en extra temperaturhöjning.

Varför bygga experimentet upp och ned? Orsaken är att vi då åstadkommer en naturlig temperaturinversion där den varma luften är i huvudsak i toppen av röret och kallare luft finns nere i röret. Resultatet är en situation där konvektion inte uppstår och vi har eliminerat mängder av felkällor.

Kan man faktiskt köra experimentet i ett kort rör, atmosfären sträcker sig ju långt över 10 km upp? Denna fråga analyseras mera i detalj nedan.

Jordens atmosfär innehåller ca. 400 ppm koldioxid d.v.s. ungefär 400 molekyler på en miljon är koldioxid (d.v.s. ungefär en molekyl på 2500 är koldioxid).

Vi kan uppskatta den absoluta mängden koldioxid i luftpelaren från marken till atmosfärens yttersta gräns på följande sätt. Det är fråga om en överslagsberäkning, men det är tillräckligt för mina behov. Vid en atmosfärs tryck är trycket mot en yta på en kvadratcentimeter 1 kp vilket samtidigt betyder att atmosfären ovanför ytan väger 1 kg vilket betyder att volymen avanför är ungefär 1/1.2 m³ (en kubikmeter luft väger ca. 1.2 kg). Volymen koldioxid i denna luftmängd är om gaserna är väl blandade (400/1000000)*(1/1.2)*1000 liter = 0.333 liter.

Vi kalylerar nu hur långt ett rör med tvärsnittsytan 1 cm² måste vara för att det skall innehålla samma mängd koldioxid som hela atmosfären från jordytan upp till rymden. En meter rör kommer att rymma 100 cm² vilket betyder att vi behöver ett 3.33 meter långt rör för att det optiskt skall motsvara all koldioxid i atmosfären.

Min idé är att montera elektriska effektmotstånd upptill i ett stående rör. Effektmotstånden kommer att ge ifrån sig infraröd strålning (IR) precis som en varm markyta på jorden. Då röret är fyllt av koldioxid kommer en del av IR-strålningen att absorberas av koldioxiden och slumpmässigt emitteras i olika riktninga också bakåt tillbaka mot värmekällan. Om en välisolerad temperaturgivare som ser ner i röret placeras något nedanför värme-elementen så bör sensorn detektera en del av den tillbakastrålade IR strålningen vilket bör leda till högre temperatur.

Varför placerar jag uppvärmningen upptill och inte nedtill? Orsaken är att jag vill studera hur IR strålningen påverkar temperaturen utan en massa störande konvektion. Om jag skulle värma luften i botten av röret skulle den uppvärmda gasen börja stiga uppåt och kallare luft uppifrån skulle ”rinna” ner. Värmetransporten via konvektion är betydligt effektivare än värmetransport via strålning … det är inte utan orsak man använder fläktar för att skapa luftflöden över komponenter som skall kylas. Kylning som sker endast via strålning är ett måste i rymden men nere på jorden använder man värmeledning och konvektion. Genom att bygga systemet upp och ned kan jag på ett väldigt enkelt sätt förhindra i stort sett all konvektion.

Det är självklart att ett mätsystem av denna typ kräver god temperaturmätning. Det är inte viktigt att den absoluta temperaturen är exakt, däremot är jag intresserad av att detektera små temperaturförändringar.

Det första steget i processen är att se hur små temperaturvariationer det går att detektera.

temperatur

Fig. 1  Bilden visar två körningar. Den övre kurvan visar temperaturdrift i rummet och mitt i kurvan värms motstånden med 5W i en minuts tid. Man kan tydligt se hur temperaturen stiger och sedan börjar falla igen. Den nedre röda kurvan visar en senare körning där luftens temperatur i rummet har ändrat.  Då temperaturen börjar stiga värms motstånden med 9W under en minuts tid. X-axeln är i sekunder d.v.s experimenten har gått på ungefär en timme per körning. Y-axeln är graderad i tusendedelsgrader men så att hela grader har subtraherats.

Mätningarna görs med en analog LM35 linjär temperatursensor. Utspänningen från sensorn mäts med hjälp av en 18-bitars analog till digitalkonverter men så att adkonvertern gör trettio mätningar under ca. sju sekunders tid varefter ett medeltal beräknas. Mätningar lagras med trettio sekunders intervall. De första körningarna visar att brusnivån ligger på ca. 2/10000 grader. Observera att detta inte säger något om sensorns kortvariga inre temperaturdrift.  Tillverkaren anger att långtidsstabiliteten är ungefär +/-  80/1000 grader mätt över tusen timmar. Kortvarig drift kan då eventuellt antas vara proportionell mot mätningens längd vilket skulle vara ungefär 1/10000 grad C. Detta är också ungefär systemets brusnivå.

Bilden visar tydligt att den relativa upplösningen är bättre än en tusendedels grad. Experimenterande visar att systemet är så känsligt att det tydligt störs av att jag sitter vid datorn en halv meter från det 100 mm pvc rör i vilket sensorn befinner sig. En människa representerar en värmeeffekt på kanske 100 W vilket mätsystemet utan problem ser som ökad temperaturdrift.

Bilderna ovan visar tydligt hur temperaturen i rummet hela tiden förändras, tiondelsgrader har stor inverkan på mätningarna. Hur tänker jag hantera en föränderlig temperatur i omgivningen där förändringarna är betydligt större än de temperaturdifferenser jag hoppas se?

Lösningen är att jag låter datorn (Raspberry Pi) sköta både temperaturmätningen och kontrollen av värmemotståndet. Då datorn sköter datainsamlingen och kontroll av värmemotstånden behöver jag inte själv vara på plats och störa experimentet. En bättre noggrannhet går också att uppnå genom att låta datorn göra ett (stort) antal mätcyklar. Jag mäter alltså grundtemperaturen, därefter slås värmen på en stund t.ex. en minut varefter datorn mäter tumperaturen den närmaste timmen. Därefter mäts den nya bastemperaturen varefter värmen slås på under en minut o.s.v.

Mätningarna kalibreras i luft d.v.s. ett tillräckligt antal temperaturcykler mäts så att jag vet hur stor temperaturstegringen blir i luft. Då luften senare byts mot koldioxid kan dessa mätningar senare jämföras med mätningarna i luft.

IMGP5358

Fig. 2  Den grå rörstumpen är den övre ändan av vad som skall bli mitt växthuseffektexperiment. Röret är överst pluggat med en plugg av PVC. Längs den inre kanten av denna plugg finns fyra effektmotstånd om 3 W.  Totalt kan alltså motstånden ge ut max 12 W. Jag räknar med att kunna gå något högre eftersom uppvärmningen sker endast under kort tid. Med 6 volts drivspänning ger motstånden effekten 9W d.v.s. 2.25 W per motstånd. Vid 7.5 volt är effekten ca. 3.5 W per motstånd (14W totalt) vilket borde vara OK under en kort stund. Till höger i bilden ses min salladsodling i artificiellt ljus. En 100W ledlampa som producerar rött och blått ljus används (se andra artiklar). Bakom den runda plattan på framsidan finns temperatursensorn. Sensorn är monterad på en polyuretanplatta som är överdragen med aluminiumfolie. Tanken är att aluminiumfolen reflekterar IR strålning. Själva sensorn är monterad med tejp på nedre sidan av isolatorn utanför aluminiumfolien. Värmeledning i folien bör ge temperaturfel men jag hoppas trots detta se skillnader mellan vanlig luft och ren koldioxid. Bilden visar två Raspberry Pi Linux datorer, Den lilla datorn ost-sydost om mätröret sköter temperaturmätningen.  En annan likadan Raspberry Pi fotograferar hur salladen växer då artificiell belysning används.

Effekten per kvadratmeter är med 7.5 volts drivspänning 1778  W/m².  Vid 6 volts uppvärmningseffekt är effekten 1143 W/m². Eppvärmningseffekten är större än den utstrålade effekten från jordytan vid normal temperatur.  Jag hoppas att effekten skall vara tillräcklig för att detektera något …

test_20130912

Fig. 3  Bilden visar en automatisk testkörning den 12.9.2013.

Kontroll av mätningar och av värmare sker nu helt automatiskt. Driften i systemet minskar i mycket hög grad då allt styrs automatiskt och jag inte själv behöver sitta bredvid systemet och störa det.  I fig 3 kan man se ett steg på ungefär 10 mK (10/1000 grad) vid ungefär 6700 sekunder. Detta temperatursteg är en följd av att jag gick in i rummet, satte mig vid datorn, slog på bildskärmen och kontrollerade om körningen fortfarande var igång … det var den varpå jag genast gick ut igen.  Vid 8000 sekunder lämnade jag dörren öppen vilket gav kraftig temperaturdrift.

Bilden är skalad i tusendedelsgraders förändring från en bastemperatur. Då uppvärmningen aktiveras för ungefär en minut vid 2100 sekunder stiger temperaturen med ungefär 0.2 grader. Uppvärmningseffekten är 9W vilket ger en uppvärmning som ungefär motsvarar den effekt som i medeltal träffar en yta på jorden. Uppvärmningen begränsas av de röda linjerna.

Mitt program som gjorde mätningen ovan har följande utseende:

echo "*************"
echo "Program start"
echo "*************"
rm myFile.dat
echo "Measure temperature base line"
./repeat.py 40 interval 55 { ./measure_ad.py 1 18 4 10 myFile.dat }
echo "Set heater to on"
./heater.py on myFile.dat
./repeat.py 30 interval 2 { ./measure_ad.py 1 18 4 10 myFile.dat }
./heater.py off myFile.dat
./repeat.py 120 interval 55 { ./measure_ad.py 1 18 4 10 myFile.dat }
echo "Program done!"

Jag skrev några enkla Pythonprogram repeat.py och heater.py som används för att upprepa enkla operationer. Fördelen är att jag inte hela tiden behöver skriva om ett stort mätprogram. De kritiska delarna kan då hållas små och enkla att förstå. Skriptet/Programmet ovan läsar av programmet controller.py som kör en rad i taget.

Programmet börjar efter diverse kommentarer med att temperaturen mäts 40 gånger med en minuts intervall.  Mätningen sköts av programmet measure_ad.py . Parametrarna betyder kanal nummer 1, ad konverterns upplösning 18-bitar, förstärkning 4x, antalet mätningar i resultatet 10 (medeltal). Mätresultatet lagras i filen myFile.dat .

Kommandot heater.py on myFile.dat gör att värmen slås på och den exakta tidpunkten lagras i filen myFile.dat .

Temperaturen mäts nu snabbt under den tid värmaren är på.

Värmaren stängs av (off) varefter programmet gör 120 mätningar med en minuts intervall.

Denna artikel kommer att uppdateras under de närmaste månaderna då jag kompletterar mätsystemet med mera funktionalitet.

Står vi inför en energirevolution?

23/05/2013

Uppdaterad 25.5.2013, nya länkar.

Uppdaterad 29.5.2013, ny länk.

Man har nu fått de första oberoende mätningarna av Rossis E-Cat apparat som bygger på LENR där Nickel transmuterar till Koppar och energi produceras.

Forskning kring LENR har pågått oavbrutet sedan slutet av 1980-talet då Fleishmann och Pons meddelade att de hade detekterat abnormal värmeutveckling vid elektrolys med palladiumelektrod.

Italiano: Schema della cella di Piantelli-Foca...

Bild: Generell uppbyggnad av Rossis LENR reaktor.

Den klassiska kärnfysiken stod helt oförstående till fenomenet och man försökte snabbt lägga locket på den nya upptäkten. Man uppfattade att det måste vara bluff eftersom man inte kan slå ihop atomkärnor med några elektronvolts energi d.v.s. ungefär samma energi som vid kemiska reaktioner … man visste ju att det behövdestusentals gånger mera energi för att tränga igenom coulomb potentialvallen. Uttrycket kallfusion myntades eftersom de låga LENR energierna gjorde att komponenterna som transmuterade kunde uppfattas som extremt kalla jämfört med t.ex. temperaturen i en konventionell Tokamac fusionreaktor som man då aktivt arbetade med.

Jag har själv, dock utan klara resultat, experimenterat med motsvarande reaktioner som Fleishmann Pons.

katodplasma

Bilden visar min försöksuppställning. Jag använder Thoriumdopade Wolframelektroder. I elektroden i mitten matas det in protoner från den omgivande vätskan. Spänningen ligger på ca. 300 V och effekten är flera hundra watt. Ett extremt klart lysande plasma bildas mellan vätskan och centralelektroden.

Vad händer om vi byter polaritet? I stället för protoner som strömmar mot centralelektroden matar vi in elektroner. Strömkällan är exakt densamma i båda fallen.

elektronplasma

Ett svagt plasma uppstår då man matar in elektroner i mittelektroden. Färgen kommer antagligen från natrium i elektrolyten.

Rossis LENR reaktor

Den 16.5.2013 publicerades en forskningsrapport där utomstående forskare har haft möjlighet att mäta Rossis E-cat reaktor. Med i forskargruppen fanns forskare från

Giuseppe Levi (Bologna University, Bologna, Italy), Evelyn Foschi (Bologna, Italy), Torbjörn Hartman, Bo Höistad, Roland Pettersson och Lars Tegnér (Uppsala University, Uppsala, Sweden), Hanno Essén (Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden).

Man kan ladda ner forskningsrapporten från http://arxiv.org/abs/1305.3913 .

Vad kom man fram till:

Abstract

An experimental investigation of possible anomalous heat production in a special type of reactor
tube named E-Cat HT is carried out. The reactor tu be is charged with a small amount of hydrogen loaded nickel powder plus some additives. The reaction is primarily initiated by heat from resistor coils inside the reactor tube. Measurement of the produced heat was performed with high-resolution thermal imaging cameras, recording data every second from the hot reactor tube. The measurements of electrical power input were performed with a large bandwidth three-phase power analyzer.
Data were collected in two experimental runs lasting 96 and 116 hours, respectively. An anomalous heat production was indicated in both experiments. The 116-hour experiment also included a calibration of the experimental set-up without the active charge present in the E-Cat HT. In this case, no extra heat was generated beyond the expected heat from the electric input. Computed volumetric and gravimetric energy densities were found to be far above those of any known chemical source. Even by the most conservative assumptions as to the errors in the measurements, the result is still one order of magnitude greater than conventional energy sources.

Forskargruppen konstaterar att de gjorde två experiment som sträckte sig över 96 och 119 timmar. Det senare experimentet (119 timmar) använde dessutom en inaktiv cell som inte uppvisade anomal energiproduktion som referens.

Experimenten tog betydligt längre tid än väntat eftersom den första  cellen man avsåg att mäta  överhettades och stålcylindern i vilken cellen befann sig smälte.

fig_1-2_final

Rossireaktorn kör. Observera de mörka skuggorna från värmemotstånden som används för att reglera effekten.

energiprod_final

Kurvan Plot 2 visar att uteffekten från reaktorn är ca. fem gånger större än den inmatade eleffekten. Energimultiplikationen är således bättre än för en typisk värmepump.

Intresserade läsare uppmanas läsa den ursprungliga artikeln som rätt ingående visar hur mätningarna har gått till.

Slutsatser

Om forskargruppens slutsatser stämmer så står vi på trösken till en ny tidsålder vad gäller tillgång till billig energi. Nickeltillgångarna på jorden är mycket stora och tillgången till väte i havet är outsinlig. Det är självklart att om man kan visa att en LENR reaktion fungerar så kommer man rätt snabbt att hitta också andra reaktioner som fungerar då man blir av med forskarnas blockeringar. Min gissning är att det finns en serie tänkbara material som borde fungera i LENR reaktioner. Rossi har använt Nickel i kombination med okända tilläggsämnen i små mängder. Typiskt för Ni är att det finns fem stabila isotoper och sex relativt stabila isotoper. Det första material man använde i LENR reaktioner var Palladium som har sex stabila isotoper och sju ”halvstabila” isotoper. Min gissning är att Palladium direkt kan ersätta Nickel men Palladium är ett dyrare material. Ett annat intressant material är Wolfram.

För en vanlig villaägare skulle effekten av en fungerande Rossi-cell betyda att kostnaden för uppvärmning skulle minska till ca. en femtedel. Elförbrukningen i vår villa är ca. 30 000 kWh per år. Denna elförbrukning skulle sjunka till kanske 10 000 kWh vilket skulle betyda en betydande sänkning av uppvärmningskostnaderna.

Om det visar sig att Rossis högtermperaturcell fungerar så ger det möjlighet att använda cellen till att producera elektricitet autonomt. Det skulle således vara möjligt att både producera elektricitet och värme. En förutsättning för elproduktion är tillräckligt hög drifttemperatur för att man skall få en vettig termisk verkningsgrad.

Vilken typ av avfall produceras?

En LENR reaktor av Rossityp producerar koppar ur nickel och väte. Restprodukten d.v.s. det uttjänta bränslet har fortfarande ett värde!

Intressanta länkar:

http://nextbigfuture.com/2013/05/nuclear-fusion-summary.html

http://nextbigfuture.com/2011/12/newenergytimes-gets-three-nasa.html

http://newenergytimes.com/v2/government/NASA/20110922NASA-Nelson-GRC-LENR-Workshop.pdf

http://www.gizmag.com/nasa-lenr-nuclear-reactor/26309/

http://climate.nasa.gov/news/864

http://www.extremetech.com/extreme/149090-nasas-cold-fusion-tech-could-put-a-nuclear-reactor-in-every-home-car-and-plane

NASAs metod för att snabbt hitta optimala LENR varianter. Spekulation om rymdflygplan med LENR kraftkälla.

 


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

Fashionable dogma. Religious zealotry. We're bigger than that. (This blog is written by Candian journalist Donna Laframboise)

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares interesting news about TED, TED Talks video, the TED Prize and more.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: