Archive for the ‘Hbl då tidningen är som bäst’ Category

Intressant ämne Hypoglycin

13/06/2019

Det fanns en intressant notis i dagens Hufvudstadsbladet (den finlandssvenska huvudtidningen) där det konstaterades att ett antal barn i norra Indien dött efter att ha ätit Lichyfrukt/bär.

Frukten innehåller ämnet Hypoglycin som undertrycker kroppens produktion av glokos från kolhydrater. Då ett undernärt barn äter mycket Litchyfrukt så leder detta till att blodsockernivån sjunker (tänk insulinchock) vilket som bieffekt kan leda till hjärnhinneinflammation hos barnen. Fruktenb är i sig som mogen mycket näringsrik och den innehåller stora mängder C-vitamin.

Mina tankar gick genast till Hypoglycin som cancermedicin. Cancer har en otrolig aptit på socker. Cancerceller förbrukar 5-50 ggr mera socker än vanliga friska celler eftersom cancercellernas energiproduktion är skadad så att cellen inte kan förbränna socker (glukos) till energi, koldioxid och vatten utan i stället använder cancercellerna en mycket mera ineffektiv energiproduktionsmetod d.v.s. jäsning socker –> mjölksyra. Cancerns enorma sockeraptit används bl.a. vid diagnos så att patienten ges radioaktivt socker som kommer att ansamlas i cancersvulster varefter man söker områden i kroppen som strålar.

Inom alternativ cancerbehandling har man, såvitt jag vet, med viss framgång använt LCHF (låg kolhydrat, högt fett) kost som cancerbehandling där man via kostomläggning tvingar ner blodsockernivåerna och svälter ut cancern. Problemet är dock att levern klarar av att producera glukos ur bl.a. protein vilket betyder att blodsockernivåerna aldrig blir mycket låga d.v.s. cancern lider men den kan eventuellt fortsätta på sparlåga.

Problemet med de indiska barnen ovan var att de var undernärda d.v.s. de hade mycket små fettförråd och kosten innehöll inget fett. Detta leder till att hjärnan svälter om man sänker blodsockernivån. Problemet kan kringås genom att man sätter personen (som inte är undernärd) i ketos (kroppen bänner fett i stället för socker) och via födan ger MCT-fetter (Medium Chain Triglycerides) som hjärnan kan använda som alternativt bränsle. MCT-fetter används av bl.a. amerikanska armén som extremt kompakt mat där en soldat under en nödsituation kan klara sig under rätt lång tid på att endast dricka MCT-fett. Tillräckliga mängder fetter skyddar hjärnan från svält medan Hypoglycinet undertrycker kroppens produktion av glukos (som cancern behöver för sin överlevnad).  Notera att Hypoglycin undertrycker användningen av långa fettmolekyler i mitokondrierna … kosten bör alltså innehålla mycket MCT-fetter t.ex. kokosfett.

Resultatet av en LCHF kost kombinerad med Hypoglycin bör leda till så låga glukosnivåer att cancern kan slås ut medan tillgången till fett gör att vi intge får de dödliga bieffekter som barnen i Indien fick.

Litchi chinensis fruits.JPG

Litche frukt (bilden tagen från Wikipedia). Hypoglycin finns framför allt i den omogna frukten i concentratyioner upp till 100 ggr större än i mogen frukt.

Notera att jag inte har provat Hypoglycin på mig själv. Jag kan inte i detta skede spekulera kring hur stora doser Hypoglycin det skulle behövas för att få önskad effekt (om det finns en sådan effekt). Om någon provar är det skäl att starta från små doser!

https://www.sciencedirect.com/topics/neuroscience/hypoglycin

Jag hittade några tillverkare av Hypoglycin:

https://www.scbt.com/scbt/product/s-hypoglycine-a-156-56-9/

https://www.buyersguidechem.com/chemical_supplier/S-Hypoglycine_A

Klimatpropaganda och Hufvudstadsbladet

20/05/2019

Hufvudstadsbladet (Hbl) är svenskfinlands största dagstidning och därigenom mycket viktig för svenskspråkiga i finland.

Under det senaste året har vi genom Hbl utsatts för en ofattbar ström av klimatpropaganda först som förberedelse för riksdagsvalet i Finland och sedan som fortsättning för att lära ut korrekt röstningsbeteende inför EU-valet. Varje dag har det ingått flera artiklar med skrämselpropaganda för en snar mänsklighetens undergång och domedag.

En öppen fråga till Hbl!

Bakgrund: Vi har under det senaste året sett ett ofantligt flöde av skrämmande klimatinformation/klimatpropaganda (Peter Buchert) i Hbl:s spalter. Jag tror att många läsare skulle vara intresserade av svar på nedanstående fråga med tanke på att vi förväntas satsa miljarder på en omställning i energisystemen för att undvika ytterligare uppvärmning:

Vilken är den mekanism som gör att en eventuell ytterligare uppvärmning på en halv grad från den nuvarande kanske en grad plötsligt blir katastrofal för människor och djur och därför motiverar detta extrema focus på en obetydlig uppvärmning?

Svaret bör ställas i relation till att vi under ett dygn typiskt upplever temperaturvariationer på kanske fem till femton grader, då jag går ut på vintern kan temperaturskillnaden min kropp upplever vara fyrtio till femtio grader och ute i naturen ligger årsvariationen på femtio till sextio grader d.v.s. hundra gånger större än den lilla uppvärmning man politiskt påstår sig försöka undvika.

Svaret bör även ställas i relation till att jag upplever i princip samma klimatförändring på en halv grad om jag flyttar från Tavastehus till Helsingfors. Om jag vill bo i Helsingfors och jag vill tillbaka till en äldre tids klimat så kan jag göra det genom att flytta till en lägenhet nära toppen av något modernt tornhus i Helsingfors eftersom temperaturen sjunker ungefär en grad för varje hundra meter ökande höjd.

Lars Silen, fysiker Esbo

Jag var positivt överraskad över att inlägget faktiskt togs in den 11.5.2019  följt av ett långt svar från Hbl:s klimatskribent Peter Buchert. Orsaken till att jag nu skriver den här artikeln är att det är självklart att jag inte kan besvara Bucherts påståenden inom det utrymme som finns tillgängligt i tidningen. Jag skrev en kort kommentar till Buchert som kom in i tidningen den 20.5.

Koraller

Buchert konstaterar att ”några beräknade skillnader mellan 1,5 och 2 grader för miljön är att förlusterna i biodiversitet och ekosystem blir mindre, hälften så många arter får svårt reducerade utbredningsområden, färre arter dör ut och havsförsurningen  dödar 70-90 procent av varmvattenskorallerna vid 1,5 grader mot 99% vid 2 grader.”

Min kommentar: Intressant smörja!

Vi kan titta på verkliga mätningar.

image

Notera pH variationerna i trakten av Hainan. Vi ser i praktiken ingen förändring på 180 år. En orsak till den stabila nivån kan i detta fall förklaras med att det pressas upp djupvatten som blandas med ytvatten. Notera att pH under tidsperioder på några år kan variera med 0,4 pH utan att detta leder till någon katastrof för korallerna. Man vet dock från många områden på jorden att havsvattnets pH varierar mycket över korta tidsperioder bl.a. till följd av biologisk aktivitet.

Vi kan jämföra detta med NOAA:s mätningar från Aloha Hawai i Stilla havet.

Hawaii Carbon Dioxide Time-Series

NOAA:s mätningar visar på ett samband mellan ytvattnets pH och luftens koldioxidhalt. På 30 år har pH förändrats ungefär 0,05 enheter vilket kan jämföras med de kraftiga naturliga variationerna vid Hainan som är ungefär 8 ggr större.

Länken nedan visar ett ett enkelt experiment  där man följer pH hos havsvatten som funktion av atmosfärens CO2 halt.

På trettio år ser vi en extremt långsamt sjunkande pH men havsvattnet är fortfarande kraftigt basiskt något över 8 (neutralt pH är 7) och det finns inga teoretiska möjligheter att tillföra så mycket CO2 att vi skulle komma ens i närheten av neutralt havsvatten.  Det finns nästan oändliga mängder bufferämnen i haven i form av kalksten …

Notera den lilafärgade linjen som ger uppskattad CO2 halt i atmosfären under årmiljoner. Vi ser att koldioxidhalten i atmosfären idag ur geologisk synvinkel är extremt låg eftersom största delen av det tillgängliga kolet har bundits i kollager och kalksten. En av Greenpeaces grundare Patrik Moore har med goda argument konstaterat att människans brännande av fossila bränslen kan visa sig vara räddningen för livet på jorden. Mätningar i växthus visar att fotosyntesen inte fungerar då koldioxidhalten går under 150-200 ppm d.v.s. växterna svälter ihjäl. Under den senaste istiden då större mängder koldioxid löstes i de kallare haven låg koldioxidhalten skrämmande nära den nivå där växterna börja dö. Vi lever i en intressant tid (för att citera kineserna, då en kines önskar dig en intressant framtid så är det en förbannelse) där vi ideligen ser hur välmenande västerlänningar direkt agerar mot den natur de säger sig vilja skydda (vindkraftverk/fåglar+fladdermöss, palmolja/skövling av regnskog och arbete mot utsläpp av livets gas koldioxid).

Korallerna uppkom för ca. 500 miljoner år sedan då koldioxidhalten i atmosfären 10-20 ggr högre än idag (1000-2000%). Det verkar mycket osannolikt att en livsform som har uppkommit i en miljö med extremt hög koldioxidhalt inte skulle klara en marginell ökning av koldioxidhalten och en samtidig marginell sänkning av havets ytvattens pH. Förändringen i havets pH kan inte ens teoretiskt bli så stor att havet blir surt (det är idag klart basiskt). Peter Bucherts påstående gällande 70-90% döende av världens korallrev är ren smörja.

Det är ett känt faktum att t.ex. stora temperaturvariationer (både kalla och varma) kan leda till korallblekning där korallen byter den existerande algpopulationen, med vilken den lever i symbios , till en ny bättre lämpad för den förändrade livsmiljön. Korallblekning är normalt inte katastrofal för koraller utan korallen återhämtar sig relativt snabbt efter blekningen.

Havsytans nivå

Peter Buchert argumenterar att om vi kan hålla temperaturen vid 1,5 grader över förindustriell nivå i stället för under 2 grader så stiger havsytan stiger tio centimeter mindre. Vi kan titta på situationen i Helsingfors för att få lite lokalt perspektiv.

Havsytans_nivå_Helsingfors

Bilden visar havsytans nivå i Helsingfors sedan 1880-talet (Källa: NOAA).  Vi ser betydande årsvariationer (bruset d.v.s. bredden på den blåa kurvan) som beror av vindriktningar och hur lågtryck råkar gå över området. Kraftiga sydvästliga/västliga vindar kan pressa vatten i östersjöbassängen österut vilket ger högvatten i Finska viken. Effekten är kraftigast längst inne i Finska viken i trakten av St Petersburg där man har byggt skyddssystem just för denna situation. Denna typ av högvatten är inte kopplade till luftens CO2 halt. Den andra mekanismen för att höja havsytan lokalt är lufttrycket. En atmosfär motsvarar en vattenpelare med höjden tio meter. Ett längre stationärt högtryck kan sänka havsytan med 30-40 cm och på motsvarande sätt kan ett lågtryck som blir hängande över området höja vattennivån i ingefär motsvarande grad.  En tredje mekanism i ett innanhav med ett smalt utlopp till världshaven är naturligtvis nederbörd. Spridningen i bilden ovan d.v.s. bredden på det mätta bandet är ungefär +/- 0,45 m och denna spridning beror sannolikt i huvudsak på variationer i lufttrycket.

Den uppmärksamma läsaren ser hur havsytan i Helsingfors har sjunkit från ungefär 7.25 m år 1880 till något över 6,9 m år 2019 vilket betyder att havsytan sjunker lokalt med 2.5 mm per år till följd av landhöjningen. Notera att referenshöjden för havsytans nivå är godtycklig, vi är endast intresserade av förändringen.

Då vi betraktar NOAAs bild ovan så ser vi inget uppåtriktat blad som på en hockeyklubba. Om vi under senare år skulle ha sett en våldsam stegring i hastigheten med vilken havsytan stiger så borde havsytan i Helsingfors sluta sjunka … men detta går inte att se i bilden.

Bembölingarna (läs landets politiker) har satsat mycket krut på nya bestämmelser för att förhindra översvämningar till följd av stigande havsyta i ett område där havsytan i årtusenden har sjunkit till följd av landhöjningen.  Hbl hade i början av 1990-talet en artikel där man varnade för att havsytan (naturligtvis utan att ange tidsskala) till följd av uppvärmningen kan tänkas nå andra våningen i statsrådsborgen med hela centrum av Helsingfor översvämmat. Sedan dess, på 30 år har havsytan i Helsingfors enligt NOAAs bild ovan sjunkit ungefär 7.5 cm och av någon anledning är det väldigt sällan vi på Salutorget i helsingfors ser människor vada över ett översvämmat torg.

Djur kan inte flytta sig?

Peter Buchert konstaterar att många växter och djur inte förmår anpassa sig till en snabb klimatförändring.

Vi kan t.ex titta på sniglar. Väldigt få djur är beroende av en fullständigt stabil temperature (som vi normalt endast hittar i tropikerna med en jämn temperatur året runt på ungefär 25 grader C). I Finland varierar temperaturen under en dag ofta mer än 10 – 15 grader och växter och djur klarar denna kraftiga temperaturskillnad. Under ett år varierar temperaturen i Finland grovt taget +/- 30 grader C.  Inte heller denna totalt 60 grader temperaturskillnad verkar påverka härlevande djur och växter.

Vi kan illustrera absurditeten i Bucherts påstående på följande sätt:

Alla växt och djurarter i Finland, eventuellt undantaget arktiska fåglar och sälar, har vandrat in till landet under de senaste 12-15000 åren. I stort sett alla arter vi har i Finland har i något skede varit en invasiv art som har kommit utifrån och hittat en användbar nisch. Det faktum att en viss art inte lever i Finland bevisar inte att djuret eller växten inte skulle kunna leva här … arten har eventuellt inte ännu hunnit vandra in.

Idag är en invasiv art alla talar om den ”spanska mördarsnigeln” som kommer från sydeuropa men som inte verkar ha några problem med våra temperaturvariationer. Vilken effekt har månne en svag uppvärmning på en arts nordligaste utbredningsområde när arten är sprid över tusentals kilometer i Nord/Syd-riktning?

Antag nu att vår ”vän” mördarsnigeln uppfattar att det blir för varmt och att den vill flytta norrut. Det finns på nätet uppgifter om att mördarsnigeln kan flytta sig 50 meter under en enda natt. Antag nu att temperaturen på snigelns nuvarande ort fram till år 2100 förväntas stiga med en halv grad. Hinner månne snigeln sätta sig i säkerhet?

Snigeln behöver krypa en sträcka på ungefär 100 km norrut för att klimatet skall bli ungefär en halv grad kallare. Hur lång tid tar det då för snigeln att sätta sig i säkerhet längre norrut? Antag att snigeln kryper norrut under en månad varje år med ovanstående hastighet 50 m/natt. Hur många år tar det snigeln att sätta sig i säkerhet?

Svar: Ungefär 66 år d.v.s. snigeln har gott om tid att bilda famil på vägen och att hålla ett antal sabbatsår. Notera att snigeln naturligtvis kan krypa mycket mer än 30 dagar per år vilket personer som drabbats av snigelplågan är väl medvetna om.

Peter buchert konstaterar i Hbl den 20.5 angående exemplet ovan att jag tydligen inte vet något om ekologi. Min uppfattning är att detta gäller Peter Buchert. Exemplet snigel visar hur bred den klimatzon är inom vilken en snigel kan leva. Mördarsnigeln klarar av att leva inom ett latitudområde (syd/nord) med bredden åtminstone 3000 km. Det är då självklart att en liten temperaturvariation i medeltemperaturen som totalt domineras av väder- och årsvariation inte kan vara avgörande.

Jag är naturligtvis villig att ändra åsikt om någon kan ange en djurart som lever på våra breddgrader och som är akut utrotningshotat till följd av en liten temperaturstegring på en halv grad. Vad heter djuret och vilken är mekanismen bakom det akuta utrotningshotet?

Utrotningshotade djur

Peter Buchert konstaterar att färre arter dör ut om vi lyckas hålla uppvärmningen under 1,5 grader.

Hur är det nu med utdöenden? Media för kritiklöst fram vilka uppgifter som helst. WWF (som Buchert gärna lånar material av) talar om 100 000 arter per år. Det är naturligtvis fråga om en gissning i vilken man inbegriper alla arter från blåval till virus och där de flesta antagna utdöenden gäller okända arter som aldrig biologiskt har blivit artbestämda. Om man börjar titta på verkliga kända arter som har dött ut så ser det inte trevligt ut men under de senaste åren finns det mycket få arter som har dött ut. På Wikipedia (horror) hittade jag följande lista över utdöda djur under tidsperioden Holocen. Jag uppfattar att listan eventuellt är relativt trovärdig eftersom Wikipedia normalt har en rätt kraftig bias i riktning katastrof. Då man tittar på listan så ser man att det har dött ut relativt få djur i riktigt modern tid efter att medvetenheten om vikten av att bevara livets mångfald har spritt sig globalt. Den senaste utdöda(!) arten (Vietnamesisk noshörning) jag hittade var från 2010 men det är då fråga om utdöende inom ett lokalt område. Orsaken till utdöendet var inte klimatförändring utan jakt/tjuvjakt. Om jag uppfattar saken korrekt så finns motsvarande noshörning fortfarande på Java även där utrotningshotad men inte utdöd frågan blir då varför arten anges som utdöd i Wikipedia? Om jag rensar bort omkullfallna och döda träd i min skog och hackspettarna försvinner från den … skall jag då meddela att det har skett ett lokalt udöende i Esbo till Wikipedia?

Jag stötte nyss på en intressant artikel om det Spanska Lodjuret. Artikeln konstaterar att arten är akut utrotningshotad och konstaterar att arten antagligen kommer att utrotas inom 50 år till följd av klimatförändringen. Då man läser vidare i artikeln så upptäcker man att det Iberiska Lodjurets population minskade dramatiskt till följd av att tillgången till det viktigaste bytesdjuret (kanin) kraftigt minskade. Orsaken till att bytesdjuren minskade i antal var för mycket jakt eventuellt kombinerat med sjukdom hos byteskaninerna.

Iberian lynx

Bilden är klippt från artikeln ovan.

Naturligtvis måste man lägga in ”klimatförändringen” i artikeln för att författarna skall kunna få forskningsanslag i framtiden:

”Klimatförändringen kommer att vara den sista spiken i kistan konstaterar huvudförfattaren Miguel Araújo och hans kolleger.”

Ett grundlöst antagande då författarna själva har angett att grundproblemet är brist på mat se ovan … där människan är huvudansvarig genom alltför omfattande jakt.

Länkar:

https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/2015JC011066

https://www.pmel.noaa.gov/co2/file/Hawaii+Carbon+Dioxide+Time-Series

https://static-ssl.businessinsider.com/the-iberian-lynx-will-go-extinct-in-50-years-2013-7

 

 

Klimatförändringen är inget nytt ;)

16/02/2014

Man brukar säga att mannaminne gällande väder är på sin höjd några år. Jag hörde nyligen från meteorologhåll att en motsvarande vinter som den vi har nu hade vi 2008 och också i början av 1990-talet … ingenting speciellt alltså.

Vi har överösts av domedagsprofetior där man konstaterar att vi kommer att få vintrar helt utan snö och att polarisarna kommer att smälta bort helt och hållet.

Är den här situationen ny?

I dagens Hufvudstadsbladet Hbl. 16.2.2014 hittar vi ett övertygande bevis på att det inte är mycket som har ändrats även om vi utsträcker mannaminnet från 2-3 år till över 60 år.

Varmt_klimat_igen_MUMIN

Tove Jansson(?) skriver på 1950-talet genom den gamla fiskaren: ”Ack dessa tider. Annat var det när jag var … ung. Vi hade snö till julen, och ett hav, och fisk.”

Osaken till att fiskaren konstaterar att man hade snö till julen är antagligen den att vintrarna på 1950-talet var relativt varma och relativt snöfattiga i södra finland där författaren rörde sig. Mumindalen hade varma vintrar på 1950-talet!

Från 1910 fram till ungefär 1940 steg temperaturen med samma hastighet som från 1975 till ungefär 1998. Temperaturen var lika hög på slutet av 1930-talet som den är idag … eventuellt var den högre om man inte beaktar kontinuerliga ”korrektioner” som leder till att vi ser en kraftig eventuellt skenbar temperaturstegring. Den gamla fiskaren tänker tillbaka på den egna barndomen på 1920-talet då det antagligen fanns rätt mycket snö redan vid julen. Jag kommer ihåg vintrarna i början av 1960-talet som relativt snörika i södra finland.

Intet nytt under solen …

Positivt om nyheter och nyhetsrapportering i Hbl!

28/11/2013

Hbl den 28.11.2013

Det var ett nöje att läsa Hbl idag. Jag skummade igenom tidningen på morgonen och uppfattade nyhetsrapporteringen som balanserad … och Hbl har i många många år redan haft en god layout som har gjort tidningen till ett nöje att bläddra i.

Till min glädje blev jag tvungen att lägga till en ny kategori i bloggen ”Hbl då tidningen är som bäst”!

IMGP5554

Jag tittade specifikt på klimatrapporteringen och hittade inget att invända mot … orsaken kan naturligtvis ha varit att jag inte hittade något alls från Hbls sida men detta är naturligtvis helt OK.

Hbl utmärkte sig igen väldigt positivt genom sin insändarspalt. Man må vara av vilken åsikt som helt om Hbls, då främst Peter Bucherts,  klimatartiklar men Hbl har på ett föredömligt sätt tillåtit andra synvinklar på klimatet på insändarsidorna.

Personligen uppfattar jag att Hbls rapportering med mycket små medel skulle ha kunnat bli perfekt om man ens några gånger per år hade låtit en utomstående expert som inte tillhör klimatetablissemanget presentera andra synvinklar inklusive bilder och kurvor.

Köp Hbl idag 😉 och titta på insändarna … motsvarande går inte att hitta i den finskspråkiga pressen!


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday & Wednesday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares interesting news about TED, TED Talks video, the TED Prize and more.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: