Archive for the ‘överslagsberäkning’ Category

Vilken är jordens ideala temperatur?

27/11/2019

IPCC presenterade år 2018 en ny rapport SR15 med ”skrämmande” nya data. Nedanstående video på engelska analyserar rapportens temperaturdata och visar att rapporten är tvivelaktig och att den påstådda uppvärmningen sannolikt är kraftigt överdriven. Notera att jag i huvuddrag följer videons presentation men beskrivningen är på svenska.

Innan vi börjar kan det vara skäl att ställa oss frågan: Vilken är den önskade globala temperaturen och vilka är argumenten för just den temperaturen?

Om vi inte kan motivera den temperatur vi strävar att uppnå med rationella argument så kan vi knappast basera politiska beslut som kan påverka alla jordens invånare, eventuellt mycket negativt, på den angivna uppvärmningen.

Politikerna ställde ursprungligen upp målet att uppvärmningen skulle hållas under två grader C. Senare skärpte man detta mål till en och en halv grad. Notera att båda målen är tagna ur luften, det finns inga rationella på vetenskap baserade argument för någondera.

Uppvärmningen är kraftigt överdriven

IPCC konstaterar att målet är att hålla uppvärmningen under en och en halv grad C i förhållande till den förindustriella temperaturen. Argumentet videon framför är att världens beslutsfattare kraftigt vilseförs av rapporten SR15 från 2018 och att rapporten måste korrigeras.

En sak är helt klar och det är att klimatet genom årtusendena har varierat, ibland väldigt mycket.

Rapporten konstaterar:

A1 Mänsklig aktivitet uppskattas ha förorsakat en mest sannolik uppvärmning på ca. en grad C över den förindustriella nivån med en sannolik skala mellan 0,8 C och 1,2 C.

Detta är den allra första punkten IPCCC sammandrag till beslutsfattarna presenterar. Vad avser man med detta? Uttalandet verkar enkelt men det är allt annat än enkelt. Hur är utgångspunkterna definierade och hur är de mätta? Stämmer påståendet?

För att detta påstående skall kunna tolkas korrekt så måste vi börja med två grundläggande definitioner.

Definitioner:

Vilken är utgångspunkten och vilket är slutmålet?

Global uppvärmning: Den uppskattade globala temperaturen som ett medeltal av en trettioårsperiod eller medeltalet av en trettioårsperiod centrerad över ett specifikt årtal. Uppvärmningen relateras till förindustriell nivå om annat inte anges.

Startpunkt:

Den förindustriella temperaturen uppfattas som en månghundraårig period innan mänsklig industri tog fart. Tiden 1850-1900 används av IPCC som en approximation av den förindustriella perioden.

Slutpunkt: Då videon producerades skulle slutpunkten vara 1988-2017. Mera om detta senare.

Vi kan nu i en serie steg kontrollera rapportens uppgifter.

Utgångspunkten för kontrollen är den valda startpunkten ”den förindustriella temperaturen”. Den valda startpunkten är mycket dåligt vald. Varför har IPCC valt just den här perioden?

Det finns två tänkbara orsaker till valet av perioden 1850-1900.  Det första alternativet är att perioden representerar en ostörd idealtemperatur för jorden. Det andra alternativet är att perioden visar på ett tydligt orsakssammanhang mellan temperatur och ökande koldioxidhalt i atmosfären. Som vi kommer att se senare så stämmer ingetdera alternativet.

Vi kontrollerar först om den valda perioden representerar en ”normaltemperatur” eller något vi kunde kalla ”idealtemperatur”?

1000_year_temperature.png

Bilden är IPCC:s egen.

Notera den kalla perioden från ca. 1450 till 1850 d.v.s. det vi kallar den lilla istiden. Svenskarna tågade med en armé över Öresund i krig med Danmark. I London var det så kallt att man ordnade marknader på den frusna Themsens is. Ingen nulevande människa har sett ett så kallt klimat. En betydande del av befolkningen i Sverige och Finland dog till följd av missväxt, svält och sjukdomar. IPCC börjar alltså sin jämförelseperiod under en extremt kall period som medförde stora umbäranden för befolkningen? Är det här faktiskt en representativ referenstemperatur och skulle denna temperatur vara bra för mänskligheten? Den valda referensperioden har en temperatur som ligger långt under temperaturen under tvåtusenårsperioden före den valda referensperioden. Jämför bilden ovan med referensperioden nedan.

IPCC_referensperiod.png

Vi ser att IPCC:s referensperiod ”den förindustriella perioden” fortfarande ligger i en extremt kall period jämfört med 1450 år före och temperaturen under 1900-talet (källa IPCC). Varför skall vi jämföra med en period under vilken vi hade nödår i Sverige och Finland till följd av kyla?

2000y_decadal_temp_ljungqvist.png

Vi ser enligt Ljungqvist att medeltemperaturen 1850-1900 är betydligt kallare än hela perioden från vår tideräknings början fram till 1850. Vilket politiskt resonemang ligger då bakom valet av IPCC:s referensperiod?

Köldmarknad på Themsens is (1683-1684, Thomas Wyke. Källa Wikipedia).

2000_y_Christiansen.png

Christiansen & Ljungqvist har en annan rapport som eventuellt visar på ännu kallare temperatur under IPCC:s referensperiod.

Viken är situationen om vi väljer en ännu längre tidsperiod. Hurudan är situationen då? Vi betraktar hela den Holocena tidsperioden 11500 år bakåt i tiden fram till IPCC:s referensperiod. Ändrar bilden?

Holocene_temp_estimate.png

Samma bild men utan felgränser nedan. Notera att bilden nedan har nutid till vänster d.v.s. tidsaxeln löper i riktningen höger till vänster.

Shaun_Marcott_temp_estimate_holocene.png

Notera hur världen går ut ur istiden till höger. Därefter följer en 5000 år lång varmperiod under vilken världens stora civilisationer uppstod … och under vilken bl.a. Sahara öknen var grön! Efter detta har vi sett en gradvis nedkylning som kulminerade i ”den lilla istiden” som var kallare än någon annan period sedan den senaste istiden. IPCC har gjort ett val av referensperiod för den effekt detta val kan ha politiskt inte utgående från vad som är bra för mänskligheten.

IPCC_ref_lilla_istiden.png

Notera IPCC:s referensperiod i förhållande tgill den lilla istiden (LIA) och notera tumperaturen under slutet av romartiden till höger i förhållande till vår tid. Det finns historiker som uppfattar att åtminstone en delorsak till Romarrikets fall var att klimatet blev kallare med sämre skördar som följd. Resultatet var folkvandringar och så småningom romarrikets undergång. Notera att vi idag, då vi ser på vårt eget klimat, ligger långt undert romartidens ”klimatoptimum” … och vår politiska adel talar om att vi bör förstöra vår tekniska kultur för att temperaturen inte skall stiga. Samma kretsar talar om att målet för jordens befolkning är 500 miljoner människor vilket skulle betyda att 7000 miljoner människor skall elimineras. Köld är en god metod för att ta livet av människor.

Början av 1900-talet som alltså är varmare än IPCC:s referensperiod är kallare än 95% av hela Holocenperioden d.v.s. kallare än 95% än hela perioden 11500 år före nutid till idag.

Konklusionen är alltså att den av IPCC valda referensperioden inte representerar en normal eller optimal temperatur för mänskligheten. Den valda perioden är inte den den temperatur mänskligheten eftersträvar utan den är en extremt kall period som historiskt har gett stora problem för mänskligheten till följd av köld och därav följande missväxt, sjukdomar etc.

Kan den valda referensperioden visa på ett samband mellan CO2 och temperatur?

Då man tittar på IPCC;s referensperiod 1850-1900 så lägger vi märke till att koldioxidhalten i atmosfären steg med 9 ppm under perioden 51 år. Då man tittar på temperaturutvecklingen  under samma period ser man ingen trend.

Om vi väljer att förlänga IPCC:s referensperiod tio år framåt till 1909 (60 år) så stiger CO2 halten i atmosfären med 12 ppm men temperaturtrenden är negativ.

Temp_trend_IPCC_ref_60_y.png

Vi kan åtminstone inte här se någon klar korrelation mellan temperatur och CO2-halt. Referensperioden kan alltså inte användas för att visa på ett samband mellan koldioxidhalt och temperatur.

I detta skede kan vi konstatera att IPCC:s referensperiod:

  • Inte representerar någon normaltemperatur eller ett önskvärt ”optimum”. Referensperioden representerar en extremt kall period i mänsklighetens historia.
  • Referensperioden överdriver den faktiska uppvärmningen.
  • Visar inget orsakssamband mellan koldioxidhalt i atmosfären och global temperatur.

Varför valde man då denna referensperiod?

Slutpunkten

Endast temperaturuppskattningen HadCRUT4 går tillbaka ända till 1850. Övriga uppskattningar startar från 1880. Referensperioden för HadCRUT4 är från 1961 till 1990 och temperaturer vid andra tidpunkter anges som skillnad mot medeltemperaturen i denna referensperiod. Då HadCRUT4 används så är differensen mot IPCC:s referensperiod -0,312 C. Då samma HadCRUT4 används för att beräkna temperaturen över de sista 30-åren (1988-1917 för HadCRUT4) så är differensen 0,416 C. Det totala svinget mellan startpunkt och slutpunkt är då 0,728 C vilket är mycket lägre än IPCC:s mest sannolika uppskattning på 1 C. Värdet ligger faktiskt utanför IPCC:s lägre gräns. Vad beror detta på? Borde vi försöka en annan slutpunkt än den skenbart självklara slutpunkten d.v.s. de sista 30 åren?

Vi provar med en lika lång slutpunkt som startpunkten det vill säga 51 år mellan 1967-2017. Detta hjälper inte utan skillnaden mellan referensperioderna blir ännu mindre 0,551 C vilket är mycket mindre än IPCC:s mest sannolika 1 C.

Kan det vara så att IPCC jämför det allra varmaste året (2016) med referensperioden? Resultatet blir nu 1,109 C. Vi hittar alltså ett enda år som motsvarar IPCC:s ”mest sannolika 1 C temperaturstegring genom något vi kallar vetenskaplig körsbärsplockning d.v.s. vi väljer det värde som ger det önskade resultatet. Det är fullständigt klart att IPCC:s sätt att beräkna temperaturstegringens slutpunkt är vetenaplig förfalskning där man inte använder de definitioner man själv ställt upp.

En något mera korrekt metod skulle då vara att jämföra det varmaste året i referensperioden med det varmaste året i slutpunktsperioden. Temperaturstegringen blir idetta fall endast 0,762 C. Resultatet ligger igen utanför det område IPCC specificerade och stegringen är betydligt lägre än den av IPCC angivna 1 C. Konklusionen måste då bli att:

  • Slutpunkten som används av IPCC i SR15 är oklar.
  • Den av IPCC angivna mest sannolika uppvärmningen på 1 C kan inte matchas mot verkliga data d.v.s. påståendet är sannolikt falskt och överdrivet.
  • Det värde som ligger närmast IPCC:s mest sannolika värde på 1 C står i konflikt med IPCC:s uppgift gällande medelvärdet av en 30-års period.
  • Då man använder IPCC:s egna definitioner är temperaturstegringen 0,728 C vilket står i klar konfligt med IPCC:s påståend att temperaturstegringen ligger mellan 0,8 och 1,2 grader med det mest sannolika värdet 1 C.

Hur stor är inverkan från mänsklig aktivitet

Om vi försöker påverka klimatet i någon speciell riktning så har det stor betydelse att kunna uppskatta hur stor andel människan har och hur stor den naturliga variationen är.

Rapporten anger att mänsklig aktivitet har förorsakat ungefär 1 C uppvärmning över den förindustriella perioden. Vi såg ovan att detta inte är möjligt eftersom verkliga data visar att den totala temperaturstegringen är mycket mindre och då har vi inte överhuvudtaget beaktat naturlig variation. Rapporten verkar således anta att hela den temperaturstegring vi har kunnat se är en följd av mänsklig aktivitet.

IPCC_human_influence_1990.png

IPCC har diskuterat människans inverkan i tidigare rapporter. Man konstaterar att den lilla istiden tog slut på 1800-talet. En del av den temperaturstegring man har observerat kan alltså, enligt IPCC,  vara återhämtning från den lilla istiden och således inte en följd av mänsklig verksamhet.

Då vi betraktar temperaturuppskattningen ovan under en lång tidsperiod på 11500 år så ser vi att temperaturen naturligt har varierat med ungefär 0,7 C vilket betyder att hela den observerade temperaturstegringen kan ha naturliga orsaker. Vi kan också notera att temperaturen d.v.s. klimatet aldrig har varit stabilt utan det har kontinuerligt förändrats upp eller ned.

I IPCC:s SPM 1.1 konstateras att det är extremt sannolikt att mer än hälften av temperaturstegringen från 1951 till 1980 beror på människan. Vad betyder mer än hälften … detta har inte definierats någonstans.

Konklusion:

  • IPCC:s uppskattning om 1 C över temperaturen i referensperioden beaktar inte den lilla istiden och en eventuell återhämtning från denna kalla period.
  • IPCC bör explicit ange det procentvärde inverkan från mänsklig aktivitet antas bidra med.
  • Kravet på klarhet och entydighet är centralt då IPCC:s rapporter används som bas för politiska beslut. Hur är det möjligt att göra långt gående politiska beslut som kan ha stor inverkan på medborgarna om basen är oklar?
  • IPCC:s startpunkt är inte korrekt vald.
  • IPCC:s påstådda uppvärmning på 1 C kan inte verifieras.
  • Felet i den påstådda 1 C uppvärmningen blir större genom att det i detta värde också ingår en naturlig variation.

 

En rekommendation till IPCC och de politiska beslutsfattarna

  • Byt referensperioden från 1851-1900 till 1961-1991. Detta gör att vi kan jämföra data mellan olika uppskattningar.
  • Gör slutpunkten till ett medelvärde av de senaste 30-åren.
  • Specifiera explicit hur stor andel människan har i denna temperaturstegring.

Om man skulle ta ibruk ovanstående förslag så skulle temperaturstegringen idag ligga på ungefär 0,4 C. Om vi godtyckligt antar att människan bidrar med 70% av den observerade temperaturstegringen så kommer vi fram till en av människan förorsakad temperaturstegring på 0,3 C.

Några enkla frågor till de politiker som läser detta:

Hur många miljarder är det värt att satsa på en trivial 0,3 graders uppvärmning?

Är det värt att i klimatets namn montera ner vårt välfärdssamhälle. Vi kan idag tydligt se att pengarna inte räcker till för skolning och vård. Pengar skulle finnas om man inte slösade dem på i princip totalt verkningslösa och i många fall för naturen skadliga klimatåtgärder.

Vi lever tydligen i en av politiker skapad period av extrem masspsykos där massan med hjälp av media fås att verka mot sina egna intressen för världens superrika oligarker som råkar äga världens massmedia.

För personer som förstår engelska kan det vara intressant att titta på den video ovanstående artikel är baserad på. Notera att artikeln inte är identisk med innehållet i videon.

 

Att behandla symptom men inte orsak. Relativ och absolut risk (statiner)

08/10/2019

Vi lever i en intressant tid då snart varje äldre person ordineras statiner oberoende av om medicinen egentligen ”behövs” eller inte. Statinerna är den grupp av mediciner som har hämtat in mest pengar någonsin till läkemedelsindustrin. Frågan uppstår då i vilken grad den extrema statinordinationen är business och i vilken mån den är medicinskt motiverad.

Jag hittade en intressant kalkylator för beräkning av risken för hjärtproblem.

Jag plockade fram lite utgångsdata för friska personer:

Totalt cholesterol: 200 – 239 mg/dl på gränsen till hög.

LDL:  <100 mg/dl,  100 – 129 nära optimal.

HDL: <40 mg/dl risk, 40 – 59 mg/dl ju högre dess bättre, >60 mg/dl skyddar mot hjärtproblem.

Blodtryck Systoliskt: 120

Blodtryck Diastoliskt: 80

Det är intressant att notera att om jag använder data från NIH (National Institute of Healt) och använder ”optimala” nivåer så rekommenderar kalkylatorn alltid medelhög eller hög dos statiner.

Jag lägger in följande värden:

HDL (bra kolesterol) = 100 mg/l  då rekommendationen säger att HDL över 60 skyddar mot hjärtproblem och stroke.

Totalt kolesterol lägger jag till 199 mg/dl då rekommendationen är optimalt mindre än 200 mg/dl.

Min ålder sätts till 65 år. Jag gissar att åldern oberoende av andra värden ger rekommendationen ät moderat eller mycket statiner.

Systoliskt blodtryck sätts till 120 vilket är normalt för alla åldrar.

Diastoliskt blodtryck sätts till 80 vilket är normalt för alla åldrar.

Dessutom säger jag att jag inte äter blodtrycksmedicin och jag har inte diabetes d.v.s. allting bör vara helt normalt och kalkylatorn ger svaret:

Statinrekommendation

Sorry men jag uppfattar kalkylatorn som bondfångeri.

Om vi accepterar resultatet så ser vi att risken för hjärtattack på årsbasis ligger på ungefär 0,75% d.v.s. mindre än en person på hundra uppskattas råka ut för en hjärtattack. Den absoluta risken ovan är strax under 1/130 för en icke letal hjärtattack. Om statinernas relativa riskminskning antas vara ca. 30% så betyder detta att risken då statiner används minskar till ungefär 0,525% d.v.s. ungefär 1/190 per år.  För att vi skall spara ett enda människoliv behöver vi då behandla ungefär 400 sannolikt friska personer med statiner. Forskning visar att användning av statiner sannolikt i viss mån minskar risken för hjärtattack eller blodpropp i hjärnan men den totala dödligheten i statingruppen minskar inte d.v.s. andra dödsorsaker som sannolikt beror av statinerna dyker upp i stället.

Vi vet att statiner kan ha allvarliga biverkningar och att en betydande del av användarna kan få allvarliga bieffekter. Bieffekterna kan också vara dödliga t.ex. till följd av blockering av produktionen av CoQ10 som är nödvändigt för energiproduktionen i hjärtat. Resultatet kan vara plötsligt hjärtstopp. Det finns indikationer på att läkemedelsindustrin manipulerar data om hur vanliga dessa biverkningar är, metoden är pre-screening d.v.s. försökspersonerna sätts på kortvarig behandling och patienter som i detta skede visar bieffekter tas inte med … forskningsfusk!

Vilka är då biverkningarna? Listan nedan är inte komplett.

  • Muskelsmärtor som kan påminna om träningsvärk men som i vissa fall kan vara invalidiserande.
  • Muskelskador vilka som biverkning kan ge njurskador då nedbrytningsprodukterna skall elimineras. Muskelskadorna kan också bli permanenta.
  • Nervskador som kan försvåra användninga av t.ex. fingrar. Sannolikt en följd av att skyddet runt nerver delvis försvinner/skadas (fetter).
  • Minnesproblem inklusive total förlust av närminnet. Normalt är problemet temporärt men det kan återkomma om statinanvändningen fortsätter.

Problemet med ovanstående lista är att de ofta av läkare tolkas som symptom på normalt åldrande.

Finns det alternativ till användning av statiner?

Världens kanske främsta kemist någonsin, Linus Pauling, som till följd av bredden i sitt tänkande har fått två personliga Nobelpris har rätt övertygande visat vad som är orsaken till kranskärlssjukdomarna mänskligheten idag lider av. Paulings förklaring visar att uppbyggnaden av plack i artärerna är en följd av ett underliggande problem inte orsaken. Att blockera en för människan livsviktig produktion av kolesterol är att behandla symptomen och inte den underliggande orsaken till problemen.

Bakgrund exempel från djurvärlden

Det finns ett litet antal djurarter som i likhet med människan har förlorat förmågan att producera C-vitamin ur glokos (socker). De stora aporna, marsvinet och någon fladdermus har en genetisk defekt i det sista skedet av C-vitaminsyntesen som gör att C-vitamin inte bildas utan det måste tillföras genom maten.

Experiment med marsvin visar att då man minskar mängden C-vitamin i Marsvinets kost så utvecklar djuret samma kranskärlsskador som en människa d.v.s. kranskärlen blockeras och djuret kan dö av hjärtattack precis som en människa.

Man har uppskattat att en Gorilla via maten, den äter under nästan hela sin vakna tid, sätter i sig ungefär fem gram C-vitamin per dag. Gorillor i fångenskap tenderar att få bristfällig mat och lider av stress vilket man vet att det höjer C-vitaminbehovet. Resultatet är C-vitaminbrist som leder till blockering av kranskärlen och eventuellt hjärtattack och död.

Koppling till skörbjugg

Akut brist på C-vitamin leder till skörbjugg. Skörbjugg har många symptom av vilka några ges nedan:

  • Ger upphov till svår depression
  • Tandlossning då produktionen av kollagen stoppar eftersom kollagenproduktionen i kroppen kräver C-vitamin. Kroppen består till 25-30% av kollagen som är det ”limämne” som håller ihop kroppen.
  • Ledproblem eftersom slitytorna i lederna kräver högklassigt kollagen som inte produceras.
  • Ryggproblem som uppkommer bl.a. då kollagenet blir av så dålig kvalitet att kuddarna (diskarna) mellan ryggradens kotor inte klarar belastningen utan det uppstår diskbråck. Diskbråck kan vara extremt smärtsamt om nerver hamnar i kläm eller kommer i kontakt med bråckytan.
  • Slumpmässiga blånader på olika delar av kroppen uppstår till följd av att det kollagen som behövs i blodådrorna är av så dålig kvalitet att ådrorna läcker med blånader som följd.
  • Hjärnblödning om läckaget sker i hjärnan.

Listan kan göras ännu längre eftersom kollagenet har en ytterst central roll i kroppens funktion. Man har uppskattat att det tog läkarvetenskapen över 700 år att acceptera att skörbjugg kunde botas med C-vitamintillskott t.ex. genom att äta cittrusfrukter. Det är då inte speciellt förvånande att vi ser mängder av sjukdomar som i grunden kunde kallas kronisk skörbjugg men som läkarvetenskapen inte accepterar.

Den rekommenderade C-vitaminmängden idag enligt Amerikanska normer är 50-100 mg. Mängden är tillräcklig för att eliminera de akuta bristsymptomen och snabb död men frågan är om mängden är tillräcklig för att förhindra skador vid långvarig brist (om vi antar att t.ex. 75 mg per dag leder till kronisk C-vitaminbrist).

Uppskattning av C-vitaminbehov

Det är rätt enkelt att göra en uppskattning av hur mycket C-vitamin det behövs för att kroppen skall må bra. Det finns koncensus på att kroppen förnyas rätt fullständigt på ungefär sju år. Man uppskattar att kroppen består till 25-30% av kollagen som således också måste förnyas i samma takt. Vi kan då enkelt uppskatta den dagliga kollagenproduktionen på följande sätt om vi antar en kroppsvikt på 80 kg (80 000g):

Kollagenprod = 0,3*80000/(7*365)

Kollagenprod = 9,4 g/dag

f2f618_w

Bilden visar en kollagenfiber som består av tre sammansvetsade proteinfibrer.

Kollagen bildas genom polymerisering (kemisk sammansvetsning) av tre proteinfibrer. En fiber svetsas till en granne vart tredje varv. Då vi tittar på det bildade kollagenet så ser vi att mängden C-vitamin (som förstörs vid processen) som behövs för att tillverka perfekt kollagen är ungefär densamma som vikten av det bildade kollagenet. För att bilda perfekt kollagen så förbrukar kroppen således enligt ovanstående beräkning ungefär 9 gram C-vitamin per dag.

Vi ser att det finns en klar konflikt mellan ovanstående beräkning och den rekommenderade dosen på 75 mg. Beräkningen visar att vi för att producera högklassigt kollagen behöver ca. 120 ggr mera C-vitamin än vad läkarvetenskapen anger. Linus Pauling som levde till 93 års ålder drog sina egna slutsatser och konsumerade 18 gram C-vitamin per dag med motiveringen att upp till 50% av C-vitamindosen förstörs i tarmen.

Det är självklart att kollagen bildas också då det är brist på C-vitamin men kvaliteten blir allt sämre. Vi såg ovan att optimalt producerat kollagen kräver ca. 9 gram C-vitamin per dag. Om det inte finns tillräckligt C-vitamin så bildas kollagen men polymeriseringen försämras d.v.s. fibrerna sitter allt sämre ihop. I stället för en stadig kollagenfiber bildas fluffig ”vadd” som inte klarar mekanisk belastning. Vid en C-vitamindos på 75 mg per dag ser vi att ungefär en svetspunkt av hundratjugo är svetsad. Vid den nedre gränsen strax innan en människa får akut skörbjugg är ungefär en svetspunkt på tvåhundra svetsad.

Vilka är de kroniska följderna av C-vitaminbrist?

Man kan vänta sig att kronisk C-vitaminbrist ger liknande symptom som akut skörbjugg men processen fortskrider långsamt över år eller årtionden. Vilka ”ålderssymptom” ser vi i befolkningen?

  • Alla tandläkare kontrollerar vid varje besök tänderna för att detektera tandlossning. Tandlossning är epidemisk bland äldre människor i vårt samhälle. Ä detta en följd av kronisk skörbjugg?
  • Min personliga gissning är att socker endast är en delorsak till att det bildas hål i tänderna. En annan orsak är att C-vitaminbrist lämnar tänderna oskyddade mot bakterieangrepp då de porösa kanalerna i tänderna inte på ytan skyddas av kollagen.
  • Ledproblem. Är detta ett symptom på kronisk skörbjugg.
  • Ryggproblem. Är detta ett symptom på kronisk skörbjugg?
  • Depression. Vi ser epidemisk depression i vårt samhälle. Är detta ett symptom på kronisk skörbjugg?
  • Hjärtproblem. Är detta ett symptom på kronisk skörbjugg?

Sambandet mellan kransartärssjukdomar och C-vitaminbrist

Kransartärerna arbetar under högt tryck och stora mekaniska rörelser. Detta kräver en god kvalitet hos det kollagen som håller ihop blodådern. Då kollagenkvaliteten vid C-vitaminbrist börjar likna vadd eller poröst tyg uppstår det mikroläckage. Kroppen gör då temporära reparationer av läckaget genom att plugga igen läckan med vax (kolesterol). Då kroppen senare har tillräckligt mycket C-vitamin så kan skadan repareras permanent med kollagen. Vid kronisk C-vitaminbrist kommer aldrig den dag då det finns tillräckligt C-vitamin för en bestående reparation. I stället uppstår nya mikroskador som kroppen igen pluggar igen med kolesterol … med åren kommer så småningom hela den skadade ådern att fyllas med kolesterol (fett) och resultatet kan bli en hjärtattack. Om vi då vi har C-vitaminbrist använder t.ex. Statiner för att förhindra kollagenproduktion så leder detta till att kroppens reservsystem för reparation av skador på blodådror skadas. I stället för ”blodpropp” i hjärtat eller hjärnan ökar då risken för t.ex. hjärnblödning som är mycket dödligare än en blodpropp.

Enligt ovanstående resonemang är alltså högt kolesterol kroppens sätt att reparera skador förorsakade av C-vitaminbrist. Om vi medicinerar mot kolesterolet så angriper vi endast ett symptom och resultatet kan bli svåra skador på hjärna, nerver e.t.c. eftersom kolesterol har många viktiga funktioner i kroppen.

Notera att socker konkurrerar om samma kanaler genom cellmembranen som C-vitamin använder för att komma in i en cell. Dagens epidemi av typ 2 diabetes och därigenom förhöjd blodsockernivå kan förväntas försvåra en redan existerande C-vitaminbrist.

Hur ersätta Statiner och bota den underliggande orsaken

Vi kan bota den underliggande C-vitaminbristen genom att äta mera C-vitamin. Behovet är flera gram per dag utspritt över dygnet (ingen engångsdos). Problemet är dock att en delvis blockerad blodåder fortfarande är blockerad även om vi äter mera C-vitamin. Vi måste ge kroppen möjlighet att eliminera placket.

Linus Pauling konstaterade då placket kom på tal att det för varje fysikalisk kemist är självklart hur placket kan elimineras.

Placket är kemiskt fäst i blodåderväggen. För att placket skall kunna elimineras måste fästpunkterna neutraliseras så att inte kolesterol på nytt fastnar i blodåderväggen. Pauling konstaterade utgående från plackets och blodåderväggens kemiska struktur att det behövs L-Lysin för att neutralisera fästpunkterna. Resultatet blir att placket långsamt löses bort och transporteras till levern där det förbränns.

Pauling/Rath protokollet för att eliminera kranskärlssjukdomar är mycket enkelt:

  • 6-9 gram C-vitamin taget över dagen (inte som en enkel dos)
  • 6-9 gram L-lysin taget över dagen
  • Prolin 1-1,5 gram

Det finns mängder av rapporter att protokollet fungerar och att lindring för t.ex. angina pectoris fås inom dagar till veckor beroende av hur svåra blockeringarna var. Några exempel på effekten av Pauling Rath protokollet hittas här.

Observera att protokollet endast innehåller billiga och inte patenterbara komponenter. Själv äter jag ca. 5 gram C-vitamin per dag, mera om jag känner symptom på t.ex. förkylning. Jag köper C-vitamin kilovis. Ett kilogram C-vitamin kostar ca. 25 Euro. Jag beställer C-vitamin över nätet antingen från Polen eller från England. Lysin kostar 50-80 Euro per kg och Prolin kostar ca. 100 Euro per kg. En några veckors kur kostar således en spottstyver jämfört med konventionell behandling. Den enda kända bieffekten av stora doser C-vitamin är gaser och lös mage. Om dessa symptom uppträder så experimenterar man fram en lägre dos som eliminerar problemet.

Linus Pauling världens enda ensamma dubbla nobelprisvinnare och mottagare av tiotals hedersdoktorat diskuterar orsakerna till kardiovaskulära sjukdomar och hur dessa rätt enkelt kan botas. Linus Pauling fick hela läkarskrået emot sig men det finns otaliga exempel på att Pauling Rath protokollet fungerar och de underliggande orsakerna till sjukdomen elimineras i stället för att som idag behandla symptomen. Dagen läkarvetenskap är en industri som är flera gånger större än telecomindustrin. Onödig behandling av kardiovaskulära sjukdomar i form av ballongutvidgning, statiner e.t.c. omsätter hundratals miljarder dollar per år.

 

En intressant berättelse om Statinskador hittar man på bloggen Space Doc.

Dr. Duane Graveline läkare för bl.a. astronauter på NASA började efter rekommendation från sin egen (!) läkare efter en hälsokontroll äta statiner. Artikeln är en beskrivning av vad som hände under flera år fram till Dr. Duane Gravelines död.

Selkävaivat ja C-vitamiinin puute

07/02/2019

Kommentar till mina läsare:
Jag skriver undantagsvis på finska eftersom jag egentligen vänder mig till en vän som kan behöva den här informationen. Artikeln behandlar varför C-vitaminbrist kan vara orsak till rygg och ledproblem samt vad man kan göra för att eliminera orsakerna till problemen.

Mihin keho tarvitsee C-vitamiinia

Noin 30% kehon painosta on kollageenia eli ”liima-aine” josta keho tekee jänteitä, osana luustoa, muodostaa nivelten liukupinnat, iho … jne. Kyseerssä on siis kehon universaalirakennusaine.

Jos artikkeli käsittelee C-vitamiin tarve niin miksi aloitan kollageenista? Syy on siinä, että kollageeni muodostuu proteiinikuitukimpuista jotka on kierrettu kolmen kuidun naruksi ja vahvistettu ”hitsaamalla” kuidut yhteen c-vitamiinilla. Tyypillisessä kuitukimpussa kuiti hitsataan joka kolmas kierros.  Kun tarkastellaan kollageenin rakenne kemiallisesti ja todetaan, että jokaisen hitsin muodostamiseksi tuhotaan yksi c-vitamiinimolekyyli niin voidaan laskea, että kollageenisynteesiin tarvitaan karkeasti yhtä paljon c-vitamiinia kuin muodostettava kollageenimäärä. Mikäli c-vitamiinia ei ole tarpeeksi niin kollageenia muodostuu edelleen mutta laatu huononee askel askeleelta kun yhä enemmän ”hitsejä” jää tekemättä.  Kun c-vitamiinin saanti vuorokaudessa putoaa 50 mg alapuolelle niin voidaan laskea, että ehkä  joka sadasviideskymmenes ”hitsi” on paikalla. Muodostunut kollageeni on nytt verrattavissa pumpulituppiin ja kun tällaista huonolaatuista kollageenia käytetään verisuonten seinämiin niin seinämä vuotaa eli alkaa tulla mustelmia ilman ”syytä”. Kollageeni on liima joka pitää hampaat kiinni alustassa suussa. Kun kollageeni on huonoa hampaat irtoavat. Kun kollageeni on huonolaatuista niin nivelpinnat eivät enää kestä rasitusta ja luu alkaa hangata suoraan luuta vastaan.  Selkärangan välityynyt vaativat hyvälaatuista kollageenia koska muuten voi muodostya pullistumia (kuva alla) jotka erittäin kivuliaasti painavat hemoja. Psyykkisesti c-vitasmiinin puute aiheuttaa vakavaa masennusta.

Yllä kuvattu oiresarja kuvaa tyypillisiä keripukin oireita mutta samalla oireita jotka ovat melko tyypillisiä nykyihmisillä jotka ovat keski-ikää vanhempia. Tiedämme esim. , että hammaslääkärit ahkerasti mittaavat ientaskut koska tästä voidaan ennakoida hampaan irtoaminen. Entäs jos suuri joukko oireita loppujen lopuksi ovat kroonisen keripukin oireita. Lääketieteessä on laitettu päivittäinen C-vitamiinitarve älyttömän pieneksi (2x keripukiraja). Asia pahenee koska tiedetään, että sokeri ja c-vitamiini kilpailevat kehossa ja suuri sokerikulutus pienentään kehon käytettävissä olevat c-vitamiinivarat. Tämä johtuu siitä, että sokerimolekyyli ja c-vitamiinimolekyyli muistuttavat toisiaan paljon … koska eläimet tuottavat c-vitamiinia sokerista. Ihmisen kohdalla on pieni ongelma. Ihmisen c-vitamiinisynteesi tarvitsee useita kemiallisia askelia ja viimeinen näistä on rikki eli Ihminen, Apinat, Marsut ja muutama laji lisää eivät pysty itse tuottamaan c-vitamiinia vaan joutuvat hankkimaan c-vitamiinia ruoasta.

Kuva:  Selkärangen välilevyn pullistuma joka painaa hermon juurta. Hyvin kivuliasta.

Miten paljon c-vitamiinia tarvitaan

Tiedetään, että jos ihmisjoukolle annetaan 60 mg c-vitamiinia päivässä niin 70% näillä ei ole keripukioireita. Kääntäen RDA varmistaa, että kolmellakymmenellä prosentilla on joitakin keripukioireita. Kysymys, miksi suositus on laitettu näin alas, vaatii erillisen artikkelin mutta olen sitä mieltä, että tällä tavalla varmistetaan jatkuva vuo uusia potilaita lääketeollisuudelle (Onko RDA raja järkevä (englanniksi)).

Jos RDA 60 mg johtaa tilanteeseen jossa huomattava osa ihmisjoukossa edelleen oireilee eli ovat keripukin partaalla niin mikä olisi järkevä taso joka pitäisi keripukioireet kunnolla loitolla? Yksi tapa on tarkastella miten paljon c-vitamiinia eläimet tuottavat. Esim. 80 kg painava vuohi tuottaa noin 15g c-vitamiinia.  Tiedetään, että luonnollisessa ympäristössä elävä gorilla syö noin viisi grammaa c-vitamiinia päivässä. Eli jos oletetaan, että me kemiallisesti toimimme kuin eläimet niin määrä tämän pohjalta voisi olla ainakin muutama gramma c-vitamiinia päivässä.

Totesin yllä, että kollageenin muodostamiseen kuluu karkeasti yhtä paljon c-vitamiinia kuin muodostunut kollageeni. En mene kemiallisiin yksityiskohtiin vaan pidetään tämä yhtenä oletuksena. Lääketieteessä on jonkunlainen ”konsensus”, että ihmiskeho uusiutuu karkeasti seitsemässä vuodessa. On selvää, että jotkut elimet uusiutuvat paljon nopeammin ja toiset hitaammin. Jos oletetaan, että seitsemän vuoden uusiutumisvauhti on karkeasti oikea niin voidaan laskea c-vitamiinitarve tästä.

Oletetaan, että keho painaa 80 kg josta kollageenia silloin on noin 24 kg (30%).

Jos keho uudistuu seitsemässä vuodessa niin pitäisi päivittäin muodostua kollageenia seuraavasti:

Päivätuotanto (kollageeni) = 24kg/(7*365pv) = 0.0093 kg/päivä.

Eli päivässä muodostuu hieman alle kymmenen grammaa kollageenia. Totesin yllä, että tarvitaan vastaava määrä c-vitamiinia hyvänlaatuisen kollageenin muodostamiseksi eli tämän karkean laskelman mukaan tarvitaan noin 9,3g c-vitamiinia päivässä. Huomaa toki, että tarve on vielä suurempi koska kehon immunijärjestelmä tarvitsee myös c-vitamiinia toimiakseen. Laskettu karkea arvio täsmää melko hyvin eläinten c-vitamiinituotantoon. Tiedetään, että osa c-vitamiinista hajoaa suolistossa ennenkuin pääsee kehoon eli voitaneen vielä nostaa tarvittava määrä. Kemian nobelin palkinnon saanut Linus Pauling, joka on pidetty maailman suurimpana kemistina, söi 18g c-vitamiinia päivässä ja perusteli tämä nimenomaan sillä, että vain osa on hyödynnettävissä … hän eli 93 vuotiaaksi.

Selän vahvistaminen, korjaaminen c-vitamiinilla

Jos selkärangan välilevyn materiaali, kollageeni, on huonolaatusta niin välilevyn kuormittaminen nostamalla, kiertämällä selkä voi aiheuttaa välilevyvaurion, pullistuman, joka vai painaa hermoa. Vaurioitunut välilevy paranee usein itsestään kunhan ei aiheuteta lisää vaurioita mutta paranemiseen voi mennä pitkä aika.

Entäs jos osasyy vaurioon olikin huonolaatuinen kollageeni joka taas oli c-vitamiinipuutoksen seuraus. Tuntu silloin selvältä, että lisäämällä c-vitamiinia niin keholle annetaan paremmat mahdollisuudet korjata vaurio koska ainakin korjaukseen käytetty aine on hyvälaatuista.

Mikä olisi päivittäinen c-vitamiinimäärä? Nähtiin yllä, että esim. vuohi tuottaa jopa 15g c-vitamiinia päivässä (kerhon paino 80 kg). Järkevää olisi silloin varmasti kokeila 4-5g ja tästä hitaasti nostaa annos. Jos alkaa tulla ripulia niin annos on noussut liian korkeaksi.

Yleinen näkemys on, että oikea c-vitamiinitaso löydetään ns. titraamalla eli nostetaan annos hitaasti kunnes alkaa tulla ripulia jonka jälkeen annos puolitetaan. Tämä on karkeasti haluttu taso. Toinen tapa on lähteä samalle tasolle kuin eläimet eli 80kg painavi henkilön päiväannos olisi silloin n. 10g.

C-vitamiini varastoituu huonosti kehoon ja ylimääräinen c-vitamiini poistuu virtsalla joka voi saada hedelmätuoksun ylimääräisestä c-vitamiinista. Koska ylimäärä poistuu virtsalla niin c-vitamiini tulisi ottaa jaettuna annoksena läpi päivän esim. aamulla, päivällä, iltäpäivällä ja illalla. Itse yritän ottaa 2,5g aamulla, 2,5g päivällä ja 2,5g illalla. Joskus voi tulla annos lisää tai pudota pois.

Missä muodossa c-vitamiini kannattaa ottaa

C-vitamiinin kemiallinen nimi on Askorbiinihappo. Pieniä määriä voidaan haluttaessa ottaa askorbiinihappona mutta yllä kuvatut usean gramman annokset ei missään nimessä tulisi ottaa raakana askorbiinihappona vaan tehdään Samariini-tyyppinen juoma sekoittamalla yksi teelusikallinen askorbiinihappoa, yksi hieman pienempi teelusikallinen ruokasoodaa vesilasiin. Tästä saadaan hyvänmakuinen kivennäisvesi joka tuo keholle noin 2,5g c-vitamiinia. Toinen vaihtoehto on käyttää 1000mg poretabletteja ja näitä voi veden kanssa ottaa 3-5 päivässä. Poretablettiin on lisätty soodaa valmiiksi.

Miten nopeasti nähdään tuloksia

Krooninen puutostila joka eiheutti esim selkä, sydän tai nivelvaivat ovat kehittyneet hitaasti vuosien yli. Nähtiin yllä miten kehon korjausmekanismin kierrosaika on noin seitsemän vuotta. Vaurioiden korjaaminen vaatinee tästä syystä melko pitkän ajan vähintään viikkoja tai kuukausia. Toisaalta tiedetään, että c-vitamiini myös toimii luonnollisena kipulääkkeenä eli oireet saattavat parantua melko nopeasti.

Itse olen vuosia syönyt noin 5-10g c-vitamiinia päivässä ja kokemukset ovat seuraavat:

  • Ei ole ollut selkävaivoja vuosiin
  • Nuoruudessa pyöräilystä tulleet polviongelmat ei ole haitanneet sen jälkeen kun olen ryhtynyt syömään paljon c-vitamiinia.
  • Hammaslääkärikäynnit ovat vähentyneet … ei näytä enää televan reikiä. Oletan, että tämä johtuu siitä, että kollageeni tarvitaan elävän hampaan huokoisten kanavien tukkimiseen ulkopinnassa. Mikäli kollageenia ei ole niin bakteerit pääsevät helposti hampaan sisälle.

Mitä kannattaa välttää

Totesin yllä, että puhdas c-vitamiini tulisi ottaa ruokasoodan kanssa jolloin c-vitamiini kemiallisesti muuttuu askorbaatiksi joka on pH mielessä neutraali. Olen kokeillut itselleni ja koiralleni puhdasta Askorbiinihappoa mutta näyttää siltä, että muutamassa päivässä alkaa tulla esim. varpaiden niveliin oireita jotka olen tulkinnut kihtin alkuoireiksi. Kihti muodostuu kun kehossa on ylimääräistä virtsahappoa yhdistettynä alhaiseen pH arvoon. Tilanne korjaantui heti ruokasoodan kanssa joka nostaa pH-arvon. Tämä voi ihan yleisestikin olla järkevä tieto ihmisille joilla on kihtia. Puoli teelusikallinen ruokasoodaa veteen ja juodaan kivennäisveden tapaan poistaa oireet muutamassa tunnissa. Toisaalta ei kannata menna soodan kanssa liiallisuuksiin koska ruoansulatus tapahtuu happamassa ympäristössä eikä haluta vaikuttaa mahan toimintaan.

Huomaa, että c-vitamiinista keho myös tuottaa virtsahappoa eli suuret c-vitamiiniannokset nostavat jonkun verran virtsahapon määrä kehossa.

Mikä on yllä oleva c-vitamiiniannoksen suhde RDA:han

Jos oletetaan, että päiväannos laitetaan kuuteen grammaan niin puhutaan annoksesta joka on noin satakertainen verrattuna RDA:han. Tämä annos on yleensä täysin ok ja keho ilmoittaa itse milloin annos on liian suuri (ripuli). Laskennallisesti tämä tarkoittaisi, että vähän enemmän kuin joka toinen ”kollageenihitsi” on paikalla eli pitäisi olla suhteellisen hyvälaatuista kollageenia.

Entäs jos syön vähän enemmän hedelmiä

Tyypillinen keskikokoinen appelsiini sisältää noin 70 mg c-vitamiinia. Jos kuuden gramman c-vitamiiniannos yritettäisiin saada appelsiineja syömälla niin tarvittaisiin:

Appelsiinejä päivässä = 6g/0.07g = 85 appelsinia päivässä.

On ihan selvää, ettei kannata edes yrittää saada isompi annos c-vitamiinia hedelmiä syömällä koska silloin elämä olisi kuin gorillan elämä jossa suuri osa päivästä menee syömiseen. On ihan eri asia, että järkevä hedelmämäärä on hyväksi. Liiallinen hedelmien määrä, esim. yllä kuvattu 85 appelsiinin syönti päivässä ja päivästä toiseen, todennäköisesti pitemmällä tähtäimellä aiheuttaisi rasvamaksan samaan tapaan kuin alkoholin suurkuluttajalle. Syy  on hedelmäsokeri (fruktoosi) joka keho käsittelee maksassa suunnilleen samalla tavalla kuin alkoholi.

Yllä olevan c-vitamiinin lisäksi voi olla hyödyllistä ottaa erilaisia B-vitamiineja (B12). Löytyy esim. poretabletteja jossa on pieniä annoksia erilaisia erilaisia B-vitamiineja. Talvella voi olla järkevää ottaa jonkun verran D, E ja mahdollisesti K-vitamiinia. Magneesiumi on aina tarpeen …

Englanninkielistä lukemista:

Selkärangan ahdistuma (stenosis).

Världens största blåsning någonsin

17/12/2018

Det är ett välkänt faktum att det är mycket olönsamt att råna en bank. Det finns inte längre några pengar i en vanlig bank och de pengar som finns eller som transporteras mellan företag och kund är väl skyddade.

Dagens gangsters är väl skolade och de är inte intresserade av småsummor. Vad är väl bättre än att formelt lagligt töma världens skattebetalares (läs medelklassens) fickor och flytta över pengarna i dagens superrikas fickor. Hur görs detta?

För att få vara med om den stora fördelningsfesten måste man ha ett bra startkapital. Man påverkar världens beslutsfattare (önskade beslut fås alltid till stånd om priset är det rätta) till att skapa en överföringsautomat som garanterar investeraren en riskfri inkomst … de verkliga kostnaderna dras från statssubsidier d.v.s. skattebetalaren betalar kalaset.

Jag tänker naturligtvis på den globala klimathysterin och satsningen på samhällsförstörande s.k. hållbar energi. Det stora problemet med den synliga delen av den hållbara energin d.v.s. vindkraft och solkraft är att den är destruktiv för världens energisystem. De här energikällorna behandlas inte likvärdigt med andra energikällor bl.a. genom att de har förtur till nätet d.v.s. de kan alltid sälja den energi som de producerar även om detta betyder att man tvingar t.e.x. konventionella kraftverk att gå på tomgång med dålig verkningsgrad. Då det blåser mycket kan det bli en katastrofal överproduktion som måste dumpas utanför producentens gränser eftersom energin inte kan lagras ekonomiskt.

Satsningen på vind/sol har kostat bortåt 1 miljard dollar per dag sedan 2011. Satsningen har inte gett några CO2 inbesparingar (se t.ex. på Tyskland) men satsningarna har kraftigt höjt energipriset i länder med en stor andel förnybar energi av denna typ. Investeringarna i förnybar energi har sedan 2011 kostat grovt taget 2200 miljarder dollar som till betydande del har flyttats över i superrikas fickor genom garantipriser, garantiproduktion och garanterad inkomst.

RenewableInvestment1-768x419_2011_2017.png

Vad kunde 2200 miljarder dollar användas till

Summan 2200 miljarder är ofattbart stor. Antag att vi anställer en miljon människor till att räkna igenom en hög med 2200 miljarder mynt och antar att varje räknare kan räkna och bokföra en slant per sekund. Hur lång tid behövs det för denna miljon räknare att ta sig igenom hela högen?

Svar: Ungefär fyra månader för en miljon arbetare om man antar 8 timmars dagar utan pauser.

Ovanstående satsning 2 200 000 000 000 dollar motsvarar sett ur en annan synvilkel ungeför 50 000 000 årsverken med finsk medellön.

Vad kunde man ha fått till stånd med dessa pengar?

Brunnar i Afrika

Det finns ett stort behov av brunnar i Afrika. Att borra en brunn kostar 1000 – 1500 dollar/brunn med lokal teknologi. Vi kunde finansiera 1.4 miljarder brunnar för den summa vi har förslösat på fantasier. Vi kunde alltså ha bygga bort hela brunnsbristen för en liten del av summan.

Avsaltning av havsvatten

På platser där det inte finns grundvatten behöver vi producera vatten på annat sätt. T.ex. vid afrikas horn så finns det havsvatten att tillgå. Vad skulle byggandet av avsaltningssystem kosta i detta område? Befolkningen i området uppgår till 48 miljoner och vi antar att vi vill producera 100 liter vatten per person och dag för t.ex. tio procent av befolkningen. Notera att det finns fungerande vattentillgångar idag. Vad skulle en avsaltningsanläggning (anläggningar) kosta?

Isarael har byggt avsaltningsanläggningar som idag tillåter landet att exportera vatten till grannländerna.  Priset på en anläggning som avsaltar 125 liter vatten per person  för fem miljoner invånare kostar ca. 500 miljoner dollar och priset per kubikmeter är idag ca. 58 cent. Vi får en bättre bild av priset om vi jämför priset med t.ex. amerikanska F35 jaktplan. Priset för att bygga bort vattenbristen i området motsvarar ungefär 5 st jetjaktplan. Till detta bör naturligtvis läggas distribueringssystem. Vi kunde för de bortkastade klimatpengarna bygga fyratusen motsvarande system. Pengar skulle således finnas för även andra ändamål.

Utbildning av världens befolkning

Ett annat sätt att titta på summan är att se vad utbildning kostar. Man har uppskattat att det kostar ungefär 1.25 dollar per barn och dag att utbilda barn till den nivå man strävar mot (FN). Summan 2 200 000 000 000 dollar skulle räcka till för nästan 5 miljarder utbildningsår d.v.s. man kunde på kort tid bygga upp utbildning för alla världens barn … om det skulle finnas intresse för detta.

Vad har det kostat per kapita

Vi har blivit rånade på ungefär 600 dollar för varje man, kvinna och barn på det här jordklotet med ett resultat som ur klimatsynvinkel är fullständigt omätbart. Pengarna används idag av världens jetset till privata flygplan, ett antal hus vid havsstränder (Al Gore) etc. Däremot förväntas betalarna d.v.s. världens medelklass skära ner på sin konsumtion .

Jag kan personligen leva trots en stöld på 600 dollar. Situationen är dock mycket värre för världens fattiga som enligt världsbankens definition lever på 1.9 dollar per dag. För dessa människor betyder det att de har blivit bestulna på 88% av sin årsinkomst. Ökade kostnader slår alltid hårdast mot de fattiga. För de superrika spelar det ingen roll om t.ex. bensinpriset stiger tiofalt … peanuts!

Hmmm!

 

 

 

 

 

 

Havens uppvärmning stigande havsyta

27/11/2018

Det här är ett försök att uppskatta hur stor den termiska havsytehöjningen är utgående från kända bakgrundsdata. Kontakta mig gärna om du hittar grova felaktigheter. Notera att det här är en överslagsberäkning (back on the envelope). Vi är intresserade av storleksordningen.

Världshaven är jordklotets värmeregulator eftersom 70% av jordens yta är hav. Världshavens vämekapacitet är många hundra gånger större än atmosfärens värmekapacitet.

Världshaven är intressanta genom att temperaturprofilen botten –  yta är precis tvärtemot vad man intuitivt skulle vänta sig. Världshavens bottenskikt är kallare än ytan vilket är en följd av att vattnets täthet (vikt per kubikmeter) minskar då temperaturen sjunker mot +4 grader för att därefter börja öka igen. Den här egenskapen hos vatten är orsaken till att planeten inte är i huvudsak en isklump med ett tunt lager ytvatten nära ekvatorn.

Vattnets täthetsförändring som funktion av temperaturen skapar en effektiv mekanism för värmetransport från tropikerna till polerna. Varmt vatten transporteras på ytan mot polerna. Då havsis bildas vid polarområdena sjunker kallt och saltrikt vatten ner mot havsdjupen och rinner tillbaka mot tropikerna längs havets botten.

Haven har en annan mycket effektiv värmeregulator som leder till att havsytans temperatur vid tropikerna ytterst sällan går över ca. 28 – 30 grader C. Då det tropiska havet värms kommer avdunstningen från havsytan att öka och stora mängder vatten förs upp i atmosfären som ånga varvid det bildas moln som reflekterar bort solljus till rymden.  Vattenångan är samtidigt en extremt god värmetransportör som effektivt transporterar värme från ytan till ca. 10 km höjd där värmen strålar ut i rymden.

De två värmeregulatorerna ovan aranterar att hvsytans temperatur vid nordliga breddgrader sällan går mycket under 0 grader C eftersom det bildas ett isolerande isskikt vid lägre temperaturer och tropiska hav värms inte över 28-30 grader C eftersom det ger upphov till kylande åska på eftermiddagarn. Om mera värme strålar in till tropiska hav så leder detta till att eftermiddagens åskväder förskjuts en aning mot en tidigare tidpunkt på dagen och havsytans temperatur ändras mycket lite.

Kontroll av havens temperaturtrend

Det finns många sätt att kontrollera havens temperaturtrend. Den skenbart enklaste metoden är extremt svår i praktiken d.v.s. att mäta temperaturen på olika djup i havet och beräkna trender för hela havet. Problemet är att havets medeldjup är ca. 3500 meter och det finns helt enkelt inte ännu tillräckligt mycket pålitliga mätningar för att man skall kunna få fram en pålitlig trend. Försök görs hela tiden (en artikel i The Guardian) .

Något om hur extremt små/stora tal noteras inom naturvetenskaperna:

Vattnets temperaturutvidgningskoefficient (längd) är ungefär 0.0000293 per grad C. Det är väldigt jobbigt att skriva ner ett stort antal nollor före ett tal eller många nollor efter ett tal. Man har av denna orsak förenklat saken så att man anger de signifikanta siffrorna som ett decimaltal t.ex. ovan 2.93 och sedan anger man hur många nollor man skall sätta före eller efter detta tal för att få fram det ursprungliga talet. I ovanstående fall blir utvidgningskoefficienten:

0.0000293 = 2.93/100000 = 2.93/(10*10*10*10*10) = 2.93/10⁵ = 2.93*10⁻⁵ = 2.93E-5

På motsvarande sätt kan vi kompakt uttrycka världshavens totala (uppskattade) vikt:

1.37E21 kg vilket kan skrivas som:

1.37*10²¹ kg vilket blir:

1.37*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10

1.37* 1 000 000 000 000 000 000 000 kg vilket alltså blir:

1370000000000000000000 kg

Multiplikation/division  av stora tal blir enkla:

121000000*3140000 = 1.21*3.14*10⁸*10⁶= 1.21E8*3.14E6 = 1.21*3.14E(8+6) = 3.79E14

Antalet nollor får vi genom att addera exponenterna d.v.s. indexen över 10 eller talen efter E.

 

Egenskaper hos vatten

Vatten är ett rätt komplicerat ämne vad gäller expansion. Vid 10 ⁰C är utvidgningen ungefär 2.93E-5 per ⁰C. Då temperaturen sjunker så sjunker också expansionskoefficienten för att vid 4 grader C ligga på noll och därefter börjar vattnet igen att utvidga sig.  Största delen av havet har en temperatur nära 4 grader C d.v.s. expansionen är mycket liten inom detta intervall.

Vi kan göra en enkel mycket konservativ (d.v.s. den överdriver den termiska expansionen) överslagsberäkning av hur mycket havsytan stiger till följd av stigande temperatur. En grov överdrift fås t.ex. genom att anta att havets nuvarande temperatur skulle vara +10 grader C. Frågan blir då hur mycket havsytan stiger för varje grad temperaturen ökar.

dh = h*dT*a

dh = havsytehöjning i meter

h   = havets medeldjup 3500 meter

dT = temperaturstegringen i grader celsius eller Kelvin.

a   = längdutvidgningskoefficient vid +10 ⁰C = 2.93E-5/⁰C

Då vi lägger in talvärden får vi:

dh = 3500m*1⁰C*2.93E-5/⁰C = 0.1 m

Vi ser att den termiska expansionen är helt försumbar för alla förväntade havstemperaturer. Den lilla årliga stegringen 2-3 mm/år  vilket motsvarar ca. 20 cm på hundra år skulle kräva att hela havets medeltemperatur skulle stiga med 0.66 grader på hundra år. Vi ligger lång från den nivån.

Uppskattning av hur mycket havet värms idag

Man har grovt uppskattat att det i haven lagras en energimäng på ungefär 8.5E21 J/år.Mängden låter, och är, ofantlig. Frågan blir då hur mycket hela havet värms upp per år om trenden fortsätter under en lång tid framår.

Vi vet att världshavens totala massa är ungefär 1.37E21 kg.

Imbalans i havens energi-innehåll är ungefär33E22 J på 30 år. Ur detta kan vi då vi känner havets massa beräkna temperaturstegringen då vi vet att värmekapaciteten hos vatten är 4.18 J/g⁰C. Temperaturstegringen per år blir då ungefär:

dT = /33E22J/30år)/(1.37E24g*4.18J/g⁰C) = 0.00192 ⁰C/år

Min personliga åsikt är att uppskattningen är grovt i överkant eftersom haven värms uppifrån och stigande yttemperatur leder till ökande avdunstning och snabbare värmeförlust via konvektion till rymden. Vattentemperaturen under ca. 1000 m djup ligger mycket nära fyra grader d.v.s. utvidgningskoefficienten är mycket nära noll. Detta betyder att nedanstående beräkning överskattar den verkliga havsytehöjningen ca. 3 ggr.

Vi kan nu beräkna hur mycket havsytan stiger till följd av termisk utvidgning av havsvattnet som långsamt blir varmare.

dh = 3500m*0.00192⁰C/år*2.93E-5/⁰C = 1.98E-4 m/år = 0.2 mm/år

Korrektion för att två tredjedelar av havsdjupen har en längdutvidgningskoefficient mycket nära noll ger då:

dh = 0.3*0.2 mm/år = 0.06mm/år vilket torde ligga långt under vad vi idag kan mäta.

Är det här faktiskt något det lönar sig att vara orolig över 6 – 20 mm på hundra år? Det korrekta värdet torde ligga betydligt närmare 6 mm/århundrade än 20 mm/århundrade.

Osäkerheten i uppskattningarna gällande stigande havsyta ligger på uppskattningsvis 1.5 mm/år vilket är ungefär 25 gg större än den ovan uppskattade termiska havsytehöjningen.

 

Schitzofreni och Vitamin B3 (Niacin)

23/02/2018

Svåra Pellagra-epidemier grasserade i de amerikanska sydstaterna under den förra hälften av 1900-talet. Man talade om sjukdomen med de fyra D-na  på engelska:

  • Dermatitis (hudproblem)
  • Diarrhea (diarre)
  • Dementia (demens)
  • Death (död)

Man har uppskattat att det mellan 1906 och 1940 fanns 3 miljoner fall av Pellagra vilket ledde till ca. 100 000 dödsfall.  Orsaken till sjukdomen, som först beskrevs av en spansk läkare Don Gasper Casal år 1735, var okänd. Casal kallade sjukdomen mal de la rosa.

En intressant beskrivning av  pellagraepidemin i USA   början av 1900-talet visar hur människorna som hade Pellagra frystes ut på ungefär samma sätt som personer med HIV idag.

Sjukdomen pellagra beror på akut brist på vitamin B3 (Niacin). Orsaken till epidemin i USA var att bomullsodlingen ledde till en mycket ensidig odling av andra grödor vilket ledde till att främst de fattiga som i hög grad levde på majs kom att drabbas.

Det är intressant att notera att ursprungsbefolkningen inte drabbades i samma mån trots hög konsumption av majs. Orsaken var att att niacinet i huvuddrag fanns i kornets grodd som europeiska behandlingsmetoder eliminerade. Niacin i majs är dessutom relativt svårlösligt vilket kan åtgärdas på indianskt vis genom att blötlägga majsen i alkalisk vätska före användningen … niacinet blir lättare att uppta av kroppen.

Läkarna spekulerade kring många orsaker till sjukdomen. Vissa trodde att det var en bakteriesjukdom eftersom sjukdomen förekom epidemiskt på begränsade områden. Sjukdomen förekom också allmänt på t.ex. sinnesjukhus där patienterna men inte vårdpersonalen drabbades. Skillnaden mellan vårdare och patienter låg i att patienterna åt en extremt ensidig diet baserad i huvudsak på majs medan vårdarna åt en mera varierad och närande mat. Dödligheten i patientgruppen var 64%!

År 1914 fick Dr. Jozef Goldberger, en ungerskfödd läkare, i uppgift att undersöka orsakerna till Pellagraepidemierna.  Efter några månaders studier kom Goldberger fram till att det antagligen var en sjukdom relaterad till kosten. Han motiverade detta med att endast patienterna och inte vårdarna drabbades. Vårdarnas diet var betydligt mera varierad och allmänt bättre.

Trots att Goldberger inte kände till orsaken till sjukdomen så spekulerade han att en diet med mera färskt kött, ägg och mjölk skulle förhindra sjukdomen. Experiment (Goldberger och Pellagra) visade att detta också var fallet.

Trots att man relativt snabbt via experiment kunde visa att sjukdomen berodde på ensidig kost så dröjde det länge innan man fick epidemierna under kontroll … det fanns starka motståndare inom den klassiska medicinen som hade satsat sin auktoritet på att sjukdomen orsakades av bakterier eller motsvarande. Det svåraste pellagraåret var 1929 d.v.s. många år efter att orsaken till sjukdomen i princip var helt klarlagd. Ser vi här igen ett exempel på att vetenskapen går framåt en begravning i taget då professorerna inom den akademiska världen går bort och inte längre kan bromsa utvecklingen.

Man löste slutligen problemet så att man lade till Niacin i mjöl vilket ledde till att i praktiken hela befolkningen fick i sig ett minimum av vitamin B3 vilket rätt snabbt ledde till att Pellagra försvann som en epidemisk sjukdom.

Är problemet helt löst?

En intressant följd av att man lade till vitamin B3 i mjöl i USA var att 50% av patienterna på sinnesjukhusen skickades hem eftersom de blev friska. Man har senare undersökt effekten av vitamin B3 på diverse andra sjukdomar/problem och det kan finnas kopplingar till:

  • Schizofreni. Man experimenterade på 1950-1960-talet med Niacin i stora doser på flera gram (200ggr den rekommenderade dagsdosen) och resultatet var att 80% av schizofrena patienter uppfattade en klar förbättring eller botades helt.
  • Inlärnings- och beteendestörningar hos barn verkar åtminstone ibland vara kopplade till B3 vitaminbrist.
  • Minnesproblem (icke Alzheimerrelaterade).
  • Tvångsbeteende (t.ex. tvångsmässig handtvätt).
  • Behandling av alkoholism förstärks om patienten ges B3 vitamin.

Fysiska effekter:

  • Niacin sänker kolesterolnivåerna effektivt utan statinernas negativa effekter.
  • Påverkar artritis d.v.s. lika typer av ledproblem detta dock i kombination med C-vitamin och Bor.

Hur stor borde människans dagliga dos vara?

I den utvecklade delen av världen fås största delen av b3-vitaminet från kött och fisk. Jag fick plötsligt idéen att se om det finns någon korrelation mellan Niacin (via kött) och schizofreni. Tanken var att om vi ligger nära den undre gränsen för niacinintag (B3) så bör vi kunna se en trend där de länder som har den lägsta köttkonsumtionen bör ha märkbart högre frekvens av schizofreni än länder med en hög köttkonsumtion. Notera dock att hög köttkonsumtion med säkerhet också korrelerar mot en högre levnadsstandard som i sig kan tänkas minska reisken för schizofreni i viss mån.

Jag har inte plockat ut alla länder jag har hittat data för och jag är säker på att data gällande stora köttproducenter t.ex. Argentina eventuellt ger alltför höga värden på den lokala köttkonsumtionen. Resultatet blev:

Kött_versus_schizofreni

Fig. 1      Man kan se en svag men tydlig korrelation så att schizofrenifrekvensen är högst i länder med låg köttkonsumtion och lägst i länder med hög köttkonsumtion.

Jag plockade med ögonmått ut två punkter som kan tänkas representera trenden och härledde ur detta formeln:

Scizofrenifall = -1.75*Niacin(mg/d) + 290

Jag har beräknat-n iacinmängden (se t.ex.) utgående från den dagliga köttdosen … notera att det här är en mycket grov uppskattning. Vi kan nu använda formeln till att beräkna den niacinmängd som sänker schizofrenifrekvensen till noll om vi antar ett linjärt niacin/schizofreniberoende (vilket naturligtvis inte är säkert).

Medelmängden niacin per person som skulle behövas för att eliminera schizofreni blir då ungefär 160 mgNiacin(B3) per dag vilket ligger på ca. 8 ggr. den idag rekommenderade dosen.

Hur mycket mat behövs för 160 mg niacin (B3)?

  • Tonfisk ca. 700 g/dag
  • Höna 1 kg/dag
  • Jordnötter 1,16 kg/dag
  • Svamp 2.5 kg/dag.
  • Solrosfrön 1,93 kg/dag
  • Ärter 7,6 kg/dag

Notera att i alla fall utom för tonfisk är mängderna så stora att de ligger utom räckhåll i praktiken.  Sannolikt varierar behovet rätt mycket från individ till individ.  Baserat på äldre medicinska rapporter så behövs en dos på flera gram/dag utspritt på 2-3 doser för att eliminera de värsta problemen.

Personligen, jag har inte schizofreni, äter jag 500 mg niacin per dag för att jag känner att jag mår bra av det. Detta är 25 ggr den rekommenderade dagliga dosen. Sökningar gällande niacindos indikerar att risken för komplikationer ligger vid över 5  g/dag vilket är ytterligare tio ggr den dos jag tar.

Intressanta experiment

En intressant fråga är hur stor del av den epidemi av psykiska problem, depression, beteendestörningar etc. man enkelt och billigt kunde eliminera genom att i t.ex. skolan ge alla elever en c-vitamintablett kombinerat med B-vitaminer? Dosen kunde vara en brustablett av vardera sorten vilket är en mycket liten dos.

Varför denna kombination? Svaret är:

  • Ett typiskt symptom på skörbjugg är depression. Antag att depressionen hos en del av populationen kommer innan man ser de typiska fysiska skörbjuggssymtomen (tandproblem, blånader, ledproblem …).
  • Flera olika B-vitaminer har depression som ett symptom vid vitaminbrist (B3, B6, B12).
  • Brist på B3-vitamin kan ge ADHD-liknande symptom med koncentrationsproblem och olika typer av tvångsbeteenden utan att man ännu kan tala om schitzofreni.

Finns det någon större skola med parallelklasser som skulle vara intresserade av att göra ett experiment där man under en längre tid ger alla elever på en klass vitamintillskott enligt tankarna ovan och där man använder parallellklassen som referens.  Experimentet kunde göras som ett dubbelblindexperiment så att ingen i skolan vet vilkendera klassen som får placebo (bubbelvatten utan vitaminer) och vem som får vitaminer (bubbelvatten med vitaminer). Lärarnas uppgift skulle vara att rapportera om positiva/negativa beteenden samt eventuella förändringar  inlärningsprocessen. Efter t.ex. ett år kunde man analysera ordningsproblem och  frånvaro i båda klasserna kombinerat med utvärdering av elevernas skolresultat för att se om det finns någon märkbar skillnad.

 

Global uppvärmning klimatkänslighet och havsytans nivå

30/10/2017

Bakgrund

Vi har under de senaste årtiondena sett en lång rad av domedagsprofetior . Den idag populära varianten är att jorden till följd av ökande koldioxidhalt i atmosfären går mot en snar värmekatastrof som kommer att lägga världens kustområden under vatten och leda till ett okänt antal döda i värmeslag.

Den här artikeln är en fortsättning på en diskussion på FaceBook som startade från en länk till klimatupplysningen.se:
http://www.klimatupplysningen.se/2017/10/19/forskarna-tonar-ned-koldioxidens-betydelse-klimatforandringen/#.WejlNu7eGeV.facebook

I denna tråd diskuterades den såkallade klimatkänsligheten d.v.s. hur mycket jordens temperatur borde stiga vid en fördubbling av koldioxidhalten. Artikeln hänvisar till ca. 40 olika uppskattningar av klimatkänsligheten och det verkar finnas en trend mot ett relativt lågt värde. Den intressanta frågan är naturligtvis hur man skall få ett grepp om klimatkänslighetens ungefärliga storlek. Man brukar definiera klimatkänsligheten som:

dT = lamda * RF

där RF är såkallad ”forcing” som brukar ges som:

RF = 5.35*ln(co2/co2ref)

En enkel överslagsberäkning t.ex. genom att använda satellitdata från 1980 – 2017 (vi gör en överslagsberäkning, det är alltså inte kritiskt hur vi väljer intervallet). En överslagsberäkning ger resultatet:

lamda = 0.52

För en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle det beräknade värdet på lamda ge en temperaturstegring på ungefär:

dT = 0.52*5.35*ln(co2_dubblad/co2_1980)
dT = 0.52*5.35*ln(678/339) = 1.92 C

Klimatforskaren Rahmstorf, som jag uppfattar som en alarmist, gjorde motsvarande uppskattning från förindustriell tid till vår tid och han beräknade uppvärmningen till 2.1 C.  Min uppskattning är antagligen tillräckligt god då IPCC:s uppskattning ligger mellan 1.5 och 4.5 C för en fördubbling av CO2-halten i atmosfären.
Knappast skrämmande och sannolikt på alla sätt en positiv uppvärmning då alla faktorer tas i beaktande.

Överslagsberäkningen är naturligtvis inte hela sanningen. En uppvärmning leder till att mera vatten avdunstar från världshaven vilket gör att luftfuktigheten ökar vilket i sin tur, eftersom vattenånga är en växthusgas, bör leda till en förstärkning av växthuseffekten … problemet är att vattenångan i atmosfären finns i tre olika former (aggregationstillstånd) gas (vilket förstärker växthuseffekten), som dimma d.v.s. vatten i form av små droppar (moln) samt i form av is. Vatten i form av moln eller iskristaller kommer att reflektera bort stora mängder av infallande ljus i vilket det största energiflödet från solen finns. Vi har idag inte den kunskap som behövs för att med säkerhet säga om den återkoppling vi får via vattenånga är positiv eller negativ. Om återkopplingen är negativ så kommer klimatkänsligheten att minska d.v.s. temperaturstegringen till följd av ökande koldioxidhalt blir lägre än väntat. Om återkopplingen är positiv så kommer temperaturstegringen att bli större än det beräknade värdet.

Havet som termometer

Avsikten med den här artikeln är att använda havsytans nivå som en termometer som mäter jordens temperatur genom vattnets expansion då det blir varmare.  Det är skäl att notera att uppskattningen av temperaturstegringen blir mycket grov eftersom vi helt enkelt inte har tillgång till alla data vi behöver:

  • Inverkan från avsmältning från glaciärer
  • Inverkan från användning av grundvattenreserver
  • Inverkan från invallning och torrläggning av havsområden
  • Inverkan från vattnets termiska expansion då temperaturen stiger. Det är denna punkt vi studerar nedan.

Det finns olika uppskattningar om ovanstående parametrar men en uppskattning är att den observerade havsytehöjningen beror till 1/3 av termisk expansion och resten är avsmältning och andra orsaker. Vi kan använda detta till att göra en grovuppskattning av hur mycket havet värms upp per år. Vi kan också uppskatta hur mycket energi som borde lagras i havet per år utgående från förändringen i havsnivån.

Bakgrundsdata

Havens medeldjup uppskattas till 3688 m.

Havens totalyta (70% av jordytan) är ungefär 3.60E+14 m².

Vatten värmekapacitet 4180 J/kg C

Vatten längdutvidgningskoefficient 6.9 E -5 /K

Det finns olika uppskattningar om hur snabbt världshavens yta stiger. Någon form av koncensus säger att stegringen är ca. 3 mm/år vilket jag personligen uppfattar vara taget rätt grovt i överkant eftersom detta helt skulle stoppa upp landhöjningen vid den egna stranden 0.3 m/100 år. Mätstationerna för mätning av havsnivån indikerar inte en så snabb plötslig höjning av havsytan. Ett exempel är Stockholm där man i likhet med Helsingforstrakten i Finland har landhöjning efter istiden på ungefär 0.35 m/århundrade som långsamt avtar av naturliga orsaker.

78_high

Fig. 1  Bilden visar hur havsytan långsamt ”sjunker” i Stockholm till följd av landhöjningen efter istiden. Notera också hur trenden ser helt oförändrad ut sedd över det senaste århundradet. Om vi upplever en extrem  uppvärmning till följd av ökande koldioxidhalt i atmosfären … varför kan vi inte se detta i t.ex. ovanstående bild. Trenden är densamma som den har varit i över hundra år. Notera att en kraftigt stigande havsyta borde synas som bladet på en hockeyklubba vinklat uppåt i bilden. Vi ser inget sådant.

Vi kan nu titta på hur stor uppvärmning av havet vi behöver för att få en signifikant höjning av havsytan. Havet värms uppifrån så att synligt ljus tränger ner i vattnet och sedan förvandlas till värme. Ljus tränger ner till kanske 100 m medan huvuddelen av energin absorberas i de första 30 m av ytskiktet. Vi hittar också, utgående från havens temperaturprofiler, en undre gräns vid ca. 1000 m djup där temperaturen inte i praktiken förändras utan den ligger på en konstant temperatur om ca. 4 C.

320px-annual_mean_temperature_change_for_land_and_for_ocean_nasa_gistemp_2017_october

Fig. 2  Uppskattning av världshavens yttemperatur sedan 1950 (NASA GISS).

En typisk temperaturfördelning i världshaven ges av:

m1u2-sf20fig2-520summer202620winter20temp

Fig. 3  Temperaturfördelningen i världshaven. Notera hur temperaturen når ett någorlunda konstant värde vid ca. 700 – 1000 m djup (ca. 4 grader). Kallt vatten fylls på vid polerna och detta vatten har en temperatur på ca. 4 grader C. Det sker en mycket långsam blandning av det varma ytvattnet och det kalla bottenvattnet.

Vi kan nu utnyttja temperaturprofilen till att uppskatta hur stor den årliga temperaturstegringen i världshaven måste vara för att havsytan skall stiga med ett givet värde. Temperaturprofilen visar att vi inte behöver bekymra oss om havet nedanför ca. 1000 meter eftersom temperaturen går mot ett konstant värde som bestäms av vattnets maximala densitet. Inverkan från termisk utvidgning av havsvattnet kommer alltså från ett ca. 1 km tjockt varmt ytvatten.

Längdutvidgningen i ett material ges av:

dL = alfa * dT * L

där:

alfa är längdutvidgningskoefficienten 6.9*E-5 /K.

L är det aktiva djupet uppskattat till ca. 1000 m

dT är den behövliga uppvärmingen i ytskiktet i grader C (eller K).

Vi löser dT ur formeln ovan och får då:

dT = dL/(alfa*L)

Notera att temperaturstegringen är störst i ytskiktet för att sedan falla mot det konstanta 4 grader på över 1000m djup. Resultatet är att det värde vi beräknar blir grovt i överkant eftersom ytskiktet inte uppvärms homogent. Vi ser idag uppgifter om att havsytan stiger med ca. 3 mm/år även om uppskattningarna varierar mellan ca. 1mm/år och ca. 3.5 mm/år. Ytterligare har man gjort en uppskattning att den termiska utvidgningen idag utgör ca. 1/3 av det totala värdet på höjningen av havsytan.

Om vi accepterar höjningen av havsytan 3.2 mm/år och accepterar att 2/3 av stegringen är till följd av smältande glaciärer och pumpning av grundvatten som på slutändan hamnar i haven och andra faktorer så får vi:

dL = 1.07 mm/år till följd av termisk utvidgning.

För att detta skall vara riktigt måste hela ytskiktet på 1000 m värmas upp med ungefär:

dT = 1.07E-3 m/(6.9E-5 /K * 1000m) = 0.0155 K/år

Om vi beaktar att stegringen är störst vid ytan för att linjärt gå mot 4 grader vid 1000 m djup så måste vi fördubble temperaturstegringen för att få en tillräckligt stor höjning av havsytan se bild 3 ovan. Vi får då ungefär dT = 0.03 C / år.

Vi kan jämföra detta med trenden hos havsytans temperatur (se fig. 2) som under tiden 1950 – 2017 ger en årlig temperaturstegring på ca. 0.009 grader per år. Vi ser alltså att den observerade temperaturstegringen är ungefär en tredjedel (1/3) av vad den skulle behöva vara för att vi skulle få den angivna totala havsytehöjningen på 3.2 mm/år.

Om ovanstående grova överslagsberäkning är korrekt så kan man endast dra slutsatsen att det angivna värdet för stigande havsyta sannolikt har överdrivits åtminstone  2 … 3 ggr.

Vi kan kontrollera riktigheten genom att jämföra vårt värde med ett värde man har fått från tidvattenmätare. Ett medelvärde för 11 uppskattningar ger en stegring av havsytan med ungefär 1.87 mm/år (ca. 19 cm/århundrade).  Vi bör igen använda samma uppskattning att 1/3 av detta värde är termisk utvidgning d.v.s. 0.62 mm/år. Vi kan nu kontrollera hur stor temperaturstegring det behövs för att den termiska utvidgningen skall höja havsytan med 0.62 mm/år.

dT = dL/(alfa*L)

dT = 0.62E-3m/(6.9E-5/K*1000m) = 0.009 K  (grader C)

Det är intressant att notera att detta exakt motsvarar den mätta trenden för havsytans temperatur. Vi bör dock sannolikt göra samma korrektion som tidigare  d.v.s. anta en ungefär linjär temperaturfördelning ner mot 1000 m djup och vi får då 0.018 C/år. Värdet är då ungefär dubbelt större än den observerade vilket tyder på att någon eller en kombination av nedanstående punkter kunde gälla:

  • Uppskattningen att 1/3 av stegringen i havsytans nivå är termisk utvidgning är alltför hög och ett riktigare värde skulle vara t.ex. 1/6.
  • Den uppskattade stegringen i havsytans nivå ligger i den undre kanten av uppskattningarna från kustbaserade mätare (Gomiz and Lebedeff 1987) .
  • Satellitmätningar av havsytans nivå stämmer inte överens med resultatet från konventionella havsnivåmätare (tidal gages) utan uppskattningen är nästan dubbelt större än resultatet från direkta mätningar. Satellitmätningarnas korrektioner har diskuterats rätt mycket och någon klar koncensus finns inte. Under senare år har satellituppskattningarna trimmats uppåt … är det möjligt att dessa justeringar är fel?

Jag avslutar denna artikel med att knyta tillbaka till kommentaren om klimatkänsligheten till följd av ökande koldioxid eftersom vi ovan har utnyttjat temperaturdata gällande havsytans temperatur (NASA GISS) som visar en högsta uppskattningen av temperaturstegring av alla de allmänt utnyttjade globala temperaturuppskattningarna. Min avslutningsfråga blir då:

Då 70% av jordens yta är vatten så borde vi inte då vid beräkning av klimatkänsligheten hellre använda havsytans globala temperaturanomali än mätstationer på land som störs av t.ex. värmeläckage från bebyggelse UHI (Urban Heat Island). Världshaven dominerar vädersystemen och påverkar kraftigt temperaturen på land.

Klimatkänslighet utgående från havsytans temperatur

Vi utgår från den välkända formeln för temperaturförändring till följd av stigande koldioxidhalt i atmosfären (se ovan):

dT = lamda * RF

där:

dT är temperaturstegringen till följd av ökande växthusgaser.

lamda är klimatkänslighetparametern.

RF är påverkan från växthusgaser (radiative forcing).

Vi har dessutom följande uttryck för RF:

RF = 5.35*ln(CO2/CO2_ref)

Då vi kombinerar dessa och löser lamda får vi:

lamda = dT/(5.35*ln(CO2/CO2_ref))

Vi tar världshavens uppvärmning ur figur 2 och uppskattar detta till ungefär 0.6 grader då vi noterar att svansen vid 2016-2017 sannolikt beror på en kraftig ”eEl Ninjo” d.v.s. vi gör en linjär uppskattning av temperaturen. År 1950 var CO2-halten ungefär 307 ppm och 2017 ungefär 404 ppm. Vi lägger in talvärden och beräknar lamda:

lamda = 0.6/(5.35*ln(404/307))

lamda = 0.408

Vi kan nu utnyttja det beräknade värdet på lamda för att få en uppskattning av hur mycket temperaturen skulle stiga vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären:

dT = lamda*5.35*ln(614/307)

dT = 0.408*5.35*ln(2) = 1.5 grader C

Skrämmande? Nej! Klimatkänsligheten är så låg att vad vi än gör så kommer vi att ligga under den godtyckliga politiska gränsen 2 C. Politikerna har alltså gjort en helgardering där de inte kan förlora däremot är ju klimatfrågan perfekt för att flytta över pengar i de rikas fickor på de fattigas bekostnad. Klimatfrågan är politiskt omsatt i en ny form av utvecklingsbistånd där man via Världsbanken förbjuder uländerna industrialisering och ett fungerande energisystem oftast baserat på kol med hänvisning till ett ickeproblem.

Det finns naturligtvis de som konstaterar att ovanstående beräknade värde på klimatkänsligheten inte är korrekt då uppvärmningen kommer att leda till större avdunstning och mera vattenånga i atmosfären. Vattenånga är i likhet med CO2 en växthusgas … problemet är att vattenånga förekommer i tre olika aggregationstillstånd i atmosfären nämligen vattenånga, vattendimma (moln) och iskristaller (moln). Vi kan inte ännu övertygande uppskatta om ökande molnighet ger positiv återkoppling till följd av mera växthusgas eller negativ återkoppling till följd av att mindre solljus når jordytan. Min uppfattning är att om vi inte ännu kan bestämma återkopplingens förtecken så är det bäst att utgå från det okorrigerade beräknade värdet ovan.

Källor:

  1. Havsnivåmätere (tidal gages) http://sealevel.colorado.edu/content/tide-gauge-sea-level
  2. Havsytans nivå: http://www.ioc-sealevelmonitoring.org/
  3. Stockholm : http://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/2131.php
  4. Världshavens temperaturprofil University of Havai: https://manoa.hawaii.edu/exploringourfluidearth/physical/density-effects/ocean-temperature-profiles/compare-contrast-connect-vertical-profiles-ocean
  5. Havsytans temperatur: https://www.epa.gov/climate-indicators/climate-change-indicators-sea-surface-temperature

 

 


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday & Wednesday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares interesting news about TED, TED Talks video, the TED Prize and more.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: