Jag har följt en diskussionstråd på Facebook som egentligen startade från ett minne från tiden med Svininfluenssan. Media försökte redan 2010 skapa en hysteri men man lyckades inte speciellt bra. Slutresultatet blev kanske 100 miljoner Euro klirr i läkemedelsindustrins kassa kombinerat med ett signifikant antal fall Narcolepsi som drabbade främst unga med livet framför sig.
Finlands statsminister Sanna Marin skrev 2010 ett blogginlägg där hon ifrågasatte svininfluenssans farlighet och pekade på de stora vinnarna vid massvaccineringen d.v.s. läkemedelsindustrin. Rätt ironiskt så är nu att samma person är en central beslutsfattare som tar till hårdare åtgärder än man någonsin har använt i Finland och vinnarna är fortfarande samma spelare d.v.s. läkemedelsindustrin. De stora förlorarna är tusentals småföretag där ägaren ofta saknar det skyddsnät en vanlig löntagare har. Man riktigt känner stöveln som pressar ner dessa människor i skiten och foten i stövel är vänstern som borde ha stått på de svagas sida men som idag globalt verkar representera de rikaste av de rika.
Tråden svängde så småningom till att diskutera det aktuella ämnet COVID-19 och bl.a. frågan om hur dödsfall i COVID-19 bokförs. Det finns mortalitetsdata (dödlighetsdata) från USA som indikerar att COVID-19 har påverkat totaldödligheten relativt lite trots att man kunnat bokföra ett stort antal döda i COVID-19. Hur är detta möjligt? Svaret hittar man då man tittar på vad som har hänt med mortaliteten i andra sjukdomar under samma tidsperiod som de registrerade COVID-19 döda. Det visar sig att antalet COVID-döda till största delen kompenserades av ett minskat antal döda i hjärtsjukdomar, cancer, demens etc. Förklaringen är enkel, det finns ett stort antal sköra åldringar som ligger och väntar på liemannen med eventuellt flera svåra och på kort/medellång sikt dödliga sjukdomar. Varje år kommer influenssasäsongen som en slutlig befriare och den ultimata dödsorsaken blir ofta lunginflammation … eller idag COVID-19. Statistiskt kan man då se en topp i dödsstatistiken som oftast infaller mellan slutet av januari till slutet av mars. Om en influenssa har varit svår så blir resultatet ofta en underdödlighet under månaderna strax efter dödlighetstoppen d.v.s. de personer som annars skulle ha dött av sina underliggande sjukdomar dog veckor eller någon månad tidigare vilket leder till att det finns färre riktigt sköra som kan dö strax efter dödlighetstoppen.
En följdfråga gällande stor COVID-19 dödlighet trots liten total överdödlighet gäller då hur man bokför dödsfall med COVID-19. På de finska myndigheternas THL informationssida hittar man följande förklaring till hur man katalogiserar dödsfall som COVID-19 dödsfall:
”Uppgifter om dödsfall hämtas till registret över smittsamma sjukdomar från befolkningsdatasystemet för alla fall som har registrerats där. Man bedömer att covid-19 har bidragit till händelsekedjan som lett till döden om en person med positivt COVID-19 testresultat har avlidit inom en månad efter provtagning. Det uppskattade totala antalet dödsfall i registret över smittsamma sjukdomar kan avvika från de siffror som sjukvårdsdistrikten uppgett.”
Hårddraget betyder detta att om jag testar positivt för COVID-19 och då jag avbryter mitt arbete för att gå i karantän blir påkörd av en bil och avlider så bokförs jag som död med COVID-19.
Det har gjorts olika försök till uppskattningar av hur stor del av de döda som verkligen dog i COVID-19 och inte i en annan sjukdom som huvudsaklig dödsorsak. Ett exempel på ett försök till uppskattning hittar man nedan.
Om uppskattningen 15% stämmer så betyder detta att vi i Finland skulle ha ca. 60 personer som på riktigt har dött i COVID-19. För att man skall få perspektiv på detta bör man notera att det i Finland i medeltal dör ca. 1040 personer per vecka eller ca. 148 personer per dag. Sett ur ett annat perspektiv så motsvarar 60 döda en tusendedel av de människor som naturligt dör varje år.
Notera att varje dödsfall är sorgligt men samtidigt så vet vi att det är farligt att leva eftersom dödligheten som känt är 100% sett över en tidsperiod på kanske 120 år. Om någon känner någon som liemannen har glömt så är jag väldigt intresserad av en intervjua denna person. Tråkigt nog så tror jag att den sägenomspunna femtusen år gamla vandrande juden endast är precis det, en sägen.
Överdödligheten i Finland och hos våra nordiska grannar (samt Tyskland som referens). Notera att svängningar på över +/-10% verkar vara normala.
Larsil2009's Blog 
Kommentera