Archive for the ‘Samhälle’ Category

Klimatpropaganda och Hufvudstadsbladet

20/05/2019

Hufvudstadsbladet (Hbl) är svenskfinlands största dagstidning och därigenom mycket viktig för svenskspråkiga i finland.

Under det senaste året har vi genom Hbl utsatts för en ofattbar ström av klimatpropaganda först som förberedelse för riksdagsvalet i Finland och sedan som fortsättning för att lära ut korrekt röstningsbeteende inför EU-valet. Varje dag har det ingått flera artiklar med skrämselpropaganda för en snar mänsklighetens undergång och domedag.

En öppen fråga till Hbl!

Bakgrund: Vi har under det senaste året sett ett ofantligt flöde av skrämmande klimatinformation/klimatpropaganda (Peter Buchert) i Hbl:s spalter. Jag tror att många läsare skulle vara intresserade av svar på nedanstående fråga med tanke på att vi förväntas satsa miljarder på en omställning i energisystemen för att undvika ytterligare uppvärmning:

Vilken är den mekanism som gör att en eventuell ytterligare uppvärmning på en halv grad från den nuvarande kanske en grad plötsligt blir katastrofal för människor och djur och därför motiverar detta extrema focus på en obetydlig uppvärmning?

Svaret bör ställas i relation till att vi under ett dygn typiskt upplever temperaturvariationer på kanske fem till femton grader, då jag går ut på vintern kan temperaturskillnaden min kropp upplever vara fyrtio till femtio grader och ute i naturen ligger årsvariationen på femtio till sextio grader d.v.s. hundra gånger större än den lilla uppvärmning man politiskt påstår sig försöka undvika.

Svaret bör även ställas i relation till att jag upplever i princip samma klimatförändring på en halv grad om jag flyttar från Tavastehus till Helsingfors. Om jag vill bo i Helsingfors och jag vill tillbaka till en äldre tids klimat så kan jag göra det genom att flytta till en lägenhet nära toppen av något modernt tornhus i Helsingfors eftersom temperaturen sjunker ungefär en grad för varje hundra meter ökande höjd.

Lars Silen, fysiker Esbo

Jag var positivt överraskad över att inlägget faktiskt togs in den 11.5.2019  följt av ett långt svar från Hbl:s klimatskribent Peter Buchert. Orsaken till att jag nu skriver den här artikeln är att det är självklart att jag inte kan besvara Bucherts påståenden inom det utrymme som finns tillgängligt i tidningen. Jag skrev en kort kommentar till Buchert som kom in i tidningen den 20.5.

Koraller

Buchert konstaterar att ”några beräknade skillnader mellan 1,5 och 2 grader för miljön är att förlusterna i biodiversitet och ekosystem blir mindre, hälften så många arter får svårt reducerade utbredningsområden, färre arter dör ut och havsförsurningen  dödar 70-90 procent av varmvattenskorallerna vid 1,5 grader mot 99% vid 2 grader.”

Min kommentar: Intressant smörja!

Vi kan titta på verkliga mätningar.

image

Notera pH variationerna i trakten av Hainan. Vi ser i praktiken ingen förändring på 180 år. En orsak till den stabila nivån kan i detta fall förklaras med att det pressas upp djupvatten som blandas med ytvatten. Notera att pH under tidsperioder på några år kan variera med 0,4 pH utan att detta leder till någon katastrof för korallerna. Man vet dock från många områden på jorden att havsvattnets pH varierar mycket över korta tidsperioder bl.a. till följd av biologisk aktivitet.

Vi kan jämföra detta med NOAA:s mätningar från Aloha Hawai i Stilla havet.

Hawaii Carbon Dioxide Time-Series

NOAA:s mätningar visar på ett samband mellan ytvattnets pH och luftens koldioxidhalt. På 30 år har pH förändrats ungefär 0,05 enheter vilket kan jämföras med de kraftiga naturliga variationerna vid Hainan som är ungefär 8 ggr större.

Länken nedan visar ett ett enkelt experiment  där man följer pH hos havsvatten som funktion av atmosfärens CO2 halt.

På trettio år ser vi en extremt långsamt sjunkande pH men havsvattnet är fortfarande kraftigt basiskt något över 8 (neutralt pH är 7) och det finns inga teoretiska möjligheter att tillföra så mycket CO2 att vi skulle komma ens i närheten av neutralt havsvatten.  Det finns nästan oändliga mängder bufferämnen i haven i form av kalksten …

Notera den lilafärgade linjen som ger uppskattad CO2 halt i atmosfären under årmiljoner. Vi ser att koldioxidhalten i atmosfären idag ur geologisk synvinkel är extremt låg eftersom största delen av det tillgängliga kolet har bundits i kollager och kalksten. En av Greenpeaces grundare Patrik Moore har med goda argument konstaterat att människans brännande av fossila bränslen kan visa sig vara räddningen för livet på jorden. Mätningar i växthus visar att fotosyntesen inte fungerar då koldioxidhalten går under 150-200 ppm d.v.s. växterna svälter ihjäl. Under den senaste istiden då större mängder koldioxid löstes i de kallare haven låg koldioxidhalten skrämmande nära den nivå där växterna börja dö. Vi lever i en intressant tid (för att citera kineserna, då en kines önskar dig en intressant framtid så är det en förbannelse) där vi ideligen ser hur välmenande västerlänningar direkt agerar mot den natur de säger sig vilja skydda (vindkraftverk/fåglar+fladdermöss, palmolja/skövling av regnskog och arbete mot utsläpp av livets gas koldioxid).

Korallerna uppkom för ca. 500 miljoner år sedan då koldioxidhalten i atmosfären 10-20 ggr högre än idag (1000-2000%). Det verkar mycket osannolikt att en livsform som har uppkommit i en miljö med extremt hög koldioxidhalt inte skulle klara en marginell ökning av koldioxidhalten och en samtidig marginell sänkning av havets ytvattens pH. Förändringen i havets pH kan inte ens teoretiskt bli så stor att havet blir surt (det är idag klart basiskt). Peter Bucherts påstående gällande 70-90% döende av världens korallrev är ren smörja.

Det är ett känt faktum att t.ex. stora temperaturvariationer (både kalla och varma) kan leda till korallblekning där korallen byter den existerande algpopulationen, med vilken den lever i symbios , till en ny bättre lämpad för den förändrade livsmiljön. Korallblekning är normalt inte katastrofal för koraller utan korallen återhämtar sig relativt snabbt efter blekningen.

Havsytans nivå

Peter Buchert argumenterar att om vi kan hålla temperaturen vid 1,5 grader över förindustriell nivå i stället för under 2 grader så stiger havsytan stiger tio centimeter mindre. Vi kan titta på situationen i Helsingfors för att få lite lokalt perspektiv.

Havsytans_nivå_Helsingfors

Bilden visar havsytans nivå i Helsingfors sedan 1880-talet (Källa: NOAA).  Vi ser betydande årsvariationer (bruset d.v.s. bredden på den blåa kurvan) som beror av vindriktningar och hur lågtryck råkar gå över området. Kraftiga sydvästliga/västliga vindar kan pressa vatten i östersjöbassängen österut vilket ger högvatten i Finska viken. Effekten är kraftigast längst inne i Finska viken i trakten av St Petersburg där man har byggt skyddssystem just för denna situation. Denna typ av högvatten är inte kopplade till luftens CO2 halt. Den andra mekanismen för att höja havsytan lokalt är lufttrycket. En atmosfär motsvarar en vattenpelare med höjden tio meter. Ett längre stationärt högtryck kan sänka havsytan med 30-40 cm och på motsvarande sätt kan ett lågtryck som blir hängande över området höja vattennivån i ingefär motsvarande grad.  En tredje mekanism i ett innanhav med ett smalt utlopp till världshaven är naturligtvis nederbörd. Spridningen i bilden ovan d.v.s. bredden på det mätta bandet är ungefär +/- 0,45 m och denna spridning beror sannolikt i huvudsak på variationer i lufttrycket.

Den uppmärksamma läsaren ser hur havsytan i Helsingfors har sjunkit från ungefär 7.25 m år 1880 till något över 6,9 m år 2019 vilket betyder att havsytan sjunker lokalt med 2.5 mm per år till följd av landhöjningen. Notera att referenshöjden för havsytans nivå är godtycklig, vi är endast intresserade av förändringen.

Då vi betraktar NOAAs bild ovan så ser vi inget uppåtriktat blad som på en hockeyklubba. Om vi under senare år skulle ha sett en våldsam stegring i hastigheten med vilken havsytan stiger så borde havsytan i Helsingfors sluta sjunka … men detta går inte att se i bilden.

Bembölingarna (läs landets politiker) har satsat mycket krut på nya bestämmelser för att förhindra översvämningar till följd av stigande havsyta i ett område där havsytan i årtusenden har sjunkit till följd av landhöjningen.  Hbl hade i början av 1990-talet en artikel där man varnade för att havsytan (naturligtvis utan att ange tidsskala) till följd av uppvärmningen kan tänkas nå andra våningen i statsrådsborgen med hela centrum av Helsingfor översvämmat. Sedan dess, på 30 år har havsytan i Helsingfors enligt NOAAs bild ovan sjunkit ungefär 7.5 cm och av någon anledning är det väldigt sällan vi på Salutorget i helsingfors ser människor vada över ett översvämmat torg.

Djur kan inte flytta sig?

Peter Buchert konstaterar att många växter och djur inte förmår anpassa sig till en snabb klimatförändring.

Vi kan t.ex titta på sniglar. Väldigt få djur är beroende av en fullständigt stabil temperature (som vi normalt endast hittar i tropikerna med en jämn temperatur året runt på ungefär 25 grader C). I Finland varierar temperaturen under en dag ofta mer än 10 – 15 grader och växter och djur klarar denna kraftiga temperaturskillnad. Under ett år varierar temperaturen i Finland grovt taget +/- 30 grader C.  Inte heller denna totalt 60 grader temperaturskillnad verkar påverka härlevande djur och växter.

Vi kan illustrera absurditeten i Bucherts påstående på följande sätt:

Alla växt och djurarter i Finland, eventuellt undantaget arktiska fåglar och sälar, har vandrat in till landet under de senaste 12-15000 åren. I stort sett alla arter vi har i Finland har i något skede varit en invasiv art som har kommit utifrån och hittat en användbar nisch. Det faktum att en viss art inte lever i Finland bevisar inte att djuret eller växten inte skulle kunna leva här … arten har eventuellt inte ännu hunnit vandra in.

Idag är en invasiv art alla talar om den ”spanska mördarsnigeln” som kommer från sydeuropa men som inte verkar ha några problem med våra temperaturvariationer. Vilken effekt har månne en svag uppvärmning på en arts nordligaste utbredningsområde när arten är sprid över tusentals kilometer i Nord/Syd-riktning?

Antag nu att vår ”vän” mördarsnigeln uppfattar att det blir för varmt och att den vill flytta norrut. Det finns på nätet uppgifter om att mördarsnigeln kan flytta sig 50 meter under en enda natt. Antag nu att temperaturen på snigelns nuvarande ort fram till år 2100 förväntas stiga med en halv grad. Hinner månne snigeln sätta sig i säkerhet?

Snigeln behöver krypa en sträcka på ungefär 100 km norrut för att klimatet skall bli ungefär en halv grad kallare. Hur lång tid tar det då för snigeln att sätta sig i säkerhet längre norrut? Antag att snigeln kryper norrut under en månad varje år med ovanstående hastighet 50 m/natt. Hur många år tar det snigeln att sätta sig i säkerhet?

Svar: Ungefär 66 år d.v.s. snigeln har gott om tid att bilda famil på vägen och att hålla ett antal sabbatsår. Notera att snigeln naturligtvis kan krypa mycket mer än 30 dagar per år vilket personer som drabbats av snigelplågan är väl medvetna om.

Peter buchert konstaterar i Hbl den 20.5 angående exemplet ovan att jag tydligen inte vet något om ekologi. Min uppfattning är att detta gäller Peter Buchert. Exemplet snigel visar hur bred den klimatzon är inom vilken en snigel kan leva. Mördarsnigeln klarar av att leva inom ett latitudområde (syd/nord) med bredden åtminstone 3000 km. Det är då självklart att en liten temperaturvariation i medeltemperaturen som totalt domineras av väder- och årsvariation inte kan vara avgörande.

Jag är naturligtvis villig att ändra åsikt om någon kan ange en djurart som lever på våra breddgrader och som är akut utrotningshotat till följd av en liten temperaturstegring på en halv grad. Vad heter djuret och vilken är mekanismen bakom det akuta utrotningshotet?

Utrotningshotade djur

Peter Buchert konstaterar att färre arter dör ut om vi lyckas hålla uppvärmningen under 1,5 grader.

Hur är det nu med utdöenden? Media för kritiklöst fram vilka uppgifter som helst. WWF (som Buchert gärna lånar material av) talar om 100 000 arter per år. Det är naturligtvis fråga om en gissning i vilken man inbegriper alla arter från blåval till virus och där de flesta antagna utdöenden gäller okända arter som aldrig biologiskt har blivit artbestämda. Om man börjar titta på verkliga kända arter som har dött ut så ser det inte trevligt ut men under de senaste åren finns det mycket få arter som har dött ut. På Wikipedia (horror) hittade jag följande lista över utdöda djur under tidsperioden Holocen. Jag uppfattar att listan eventuellt är relativt trovärdig eftersom Wikipedia normalt har en rätt kraftig bias i riktning katastrof. Då man tittar på listan så ser man att det har dött ut relativt få djur i riktigt modern tid efter att medvetenheten om vikten av att bevara livets mångfald har spritt sig globalt. Den senaste utdöda(!) arten (Vietnamesisk noshörning) jag hittade var från 2010 men det är då fråga om utdöende inom ett lokalt område. Orsaken till utdöendet var inte klimatförändring utan jakt/tjuvjakt. Om jag uppfattar saken korrekt så finns motsvarande noshörning fortfarande på Java även där utrotningshotad men inte utdöd frågan blir då varför arten anges som utdöd i Wikipedia? Om jag rensar bort omkullfallna och döda träd i min skog och hackspettarna försvinner från den … skall jag då meddela att det har skett ett lokalt udöende i Esbo till Wikipedia?

Jag stötte nyss på en intressant artikel om det Spanska Lodjuret. Artikeln konstaterar att arten är akut utrotningshotad och konstaterar att arten antagligen kommer att utrotas inom 50 år till följd av klimatförändringen. Då man läser vidare i artikeln så upptäcker man att det Iberiska Lodjurets population minskade dramatiskt till följd av att tillgången till det viktigaste bytesdjuret (kanin) kraftigt minskade. Orsaken till att bytesdjuren minskade i antal var för mycket jakt eventuellt kombinerat med sjukdom hos byteskaninerna.

Iberian lynx

Bilden är klippt från artikeln ovan.

Naturligtvis måste man lägga in ”klimatförändringen” i artikeln för att författarna skall kunna få forskningsanslag i framtiden:

”Klimatförändringen kommer att vara den sista spiken i kistan konstaterar huvudförfattaren Miguel Araújo och hans kolleger.”

Ett grundlöst antagande då författarna själva har angett att grundproblemet är brist på mat se ovan … där människan är huvudansvarig genom alltför omfattande jakt.

Länkar:

https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/2015JC011066

https://www.pmel.noaa.gov/co2/file/Hawaii+Carbon+Dioxide+Time-Series

https://static-ssl.businessinsider.com/the-iberian-lynx-will-go-extinct-in-50-years-2013-7

 

 

Den medeltida värmeperioden

06/03/2019

Hur man försökte eliminera den medeltida värmeperiodsen

Det har bland geologer och historiker funnits någon typ av koncensus att det kring vår tideräknings början var varmt. Man levde i en högkultur eftersom jordbruket producerade väl och det fanns resurser till att göra annat än att överleva.

På 200-talet eKr sjönk temperaturen kraftigt vilket ledde till folkvandringar som kom att kraftigt skada Romarriket.

På 800-talet blev det varmare och vi hade i Europa en ny värmeperiod som sträckte sig fram till 1300-talet men den bästa värmeperioden tog slut vid början av 1100-talet. Medeltidens värmeperiod utmärktes av byggandet av ståtliga katedraler … sannolikt igen för att det fanns ett överskott av människor som inte behövdes för produktion av livets nödtorft.

Medeltida_värmeperioden.png

Bild 1. Den medeltida värmeperioden och det Romerska klimatoptimet. Bilden är tagen ur Ljungqvist (2010): A NEW RECONSTRUCTION OF TEMPERATURE VARIABILITY IN THE EXTRA-TROPICAL NORTHERN HEMISPHERE DURING THE LAST TWO MILLENNIA

Bilden stämmer överens med uppfattningen från några årtionden sedan men den har ett stort problem. Bilden visar hur temperaturen under romartiden och under medeltiden sannolikt var lika hög som idag för att efter år 1300 kraftigt börja sjunka mot den lilla istiden under 1600-talet och början av 1700-talet. Problemet är helt enkelt att man har svårt att använda dagens temperatur för att skrämma människor av politiska orsaker om man kan visa att det har varit lika varmt tidigare … utan att jorden gick under.  Åtminstone kan man väl anta att någon undergång aldrig kom eftersom vi finns här idag (/sark).

År 1990 gav Romklubben, de västerländska oligarkernas sammanslutning ut rapporten:

Den första Globala Revolutionen: ”Då vi sökte efter en gemensam fiende mot vilken vi kunde enas kom vi fram till att nedsmutsning, hotet om global uppvärmning, vattenbrist, farsoter och liknande kunde passa in på detta. I sin helhet och i växelverkan mellan dessa fenomen utgör de ett gemensamt hot som alla tillsammans måste konfronteras med. Om vi pekar ut dessa faror som en fiende, faller vi i fällan, som vi redan har varnat våra läsare för nämligen att se på symptomen som orsaker. Alla dessa faror är en följd av mänsklig inverkan på naturliga processer och det är endast genom förändrade attityder och beteende som de kan övervinnas. Den verkliga fienden är mänskligheten själv.”

Samma frågor hade långt tidigare diskuterats inom Romklubben (gör en Google sökning).

Om vi vill skrämma människor till att ge ifrån sig sin lokala makt att ta egna beslut så måste man kunna visa på att vår tid är extrem och att om utvecklingen fortsätter så kommer vi att uppleva en katastrof. Vi har många gånger sedan 1990 fått höra hur vi har endast 10, 12, 15 år på oss att reagera innan mänskligheten riskerar att utrotas. Profetiorna om domedagen har kommit och gått utan synliga katastrofer men detta korrigeras genom att man kommer fram med en ännu värre profetia …

Ett sätt att fixa beställningsarbetet med att eliminera den medeltida värmeperioden som var ackepterad och välkänd, d.v.s. tiden då vikingarna koloniserade grönland, föll på klimatforskaren Michael Mann. Mann använde s.k. proxyn d.v.s. han uppskattade bl.a. via årsringar från träd vilken temperaturen var det år då årsringen bildades. Tanken är att om man väljer träd som växer nära trädgränsen så kommer trädets växthastighet främst att begränsas av temperaturen. Under varma år växer trädet bättre och årsringen blir bredare och under dåliga år blir årsringen smalare.

Hockey_stick_IPCC.png

Michael Manns hockeyklubba eliminerade hela den medeltida värmeperioden (jämför med Ljungqvists kurva) och visade på en extrem uppvärmning från början av 1900-talet. Det stora problemet med kurvan är att den lyftes fram som en ikon för en katastrofal uppvärmning samtidigt som den stod i fullständig konflikt med många ärtionden av historisk och geologisk forskning.

Det visade sig emellertid att det också fanns andra problem. Manns rekonstruktion använde sig av en då relativt ny statistisk metod PCA som inte tillämpades helt korrekt. Resultatet var att metoden visade sig kunna plocka ut hockeyklubbor ur brus d.v.s. om man matade algoritmen med brus så skapade den en hockeyklubba.

Ett annat problem som bl.a. statistikerna McIntyre och McKitrick påvisade var att Manns hockeyklubba var beroende av ett enda träd för att man skulle få fram klubban. Detta förnekades naturligtvis på det kraftigaste av Mann och gruppen runt honom.  Historien har dock nu hunnit ifatt Mann efter att gruppens epostmeddelanden nu har gjorts offentliga efter ca. 8 års förhalanden. I ett epostmeddelande från Malcolm Huges (en i gruppen) till Mann kan vi läsa:

From: Malcolm Hughes
To: Michael E. Mann
Cc: rbradley@geo.umass.edu
Subject: Re: close call
Date: Monday, July 31, 2000 3:00:26 PM
Dear Mike – I have read and re-read the draft, and have come to the
conclusion that it would be a mistake to publish it. I would also urge
you not to publish it. I think my enthusiasm aroused by the first
version of the figure allowed me to ignore the most important
problem. In the 1999 GRL paper the dangers of using too few
proxies for a hemispheric reconstruction were rehearsed – that was
our intention. That this new version of your post-1980 calculations
should be so sensitive to the omission of a single record is very
worrying indeed.

Den sista meningen ovan: ”Att denna nya version av dina beräkningar efter 1980 är så känsliga för bortlämnandet av en mätning (ett träd – min kommentar) är mycket oroande.”

Vi ser alltså att gruppen trots förnekanden var mycket väl medvetna om att hela rekonstruktionen byggde på ett enda träd som råkade ge korrekt resultat.

… epostmeddelandet avslutas med:

Då jag tänker närmare på saken skulle det vara klokare att hålla vårt krut torrt och om någon ifrågasätter detta i ett trovärdigt forum poängtera att vi jobbar med att sätta ihop ett tätt högkvalitativt datasett som ligger närmare dagens situation.

Jag läser detta som ett direkt bevis på att man körsbärsplockar data så att de skall ge det resultat man vill ha. Detta påstående om körsbärsplockning går också att direkt veriefiera genom de nyligen frisläppta epostmeddelandena:

Michael Mann:

Well, one thing that is different here is that we are  actually screening all proxies to see if they have a verifiable signal (temperature or precip) against the instrumental record. So we are using an objective measure, rather than just deciding what we think is good or not.

Alltså, en sak som skiljer här är att vi väljer bland alla proxys för att se om det finns en verifierbar signal (temperatur eller nederbörd) jämfört med mätningar. Vi använder alltså en objektiv metod i stället för att helt enkelt välja vad som är bra eller inte.

Det här är hårresande! Man säger alltså att man går igenom årsringsserier och väljer ut de serier som stämmer överens med mätningar som kriterium för att använda serierna.  Det är självklart att det hela datasettet efter denna filtrering kommer att visa precis det urvalsfiltret valde ut. Josh har illustrerat saken på kornet nedan …

Nedan ser vi vetenskaplig heder (/sark) i arbete. Vid arbetet på IPCC:s rapporter fanns det klara direktiv på hur publikationer kunde tas med. Publikationen skall ha genomgått peer review etc.  före ett givet deadline för att kunna användas i IPCC:s rapport. Saken gäller naturligtvis inte den inre kretsen/teamet. Den egna artikeln, som försökte försvara hockeyklubban mot McIntyres och McKitricks kritik, var försenad. Vad borde man då göra?

From: Phil Jones [mailto:p.jones@uea.ac.uk]
Sent: Wednesday, September 12, 2007 11:30 AM
To: Wahl, Eugene R; Caspar Ammann
Subject: Wahl/Ammann

Gene/Caspar,
Good to see these two out. Wahl/Ammann doesn’t appear to be in CC’s online first, but comes up if you search.
You likely know that McIntyre will check this one to make sure it hasn’t changed since the IPCC close-off date July 2006!
Hard copies of the WG1 report from CUP have arrived here today.

Ammann/Wahl – try and change the Received date! Don’t give those skeptics something
to amuse themselves with.

Cheers<
Phil

Phil Jones en av teamets huvudfigurer föreslår:

Amman/Wahl – försök att ändra ankomstdatumet! Ge inte de där skeptikerna någon orsak att ha roligt.

Kanske nog för denna gång!

Det stinker!

06/03/2019

Skall jag tro på auktoriteterna?

Jag har deltagit i en liten grupp som har diskuterat den antropogena globala uppvärmningen AGW) som sedan blev  ”den katastrofala globala uppvärmningen” (CAGW) som man sedan har morfat till ”klimatförändringen”. Det finns personer med åsikter både för och emot. Notera att begreppet klimatförändring nog har funnits med länge men hela motiveringen till dagens domedagsprofetior har varit påståendet att vi råkar ut för en för människan katastrofal uppvärmning om vi inte radikalt lägger om hela vårt samhälle och samtidigt kraftigt sänker vår levnadsstandard. Om stigande koldioxidnivåer inte leder till en ohanterlig uppvärmning så borde vi snarare tacka högre makter för den välsignelse koldioxiden för med sig i form av bättre tillväxt inom växtriket.

År 1990 gav Romklubben, de europeiska oligarkernas sammanslutning ut rapporten:

The First Global Revolution. “In searching for a common enemy against whom we can unite, we came up with the idea that pollution, the threat of global warming, water shortages, famine and the like, would fit the bill. In their totality and their interactions these phenomena do constitute a common threat which must be confronted by everyone together. But in designating these dangers as the enemy, we fall into the trap, which we have already warned readers about, namely mistaking symptoms for causes. All these dangers are caused by human intervention in natural processes, and it is only through changed attitudes and behavior that they can be overcome. The real enemy then is humanity itself.”

Vi presenteras flera gånger dagligen nyheter om den katastrofala klimatförändringen som kräver att vårt västerländska samhälle gör självmord genom att snabbt eliminera alla fossila bränslen, bränslen som idag utgör stommen i västvärldens energiförsörjning.

Ett sätt att motivera detta är att visa på den uppvärmning man påstår vara förorsakad av människan. Utvecklingen hos den globala temperaturen sett genom auktoriteternas glasögon är:

Untitled

Bilden ser onekligen imponerande ut och vi kan ur den glättade linjen läsa ut att temperaturen har stigit ungefär 1,3 grader C sedan år 1910. Det finns dock en hel mängd intressanta tvivelaktigheter i den här bilden. Notera att då jag talar om GISS så bör man i princip kunna byta ut GISS mot datamängden ghcn i vårt fall version 3. Jag tar inte ställning till om vi har en exakt överenstämmelse eller om GISS gör ytterligare korrektioner.

Vi börjar med att titta på puckeln vid 1940 och vi ser hur den jämfört med perioden 1960-80 ligger ungefär 0,1 grad högre än platån som kommer efter den. Notera dock att norra och södra hemisfären uppför sig något olika varför en global kurva inte har en lika accentuerad puckel vid 1940 som motsvarande kurva för nordliga områden.

Det finns dock belägg för att bilden kanske inte är korrekt och att det är fråga om ett politiskt beställningsarbete.

Vid Climatgate i november 2009 släppte en okänd person ut en stor mängd e-postmeddelanden som gav en inblick i spelet bakom kulisserna i den inre ringen ”klimatvetenskapsmän”.

From: Tom Wigley <wigley@ucar.edu>
To: Phil Jones <p.jones@uea.ac.uk>
Subject: 1940s
Date: Sun, 27 Sep 2009 23:25:38 -0600
Cc: Ben Santer <santer1@llnl.gov>

It would be good to remove at least part of the 1940s blip, but we are still left with “why the blip”.

Översatt: Det skulle vara bra att eliminera åtminstone en del av 1940s puckel men vi har fortfarande kvar frågan ”varför puckeln”.

James Hansen publicerade en vetenskaplig artikel år 1981 där han presenterar temperaturen på olika håll på jorden.

Hansen_1981

Notera hur temperaturen år 1910 ligger endast ungefär 0,1-0,2 grader C under temperaturen ungefär år 1970. Jämför detta med GISS temperaturkurva där motsvarande temperaturdifferens har vuxit till ca. 0,5 grader C d.v.s. differensen har fördubblats genom ”justeringar”. Jag har inte tillgång till användbara data där GISS kurva i bild 1 (korrigerad och homogeniserad) kunde jämföras med motsvarande kurva beräknad från ojusterade data. GISS har däremot gett tillgång till ifrågavarande information för olika mätstationer stationer för vilka vi alltså enkelt kan beräkna en differens mellan de mätta ojusterade temperaturer GISS utgått från och de justerade och homogeniserade tomperaturer GISS presenterar för beslutsfattare och publik.

Nedan ges ett exempel på hur man har justerat en specifik station (Reykjavik). Chefen för Islands meteorologiska institut konstaterade, då justeringen fick offentlighet, att Island själv har korrigerat sina temperaturdata utgående från flyttningar av stationen, byte av mätinstrument etc och att ytterligare justeringar inte behövs … GISS justerade ner gamla temperaturer genom att kyla det förgångna med upp emot 2 grader (man justerade alltså gamla mätningar så att de blev kallare vilket gör att trenden ökar). Genom att man justerar det förgångna och presenterar dagens data oförändrat så kan man inte få fast förfalskarna genom att i nutid jämföra dagens mätningar med det som rapporteras. Sarkastiskt så kan man dock konstatera att moderna topptemperaturer inte tenderar att ligga speciellt länge på toppen eftersom också dessa kommer att justeras nedåt inom något år vilket gör att man år efter år får nya värmerekord …

På 1940 talet upplevde man konkret att det var varmt och temperaturen hade stigit under många år:

WarmerArctic_14.12.1940.png

Notera hur man beskriver att havsisarna i ishavet har smultit snabbt under de senaste femtio åren och kanske en tredjedel av isen har försvunnit.

November 2, 1922 The Washington Post: The Arctic ocean is warming up, icebergs are growing scarcer and in some places the seals are finding the water too hot, according to a report to the Commerce Department yesterday from Consulafft, at Bergen, Norway.

Reports from fishermen, seal hunters and explorers all point to a radical change in climate conditions and hitherto unheard-of temperatures in the Arctic zone. Exploration expeditions report that scarcely any ice has been met as far north as 81 degrees 29 minutes. Soundings to a depth of 3,100 meters showed the gulf stream still very warm. Great masses of ice have been replaced by moraines of earth and stones, the report continued, while at many points well known glaciers have entirely disappeared.

Very few seals and no white fish are found in the eastern Arctic, while vast shoals of herring and smelts which have never before ventured so far north, are being encountered in the old seal fishing grounds.

Enligt GISS kurva nedan (Norra halvklotet utanför tropikerna) så såg man en snabb avsmältning som ledde till att glaciärer helt försvann. Hur stämmer detta med samma kurva som säger att temperaturen var högre på sjuttiotalet men att havsisen bredde ut sig och det spekulerades kring inledningen till en ny istid eftersom temperaturen enligt dåtidens uppfattning hade sjunkit 0,5 grader C (NAS rapport 0,6 grader)från trettiotalats topp. På 1920-talet var temperaturen enligt GISS betydligt lägre än på 1970-talet men enligt rapporter skedde en snabb avsmältning i polarområdet. Skall vi tolka detta som att för avsmältning behövs kyla och för växande isar behövs värme (/sark).

I USA hade man på 1930-talet upplevt ”the dust bowl” d.v.s. extremt höga temperaturer med svår torka vilket ledde till utbredd misär bland odlare. På 1970 talet då man inte endast hade mätningar att falla tillbaka på utan också forskare som personligen hade upplevt 1930-talets värme uppskattade man att temperaturen efter 1930-talets topp föll med 0,5-0,6 grader C fram till mitten av 1970-talet. (Notera att den digitaliserade rapporten saknar vissa delar sannolikt till följd av fel vid inscanningen)

NATIONAL ACADEMY OF SCIENCES

UNITED STATES COMMITTEE FOR THE GLOBAL ATMOSPHERIC RESEARCH PROGRAM National Research Council

UNDERSTANDING CLIMATIC CHANGE A Program for Action NATIONAL ACADEMY OF SCIENCES WASHINGTON, D.C. 1975

36 UNDERSTANDING CLIMATIC CHANGE

A striking feature of the instrumental record is the behavior of temperature worldwide. As shown by Mitchell (1970), the average surface air temperature in the northern hemisphere increased from the 1880’s until about 1940 and has been decreasing thereafter (see Figure A. 6, Appendix A). Starr and Oort (1973) have reported that, during the period 1958-1963, the hemisphere’s (mass-weighted) mean temperature decreased by about 0.6 °C. In that period the polar and subtropical arid regions experienced the greatest cooling. The cause of this variation is not known, although clearly this trend cannot continue indefinitely.

Notera hur 1930-talets värmeperiod och avkylningen har eliminerats i stort sett helt i GISS temperaturuppskattning nedan:

GISS_NorthernHemisph

Vad beror den kraftiga förändringen på? Min personliga uppfattning är att vi ser en medveten justering (läs förfalskning av temperaturdata för att data skall följa politikernas krav). Jag har inte programvara för att reproducera GISS globala bild ovan men vi kan titta på ett exempel på hur förfalskningen görs.

Bilden är intressant eftersom vi från bevarade nyheter från 1900 – 1940 har mänder av belägg för att glaciärer har smultit, polarisarna krymte och situationen var mycket lik den idag. Från ca. 1950 fram till ca. 1965 sjönk temperaturen med ca. 0,6 grader vilket gav upphov till spekulationer om en kommande ny istid. Vi kan egentligen inte se någon betydande sjunkande temperatur alls i GISS kurva. Var den amarikanska vetenskapsakademins rapport  ovan någon typ av social sinnessjukdom eller var temperaturmätning på 1960-talet något så svårt att behärska att forntidens människor måste ha gjort stora fel som man måste korrigera?

Temperaturen i Reykjavik på Island

Islänningarna har mycket klart meddelat att deras temperaturdata har justerats på bästa sätt enligt förändringar i stationens läge, eventuella termometerbyten etc. och att vidare justeringar av denna orsak inte skall göras.

Reykjavik_ojusterad

Bilden ovan visar temperaturen som den mätts i Reykjavik före justeringar. Meteorologerna på Island anger att inga ytterligare justeringar skall göras. Notera hur temperaturen på 1930-talet ligger på ungefär samma nivå som idag. Variationerna på 1930-talet var eventuellt större än idag.

Reykjavik_unadj_adjusted

Temperaturen i Reykjavik efter att GISS (ghcn) har gjort sina justeringar (svart kurva). Värmeperioden på 1930-talet har i praktiken försvunnit.

Där den svarta GHCN V3 justerade, homogeniserade kurvan börjar är justeringen strax över en grad C. Till vänster om den svarta kurvan stiger justeringen till ca. 2 grader C (taget ur kurvan).

Hur ser då temperaturjusteringen ut? Vilka är de stationsförändringar i omgivningen som skulle kräva nedanstående förändringar som alltså Islänningarna anser att inte skall göras:

GISS_Reykjavik_justeringar1930-2018

Kurvan fås genom att ladda ner numeriska data för den justerade svarta kurvan i föregående bild och räkna differensen mot råa mätdata.

Sorry det finns inga stationsförändringar som hederligt skulle kunna ge denna typ av justering. Av en slump (/sarc) så justerar ovanstående kurva bort 1930-talets värmeperiod exakt såsom man diskuterade i mailet ovat. Vi vet att Islänningarna är mycket bra på fotboll men jag gissar nog att de inte ens i övningssyfte har burit Reykjaviks temperaturmätstation med sig på ryggen då de har övat med tanke på de våldsamma justeringarna (/sark).

Albert Einstein lär någongång ha sagt:

No amount of experimentation can ever prove me right; a single experiment can prove me wrong.

Översatt ungefär:
Inget experimenterande kan någonsin bevisa att jag har rätt. Det räcker med ett enda experiment för att bevisa att jag har fel.
Exemplet ovan (som inte på något sätt är unikt) visar tydligt att dagens historiska temperaturuppskattningar är tagna ur luften och de fakto fabricerade. Man har justerat mätta data så att de skall motsvara den bild man vill ha. I detta fall är justeringarna större än hela den påstådda uppvärmningen. Jag tror faktiskt inte att meteorologer och fysiker för mindre än hundra år sedan inte skulle ha klarat av att mäta luftens temperatur.
Min uppfattning är att om man en gång har blivit blåst så kan detta förlåtas. Att gång på gång bli blåst bevisar blåögdhet eller dumhet. Det faktum att eliten i världen har resurser och möjlighet till denna typ av Orwellska datamanipulationer och det faktum att den tredje statsmakten d.v.s. nyhetsmedia låter denna typ av förfalskningar passera utan ett knyst visar att vi har skäl att allvarligt ifrågasätta också andra nyheter vi överöses med varje dag.
Eftersom jag nu har ett kalkylark med data från Reykjavik så kan det vara intressant att jämföra 1930-talets värmeperiod (1930-1949) för Reykjavik med motsvarande period i nutiden (1998-2018). Jämförelsen gäller alltså rådata d.v.s. de temperaturer meteorologen på 1930-talet avläste från en MAX/MIN termometer jämfört med motsvarande mätningar i vår tid.
Värmeperioden i Reykjavik på 1930-talet låg på en medeltemperatur på ca. 5,5 grader C och motsvarande period i nutiden ligger på 5,6 grader. Temperaturökningen under tiden 1930 – 2018  d.v.s. under 88 år har varit ungefär 0,001 grad per år vilket naturligtvis måste uppfattas som extremt skrämmande eftersom talet innehåller så många nollor (/sark).
Notera att man under tiotals år har poängterat att uppvärmningen på nordliga breddgrader bör bli betydligt större än i tropikerna (polar förstärkning). En enkel fråga är då:
Varför kan man inte se ifrågavarande temperaturstegring i vårt specifika fall för en så lång period som 88 år?  Giss justerade temperaturdata från Reykjavik ger en uppvärmning på 0,94 grader C vilket ligger mycket nära motsvarande temperaturskillnad plockad visuellt från bilden över temperaturen i den extratropiska norra hemisfären.  Skall jag tolka detta som att bilden av temperaturutvecklingen på norra hemisfären i medeltal har genomgått samma massage som Reykjavik?
Ett annat kanske korrektare sätt att se på bild ett är att vi precis som bilden anger faktiskt har en antropogen uppvärmning på nästan en grad sedan 1930-talet. I stort sett hela uppvärmningen är en följd av antropogen justering av mätdata  d.v.s. människor är orsak till uppvärmningen som gjorts så att resultatet skall bli det politikerna vill ha. Vem betalar kalaset och varför?

Andra stationer:

Notera att alla nedanstående uppskattningar inte är beräknade ur numeriska data. Stationer där jag ger årsintervall har kontrollerats som medeltal över 20-års perioder. Övriga är uppskattade ur GISS grafer där GISS har plottat både rådata och justeringar.
Sodankylä (Finland, clean, rådata motsvarar helt GISS justerade och homogeniserade data). Jag har under många år regelbundet återkommit till temperaturen i Sodankylä för att kontrollera att dessa data inte förfalskas. Det är mycket hedervärt att jag aldrig har kunnat se förfalskning av finska data.

Angmagssalik (Grönland, clean, rådata motsvarar helt justerade och homogeniserade data).

Gothab Nuuk (Rådata 1930-1950 = -0,62,  1998-2018 = 0,63 d.v.s. ingen förändring på ca 80 år)

Gothab-Nuuk (GISS justerade åren 1930-1950)= -1,37, åren 1998-2018 = -0,59, Delta=-0,78)

Malaye Karmaku (Ryssland, Novaja Zemlja) historiska data har justerts ned ca. -1 grad.

Akureyri (Island) 1930-talet nedjusterat ca. -2 grader C.

Stykkisholmur (Island) 1930-talet nedjusterat med ca. -0,6 grader.

Archangelsk (Ryssland) 1930-talet nedjusterat med ca. -0,5 grader C.

Prince Albert (Canada) 1930-talet nedjusterat med ca. -1 grad C.

Isla Juan Fernandez (Chile) 1930-talet nedjusterat med ca. -0,7 grader C.

Pudahuel (Chile) 1930-talet nedjusterat ca. 0,7 grader C.

Salta Aero (Argentina) början av 1900-talet nedjusterat mer än -2 grader C.

Bahia Blanco Aero (Argentina) 1930-talet nedjusterat med -1,3 grader.

Santa Cruz Ae (Argentina) sjunkande temperatur 1950-1960 höjd med ca +0,5 grader C. Plockar bort sjunkande temperatur efter 1950.

Capetown (Sydafrika) början av 1900-talet -1,7 grader.

Port Elisabeth (Sydafrika) början av 1900-talet sänkt med -1,4 grader C.

Antananarivo (Madagaskar) 1930-talet sänkt med -1 grad och 1980-talet höjt med ca 1 grad C.

Port Blair början av 1900-talet -1 grad C.

Alice springs (Australien) början av 1900-talet -2 grader C.

Nome (Alaska) 1930-talet ner ca. -0,7 grader C.

St. Paul (utanför Alaska) 1930-talet ner -1 grad.

Punta Arenas (Chile) 1930-talet ner -0,7 grader C.

O.s.v.  jag tycker mig se en trend och trenden är att storleksordningen på justeringarna ungefär motsvarar den påstådda uppvärmningen under 1900-talet fram till vår tid. Det är skäl att komma ihåg att dagens uppskattning är att temperaturen sedan ”förindustriell tid” har stigit med 0,8 – 1 grad C. Är faktiskt mätdata så urusla att korrigeringarna är större än hela den signal man försöker mäta? Vilket värde har temperaturdata där korrigeringarna är större än mätsignalen?

Notera att ovanstående lista över justeringar inter har genomgått Peer review 😉 men uppgifterna kan enkelt kontrolleras genom att gå till:

https://data.giss.nasa.gov/gistemp/stdata/

Kom ihåg att välja datatyp (uadj=ojusterad, adj=olika varianter av justerad). Notera att mätserierna ofta är homogeniserade endast en del av mätperioden.

 

Fasta #2

23/02/2019

Jag skrev en annan artikel på finska som behandlade samma frågor som min tidigare artikel om fasta på svenska. Den finska varianten bygger på ett annat material varför det kan vara vettigt att presentera samma artikel också på svenska. Den här artikeln bygger på material av dr. Jason Fong samt delvis på den tidigare artikeln på svenska.

Vilket är målet för fasta

Då människan för många årtusenden sedan som samlare/jägare vandrade över jorden så fanns det inte möjligheter att lagra mat för lång tid. Kroppens förmåga att skapa ett eget matförråd i form av lagrat fett var extremt viktigt.

Om vi tänker på vårt eget klimat så var sensommaren och början på hösten en period då det fanns väldigt mycket frukter och bär tillgängliga. Resultatet av en våldsam konsumtion av socker och kolhydrater var att människorna snabbt lade på hullet vilket var en önskvärd följd av festandet på frukter och bär eftersom ymnighetstiden snart skulle följas av en period av begränsad mattillgång.

Kroppen signalerar till sina celler att fett borde lagras i fettcellerna genom hormonet Insulin. Då alltså den forntida människan åt mycket söta frukter så steg blodsockernivån vilket kroppen kompenserade med att höja insulinnivån. Den höga insulinnivån tolkas av kroppen som en order att lagra fett i fettcellerna. Man kan säga att personen hamnar i något som kan liknas vid ett förstadium till diabetes … vilket naturen under vintern botade då det endast fanns begränsad tillgång till kolhydrater vilket tvingade kroppen att utnyttja de egna fettreserverna.

Då människan fastar d.v.s. då den urtida människans matförråd var slut så reagerar kroppen inte genom att minska på energikonsumtionen t.ex. genom att göra personen slö och trött utan ämnesomsättningen stiger och hjärnansfunktion skärps. Orsaken till detta är naturligtvis att om människan skulle ha blivit slö av hunger så skulle det idag inte finnas människor till följd av naturens urval. En fysiskt och psykiskt trött människa klarar inte av att skaffa mat till sin svältande familj! Ämnesomsättningen och kroppens prestationsförmåga stiger under fastan och hjärnans verksamhet skärps … det är precis det här allerta jakttillståndet vi eftersträvar!

Fasta och att minska på maten

Många tror att fasta helt enkelt är en mental övning där man tvingas äta mindre. En fasta av denna typ är mycket ineffektiv och den ger inte det fysiska och psykiska välbefinnande som en lyckad fasta för med sig. Varför når jag inte målet endast genom att äta mindre?

Om jag äter mindre men maten jag äter är likadan som före fastan (vi antar västerländsk kolhydratrik standardmat) så kommer jag vid varje tillåtet mål mat att höja socker- och insulinnivåerna så att fettförbränning förhindras. Kroppen märker att insulinnivån är så hög att det inte lönar sig att ta ut fett ur förråden … å andra sidan så märker kroppen att det kommer in mindre mängder mat än tidigare och att det verkar finnas för lite tillgänglig energi. Om kroppen inte har tillgång till fett (blockerat av insulin) så sköter kroppen problemet genom  att sänka ämnesomsättningen så att mindre energi behöver användas. Resultatet är tvärtemot det vi eftersträvar då ämnesomsättningen sjunker blir jag trött, jag fryser och jag är inte mentalt så skarp som jag kunde vara. Orsaken till problemet är att jag fortsatte att äta socker och kolhydrater.

En hälsosam skön fasta imiterar t.ex. björnens vintersömn. Björnen hamnar under höstens festande på frukter och bär i ett tillstånd man kan kalla fördiabetes men då frukter och bär inte längre är tillgängliga så går björnen i ide och den får inte i sig kolhydrater över huvudtaget. Efter någon dag har ämnesomsättningen gått över till att endast utnyttja kroppens fettförråd och samtidigt reparerar kroppen de skador det myckna sockerätandet åstadkom. Efter några månaders fasta vaknar björnen betydligt lättare än tidigare men den är i gott skick och klar i huvudet och färdig att hitta ett lämpligt byte.

Vår tids människas problem är att höst och vinter inte leder till att fyllandet av fettförråden avslutas. Vi äter så mycket socker och snabba kolhydrater att kroppens enda möjlighet att hantera situationen är att producera stora mängder insulin. Som jag nämnde ovan så är en av Insulinets funktioner att signalera till kroppens celler att socker skall omvandlas till fett och lagras i fettcellerna. Mängden fett stiger kontinuerligt eftersom kroppen till följd av en hög insulinnivå inte kan utnyttja de egna fettförråden.

JasonFungInsulinCop

Kolhydrater är en snabb energiform för kroppen. Vi kan jämföra kroppens sockerförråd med ett kylskåp som är lättåtkomligt i köket. Det är lätt att hämta en munsbit ur kylskåpet då man blir hungrig. Man kan likna kroppens fettförråd med en frysbox placerad nere i källaren bakom en låst dörr. Låset kontrolleras av kroppens insulin. Endast om insulinnivån är låg så kan dörren öppnas och fett tas ut ur förråden.

JasonFung_burn_fat_from_Hall

Fastans stadier

Under fastans första skede är socker- och insulinnivån höga och kroppen gör relativt snabbt slut på det socker som finns i kroppen. Sockernivån sjunker och själva processen att sockernivån sjunker tolkas av hjärnan som att jag är hungrig och jag vill ha mat … helt oberoende av om jag har tjocka lager fett lagrat kring midjan.
Under det första dygnet, om ingenting ätes, så sjunker insulinnivån så mycket att kroppen kan öppna fettförråden och kroppen börjar hämta s.k. Ketoner ur förråden. Ketoner kan användas direkt av kroppens celler och även av hjärnan på samma sätt som glukos (socker). Det behövs nu mycket lite socker och det socker kroppen behöver kan levern tillverka ur fett. Sockernivån når nu en konstant nivå vilket leder till att hungersignalen från sjunkande sockernivå inte längre fås. Resultatet av övergången till fettförbränning är att kroppen uppfattar att det är tid att skärpa sig och gå ut på jakt … och under jakt får endast den mest skärpta ett bra byte! Kroppens ämnesomsättning ökar och hjärnverksamheten skärps! Fett används nu av kroppen som bränsle och hjärnan fungerar på maximal nivå!

MetabolicChange4DaysFasting

Vi ser hur övergången till fettförbränning kräver en relativt lång tid. Efter ungefär ett dygn börjar socker- och insulinnivåerna att ha nått ett stabilt lågt värde och först då börjar kroppen övergå till fettförbränning. Alla kolhydrater gör att övergångsperioden förlängs. Ätande av fett höjer sockernivån mycket obetydligt varför det lönar sig att byta kolhydraterna mot fet mat.

Vad kan gå fel? Det största felet är att förhindra kroppen att gå över i fettförbränningsläge. Det effektivaste sätter att förstöra fastan är att börja dagen med en stor sats kolhydrater. Kolhydraterna höjer socker- och insulinnivåerna och förhindrar fettförbränning. Följden av att vi höjer sockernivån på morgonen är att kroppen igen efter någon timme uppfattar att sockernivån sjunker vilket tolkas som hunger. Ätande av kolhydrater mongon och kväll blockerar effektivt en övergång till fettförbränning. Jag kommer då in i ett jo-jo-fastande där jag varje dag kommer att känna mig hungrig, frusen och nedstämd.

Om jag följer bahaitraditionen där man fastar mellan solens uppgång och nedgång så är lösningen enkel. Jag sänker kolhydratintaget så mycket som möjligt genom att lämna bort allt socker, gärna allt bröd, potatis, ris etc. Jag byter ut kolhydraterna mot t.ex. ägg, avocado, nötter, feta ostar, smör. Fettet i sig skickar en signal till hjärnan att jag är mätt vilket kompenserar signalen från fallande blodsocker. På kvällen används samma metod d.v.s. kolhydraterna ersätts med fet mat och sallad, gurka, tomat etc. Vi kan på detta sätt förhindra att blodsockret stiger vilket gör att hungersignalen från sjunkande blodsocker blir allt svagare … och nu bränns eget fett från kroppens förråd.

MetabolicChangeFasting

Resultatet av en snabb övergång till förbränning av fett är att hungerkänslan minskar eller försvinner samtidigt som kroppen mår mycket väl och sinnet skärps. Lägg märke till hur kroppsvikten snabbt börjar sjunka trots att ämnesomsättningen snabbas upp. Den mänskliga jägaren är nu i topptrim för att gå ut och jaga för att på detta sätt lösa familjens matproblem.

Här finns en länk till dr. Jason Fongs video om terapeutiskt fastande.

 

Paasto

22/02/2019

Ensimmäinen versio tästä artikkelista oli ruotsiksi koskien (bahai) paastoa. Paasto yleisesti ihan riippumatta uskonnollisista kytkennöistä on hyvä ja terveellinen asia.

Alla oleva artikkeli pohjautuu tohtori Jason Fenin videoon sekä aikaisempaan artikkeliini aikaisempaan artikkeliini ruotsiksi.

Mikä on paaston päämäärä

Kun ihminen vuosituhansia sitten vaelsi ympäri maapalloa eikä ollut mahdollisuuksia varastoida ruokaa niin kehon eloon jäämisen kannalta rasva ja rasvan varastointi oli hyvin tärkeä asia. Luppukesästä oli tarjolla paljon sokeria  sisältäviä hedelmiä ja marjoja mutta myös muita hiilihydraattilähteitä. Seuraus suuresta hiilihydraattisyömisestä oli nopea lihominen joka oli tästä toivottu seuraus koska edessä oli mahdollisesti kuukausien odotus ennenkuin yksilö uudestaan eläisi yltäkylläisyydessä.

Keho signaloi, että rasvaa pitäisi tuottaa ja varastoida insuliinihormoonin avulla. Eli kun muinaisihminen  söi paljon sokeria sisältäviä hedelmiä hän joutui tilaan jossa verensokeri nousi ja keho hoiti asian nostamalla insuliinitaso josta seurasi hyvin tehokas energian varastointi rasvakudoksiin. Voidaan sanoa, että yksilö joutui tietynlaiseen diabeteksen esitilaan … joka luonto hoiti kuntoon talvella kun hiilihydraatteja luonnollisista syistä oli rajoitetusti ja keho joutui hyödyntämään omia rasvavarastoja.

Kun ihminen paastoaa, eli kun muinaisihmisen ruokavarasto oli tyhjä, keho ei reagoi tähän tilaan pienentämällä energiankulutusta esim. tekemällä ihminen väsyneeksi ja uneliaaksi vaan energiankulutus nousee ja aivojen toiminta terävöittyy. Syy tähän on luonnollinen, jos muinaisihminen pakollisen paaston seurauksena olisi muuttunut hitaaksi ja mieli tylsäksi niin hän ei olisi pystynyt hoitamaan tilanne esim. metsästämällä. Aineenvaihdunta paastossa kiihtyy ja mieli terävöittyy … tämä on se päämäärä mihin halutaan päästä!

Paasto ja ruoan vähentäminen

Ihmiset kuvittelevat helposti, että paasto yksinkertaisesti on harjoitus jossa syödään pakosta vähemmän. Tällainen paasto on hyvin tehoton eikä se tuota sitä mielihyvää mitä oikea onnistunut paasto tuottaa. Miksi en pääse tulokseen vain syömällä vähemmän?

Jos syön vähemmän mutta ruokavalion kautta estän sokeritason putoamista riittävästi ja tämän seurauksena estän energian saaminen omista rasvakudoksista niin keho tulkitsee paaston väärin eli keho huomaa, että insuliinia on niin paljon ettei kannata hakea rasvaa kudoksista mutta energiaa on kokonaisuudessa liian vähän. Liian vähän sisään tulevaa energiaa eikä energiaa saada rasvakudoksista … keho ratkaisee ristiriidan laskemalla aineenvaihdunta eli keho kompensoi käyttämällä vähemmän energiaa jolloin kehon lämpötila voi laskea hieman ja ihminen palelee ja voi huonosti. Ongelman ydin on, että jatkettiin sokerin ja hiilihydraattien syömistä ja estettiin pääsy kehon omiin rasvavarastoihin.

JasonFungInsulinCop

Oikea, terveellinen, paasto matkii esim. karhun taviunta. Karhu menee mittausten mukaan diabeteksen alkutilaan mutta kun hedelmiä ja marjoja ei enää ole helposti saatavilla karhu menee talviuneen jolloin hiilihydraatteja ei tule sisään lainkaan eli se menee pitkälle paastolle. Muutaman päivän jälkeen aineenvaihdunta on muuttunut hyödyntämään yksinomaan omia rasvavarastoja ja samalla keho korjaa vauriot jotka tulivat liiallisesta makean syömisestä ja keväällä karhu herää hyvässä kunnossa ja terävänä jotta se mahdollisimman nopeasti pystyisi metsästämään itselleen jotain syötävää.

Nykyimisen ongelma on, että syksy ja talvi ei lopeta rasvavarastojen täydentämistä. Syödään niin paljon sokeria ja nopeita hiilihydraatteja, että kehon ainoa tapa hoitaa tilanne on tuottaa valtavasti insuliinia. Kuten yllä totesin niin insuliinin yksi tehtävä on signaloida keholle, että on rasvan muodostusaika ja, että rasvaa ei saa hakea rasvakudoksista. Rasvan määrä jatkuvasti nousee koska keho korkean insuliinitason takia ei salli rasvavarastojen hyödyntämistä.

Hiilihydraatit ovat nopea väliaikainen energian varastointityökalu joka on verrattavissa jääkaappiin. Jääkaapista on helppoa hakea ruokaa aina silloin kun tarvitaan jotain syötävää. Kehon rasvavarasatot ovat verrattavissa kellarissa olevaan pakastimeen. Pakastimeen päästään rappujen ja lukossa olevan oven kautta … hankalaa. Insuliini on hormooni, avain, joka sallii tai estää pääsyn rasvavarastoihin.

Paaston vaiheet

Paaston alkuvaiheella kehon sokeritaso ja insuliinitaso ovat korkeat jolloin keho hyödyntää helposti saatavilla oleva sokeri (glukoosi). Sokeritaso lähtee laskemaan ja sokeritason lasku sinänsä viestittää aivoille, että on nälkää ja tarttis saada ruokaa … ihan riippumatta siitä, että vyötärön ympärillä on valtavat rasvavarannot.

JasonFung_burn_fat_from_Hall

Ensimmäisen vuorokauden aikana, kun ei syödä mitään, sokeri/insuliinitaso laskee niin paljon, että keho pystyy avaamaan pitkä-aikaisvarastot eli keho hakee rasvakudoksista ns. Ketooneja eli rasvaa sellaisessa muodossa, että sekä sydän, että aivot pystyvät hyödyntämään ketoonit energianlähteenä. Sokeria ei tarvita lainkaan. Sokeritaso saavutta suunnilleen yhdessä vuorokaudessa sellaisen tason, että keho ei enää saa nälän viestejä laskevasta sokeritasosta koska sokeritason lasku pysähtyy kehon asettamaan minimitasoon ja tarvittaessa keho tuottaa tarvitsemansa sokeri rasvasta. Seuraus siirtymisestä rasvanpolttoon on, että keho kuvittelee, että on aika mennä metsästämään ja älykkyydellä saalistamaan saaliseläimiä. Kehon aineenvaihdunta nousee(!!!) ja aivojen toimintä terävöittyy molemmat toivottoja seurauksia paastosta. Rasvaa palaa ja aivot toimivat maksimaalisen hyvin!

Mitä voi mennä pieleen? Suurin virhe on, että estetään keho pääsemästä toivottuun terveelliseen metsästysmoodiin. Helpoin tapa tuhoa paasto on aamulla aloittaa suurella määrällä hiilihydraatteja. Hiilihydraatit nostavat sokeri/insuliinitaso ja estävät rasvan polttoa. Siirtyminen kunnolliseen rasvanpolttoon kestää likimain vuorokauden syömättä ja pitempään jos syödään vuorokauden aikana. Seuraus sokeritason pumppaamisesta ylös/alas on hyvin voimakas nälän tunne.  Eli jos ensimmäisen päivän jälkeen syödään tukeva illallinen jossa on runsaasti hiilihydraatteja niin sokeri/insuliinitaso pomppivat takaisin estotilaan ja siirtyminen rasvanpolttotilaan on taas estetty vuorokaudeksi.

Jos seurataan bahai traditio jossa paastotaan auringon nousun ja laskun välisenä aikana niin ratkaisu on yksinkertainen. Vähennetään hiilihydraatit mielellään hyvin alhaiselle tasolle ja korvataan munalla, pähkinöillä, voilla, avocadolla ja rasvaisilla juustoilla.  Rasva sellaisenaan lähettää aivoille signaalin, että olen kylläinen ja tämä kompensoi nälkäsignaalin laskevasta sokeritasosta. Jatketaan samalla periaatteella illalla eli ei hiilihydraatteja mutta paljon rasvaa sisältäviä juustoja, pähkinöitä kermaa jne. sekä niin paljon vihanneksia maapinnan yläpuolelta mitä maistuu (hyvin vähän nopeita hiilihydraatteja). Eli ei mitään sokeria, leipää jne.

MetabolicChange4DaysFasting

Huomaa miten insuliinitaso laskee mutta se pysähtyy itsekseen ellei ihmisellä in diabetes tyyppiä I jossa keho ei lainkaan tuota insuliinia. Vastaavasti veren sokeritaso laskee mutta ei nollaan koska mm. veri tarvitsee sokeria ja ellei sokeria muuten ole saatavissa niin maksa tuottaa sokeria kehon omasta rasvasta, ei hätää! Huomaa miten rasvanpoltto tarvitsee mahdollisesti 2-3 päivää käynnistyäkseen.
MetabolicChangeFasting

Seuraus nopeasta siirtymisestä rasvanpolttomoodiin on, että näläntunne vähenee/häviää ja mieli tulee teräväksi. Huomaa miten kehon paino lähtee putoamaan mutta aineenvaihdunta kiihtyy ja samalla mieli terävöittyy. Ihmispeto on valmis ruoanhankintareissuun jossa aivojen täysi kapasiteetti on tarpeen yhdistettynä maksimaliseen fyysiseen toimintakykyyn.

Tohtori Jason Fonin video on katsomisen arvoinen (englanniksi).

 

 

Kolhydrater, hjärtsjukdom och c-vitamin

14/02/2019

Det verkar rätt klart att socker och kolhydrater i överdrivna mängder på sikt leder till metaboliskt syndrom som i sin tur kan leda till diabetes typ 2 med mänder av följdsjukdomar bland dessa bl.a. kärlsjukdomar.

Det börjar vara utom allt tvivel att de kostråd vi har matats med de senaste 50 åren har varit fullständigt vansinniga och resultatet har varit invaliditet och död för miljoner människor som har försökt följa ”experternas”, forskarnas eller borde man säga fuskarnas råd.

Nobelpristagaren Linus Pauling propagerade för höga doser av c-vitamin som i kombination med Lysin i många fall rätt snabbt löser upp blockeringar i kranskärlen och lättar på bl.a. angina pectoris.

Linus Pauling motiverade c-vitaminanvändningen mycket väl, han var nobelpristagare i kemi vilket betyder att han exakt visste vad han talade om … vilket man inte alltid kunde säga om kritikerna läkare utan två Nobelpris.

Högt kolhydratintag en riskfaktor för kranskärlssjukdomar?

Paulings konstaterande att låga c-vitaminnivåer leder till undermåligt kollagen som i sin tur leder till att blodådror som inte tål det tryck och de rörelser de utsätts för nära hjärtat vilket kroppen kompenserar med att nödreparera med kolesterol vilket på sikt kan leda till blockeringar. Här finns knappast någonting konstigt.

Annika Dahlquist ovan har visat på en mängd fall där patienter efter att de har gått över från en kolhydratrik kost till en ectremt kolhydratfattig men fet kost snabbt blir av med mängder av olika sjukdomar såsom diabetes typ 2 (vuxensockersjuka), ledproblem, hjärtproblem, fibromyalgi o.s.v. Hur stämmer detta överens med Linus Paulings teorier om c-vitaminets centrala roll?

Min tes, som är spekulativ, är att det inte finns någon konflikt mellan Paulings idéer och LCHF kosterefarenheterna. Mitt argument är följande:

Ett högt kolhydratintag speciellt då en person börjar visa tecken på metaboliskt syndrom via förhöjt blodsocker (men inte ännu konkret typ 2 diabetes) via det förhöjda blodsockret effektivt sänker sin c-vitaminnivå även om detta inte kan mätas eftersom blodets c-vitaminnivå är ”normal”. Orsaken är att c-vitamin, som djur själva syntetiserar ur socker men människan inte kan producera,  kemiskt liknar socker i hög grad.  Följden av detta är att kroppen använder samma receptorer (kanaler) för att transportera socker och c-vitamin till kroppens celler. Om det då finns ett överskott av socker i kroppen så kommer sockret att delvis blockera införsel av c-vitamin till kroppens celler.

Min gissning är att blockeringarna inte nödvändigtvis är jämnt fördelade i kroppen. Vissa organ kan lida mera av förhöjda sockernivåer än andra.

Resultatet av höjt blodsocker blir då att kollagenets kvalitet sjunker exakt på samma sätt som om kroppen skulle få för lite c-vitamin. Skadorna blir identiska med hjärtproblem, ledproblem skador på blodkärlen i ögonbottnen etc.

Då en person går över till LCHF diet så får vi två fördelar. Vi sänker kraftigt insulinnivån och blodsockret hålls på en låg och jämn nivå. De sänkta insulinnivåerna leder till att kroppen får en signal att inte lagra energi i form av fett utan kroppen börjar ta ut fett ur förråden vilket leder till bl.a. viktminskning. Den andra effekten är att tillgången till c-vitamin på cellnivå ökar dramatiskt om vi antar att socker och cvitamin har samma sannolikhet att nå cellernas receptorer. Om sockernivån stiger till det dubbla (diabetes) så bör tillgången till c-vitamin halveras vilket lokalt kan leda till skörbjuggsliknande kroniska problem. En kraftig sänkning av blodsockernivån bör på motsvarande sätt leda till att cellernas tillgång till c-vitamin ökar kraftigt vilket är mycket önskvärt.

Hur borde man tänka? Min uppfattning är att skadorna från alltför mycket kolhydrater i kosten delvis går att kompensera genom att höja c-vitaminnivån. För att c-vitaminnivån skall hållas hög måste c-vitamin tillföras flera gånger per dag eftersom c-vitamin inte lagras i kroppen och överskottet c-vitamin utsöndras med urinen. Då kroppen kommer in i ett läge med insulinresistans, d.v.s. kroppen reagerar inte längre på stigande insulinnivåer eftersom cellernas insulinreceptorer är blockerade, så leder detta till en allt svårare dold skörbjugg som syns som tandproblem, ledproblem, ryggproblem, hjärtproblem allt kända problem hos diabetiker.

Lösningen är naturligtvis enkel. Man återgår till tidigare tidsåldrars kost där mängden kolhydrater utgör en bråkdel av dagens nivå. För en person med början till metaboliskt syndrom och diabetes typ 2 lönar det sig antagligen att åtminstone till en början försöka eliminera i stort sett alla kolhydrater för att på detta sätt ge kroppen en möjlighet att reparera sockerskadorna. Sannolikt skadar det inte att samtidigt höja c-vitaminnivåerna genom att ta några gram c-vitamin utspritt över dygnet.

 

Medaljens baksida

14/02/2019

Den Svenska läkaren Nisse Simonsson skriver i facebook gruppen ”Lev frisk längre” att ”Jag skulle på något sätt vilja försäkra mig om att den här artikeln via kontakter och kontakters hjälp kommer till några som kan läsa förstår vad dom läser och har verktyg att agera…”

Vad är det Nisse vill föra fram? Hän hänvisar till en artikel du hittar bakom följande länk:

http://www.webdc.com/pdfs/deathbymedicine.pdf

Dokumentet är långt, tjugofem sidor. Dokumentet är på engelska och jag har nedan översatt/refererat några korta utdrag.

Några godbitar

Det uppskattade antalet dödsfall till följd av en läkare/kirurgs misstag eller till följd av medicinsk behandling eller diagnostik (iatrogena dödsfall) är i USA ungefär 783936 per år. Det är klart att det Amerikanska medicinska systemet är den främsta orsaken till skador eller död i USA. Man kan jämföra dessa 783936 döda med antalet döda i hjärtattack (699967) eller antalet dödsfall i cancer (553251).

Om man tittar på antalet döda under en tioårsperiod så är antalet döda fler än alla stupade i alla de krig USA genom hela sin historia har deltagit i … och det är ganska många (min kommentar) .

Endast mellan 5 och 20% av alla iatrogena händelser rapporteras. Detta betyder att om medicinska fel skulle rapporteras exakt och varje gång så skulle antalet döda vara betydligt högre än 783936. År 1994 konstaterade Leape att hans siffra på 180 000 dödliga medicinska misstag motsvarade att tre fullastade jumbojetplan skulle krascha varannan dag.  Den i artikeln presenterade betydligt högre siffran motsvarar att sex jumbojetflygplan kraschar varje dag.

Det finns en ohelig allians mellan forskning och de medicinska storbolagen:

Vi är helt medvetna om vad som står i vägen för reformer: Starka läkemedelstillverkare och medicinska teknologiföretag tillsammans med andra starka grupper med egna intressen i medicinsk business. De finansierar medicinsk forskning, stöder medicinska skolor och sjukhus och för reklam i medicinska tidskrifter. Med extrema resurser så lockar de vetenskapsmän och akademiker att stöda dem. Denna typ av finansiering kan påverka opinioner från att ha varit försiktiga och professionella till att okritiskt acceptera nya terapier och mediciner. Man behöver endast se på vilka personer som sitter i medicinska och samhälleliga styrelser för att se intressekonflikter. Vanliga människor är oftast omedvetna om dessa intressekonflikter.

Man kan se intressekonflikterna genom att titta på finansieringen av publicerade medicinska avhandlingar:

En ABC news rapport konstaterade att en genomgång av medicinska experiment visade att när ett läkemedelsföretag finansierar en studie så är chansen ca. 90% att medicinen skall uppfattas som effektiv medan en studie finansierad av andra än läkemedelsföretag visar positiva resultat endast i 50% av fallen. Det ser ut som om man inte kan köpa kärlek för pengar men att pengar nog kan köpa önskade vetenskapliga resultat.

Det finns en obehaglig koppling mellan läkemedelsföretag och statliga kontrollorgan gällande rapportering av biverkningar olika läkemedel ger upphov till. Jag tänker främst på modemedicinen olika typer av Statiner. Till statinernas, självklara, bieffekter hör bl.a. minnesproblem som är en följd av att man manipulerar en av grundkomponenterna i hjärnan (kolesterol).

Medicinska farmakologiska texter medger att relativt få läkare någonsin rapporterar om icke önskvärda reaktioner på läkemedel till FDA. Orsakerna går från att läkaren inte vet att ett sådant system existerar till en rädsla för att bli stämd inför domstol. Trots detta är vanliga människor helt beroende av detta dåliga system för att få information om huruvida en medicin eller ett medicinskt ingrepp är skadligt.

Även då ett medicinskt preparat som sådant har önskad effekt finns det problem. Om processerna på ett sjukhus eller på ett vårdhem inte fungerar så kan helt vettig medicinering ge upphov till farosituationer.

En studie från 2002 visar att 20% av patienterna som gavs medicin fick fel medicindos. Nästan 40% av dessa fel uppfattades vara potentiellt skadliga för patienten. I ett sjukhus med 300 bäddplatser var antalet fel 40. Problemen gällande medicineringen var ännu större följande år. Felfrekvensen som farmakologer observerade var i denna studie 24% vilket ger ett potentiellt minimiantal patienter skadade av receptbelagda mediciner 417908.

Potentiellt skadliga mediciner skrivs ut utan att man egentligen vet om patienten faktiskt störs så mycket av sina symptom att medicinering är nödvändig eller man observerar inte att medicinen har biverkningar.

I en studie i New England Journal of Medicine led var fjärde patient av observerbara bieffekter av de mer än 3.34 miljarder recepten år 2002. En av läkarna som producerade studien intervjuades av Reuter och kommenterade: ”Med dessa 10-minuters patienttider så är det svårt för läkaren att uppfatta om symptomen är störande för patienterna.” William Tierney som fungerade som redaktör för studien konstaterade ”… med tanke på det ökande antalet kraftiga mediciner som finns tillgängliga så kommer problemet endast att bli värre.” Medicinerna med de svåraste bieffekterna var SSRI (selective serotonin reuptake inhibitors), NSAIDs (non steroidal anti.inflammatory drug), calcium blockerare. Reuters rapporterade också att tidigare forskning indikerade att 5% av intagna på sjukhus är där till följd av bieffekter av läkemedel. De flesta fall (av bieffekter) rapporteras inte som sådana. Studien kom fram till att en orsak till detta var att i tre fall av fyra läkaren inte klarade av att identifiera medicinens bieffekter eller läkaren brydde sig inte om varningstecknen.

Ibland kan man inte sopa alla problem under mattan:

Ibland bötfäller FDA en läkemedelstillverkare när felen är alltför grova och omöjliga att dölja. I maj 2002 rapporterade The Washington Post att bolaget Schering-Plough Corp som tillverkade preparatet Claritin skulle betala 500 miljoner dollar i böter till FDA för kvalitetskontrollsproblem vid fyra fabriker. Straffet kom efter att gruppen Public Citizen Health Research Group ledd av Dr Sidney Wolfe krävde en kriminell undersökning till följd av att bolaget levererade albuterol astma inhalatorer trots att de var medvetna om att den aktiva ingrediensen saknades …

Big business, en barnafödelse utan komplikationer lär kosta bortåt $80 000. Vem bryr sig om att riskerna, och dödsfallen, ökareller att modern kan få helt onödiga bestående skador. Det finns mycket pengar att hämta.

År 2001 var kejsarsnitt det vanligaste kirurgiska gynekologiska ingreppet. Ungefär fyra miljoner födslar sker per år där 24% (960 000) görs via kejsarsnitt.  I nederländerna föds endast 8% av barnen med kejsarsnitt.  Detta tyder på 640 000 onödiga kejsarsnitt per år, med en dödlighet som är 3 – 4 ggr högre dödlighet än vid normal vaginal födsel och 20 ggr fler skador, sker årligen i USA.

Skötseln av speciellt långliggare var redan i början av 2000-talet usel och den har knappast med facit på hand gällande Finsk åldringsvård blivit bättre:

En rapport från Coalition for Nursing Home Reform konstaterar att åtminstone en tredjedel av nationens 1.6 miljoner åldringsboende kan lida av undernäring och uttorkning vilket leder till förtidig död. Rapporten betonar vikten avv tillräklig personal för att mata patienter som inte är kapabla att äta själva. Det är svårt att sätta ett dödlighetstal på undernäring och uttorkning.  En rapport konstaterar att underrnärda jämfört med icke underrnärda då de tas in på sjukhus har en dödlighet som är fem gånger högre än den välskötta gruppen. Ur denna jämförelse kan man uppskatta antalet förtidigt döda till ungefär 108800 per år.

Ytterligare gällande långvård i USA men med tanke på nyheter i Finland aktuellt också här.

Väldigt lite statistik finns tillgänglig gällande undernäring på akut-vård sjukhus vilket visar hur lite fokus det finns på detta problem.  En amerkansk studie undersökte näringstillståndet hos 837 patienter på ett icke akut sjukhus över en period om 14 månader.  Studien visade att endast 8% av patienterna var adekvat närda, 29% var undernärda och 63% var på gränsen till undernäring. Till följd av detta krävde 25% av de undernärda patienterna överföring till akutvård jämfört 11% av de välnärda. Författarna konstaterade att undernäring hade blivit en epidemi på denna anstalt.

Om man försöker komma åt problemen så blir detta svårt då en korrekt dödsorsak inte ges:

Död till följd av undernäring, uttorkning och fysikaliska begränsningar dokumenteras sällan i dödsattesten.

Då en åldring har ordinerats en medicin så fortsätter man att ge den oberoende av om den behövs eller inte:

… I medeltal gavs patienterna fem läkemedel, författarna konstaterade att i många fall gavs läkemedlen utan en diagnos som skulle ha motiverat användningen.

Så här fungerar big business:

Seniorer ges möjlighet att välja mellan antingen dyra patenterade mediciner eller billiga generiska mediciner. Läkemedelsföretagen strävar efter att hålla de dyraste medicinerna på hyllorna och begränsa tillgången till generiska mediciner trots böter på hundratals miljoner dollar. År 2001 bötfäldes några av världens största läkemedelsföretag 871 miljoner dollar för konspiration för att höja priset på vitaminer.

Min personliga uppfattning är att varje person som vet att han/hon kommer att tas in på sjukhus bör ta med sig egna C, D och B-vitaminer och det är antagligen bäst att inte säga något om detta till personalen. Att vara beroende av sjukhusmaten längre än någon vecka är ett säkert sätt att få en mängd obestämda ytterligare åkommor som inte har något med den ursprungliga sjukdomen att göra.

 

 

C-vitamin några exempel

08/02/2019

Innan världens miljardärer tog över utbildningen i medicin (Rockefeller) och tog död på i princip all medicin som inte byggde på industriellt framställda kemiska preparat så var medicinen baserad på läkarens egen och kollegers erfarenhet d.v.s. patientberättelser. Idag uppfattas denna typ av berättelser som anekdotiska (hörsägen) med mycket lågt bevisvärde.

Det som gäller idag är dubbelblindtest på stora grupper människor och en process for godkännande av nya läkemedel som är så dyr att endast internationella storföretag har råd med den. Processen för att få ett läkemedel godkänt gör samtidigt att naturliga sedan länge kända ämnen inte godkänns eftersom man inte kan patentera från tidigare kända preparat eller naturprodukter … exakt detta har varit det Rockefeller (som myntade uttrycket: Konkurrens är synd) eftersträvade. Alla storföretag idag eftersträvar monopol av olika slag och en patentmedicin ger monopol och i princip fri prissättning under ett antal år.  Ett verksamt billigt ämne är det sista läkemedelsmiljardärerna vill ha på marknaden. Notera att det beryktade Nazityska IG Farben (som tillverkade giften till gaskamrarna) lever och mår bra i dagens läkemedelsindustri.

Några exempel på C-vitaminens egenskaper

Det är välkänt att effekten av en medicin är en funktion av det verksamma ämnet d.v.s. dosen är extremt viktig. Då man testade penicillin på den första patienten, som beklagligtvis dog, så var orsaken till att han dog att man hade alltför lite penicillin. En alltför liten dos har ingen effekt. Exakt samma sak gäller c-vitamin använd som medicin. Moderna rapporter anger att c-vitamin är verkningslös men då har doseringen varit 500 mg till 1g och dessutom ofta taget som engångsdos vilket sänker effekten. De här egenskaperna hos i princip alla mediciner har varit känd länge men de kan också användas för att ge fel bild av ett ämnes effektivitet. Är denna ”forskning” designad för att ge ett köpt resultat. Det kan här konstateras att de verkningsfulla doserna man har rapporterat från 1940-talet och framåt har legat på tiotals gram per dag ofta givet intravenöst i form av askorbat. Maximidoserna har legat kring 200g per dag … igen givet som dropp. Det är rätt självklart att man inte ser någon effekt om man använder en dos som ligger på en tvåhundradel av det pionjärerna angav som en verksam dos.

Fall #1

För några år sedan gick en våg av en allvarlig influensa den såkallade svininfluensan över världen. I allmänhet klarade människor av den här influensan men speciellt relativt unga personer kunde bli mycket svårt sjuka och dödligheten var signifikant. Videon nedan är ett exempel på hur skolmedicinen kolliderar med de anhörigas kunskap och där skolmedicinen fungerar precis som som en av c-vitaminpionjärerna på 1950-talet F.R. Clenner konstaterade:

Some physicians would stand by and see their patient die rather than use ascorbic acid because in their finite minds it exists only as a vitamin.” (F. R. Klenner, MD)

I videon nedan ser vi hur de anhöriga måste hota sjukhuset med domstol för att läkarna skulle gå med på att ge en döende patient cvitamin intravenöst i tillräckliga doser. Samma läkare hade bett familjen om lov att stänga av maskinerna som höll patienten vid liv under intensivvård. Läkarna vägrade ge c-vitamin eftersom det inte fanns ”belägg” på att det kunde vara effektivt och samtidigt konstaterade samma läkare att de aldrig hade försökt ge c-vitamin. Inget överraskande i en värld där det tog 700 år efter att de första boten bot skörbjugg hade hittats innan läkarskrået accepterade medicinen d.v.s. c-vitamin. Samma ofattbara attityd ser vi nedan:

Samma idé fungerar också på djur som ju i princip borde producera allt det c-vitamin de behöver själv. Då djuret blir sjukt så ökar behovet av c-vitamin och om det är fråga om något allvarligt så kan det hända att djurets egen c-vitaminproduktion inte är tillräcklig.

Kalven i vidon ovan överlevde efter att ha fått en maxidos c-vitamin. Djur producerar normalt c-vitamin från socker men om djuret blir sjukt så stiger behovet av c-vitamin kraftigt och djurets egen produktion blir eventuellt otillräcklig. Extra c-vitamin kan ge en kraftig effekt.

Fall #2 (Robert K. McClain Brunswick, OH)

”År 2004 blev jag så handikappad att jag inte kunde dra på mig mina strumpor och underkläder. Mina fyra och 8 år gamla pojkar måste hjälpa mig att klä på mig varje dag. Under tre månader hjälpte min hustru mig upp från golvet på morgonen, jag kunde inte lägga mig i sängen. Jag kunde inte köra bil, inte flyga ett flygplan eller ens sitta i en stol. Jag hade helt förlorat förmågan att fungera normalt. Jag fick diagnosen sciatica som i mitt fall var en följd av att en av dynorna  nere i ryggraden hade en utbuktning som pressade på närliggande nerver. Trycket ledde till inflammation i nerverna. Följden var invalidiserande smärta i nedre delen av ryggen, benen och fötterna. Rent ut sagt var jag helt invalidiserad.”

”Under denna tid utförde två av Clevelands bästa neurologer en wallectomi som kostade $4000 i vilket inte var medräknat pengar som betalades av mitt försäkringsbolag.  De kopplade mig till elektrode,  de knackade, tryckte och stack; de överöste mig med röntgenstrålar och MRI magnetfält. De försökte droga mig med Bextra men två doser av det nu tillbakadragna COX-inhibitorämnet gjorde mig fruktansvärt sjuk. Allt detta var nästan lika dyrt som det var smärtsamt. Jag riskerade konkret att karriär skulle krascha, att jag skulle förlora mitt livs besparingar och t.o.m. mitt hem.”

”Då dessa två doktorer mötte mig sista gången ställde sig den längre av dem bredvid mig och lade armen på min skuldra och sade ‘du måste helt enkelt lära dig att leva med det här tillståndet'”

”Så det var det. Medicinens bästa hjärnor hade kommit till slutsatsen att jag var ett hopplöst fall och att jag antogs försörja min hustru och två barn på det jag eventuellt kunde få ihop stående. Då jag hade linkat till min hustrus bil och krupit in på baksätet var jag förbannad. Jag lämnade kliniken övertygad om att det måste finnas ett bättre sätt att återfå min hälsa än att lita på överbetalda pillermånglare.”

”Fast besluten att hitta ett sätt att bli botad sökte jag igenom nätet gällande allt som hade med inflammation att göra och hur man kunde bota detta på ett naturligt sätt. Helt av en slump stötte jag på http://www.doctoryourself.com och började läsa på gällande ortomolekulär medicin. Jag lärde mig hur näringen (mat, vitaminer, mineraler och spårämnen) kunde användas till att bota en förvånande mängd olika sjukdomar som utgör punningkvarnen i dagens moderna medicin.”

Det såg enkelt ut: Dränk inflammationen med c-vitamin med resultatet att jag eventuellt kunde börja känna mig bättre.  För att säga det som det är, jag har aldrig varit en person som börjar ett program halvhjärtat. Jag kröp tillbaka in i bilen och min hustru körde mig till hälsokostaffären. För ungefär $8 köpte jag en burk askorbinsyrepulver. Vi körde hem och använde Klennerprotokollet för c-vitamin. Jag startade med 3 gram (strax under en tesked) c-vitamin i ett glas vatten … tio gånger per dag. Totaldosen var alltså 30 000 mg per dag.”

”Vid slutet av den första dagen hade inget förändrats. Nästa morgon tog jag mig upp från golvet själv. Det var svårt men jag gjorde det.  Min rygg och mina ben kändes fortfarande som fyllda med plågsam eld.”

”På morgonen av dag tre klädde jag på mig själv inklusive strumpor och underkläder och den natten sov jag i min egen säng för första gången på flera månader. Smärtan fanns kvar i benen och ryggen men inte lika constant irriterande som tidigare.

”På morgonen på den fjärde dagen var jag frisk. Jag klädde på mig själv för utearbete och tog motorsågen och började skära en stock, som jag hade negligerat de senaste tre månaderna, i bitar. Då min hustru hörde motorsågen kom hon springande från huset. ‘Vad håller du på med?’ ropade hon till mig över oljudet från sågen.  Jag stängde av sågen och försäkrade henne att jag var helt botad, jag hade inga smärtor och jag ville arbeta.”

”Under de följande två veckorna fortsatte jag c-vitaminprotokollet och var förundrad över mängderna c-vitamin kroppen verkade villig att ta emot. Till slut nådde jag tarmtoleransgränsen (lös mage/gaser), skar ner c-vitaminnivån med 50% och fortsatte att lägga till andra näringsämnen till min diet.”

”Fyra år senare är jag förundrad över förändringen i mitt liv då jag använde information from Doctor Yourself. Jag har botat mig själv och har kunnat hjälpa vänner, släktingar och min familj på sätt jag aldrig skulle ha trott var möjligt.”

”Ett speciellt exempel på detta är min mor. År 2006 förlorade vi far i lungcancer och en stafylokockinfektion. Samma dag far dog fick vi höra att mor hade en steg 3A tarmcancer som skulle kräva ett operativt ingrepp. Efter operationen flyttades mor till en rehabiliteringsanstalt där hon fick höra att hon skulle stanna 6-10 veckor. Genom att använda tillskott från dag ett så var mor hemma efter 18 dagar och körde bil efter en månad.”

Fall #3

År 1951 ”i ett alldeles speciellt fall” konstaterar Levy ”beskriver Klenner en femårig flicka med polio. Barnet var redan förlamat i nedre delen av båda benen i över fyra dagar! Högra benet var helt kraftlöst och det vänstra benet uppskattades var kraftlöst till 85%. Smärta observerades speciellt i knät och bäckenet. Fyra olika läkare konsulterades och gav diagnosen Polio. Förutom massage var den enda behandling som inleddes c-vitaminbehandling. Efter fyra dagar av c-vitamininjektioner rörde barnet igen båda benen men mycket långsamt och med svårighet. Klenner konstaterade att redan den första c-vitamininjektionen gav ‘definitiv respons’.  Barnet skrevs ut från sjukhuset efter fyra dagar och 1000 mg c-vitamin gavs varannan timme tillsammans med juice under sju dagars tid. Barnet vandrade omkring långsamt elva dagar efter att behandlingen påbörjats. På dag nitton kom motoriken tillbaka och inga bestående skador uppkom. C-vitamin inte endast botade detta fall av polio utan eliminerade också det som skulle ha givit flickan livslång invaliditet. För så eleganta resultat i en tid före omfattande användning av antibiotika  är man förvånad att Klenner inte fick Nobelpris för sitt arbete.

Konklusion

Det finns mängder av indikationer på att c-vitamin speciellt har en kraftig effekt på virusinfektioner (exempel Fall #1 ovan). Det finns också exempel på fall där HIV verkar ha försvunnit efter megadoser av c-vitamin … även om skolmedicinen kontrar detta med att diagnosen naturligtvis måste ha varit fel.

Är dagens läkarvetenskaps totala ointresse för c-vitamin en följd av okunskap och arrogans av den typ som gjorde att behandling av skörbjugg krävde 700 år för att accepteras av läkarvetenskapen eller är problemet helt enkelt att en enkilos påse c-vitamin i form av askorbinsyra kostar mig under 20 Euro. En billig medicin som botar ledproblem, kärlsjukdomar,  depression, ryggproblem och verkar bita på mängder av virussjukdomar är ett stort hot mot den medicinska businessen.

Om vi lyckas hålla stora befolkningsgrupper på gränsen av akut skörbjugg så garanterar vi ett kontinuerligt inflöde av patienter till sjukvårdssystemet. Människors onödiga lidande och i många fall förtidiga död har ingen betydelse i ett sammanhang där det gäller att producera vinst för ägarna. Jag har väldigft svårt att lita på att ägare som nått miljardrikedomar och inte har förstått var en vettig nivå på rikedom är (i princip svårartad girighet som sinnesjukdom).

Om vi ser på symptomen på klassisk skörbjugg och jämför detta med sjukdomarna hos vår åldrande befolkning så hittar vi en direkt korrelation. Dagens kroniska skörbjugg kräver dock årtionden för att fullt utvecklas.  Situationen förvärras av att sockerkonsumtionen har stigit ofantligt i hela den utvecklade världen. Socker och askorbinsyra är kemiskt väldigt lika och samma receptorer används för att föra båda målekylerna in i kroppens celler.  Ett överskott av socker leder till att upptaget av c-vitamin försvåras ytterligare trots att c-vitaminnivåerna i stora befolkningsgrupper är extremt låga.

Bilden visar strukturen hos c-vitamin. Jämför denna struktur med strukturen hos socker.

Molekylerna är så lika att cellerna använder samma receptorer för båda. I de flesta djur kan c-vitamin syntetiseras ur glukos i en serie på fyra syntessteg. Hos människan, aporna, marsvinen och några andra djur är synteskedjan skadad så att dessa djur måste få i sig c-vitamin via födan.

Det finns inga övertygande belägg på skador förorsakade av stora doser c-vitamin trots detta demoniseras c-vitamin (påståenden om njurskador).  Bieffekter av normala mediciner dödar årligen någon miljon människor globalt. Vilken är orsaken till att man med våld försöker hålla locket på och förhindra användning av c-vitamin … är svaret helt enkelt ekonomi?

En kommentar till fall #2

Ryggproblemet löstes genom intag av stora doser askorbinsyra d.v.s. ren c-vitamin. Personen rapporterar inte om några problem av detta. Orsaken kan ligga i den kost han åt, vad han drack o.s.v.. Min personliga uppfattning är att det lönar sig att alltid ta c-vitamin tillsammans med en något mindre dos matsoda i vatten. Resultatet blir en bubblande dryck som påminner om mineralvatten och som smakar gott.

Intag av alltför stora mängder ren askorbinsyra utan soda kan ge bl.a. ledproblem som jag uppfattar sannolikt beror på gikt d.v.s. det faller ut urinsyrekristaller på vissa leder och då kristallerna är mycket vassa så är situationen mycket smärtsam. Problemet förekommer inte om c-vitamin tas i formen av neutralt askorbat d.v.s. en blandning av soda och c-vitamin. Ledproblemet försvinner snabbt efter något glas matsoda i vatten vilket leder till att urinsyrekristallerna går i lösning till följd av att ph-värdet i kroppen sjunker något. Notera att man inte skall gå till överdrifter med matsoda eftersom matsmältningen kröver en sur omgivning … matsoda påverkar matsmältningen på ett icke önskvärt sätt. Blandningen c-vitamin och matsoda blir neutral och ger inga problem.

 

Varför vill jag inte ha en rödgrön värld?

04/02/2019

Jag var på slutet av 1970-talet mycket positivt inställd till naturskydd och allmänt gröna idéer. Jag har också varit mycket positivt inställd till globalismen men jag uppfattar att det politiska tåget med åren har spårat ur.

Med åren har jag tagit allt mera avstånd från det rödgröna tänkandet som på slutändan verkar se mänskligheten som sin fiende. Hur många gånger har vi inte hört globala kändisar (prins Philip) utbrista”…Om jag reinkarneras skulle jag vilja återkomma som ett dödligt virus för att på detta sätt kunna göra något för att lösa överbefolkningen.” Notera att han talar om levande män, kvinnor och barn som han gärna skulle se duka under i någon lämplig dödlig sjukdom.

Ovanstående är beklagligtvis inte ett vansinnigt uttalande som har tagits ur sitt sammanhang utan en gemensam mörk ström som verkar gå genom elitens tänkande sedan början av 1900-talet. Samma tänkesätt tog sig tidigare uttryck i eugenik d.v.s. rashygien som på slutändan dödade miljoner människor. Jag tycker mig se samma tänkande d.v.s. vanligt folk och speciellt fattiga uppfattas inte ha något värde och man ser elimination av värdelösa grupper som något önskvärt. En elit bestående av en grupp vänstervridna miljardärer använder den tidigare vänstern och den gröna rörelsen som sina nyttiga idioter. Är t.ex. den svenska socialdemokratins tillbakagång en följd av att man inte längre ägnar de svaga i samhället någon tanke till följd av att de styrande politikerna ofta idag saknar egen erfarenhet av hederligt arbete?

Maurice Strong (Kanadensisk miljardär i olja) var motorn bakom grundandet av IPCC (FN:s  organisation för att studera klimatförändring) där IPCC:s mandat/uppgift definierades så att endast mänsklig påverkan på klimatet skulle studeras. Maurice strong konstaterade:

“Isn’t the only hope for the planet that the
industrialized civilizations collapse?
Isn’t it our responsibility to bring that about?”
– Maurice Strong,
founder of the UN Environment Programme

Översatt ungeför: ”Är inte planetens enda hopp att den industrialiserade civilisationen kollapsar? Är det inte vår plikt att få detta till stånd?

En stilla fråga: Hur många miljarder döda skulle detta åstadkomma? Sett ur detta perspektiv bör man väl uppfatta 1930-talets brunskjortor som visionslösa amatörer.

Vi har redan många gånger kunnat se resultatet av fanatisk ofta extremt socialistisk ideologi. De röda khmererna i Kambodja är antagligen ett exempel som de flesta lite äldre personer kommer väl ihåg.

Röda Khmererna i Kambodja.

Mera bakgrund kring de röda Khmererna.

De röda Khmerernas grundtanke var att göra om samhället till en kommunistisk utopi. Modellen togs från ett antal små självförsörjande folkgrupper. Ett av målen var också att eliminera den fördärvliga religionen (Buddism). Resultatet var över två miljoner döda.

De Röda Khmerernas framfart kan mycket väl jämföras med Stalins Sovjetunionen och Maos stora språng framåt … antalet döda från dessa experiment är betydligt större än Khmerernas men satt i relation till totalbefolkningen torde nog Khmerernas vansinnesstyre vara i en klass för sig.

Samma tänkande hittar vi på många håll:

”Utrotandet av Homo Sapiens (människan) skulle betyda överlevnad för miljoner, om inte miljarder, på jorden levande arter. Att fasa ut den mänskliga rasen  löser alla problem på jorden – sociala- och miljöproblem.”

Ingrid Newkirk grundare av PETA (Ethical treatment of Animals). Här har vi igen en person som utan att blinka framför en tanke på att eliminera över sju miljarder människor …

Vi kan se hur den gröna socialismen har flyttat fokus från att välja en specifik oskyddad grupp människor som fiende (Judar på 1930-talet) till en abstrakt fiende i form av hela mänskligheten.

Romklubben är en neomalthusiansk sammanslutning av personer från samhällets toppskikt. Malthus var en brittisk präst som lade märke till att befolkningen ökade exponentiellt medan matproduktionen ökade linjärt. Om man extrapolerar situationen in i framtiden och antar att inga förändringar sker så måste det inträffa en hungerkatastrof förr eller senare. Grundantagandet var, som vi idag kan se med facit på hand, fel. Vi ser idag att befolkningen i västvärlden skulle minska utan invandring. Vi kan inte extrapolera en tidsmässigt lokal trend tiotals eller hundratals år in i framtiden.

Romklubben grundades av italienaren Aurelio Peccei (miljonär med nära kontakter till Fiat). Romklubben (medlemmar bl.a. drottning Beatrix från Holland, Michail Gorbachev m.fl.) uppfattar att mänskligheten behöver en gemensam ”motivation”, en gemensam ”fiende” för att kunna enas om en världsregering som skulle kontrolleras av världens miljardärelit.

Jag uppfattar att det finns två grundläggande problem i elitens tänkande. Målet, en världsregering, är sannolikt OK med tanke på att det faktiskt finns problem som kräver globala lösningar. En förutsättning för en fungerande världsregering är dock att man gör förarbetet korrekt:

  • Vilka är de mekanismer som förhindrar att den världsregering man arbetar för blir en världsdiktatur?
  • Vilka är de institutioner som skall förhindra maktkoncentration på ett fåtal händer? Hur tillsätts personer i dessa institutioner?
  • Hur skall den styrande ”världsregeringen” väljas på ett rättvist och för jordens befolkning godtagbart sätt?
  • Hur skall den styrande eliten förhindras att köpa en majoritet av världsregeringens medlemmar … något man tydligen väldigt effektivt gör idag på alla nivåer.
  • Vilka är de frågor som måste lösas globalt?
  • Vilka är de frågor som måste lösas lokalt och hur skall man säkerställa att lokalsamhället inte körs över av globalt beslutsfattande.

Innan ovanstående frågor har diskuterats och accepterats av jordens befolkning är det för tidigt att skapa en världsregering.

Romklubben har kontakter till bl.a. Bilderberggruppen till vilken en stor grupp svenska och finska politiker kallats. Mötena är slutna och politiker som förväntas uppnå en synlig position i ett land kallas till möte där personen bl.a. får information om hur eliten vill att samhället skall utvecklas. Skall jag som vanlig medborgare uppfatta detta som normal politik eller är det fråga om landsförräderi?

Lars Bern har utvecklat diskussionen om (sannolikt) köpta politiker i en video som är väl värd att titta på:

 

 

Enkel temperaturlogger

08/01/2019

Jag gjorde för en tid sedan en första preliminär mätning av UHI (Urban Heat Island) d.v.s. värmenedsmutsning av tätorter. Det är självklart att meteorologiska mätstationer som ligger nära eller i tät bebyggelse bör mäta högre temperaturer än stationer som ligger ostörda på landsbygden. De lärda tvistar idag om hur stor inverkan från UHI har på globala uppskattningar av temperaturen och uppskattningarna varierar från i princip ingen alls till några tiondels grader.

Temperaturloggerns upplösning d.v.s. de minsta temperaturskillnaderna den kan detektera är 0.1 grader C.  Sensorns precision d.v.s. felet i förhållande till en välkalibrerad temperaturgivare ligger antagligen på ca. +/- 0.5 grader C.

Jag har ingen aning om hur sensorn driver med tiden och inte heller hur linjär den i verkligheten är (om jag exempelvis vet att sensorn visar rätt vi 20 grader C, hur stort är felet vid +40?). Min gissning är dock att de relativa felen vid temperatursving på några grader är mycket små d.v.s. i storleksordningen +/- 0.1 grad C.

imgp5759

Fig. 1  Den första loggerprototypen. Det 3D-utskrivna skalet är misslyckat men bättre än ingenting. Följande version kommer ur ”ugnen” efter fyra timmar då detta skrivs. Bilden visar temperaturmätning i mitt arbetsrum kväll-natt. temperaturtoppen på nästan en grad är förorsakad av min kroppsvärme.

arbetsrum20190107

Fig. 2  Mätning av temperatur i mitt arbetsrum natten mellan den 7 och 8.1.2019. Rummet är i andra våningen /därav rätt hög temperatur) och det värms endast av datorer, skrivare etc. Det är intressant att notera hur temperaturen stiger med nästan en grad då jag sitter i rummet. En människa torde producera ungefär 200W värme vilket jag uppfattar att man kan se i mätningen. Andningsluften innehåller rätt mycket fukt vilket kan ses i den röda kurvan som är relativ luftfuktighet. Grafen skapades genom att läsa in mätvärdena i LibreOffice Calc i CSV (Comma Separated Values) format. Inläsningen krävde ingen editering av datafilen.

temp_logger_base

Fig. 3  En virtuell bild av stommen till version #2 av den nya lådan till loggern i programmet Repetier-host som jag använder för utskrift. Lådan är konstruerad i programmet openscad. Processorn och skärmen är skyddade men enkelt åtkomliga. I den första versionen kom kretskortet lite för nära lådans inre vägg vilket har åtgärdats här. Likaså modifierade jag öppningarna till USB-kontakten, SD-kortet och anslutningen för signalsladden till sensorn.  I nedre hörnet finns fack för SD-kortet och Bluetooth givaren HC-05. Nära det övre hörnet finns hjälpväggar som fungerar som kraftavlastare för sensorns sladd. Normalt brukar jag behöva tre iterationer för att designen skall bli ungefär vad jag vill ha.

tloggerboxutskrift

Fig. 4  Utskrift av den nya lådan från föregående bild. 3D-skrivaren är en Geeetech I3 kopia på motsvarande Prusa I3 skrivare. Skrivaren är byggd från en byggsats och den fungerar bra. Det krävdes dock en hel del tid, kanske två veckor,  att få allt korrekt injusterat både mekaniskt och mjukvarumässigt. Fördelen med en byggsats är dock att jag inte har några som helst hämningar att fixa eventuella problem eller göra uppgraderingar.  Det här är den bästa leksak jag har gett mig på många år.

imgp5761

Fig. 5  De i temperaturloggern ingående delarna. Från vänster Arduino Mega 2560 (blå). Därefter SD-kortadapter(ljusgrön). Bluetooth adapter HC-05 (vit) och bildskärmen sedd bakifrån (röd).  I den 3D-printade lådans skruvfästen smälts mässingsgängor vilket på sikt är mycket pålitligare än att skruva direkt i plast.

En Arduino Mega som temperaturlogger

En temperaturlogger kan byggas billigt från följande komponenter:

  • Processor Arduino Mega 2560 (ca. $10 ebay)
  • Display 480×320 pixlar innehåller ofta SD-korthållare ($5-$10 ebay). Kontrollera att displayen är kompatibel med en Arduino Mega och att den inte är gjord för en Arduino Uno (SD-kortet kan vara svårt att få att fungera om kortet är för en UNO). Det lönars ig inte att använda en Arduino Uno som logger om bildskärm används … minnet räcker inte till.
  • Bluetooth adapter HC-05 ($5 på ebay)
  • Någon typ av låda för att skydda loggern jag designade en egen låda och skrev ut den med 3D-skrivare.
  • Temperatur/fuktighetsgivare DHT22 ($3 på ebay). Det finns kombinationsgivare som också mäter lufttryck. Jag byter eventuellt senare ut DHT22 givaren mot en givare som mäter temperatur, luftfuktighet och lufttryck.
  • Ett minneskort t.ex. 8 GByte (det minsta man hittar i en normal butik)
  • Två stycken 1 kohms motstånd

Utöver ovanstående behövs lödkolv, gärna en universalvoltmätare, tröd, lödtenn o.s.v. normala hobbytillbehör för elektronikhobby.

Egenskaper hos den färdiga loggern

Loggern mäter och lagrar temperatur och luftfuktighet på ett SD minneskort. Mätta data plottas i grafisk form till bildskärmen. Mätintervallat kan ställas från ca. 1s till timmar mellan mätningarna. Bildskärmen kan skalas enligt behov d.v.s. det minsta och det största värdet p skärmen kan ställas via kommandon.

Jag kommer att lägga till funktionalitet i loggern senare. Det är enkelt att lägga till mätning av andra parametrar om det behövs. Jag har för närvarande endast en temperatursensor. Tanken är att lägga till en annan sensor så att jag kan mäta utetemperaturen nära bilens tak och ca. 10 cm högre upp. Det bör vara möjligt att få en uppfattning om hur mycket värmen i bilen stör mätningarna genom att placera två termometrar på olika höjd i luftflödet.

Kontroll/styrning av loggern

Loggern skriver ut mätningar till processorns USB serieport samt till Bluetooth modulen HC-05. Via båda dessa kanaler kan man ge kommandon åt loggern.

Bäst kontrollerar man loggern via t.ex. en mobiltelefon eller en lämplig läsplatta med bluetooth.  En lämplig App för kontroll är appen ”Bluetooth Terminal” som man hittar på Google Play. Appen är gratis (det finns säkert många andra som också fungerar). Då man kopplar på strömmen till loggern och då Bluetooth är aktiv i telefonen så kommer det att dyka upp en enhet HC-05. Om det i omgivningen finns flera HC-05 enheter så känner man igen dem på deras unika id (hexadecimal sträng av bokstäver/siffror). Då anslutningen har lyckats så kan man testa förbindelsen med kommandot ”help” som visar vilka kommandon systemet känner.

Följande kommandon finns för närvarande (kommandot ”help” ger en lista över kommandon):

COMMANDS:
help      --> This help.
start     --> Start logging
stop      --> Stop logging
sdstart   --> Re-initialize SD
sdstop    --> SD write stopped
tlog      --> Print tlog.txt
tdata     --> Print tdata.txt
ls        --> List SD files
ctlog     --> Erase tlog.txt
ctdata    --> Erase tdata.txt
!         --> Comment to tlog.txt.
logint    --> Logging interval secs.
ymin      --> Set plot ymin
ymax      --> Set plot ymax
ytic      --> Set plot ytic
replot    --> Clear screen and replot

Innan man börjar logga lönar det sig att ställa in skärmen:

ymin

Säller in y-axelns minsta värde. Om vi t.ex. vet att temperaturen ute ligger på ca. +5 och vi kommer att göra en körning som kräver några timmar så kan vi sannolikt ställa in skärmen på t.ex. 0 grader C. Commandot är då ”ymin 0” utan citationsteckn.

ymax

På motsvarande sätt ställer vi in det största värdet som ryms påskärmen t.ex. 15 grader C. Kommandor är ”ymax 15”.

logint

Kommandot ställer in intervallet mellan mätningar uttryckt i sekunder. Om vi t.ex. vill logga en gång per minut så ger vi kommandot ”logint 60”.  Intervallet är inte helt exakt. Den löpande tiden d.v.s. tidpunkten för mätningen i sekunder sedan start är relativt noggrann.

replot

Kommandot ”replot” raderar skärmen och ritar ut koordinatsystemet på nytt. Räknaren som håller reda på mätningens ordningsnummer sätts till ett (1).

start

Starta loggningen med de parametrar systemet för närvarande känner (ymin, ymax och logintervall).

stop

Stoppa loggning.  Loggning kan startas på nytt med ”start”.

sdstart

SD minneskortet initialiseras t.ex. om man har tagit ur kortet och kopierat innehållet till en dator ellr om minneskortet har bytts. Samma initialisering görs då loggern startas d.v.s. det är inte nödvändigt att ge kommandot ”sdstart” då loggern startas.

sdstop

Stoppar skrivning till SD minneskortet. Det är säkrast att ge kommandor ”sdstop” innan man tar ur SD-kortet eller innan man stänger av strömmen till loggern. Om man råkar rycka ur kortet precis då loggern skriver data till minnet så kan SD minnet förstöras. På motsvarande sätt kan kortet förstöras om man stänger av strömmen medan loggern skriver till kortet.  Risken för skador på minneskortet är naturligtvis störst om loggningsintervallet är kort. Användning av ”sdstop” förhindrar skador på SD-kortet eftersom skrivning till kortet stoppas.

tlog

Lista (skriv ut) hela loggfilen. Man kan skriva kommentarer till loggfilen genom att börja en kommentar med kommandot ”!”. Den maximala längden på en rad är satt till 50 tecken.

Exempel:

! Sommarö, start

Strängen lagras som sådan i filen tlog.txt men den förses med en tidsstämpel som motsvarar tiden för mätningarna. Man kan alltså senare direkt relatera kommentaren till specifika mätningar.

tdata

Skriv ut alla mätdata i mätfilen till både USB serieporten och till Bluetooth (HC-05). Ett sätt att överföra data till en annan apparat är att lista mätdata till serieterminalen och sedan på den kontrollerande enheten kopiera data från terminalen till en fil. Användning av tdata gör att loggningen inte behöver avbrytas och man behöver inte ta ut minneskortet.

ctlog

Radera loggfilen. Allt innehåll i loggfilen försvinner.

ctdata

Radera innehållet i datafilen. Allt innehåll i datafilen försvinner.

Koppling av termometer/luftfuktighetsmätare till loggern

Sensorns signalstift kopplas till Arduino Mega A15.

Sensorns strömmatning VCC koplas till 5V bredvid Arduinons stift 22.

Sensorns jord kopplas till Arduinons jord bredvid Arduinons stift 52.

Koppling av Bluetooth HC-05

Bluetooth VCC går till 5V på Arduino Mega (bredvid VCC för temperatursensorn). Till samma stift kopplas också VCC för SD-kortet.

Bluetooth jord GND kopplas till GND på Arduino (nära A15).

Bluetooth TXD kopplas till A13.

Bluetooth RXD kopplas via spänningsdelare t.ex. så att signalen från Arduino leds till jord via två 1 kohms motstånd kopplade i serie. Signalen till Bluetooth modulen tas ut mellan motstånden. Problemet är att HC-05 RXD är gjord för 3.3V spänningsnivå medan Arduinon använder 5V nivåer. HC-05 kan fungera en tid utan spänniungsdelare men den blir inte långlivad om den kopplas direkt.

Koppling av SD-kort

SD-korthållaren bör vara av en som har inbyggd spänningsregulator och 5V tålig. Orsaken är att SD minnet är konstruerat för endast 3.3V. Ansluter man ett oskyddat SD-kort till ett 5V system så kommer minnet att förstöras snabbt (jfr. HC-05 problemet).

SD 5V kollas till Arduino 5V (kombinerat med HC-05).

SD jord (GND) kopplas till Arduino GND (kombinerat med HC-05),

SD MOSI kopplas till Arduino Mega 2560 ICSP pin 1 (MISO)

SD MOSI kopplas till Arduino Mega 2560 ICSP pin 4 (MOSI)

SD SCK kopplas till Arduino Mega 2560 ICSP pin 3 (SCK)

SD CS kopplas till Arduino Mega 2560 dig. io pin 48

LCD skärmen

LCD skärmen är en billig kinesisk skärm designad för en Arduino UNO. Skärmen har inbyggd SD-kortläsare men problemet är att SPI gränssnittets signaler i en Arduino mega ligger påannan plats (ICSP konnektorn). Jag uppfattade det inte som mödan värt att tjuvkoppla mig runt problemet så jag använder en separat SD-kortläsare.

Problemet med många billiga kinesiska skärmar är att de är totalt ”namnlösa” och det finns ofta ingen information om vilken drivkrets de använder. Drivkretsens typ avgör vilket bibliotek jag måste använda på Arduinon för att skriva till skärmen. Vill jag has en skärm som är enkel att använda för t.ex. mätändamål så vill jag inte ha en skärm som sitter som en skäld ovanpå Arduinon och samtidigt förhindrar åmst till arduinons in/ut kontakter.

Skärmen jag har använt i det här projektet använder UTFT APIN f skärmaccess. Många kinesioska skärmar använder kontrollkretsen ILI9xxx för vilken man oftast hittar drivrutiner på nätet.

Notera att skärmen inte är nödvändig för funktionen.

Om ingen skärm finns kan programmet fortfarande köras genom att kommentera bort

#define HAVESCREEN

genom att skriva // framför definitionen d.v.s:

//#define HAVESCREEN

Programmet använder då inte alls skärmen men kontroll över programmet via Bluetooth och Arduino IDE fungerar fortfarande.

Programmet i Arduino

Programmer är skrivet i Arduinos C/C++ som är standardspråket om man använder Arduino IDE. Programmet är skrivet i en form som är typisk för en mikrokontroller där det ofta helt saknas ett underliggande operativsystem. Programmet sköter alltså själv alla funktioner och det är programmerarens sak att se till att programmet aldrig hamnar i en återvändsgränd och stoppar. Programmet är i princip en oändlig slinga som upprepas på nytt och på nytt. En cykel körs på ungefär 1/10 sekund. Vid varje varv genom programslingan kontrollerar programmet om det är tid att göra en mätning, kontrollerar om det finns något nytt kommando som borde utföras.

Om det är tid att göra en mätning så mäts temperatur och luftfuktighet och mätningens nummer, tiden sedan programstart, temperatur och luftfuktighet loggas till SD-minne. Temperaturen skrivs också ut på skärmen.

Om det finns ett kommando så utförs kommandot varefter programmet väntar på att följande varv genom slingan skall starta. Långa kommandon t.ex. en utskrift av en lång datafil kan ge tidsfel d.v.s. avståndet mellan två mätningar behöver inte vara helt exakt.

Notera att indenteringarna iprogrammet har förlorats vid inklistringen  i bloggen.

Jag kommer senare att lägga ut programmet på Github som fri programvara. Tillåtelse att använda programmet fritt ges här.

// Temperature_logger
// (c) 2019 Lars Silén
// Version 1.0
//
// Runs on an Arduino Mega 2560
//
// Using a 480×320 TFT diplay will hide the ICSP connector which caries
// the HW SPI signals. The are two options going around this problem.
// The first option is th solder the signals to the ICSP allowing us to use
// the ICSP connector with the display mounted (this option is selected here).
// The other option is to use a SW SPI library driving the SD memory card.
// This option is not selected.
//
// Any free text comin in over BT is stored including clock stamp.
// This allows simple input of location.
//
#include <Arduino.h>
#include <dhtnew.h>
#include <SPI.h>
#include <SD.h> // Support library for SD memory
#include <SoftwareSerial.h>

#define HAVESCREEN

#ifdef HAVESCREEN
//################################################
// GLUE class that implements the UTFT API
// replace UTFT include and constructor statements
// remove UTFT font declaration e.g. SmallFont
//################################################

#include <UTFTGLUE.h> //use GLUE class and constructor
UTFTGLUE myGLCD(0,A2,A1,A3,A4,A0); //all dummy args

// Declare which fonts we will be using
//extern uint8_t SmallFont[]; //GLUE defines as GFXFont ref

#define ORG_X 10
#define ORG_Y 10
#define MAX_X 470
#define MAX_Y 300

#define SCALE_MINY -10.0
#define SCALE_MAXY 30.0
#define SCALE_TICY 2.5
#define CIRCLE 0
#define CIRCLE_SIZ 2
#define SQUARE 1
#define TRIANGLE 2
#define LINES 1
float miny = SCALE_MINY;
float maxy = SCALE_MAXY;
float ytic = SCALE_TICY;

#endif

#define SDavailable // We have access to a sd memory
#define REPORTINTERVAL 60*10 // For testing reporting is done ar one minute interval.
int reportinterval=REPORTINTERVAL;

// ****************************************************
// Thermo and humidity sensor
// ****************************************************

#define connectedTSens1 true
#define connectedTSens2 false

// Looks like digital IO 22-53 don’t work properly.
// Use PWM pins or A-series pins.
#define DHT22Sens1 A15
#define DHT22Sens2 A12

DHTNEW mySensor1(DHT22Sens1);
#ifdef DHT22Sens2
DHTNEW mySensor2(DHT22Sens2);
#endif

// ****************************************************
// SD-memory support
// ****************************************************
// MISO, MOSI and SCLK in ICSP header.
// CD on pin 53.

Sd2Card card;
SdVolume volume;
SdFile root;
int SDstop = false;

int measured = false;
float Temperature = -999.0;
float Humidity = -999.0;
unsigned long timeSecs = 0; // Updated at 1s intervals using interrupts this is the main clock
unsigned long timeSinceStart=0; // Time in seconds since start
unsigned long stepper_rotate=0; // How often should we rotate the tower by one movement step (one turn of the motor).

int reportCnt = 0;
boolean stringComplete = false;
String inputString = ””; // a String to hold incoming sewrial needs initialization in setup().
String sysString = ””; // Handles writing/reading data
SoftwareSerial BTSerial(A13, A14); // RX, TX

unsigned long t;
int counter=0;
int shortcnt=REPORTINTERVAL;
int isRunning = false;
unsigned long tOffs;

void setup() {
// Serial interface towards supervising computer at 9600 baud
Serial.begin(9600);
pinMode(A14,OUTPUT);
BTSerial.begin(9600);

// Set up the temperature/humidity sensor type DHT2x (AOSONG AM230x)
//pinMode(50,INPUT);
if(connectedTSens1){
mySensor1.read();
}
#ifdef DHT22Sens2
if(connectedTSens2){
mySensor2.read();
}
#endif
Serial.println(”Started the Temperature/humidity sensor”);
BTSerial.println(”Started the Temperature/humidity sensor”);

// Start the system
inputString.reserve(50);
sysString.reserve(50);

// ***********************************************
// Setup SD-memory
// ***********************************************
#define SDCS 48
//pinMode(SDCS,OUTPUT);
if (!card.init(SPI_HALF_SPEED, SDCS)) {
Serial.println(”initialization failed. Things to check:”);
Serial.println(”* is a card inserted?”);
Serial.println(”* is your wiring correct?”);
Serial.println(”* did you change the chipSelect pin to match your shield or module?”);

BTSerial.println(”initialization failed. Things to check:”);
BTSerial.println(”* is a card inserted?”);
BTSerial.println(”* is your wiring correct?”);
BTSerial.println(”* did you change the chipSelect pin to match your shield or module?”);
return;
} else {
Serial.println(”Wiring is correct and a card is present.”);
BTSerial.println(”Wiring is correct and a card is present.”);
}
SD.begin(SDCS);
if (!volume.init(card)) {
Serial.println(”Could not find FAT16/FAT32 partition.\nMake sure you’ve formatted the card”);
BTSerial.println(”Could not find FAT16/FAT32 partition.\nMake sure you’ve formatted the card”);
return;
}
if(SDstop==true){
Serial.println(”SD stopped use SDstart”);
BTSerial.println(”SD stopped use SDstart”);
}

#ifdef HAVESCREEN
// ***********************************
// Setup the LCD
// ***********************************
Serial.println(”Trying to init LCD”);
BTSerial.println(”Trying to init LCD”);
myGLCD.InitLCD();
myGLCD.setFont(SmallFont);
#endif
}

float get_temperature(int sensorNo){
switch(sensorNo){
case 1: if(connectedTSens1){
Serial.println(”mySensor1.temperature”);
BTSerial.println(”mySensor1.temperature”);
return mySensor1.temperature;
} else {
return -999.0;
}
break;
case 2: if(connectedTSens2){
Serial.println(”mySensor2.temperature”);
return mySensor2.temperature;
} else {
Serial.print(”Not connected connectedTSens2=”);Serial.println(connectedTSens2);
return -999.0;
}
break;
}
Serial.println(”Fell through no such sensor number”);
BTSerial.println(”Fell through no such sensor number”);
return -999.0;
}

unsigned long get_time_since_start(){
// Get time in seconds since start
return timeSinceStart;
}

void ck_serial(){
// ***********************************
// Handle incoming serial data
// ***********************************
// CheclUSB serial typically Arduino Serial Monitor
while (Serial.available()>0) {
// get the new byte:
char inChar = (char)Serial.read();
inputString += inChar;
// if the incoming character is a newline the command is complete
// set a flag so the main loop can
// do something about it:
if (inChar == ‘\n’) {
stringComplete = true;
//Serial.println(”Got CR”);
}
}
// Check Bluetooth connection to phone/pad
while (BTSerial.available()>0) {
// get the new byte:
char inChar = (char)BTSerial.read();
inputString += inChar;
// if the incoming character is a newline the command is come,
// set a flag so the main loop can
// do something about it:
if (inChar == ‘\n’) {
stringComplete = true;
//Serial.println(”Got CR”);
}
}
serial_cmd();
}

void writeToLog(String ipStr){
if(SDstop==true) return;

File wrf=SD.open(”tlog.txt”,FILE_WRITE);
wrf.print(counter);
wrf.print(”,”);
wrf.println(ipStr);
wrf.close();
}

void serial_cmd(){
int n=0;
float h;
float energy=0;
float price=0;
// Some very basic commands
if(stringComplete==true){
// Ensure that case doesn’t matter when entering commands.
inputString.toLowerCase();
if(inputString.startsWith(String(”#”))){
// Handle comments
// Allows us to use scripts on the PC to set parameters on the controller.
Serial.print(”# ”);
Serial.println(”inputString”);
BTSerial.print(”# ”);
BTSerial.println(”inputString”);
stringComplete=false;
return;
}
// Restart use of the SD memory card after a SD stop.
if(inputString.startsWith(String(”sdstart”))){
Serial.print(”# command=sdstart ”);
BTSerial.print(”# command=sdstart ”);
// Re-initialize the card. The card may have been replaced.
if (!card.init(SPI_HALF_SPEED, SDCS)) {
Serial.println(”initialization failed. Things to check:”);
Serial.println(”* is a card inserted?”);
Serial.println(”* is your wiring correct?”);
Serial.println(”* did you change the chipSelect pin to match your shield or module?”);
BTSerial.println(”initialization failed. Things to check:”);
BTSerial.println(”* is a card inserted?”);
BTSerial.println(”* is your wiring correct?”);
BTSerial.println(”* did you change the chipSelect pin to match your shield or module?”);
inputString=””;
return;
} else {
Serial.println(”Wiring is correct and a card is present.”);
BTSerial.println(”Wiring is correct and a card is present.”);
}
SD.begin(SDCS);
if (!volume.init(card)) {
Serial.println(”Could not find FAT16/FAT32 partition.\nMake sure you’ve formatted the card”);
BTSerial.println(”Could not find FAT16/FAT32 partition.\nMake sure you’ve formatted the card”);
return;
}
SDstop = false;
inputString=””;
stringComplete=false;
return;
}
// Secure removal of the SD memory card.
if(inputString.startsWith(String(”sdstop”))){
Serial.print(”# command=sdstop”);
BTSerial.print(”# command=sdstart ”);
SDstop=true;
inputString=””;
stringComplete=false;
return;
}
// Start logging
if(inputString.startsWith(String(”start”))){
Serial.println(”# command=start”);
BTSerial.println(”# command=start”);
isRunning=true;
tOffs=millis()/1000;
stringComplete=false;
inputString=””;
return;
}
// Stop logging
if(inputString.startsWith(String(”stop”))){
Serial.println(”# command=stop”);
BTSerial.println(”# command=stop”);
isRunning=false;
stringComplete=false;
inputString=””;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”ymin”))){
Serial.print(”# command=ymin value=”);
BTSerial.print(”# command=ymin value=”);
#ifdef HAVESCREEN
miny=inputString.substring(4).toFloat();
Serial.println(miny);
BTSerial.println(miny);
#else
Serial.println(”Error: No screen defined”);
BTSerial.println(”Error: No screen defined”);
#endif
stringComplete=false;
inputString=””;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”ymax”))){
Serial.print(”# command=ymax value=”);
BTSerial.print(”# command=ymax value=”);
#ifdef HAVESCREEN
maxy=inputString.substring(4).toFloat();
Serial.println(maxy);
BTSerial.println(maxy);
#else
Serial.println(”Error: No screen defined”);
BTSerial.println(”Error: No screen defined”);
#endif
stringComplete=false;
inputString=””;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”ytic”))){
Serial.print(”# command=ytic value=”);
BTSerial.print(”# command=ytic value=”);
#ifdef HAVESCREEN
ytic=inputString.substring(4).toFloat();
Serial.println(ytic);
BTSerial.println(ytic);
#else
Serial.println(”Error: No screen defined”);
BTSerial.println(”Error: No screen defined”);
#endif
stringComplete=false;
inputString=””;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”logint”))){
Serial.print(”# command=logint value=”);
BTSerial.print(”# command=logint value=”);
reportinterval=inputString.substring(6).toInt();
Serial.println(reportinterval);
BTSerial.println(reportinterval);
reportinterval=10*reportinterval;
stringComplete=false;
inputString=””;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”replot”))){
Serial.println(”# command=replot”);
BTSerial.println(”# command=replot”);
#ifdef HAVESCREEN
setup_graph_screen();
#else
Serial.println(”Error: No screen defined”);
BTSerial.println(”Error: No screen defined”);
#endif
counter=1;
stringComplete=false;
inputString=””;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”tlog”))){
Serial.println(”# command=tlog”);
BTSerial.println(”# command=tlog”);
#ifdef SDavailable
dumpTLog();
#else
Serial.println(”SD card not available”);
BTSerial.println(”SD card not available”);
#endif
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”tdata”))){
Serial.println(”# command=tdata”);
BTSerial.println(”# command=tdata”);
#ifdef SDavailable
dumpTData();
#else
Serial.println(”SD card not available”);
BTSerial.println(”SD card not available”);
//BTSerial.println(”SD card not available”);
#endif
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”ls”))){
Serial.print(”# command=ls: ”);
BTSerial.print(”# command=ls: ”);
File root = SD.open(”/”);
printDirectory(root,0);
root.close();
//root.openRoot(volume);
// list all files in the card with date and size
//root.ls(LS_R | LS_DATE | LS_SIZE);
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”ctlog”))){
Serial.print(”# command=ctlog”);
BTSerial.print(”# command=ctlog”);
clearTLog();
Serial.println(”tlog.txt cleared (erased)”);
BTSerial.println(”tlog.txt cleared (erased)”);
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”!”))){
Serial.print(”# command=”);
Serial.println(inputString);
BTSerial.print(”# command=”);
BTSerial.println(inputString);
#ifndef SDavailable
return;
#endif
t = millis()/1000;

File wrf=SD.open(”tlog.txt”,FILE_WRITE);
wrf.print(counter);wrf.print(”,”);
wrf.print(t);wrf.print(”, ”);
wrf.println(inputString);
wrf.close();
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”ctlog”))){
Serial.print(”# command=ctlog”);
BTSerial.println(”# command=ctlog”);
clearTLog();
Serial.println(”tlog.txt file erased”);
BTSerial.println(”tlog.txt file erased”);
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”ctdata”))){
Serial.println(”# command=ctdata”);
clearTData();
Serial.println(”tdata.txt file erased”);
BTSerial.println(”tdata.txt file erased”);
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”help”))){
Serial.println(””);
Serial.println(”COMMANDS:”);
Serial.println(”help –> This help.”);
Serial.println(”start –> Start logging”);
Serial.println(”stop –> Stop logging”);
Serial.println(”sdstart –> Re-initialize SD”);
Serial.println(”sdstop –> SD write stopped”);
Serial.println(”tlog –> Print tlog.txt”);
Serial.println(”tdata –> Print tdata.txt”);
Serial.println(”ls –> List SD files”);
Serial.println(”ctlog –> Erase tlog.txt”);
Serial.println(”ctdata –> Erase tdata.txt”);
Serial.println(”! –> Comment to tlog.txt.”);
Serial.println(”logint –> Logging interval secs.”);
Serial.println(”ymin –> Set plot ymin”);
Serial.println(”ymax –> Set plot ymax”);
Serial.println(”ytic –> Set plot ytic”);
Serial.println(”replot –> Clear screen and replot”);
Serial.println(””);

BTSerial.println(”COMMANDS:”);
BTSerial.println(”help –> This help.”);
BTSerial.println(”start –> Start logging”);
BTSerial.println(”stop –> Stop logging”);
BTSerial.println(”sdstart –> Re-initialize SD”);
BTSerial.println(”sdstop –> SD write stopped”);
BTSerial.println(”tlog –> Print tlog.txt”);
BTSerial.println(”tdata –> Print tdata.txt”);
BTSerial.println(”ls –> List SD files”);
BTSerial.println(”ctlog –> Erase tlog.txt”);
BTSerial.println(”ctdata –> Erase tdata.txt”);
BTSerial.println(”! –> Comment to tlog.txt.”);
BTSerial.println(”logint –> Log interval secs.”);
BTSerial.println(”ymin –> Set plot ymin”);
BTSerial.println(”ymax –> Set plot ymax”);
BTSerial.println(”ytic –> Set plot ytic”);
BTSerial.println(”replot –> Clear screen and replot”);
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
// Any comman that isn’t recognized is assumed to be a comme that is loged
// into the tlog.txt logfile.
Serial.print(”inputString”);
Serial.println(inputString);
writeToLog(inputString);
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
return; // Never reached
}

void report_serial(){
// Write as comma separated values for easy import to a spread sheet program

Serial.print(”Time,”); Serial.print(t); Serial.print(”, ”);
BTSerial.print(”Time,”); BTSerial.print((timeSecs/3600.0)); BTSerial.print(”, ”);
if(connectedTSens1){
Serial.print(”Temp1, ”); Serial.print(mySensor1.temperature); Serial.print(”, ”);
Serial.print(”Hum1, ”); Serial.print(mySensor1.humidity); Serial.print(”\n”);
BTSerial.print(”Temp1, ”); Serial.print(mySensor1.temperature); Serial.print(”, ”);
BTSerial.print(”Hum1, ”); Serial.print(mySensor1.humidity); Serial.print(”\n”);
}
//if(connectedTSens2){
// Serial.print(”Temp2, ”); Serial.print(mySensor2.temperature); Serial.print(”, ”);
// Serial.print(”Hum2, ”); Serial.print(mySensor2.humidity); Serial.print(”\n”);
//}
}

// ********************************************
// SD related functions
// ********************************************

void printDirectory(File dir, int numTabs) {
while (true) {

File entry = dir.openNextFile();
if (! entry) {
// no more files
break;
}
for (uint8_t i = 0; i < numTabs; i++) {
// Repaced ‘\t’ with ‘ ‘ to save screen space
Serial.print(‘ ‘);
BTSerial.print(‘ ‘);
}
Serial.print(entry.name());
if (entry.isDirectory()) {
Serial.println(”/”);
BTSerial.println(”/”);
printDirectory(entry, numTabs + 1);
} else {
// files have sizes, directories do not
Serial.print(”\t\t”);
Serial.println(entry.size(), DEC);
BTSerial.print(”\t\t”);
BTSerial.println(entry.size(), DEC);
}
entry.close();
}
}

void dumpTLog(){
// Dump the logfile to the external computer
char c;
#ifndef SDavailable
Serial.println(”Error: No SD memory available”);
BTSerial.println(”Error: No SD memory available”);
return;
#endif
File rdf = SD.open(”tlog.txt”,FILE_READ);
if (rdf){
while (rdf.available()) {
c=rdf.read();
Serial.write(c);
BTSerial.write(c);
}
rdf.close();
} else {
Serial.println(”Error: Could not open tlog.txt”);
BTSerial.println(”Error: Could not open tlog.txt”);
}
}

void clearTLog(){
#ifndef SDavailable
Serial.println(”Error: No SD memory available”);
BTSerial.println(”Error: No SD memory available”);
return;
#endif
SD.remove(”tlog.txt”);
}

void dumpTData(){
// Dump the logfile to the external computer
char c;
#ifndef SDavailable
Serial.println(”Error: No SD memory available”);
BTSerial.println(”Error: No SD memory available”);
return;
#endif
File rdf = SD.open(”tdata.txt”,FILE_READ);
if (rdf){
while (rdf.available()) {
c=rdf.read();
Serial.write(c);
BTSerial.write(c);
}
rdf.close();
} else {
Serial.println(”Error: Could not open usrlog.txt”);
BTSerial.println(”Error: Could not open usrlog.txt”);
}
}

void clearTData(){
#ifndef SDavailable
Serial.println(”Error: No SD memory available”);
BTSerial.println(”Error: No SD memory available”);
return;
#endif
SD.remove(”tdata.txt”);
}

#ifdef HAVESCREEN
int cy(int y){
// Convert y into screen coordinate sy)
int v=0;
v = MAX_Y – y;
if(v<0){
v = ORG_Y;
return v;
} else if(v>MAX_Y){
v= MAX_Y;
return v;
}
return v;
}

int cx(int x){
// Dummy conversion of x-coordinate to screen coordinate
int v=0;
v = x+ORG_X;
if(v<ORG_X){
return ORG_X;
} else if(v>MAX_X){
return MAX_X;
}
return v;
}

void draw_axisX(){
// Draw x-axis
myGLCD.drawLine(cx(0), cy(0), cx(MAX_X), cy(0));
}

void draw_axisY(){
// Draw y-axis
myGLCD.drawLine(cx(0), cy(0), cx(0), cy(MAX_Y-10));
}

int cnvYfloatToInt(float y){
int intY;
//intY = MAX_Y*(y-SCALE_MINY)/(SCALE_MAXY-SCALE_MINY);
intY = MAX_Y*(y-miny)/(maxy-miny);
//Serial.print(”y=”);
//Serial.println(y);
//Serial.print(”Conv intY=”);
//Serial.println(intY);
return intY;
}

void ticX(int dx){
// Starts from x=0
// Draw x-ticks
myGLCD.setBackColor(0, 0, 0);
for (int i=0; i<460; i+=dx){
myGLCD.drawLine(cx(i), cy(0), cx(i), cy(10));
sysString=String(i);
myGLCD.print(sysString, i+5, cy(15));
}
}

void ticY(float dy,int ltype){
float ypos;
int intY;
int i;
//for (int i=0; i<MAX_Y; i+=dy) myGLCD.drawLine(cx(0), cy(i),cx(10), cy(i));
ypos = miny;
while(ypos < maxy){
intY = cnvYfloatToInt(ypos);
myGLCD.drawLine(cx(0), cy(intY),cx(10), cy(intY));
if(ltype==LINES){
myGLCD.setBackColor(0, 0, 0);
for(i=10; i<469; i=i+10){
myGLCD.drawLine(cx(i), cy(intY),cx(i+3), cy(intY));
}
}
sysString=String(ypos);
myGLCD.print(sysString, 15, cy(intY+9));
ypos = ypos + dy;
}
}

void setup_graph_screen(){
myGLCD.clrScr();
myGLCD.setColor(255, 0, 0);
myGLCD.print(”* Temperature logger V1.0 *”, 30, 20);
// Draw a background
myGLCD.setColor(255, 0, 0);
myGLCD.fillRect(0, 0, 479, 13);
myGLCD.setColor(64, 64, 64);
myGLCD.fillRect(0, 306, 479, 319);
myGLCD.setColor(255, 255, 255);
myGLCD.setBackColor(255, 0, 0);
draw_axisX();
ticX(60);
draw_axisY();
ticY(ytic,LINES);
}

void plot_point(int x, float flY, int symb){
int y;
//Serial.print(”Initial float Y=”);
//Serial.println(flY);
y = cnvYfloatToInt(flY);
//Serial.print(”Converted intY=”);
//Serial.println(y);
switch(symb){
case CIRCLE: myGLCD.drawCircle(cx(x), cy(y), CIRCLE_SIZ);
break;
}
}
#endif

void store_data_SD(){
if(SDstop==true) return;
File wrf=SD.open(”tdata.txt”,FILE_WRITE);
wrf.print(t-tOffs);
wrf.print(”,”);
wrf.print(counter);
wrf.print(”, T , ”);
wrf.print(mySensor1.temperature);
wrf.print(”, h , ”);
wrf.println(mySensor1.humidity);
wrf.close();
}

// ********************************************************************************************
// MAIN PROGRAM
// We run, very roughly one loop per second.
// Notice that variables defined within the loop are local to loop() and they
// are initialized when a new loop starts. To preserve data between loops variables have
// to be declared outside the loop().
// ********************************************************************************************

void loop() {
// ******************************************************
// Main loop for actual work
// ******************************************************
ck_serial();

if (counter==0){
#ifdef HAVESCREEN
setup_graph_screen();
#endif
counter=1;
}
shortcnt–;
if((shortcnt<=0) & isRunning==true){
mySensor1.read(); // Read Temperature and Humidity sensor #1
t = millis()/1000; // Seconds since start
Serial.print(t-tOffs);
Serial.print(” , ”);
Serial.print(counter);
Serial.print(” , T , ”);
Serial.print(mySensor1.temperature);
Serial.print(” ,h, ”);
Serial.println(mySensor1.humidity);
BTSerial.print(t-tOffs);
BTSerial.print(”,”);
BTSerial.print(counter);
BTSerial.print(” , T , ”);
BTSerial.print(mySensor1.temperature);
BTSerial.print(” , h , ”);
BTSerial.println(mySensor1.humidity);
shortcnt = reportinterval;
#ifdef HAVESCREEN
plot_point(counter,mySensor1.temperature,CIRCLE);
#endif
store_data_SD();
counter++;
}

delay(100);
}


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday & Wednesday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares interesting news about TED, TED Talks video, the TED Prize and more.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: