Archive for the ‘Samhälle’ Category

Kolhydrater, hjärtsjukdom och c-vitamin

14/02/2019

Det verkar rätt klart att socker och kolhydrater i överdrivna mängder på sikt leder till metaboliskt syndrom som i sin tur kan leda till diabetes typ 2 med mänder av följdsjukdomar bland dessa bl.a. kärlsjukdomar.

Det börjar vara utom allt tvivel att de kostråd vi har matats med de senaste 50 åren har varit fullständigt vansinniga och resultatet har varit invaliditet och död för miljoner människor som har försökt följa ”experternas”, forskarnas eller borde man säga fuskarnas råd.

Nobelpristagaren Linus Pauling propagerade för höga doser av c-vitamin som i kombination med Lysin i många fall rätt snabbt löser upp blockeringar i kranskärlen och lättar på bl.a. angina pectoris.

Linus Pauling motiverade c-vitaminanvändningen mycket väl, han var nobelpristagare i kemi vilket betyder att han exakt visste vad han talade om … vilket man inte alltid kunde säga om kritikerna läkare utan två Nobelpris.

Högt kolhydratintag en riskfaktor för kranskärlssjukdomar?

Paulings konstaterande att låga c-vitaminnivåer leder till undermåligt kollagen som i sin tur leder till att blodådror som inte tål det tryck och de rörelser de utsätts för nära hjärtat vilket kroppen kompenserar med att nödreparera med kolesterol vilket på sikt kan leda till blockeringar. Här finns knappast någonting konstigt.

Annika Dahlquist ovan har visat på en mängd fall där patienter efter att de har gått över från en kolhydratrik kost till en ectremt kolhydratfattig men fet kost snabbt blir av med mängder av olika sjukdomar såsom diabetes typ 2 (vuxensockersjuka), ledproblem, hjärtproblem, fibromyalgi o.s.v. Hur stämmer detta överens med Linus Paulings teorier om c-vitaminets centrala roll?

Min tes, som är spekulativ, är att det inte finns någon konflikt mellan Paulings idéer och LCHF kosterefarenheterna. Mitt argument är följande:

Ett högt kolhydratintag speciellt då en person börjar visa tecken på metaboliskt syndrom via förhöjt blodsocker (men inte ännu konkret typ 2 diabetes) via det förhöjda blodsockret effektivt sänker sin c-vitaminnivå även om detta inte kan mätas eftersom blodets c-vitaminnivå är ”normal”. Orsaken är att c-vitamin, som djur själva syntetiserar ur socker men människan inte kan producera,  kemiskt liknar socker i hög grad.  Följden av detta är att kroppen använder samma receptorer (kanaler) för att transportera socker och c-vitamin till kroppens celler. Om det då finns ett överskott av socker i kroppen så kommer sockret att delvis blockera införsel av c-vitamin till kroppens celler.

Min gissning är att blockeringarna inte nödvändigtvis är jämnt fördelade i kroppen. Vissa organ kan lida mera av förhöjda sockernivåer än andra.

Resultatet av höjt blodsocker blir då att kollagenets kvalitet sjunker exakt på samma sätt som om kroppen skulle få för lite c-vitamin. Skadorna blir identiska med hjärtproblem, ledproblem skador på blodkärlen i ögonbottnen etc.

Då en person går över till LCHF diet så får vi två fördelar. Vi sänker kraftigt insulinnivån och blodsockret hålls på en låg och jämn nivå. De sänkta insulinnivåerna leder till att kroppen får en signal att inte lagra energi i form av fett utan kroppen börjar ta ut fett ur förråden vilket leder till bl.a. viktminskning. Den andra effekten är att tillgången till c-vitamin på cellnivå ökar dramatiskt om vi antar att socker och cvitamin har samma sannolikhet att nå cellernas receptorer. Om sockernivån stiger till det dubbla (diabetes) så bör tillgången till c-vitamin halveras vilket lokalt kan leda till skörbjuggsliknande kroniska problem. En kraftig sänkning av blodsockernivån bör på motsvarande sätt leda till att cellernas tillgång till c-vitamin ökar kraftigt vilket är mycket önskvärt.

Hur borde man tänka? Min uppfattning är att skadorna från alltför mycket kolhydrater i kosten delvis går att kompensera genom att höja c-vitaminnivån. För att c-vitaminnivån skall hållas hög måste c-vitamin tillföras flera gånger per dag eftersom c-vitamin inte lagras i kroppen och överskottet c-vitamin utsöndras med urinen. Då kroppen kommer in i ett läge med insulinresistans, d.v.s. kroppen reagerar inte längre på stigande insulinnivåer eftersom cellernas insulinreceptorer är blockerade, så leder detta till en allt svårare dold skörbjugg som syns som tandproblem, ledproblem, ryggproblem, hjärtproblem allt kända problem hos diabetiker.

Lösningen är naturligtvis enkel. Man återgår till tidigare tidsåldrars kost där mängden kolhydrater utgör en bråkdel av dagens nivå. För en person med början till metaboliskt syndrom och diabetes typ 2 lönar det sig antagligen att åtminstone till en början försöka eliminera i stort sett alla kolhydrater för att på detta sätt ge kroppen en möjlighet att reparera sockerskadorna. Sannolikt skadar det inte att samtidigt höja c-vitaminnivåerna genom att ta några gram c-vitamin utspritt över dygnet.

 

Medaljens baksida

14/02/2019

Den Svenska läkaren Nisse Simonsson skriver i facebook gruppen ”Lev frisk längre” att ”Jag skulle på något sätt vilja försäkra mig om att den här artikeln via kontakter och kontakters hjälp kommer till några som kan läsa förstår vad dom läser och har verktyg att agera…”

Vad är det Nisse vill föra fram? Hän hänvisar till en artikel du hittar bakom följande länk:

http://www.webdc.com/pdfs/deathbymedicine.pdf

Dokumentet är långt, tjugofem sidor. Dokumentet är på engelska och jag har nedan översatt/refererat några korta utdrag.

Några godbitar

Det uppskattade antalet dödsfall till följd av en läkare/kirurgs misstag eller till följd av medicinsk behandling eller diagnostik (iatrogena dödsfall) är i USA ungefär 783936 per år. Det är klart att det Amerikanska medicinska systemet är den främsta orsaken till skador eller död i USA. Man kan jämföra dessa 783936 döda med antalet döda i hjärtattack (699967) eller antalet dödsfall i cancer (553251).

Om man tittar på antalet döda under en tioårsperiod så är antalet döda fler än alla stupade i alla de krig USA genom hela sin historia har deltagit i … och det är ganska många (min kommentar) .

Endast mellan 5 och 20% av alla iatrogena händelser rapporteras. Detta betyder att om medicinska fel skulle rapporteras exakt och varje gång så skulle antalet döda vara betydligt högre än 783936. År 1994 konstaterade Leape att hans siffra på 180 000 dödliga medicinska misstag motsvarade att tre fullastade jumbojetplan skulle krascha varannan dag.  Den i artikeln presenterade betydligt högre siffran motsvarar att sex jumbojetflygplan kraschar varje dag.

Det finns en ohelig allians mellan forskning och de medicinska storbolagen:

Vi är helt medvetna om vad som står i vägen för reformer: Starka läkemedelstillverkare och medicinska teknologiföretag tillsammans med andra starka grupper med egna intressen i medicinsk business. De finansierar medicinsk forskning, stöder medicinska skolor och sjukhus och för reklam i medicinska tidskrifter. Med extrema resurser så lockar de vetenskapsmän och akademiker att stöda dem. Denna typ av finansiering kan påverka opinioner från att ha varit försiktiga och professionella till att okritiskt acceptera nya terapier och mediciner. Man behöver endast se på vilka personer som sitter i medicinska och samhälleliga styrelser för att se intressekonflikter. Vanliga människor är oftast omedvetna om dessa intressekonflikter.

Man kan se intressekonflikterna genom att titta på finansieringen av publicerade medicinska avhandlingar:

En ABC news rapport konstaterade att en genomgång av medicinska experiment visade att när ett läkemedelsföretag finansierar en studie så är chansen ca. 90% att medicinen skall uppfattas som effektiv medan en studie finansierad av andra än läkemedelsföretag visar positiva resultat endast i 50% av fallen. Det ser ut som om man inte kan köpa kärlek för pengar men att pengar nog kan köpa önskade vetenskapliga resultat.

Det finns en obehaglig koppling mellan läkemedelsföretag och statliga kontrollorgan gällande rapportering av biverkningar olika läkemedel ger upphov till. Jag tänker främst på modemedicinen olika typer av Statiner. Till statinernas, självklara, bieffekter hör bl.a. minnesproblem som är en följd av att man manipulerar en av grundkomponenterna i hjärnan (kolesterol).

Medicinska farmakologiska texter medger att relativt få läkare någonsin rapporterar om icke önskvärda reaktioner på läkemedel till FDA. Orsakerna går från att läkaren inte vet att ett sådant system existerar till en rädsla för att bli stämd inför domstol. Trots detta är vanliga människor helt beroende av detta dåliga system för att få information om huruvida en medicin eller ett medicinskt ingrepp är skadligt.

Även då ett medicinskt preparat som sådant har önskad effekt finns det problem. Om processerna på ett sjukhus eller på ett vårdhem inte fungerar så kan helt vettig medicinering ge upphov till farosituationer.

En studie från 2002 visar att 20% av patienterna som gavs medicin fick fel medicindos. Nästan 40% av dessa fel uppfattades vara potentiellt skadliga för patienten. I ett sjukhus med 300 bäddplatser var antalet fel 40. Problemen gällande medicineringen var ännu större följande år. Felfrekvensen som farmakologer observerade var i denna studie 24% vilket ger ett potentiellt minimiantal patienter skadade av receptbelagda mediciner 417908.

Potentiellt skadliga mediciner skrivs ut utan att man egentligen vet om patienten faktiskt störs så mycket av sina symptom att medicinering är nödvändig eller man observerar inte att medicinen har biverkningar.

I en studie i New England Journal of Medicine led var fjärde patient av observerbara bieffekter av de mer än 3.34 miljarder recepten år 2002. En av läkarna som producerade studien intervjuades av Reuter och kommenterade: ”Med dessa 10-minuters patienttider så är det svårt för läkaren att uppfatta om symptomen är störande för patienterna.” William Tierney som fungerade som redaktör för studien konstaterade ”… med tanke på det ökande antalet kraftiga mediciner som finns tillgängliga så kommer problemet endast att bli värre.” Medicinerna med de svåraste bieffekterna var SSRI (selective serotonin reuptake inhibitors), NSAIDs (non steroidal anti.inflammatory drug), calcium blockerare. Reuters rapporterade också att tidigare forskning indikerade att 5% av intagna på sjukhus är där till följd av bieffekter av läkemedel. De flesta fall (av bieffekter) rapporteras inte som sådana. Studien kom fram till att en orsak till detta var att i tre fall av fyra läkaren inte klarade av att identifiera medicinens bieffekter eller läkaren brydde sig inte om varningstecknen.

Ibland kan man inte sopa alla problem under mattan:

Ibland bötfäller FDA en läkemedelstillverkare när felen är alltför grova och omöjliga att dölja. I maj 2002 rapporterade The Washington Post att bolaget Schering-Plough Corp som tillverkade preparatet Claritin skulle betala 500 miljoner dollar i böter till FDA för kvalitetskontrollsproblem vid fyra fabriker. Straffet kom efter att gruppen Public Citizen Health Research Group ledd av Dr Sidney Wolfe krävde en kriminell undersökning till följd av att bolaget levererade albuterol astma inhalatorer trots att de var medvetna om att den aktiva ingrediensen saknades …

Big business, en barnafödelse utan komplikationer lär kosta bortåt $80 000. Vem bryr sig om att riskerna, och dödsfallen, ökareller att modern kan få helt onödiga bestående skador. Det finns mycket pengar att hämta.

År 2001 var kejsarsnitt det vanligaste kirurgiska gynekologiska ingreppet. Ungefär fyra miljoner födslar sker per år där 24% (960 000) görs via kejsarsnitt.  I nederländerna föds endast 8% av barnen med kejsarsnitt.  Detta tyder på 640 000 onödiga kejsarsnitt per år, med en dödlighet som är 3 – 4 ggr högre dödlighet än vid normal vaginal födsel och 20 ggr fler skador, sker årligen i USA.

Skötseln av speciellt långliggare var redan i början av 2000-talet usel och den har knappast med facit på hand gällande Finsk åldringsvård blivit bättre:

En rapport från Coalition for Nursing Home Reform konstaterar att åtminstone en tredjedel av nationens 1.6 miljoner åldringsboende kan lida av undernäring och uttorkning vilket leder till förtidig död. Rapporten betonar vikten avv tillräklig personal för att mata patienter som inte är kapabla att äta själva. Det är svårt att sätta ett dödlighetstal på undernäring och uttorkning.  En rapport konstaterar att underrnärda jämfört med icke underrnärda då de tas in på sjukhus har en dödlighet som är fem gånger högre än den välskötta gruppen. Ur denna jämförelse kan man uppskatta antalet förtidigt döda till ungefär 108800 per år.

Ytterligare gällande långvård i USA men med tanke på nyheter i Finland aktuellt också här.

Väldigt lite statistik finns tillgänglig gällande undernäring på akut-vård sjukhus vilket visar hur lite fokus det finns på detta problem.  En amerkansk studie undersökte näringstillståndet hos 837 patienter på ett icke akut sjukhus över en period om 14 månader.  Studien visade att endast 8% av patienterna var adekvat närda, 29% var undernärda och 63% var på gränsen till undernäring. Till följd av detta krävde 25% av de undernärda patienterna överföring till akutvård jämfört 11% av de välnärda. Författarna konstaterade att undernäring hade blivit en epidemi på denna anstalt.

Om man försöker komma åt problemen så blir detta svårt då en korrekt dödsorsak inte ges:

Död till följd av undernäring, uttorkning och fysikaliska begränsningar dokumenteras sällan i dödsattesten.

Då en åldring har ordinerats en medicin så fortsätter man att ge den oberoende av om den behövs eller inte:

… I medeltal gavs patienterna fem läkemedel, författarna konstaterade att i många fall gavs läkemedlen utan en diagnos som skulle ha motiverat användningen.

Så här fungerar big business:

Seniorer ges möjlighet att välja mellan antingen dyra patenterade mediciner eller billiga generiska mediciner. Läkemedelsföretagen strävar efter att hålla de dyraste medicinerna på hyllorna och begränsa tillgången till generiska mediciner trots böter på hundratals miljoner dollar. År 2001 bötfäldes några av världens största läkemedelsföretag 871 miljoner dollar för konspiration för att höja priset på vitaminer.

Min personliga uppfattning är att varje person som vet att han/hon kommer att tas in på sjukhus bör ta med sig egna C, D och B-vitaminer och det är antagligen bäst att inte säga något om detta till personalen. Att vara beroende av sjukhusmaten längre än någon vecka är ett säkert sätt att få en mängd obestämda ytterligare åkommor som inte har något med den ursprungliga sjukdomen att göra.

 

 

C-vitamin några exempel

08/02/2019

Innan världens miljardärer tog över utbildningen i medicin (Rockefeller) och tog död på i princip all medicin som inte byggde på industriellt framställda kemiska preparat så var medicinen baserad på läkarens egen och kollegers erfarenhet d.v.s. patientberättelser. Idag uppfattas denna typ av berättelser som anekdotiska (hörsägen) med mycket lågt bevisvärde.

Det som gäller idag är dubbelblindtest på stora grupper människor och en process for godkännande av nya läkemedel som är så dyr att endast internationella storföretag har råd med den. Processen för att få ett läkemedel godkänt gör samtidigt att naturliga sedan länge kända ämnen inte godkänns eftersom man inte kan patentera från tidigare kända preparat eller naturprodukter … exakt detta har varit det Rockefeller (som myntade uttrycket: Konkurrens är synd) eftersträvade. Alla storföretag idag eftersträvar monopol av olika slag och en patentmedicin ger monopol och i princip fri prissättning under ett antal år.  Ett verksamt billigt ämne är det sista läkemedelsmiljardärerna vill ha på marknaden. Notera att det beryktade Nazityska IG Farben (som tillverkade giften till gaskamrarna) lever och mår bra i dagens läkemedelsindustri.

Några exempel på C-vitaminens egenskaper

Det är välkänt att effekten av en medicin är en funktion av det verksamma ämnet d.v.s. dosen är extremt viktig. Då man testade penicillin på den första patienten, som beklagligtvis dog, så var orsaken till att han dog att man hade alltför lite penicillin. En alltför liten dos har ingen effekt. Exakt samma sak gäller c-vitamin använd som medicin. Moderna rapporter anger att c-vitamin är verkningslös men då har doseringen varit 500 mg till 1g och dessutom ofta taget som engångsdos vilket sänker effekten. De här egenskaperna hos i princip alla mediciner har varit känd länge men de kan också användas för att ge fel bild av ett ämnes effektivitet. Är denna ”forskning” designad för att ge ett köpt resultat. Det kan här konstateras att de verkningsfulla doserna man har rapporterat från 1940-talet och framåt har legat på tiotals gram per dag ofta givet intravenöst i form av askorbat. Maximidoserna har legat kring 200g per dag … igen givet som dropp. Det är rätt självklart att man inte ser någon effekt om man använder en dos som ligger på en tvåhundradel av det pionjärerna angav som en verksam dos.

Fall #1

För några år sedan gick en våg av en allvarlig influensa den såkallade svininfluensan över världen. I allmänhet klarade människor av den här influensan men speciellt relativt unga personer kunde bli mycket svårt sjuka och dödligheten var signifikant. Videon nedan är ett exempel på hur skolmedicinen kolliderar med de anhörigas kunskap och där skolmedicinen fungerar precis som som en av c-vitaminpionjärerna på 1950-talet F.R. Clenner konstaterade:

Some physicians would stand by and see their patient die rather than use ascorbic acid because in their finite minds it exists only as a vitamin.” (F. R. Klenner, MD)

I videon nedan ser vi hur de anhöriga måste hota sjukhuset med domstol för att läkarna skulle gå med på att ge en döende patient cvitamin intravenöst i tillräckliga doser. Samma läkare hade bett familjen om lov att stänga av maskinerna som höll patienten vid liv under intensivvård. Läkarna vägrade ge c-vitamin eftersom det inte fanns ”belägg” på att det kunde vara effektivt och samtidigt konstaterade samma läkare att de aldrig hade försökt ge c-vitamin. Inget överraskande i en värld där det tog 700 år efter att de första boten bot skörbjugg hade hittats innan läkarskrået accepterade medicinen d.v.s. c-vitamin. Samma ofattbara attityd ser vi nedan:

Samma idé fungerar också på djur som ju i princip borde producera allt det c-vitamin de behöver själv. Då djuret blir sjukt så ökar behovet av c-vitamin och om det är fråga om något allvarligt så kan det hända att djurets egen c-vitaminproduktion inte är tillräcklig.

Kalven i vidon ovan överlevde efter att ha fått en maxidos c-vitamin. Djur producerar normalt c-vitamin från socker men om djuret blir sjukt så stiger behovet av c-vitamin kraftigt och djurets egen produktion blir eventuellt otillräcklig. Extra c-vitamin kan ge en kraftig effekt.

Fall #2 (Robert K. McClain Brunswick, OH)

”År 2004 blev jag så handikappad att jag inte kunde dra på mig mina strumpor och underkläder. Mina fyra och 8 år gamla pojkar måste hjälpa mig att klä på mig varje dag. Under tre månader hjälpte min hustru mig upp från golvet på morgonen, jag kunde inte lägga mig i sängen. Jag kunde inte köra bil, inte flyga ett flygplan eller ens sitta i en stol. Jag hade helt förlorat förmågan att fungera normalt. Jag fick diagnosen sciatica som i mitt fall var en följd av att en av dynorna  nere i ryggraden hade en utbuktning som pressade på närliggande nerver. Trycket ledde till inflammation i nerverna. Följden var invalidiserande smärta i nedre delen av ryggen, benen och fötterna. Rent ut sagt var jag helt invalidiserad.”

”Under denna tid utförde två av Clevelands bästa neurologer en wallectomi som kostade $4000 i vilket inte var medräknat pengar som betalades av mitt försäkringsbolag.  De kopplade mig till elektrode,  de knackade, tryckte och stack; de överöste mig med röntgenstrålar och MRI magnetfält. De försökte droga mig med Bextra men två doser av det nu tillbakadragna COX-inhibitorämnet gjorde mig fruktansvärt sjuk. Allt detta var nästan lika dyrt som det var smärtsamt. Jag riskerade konkret att karriär skulle krascha, att jag skulle förlora mitt livs besparingar och t.o.m. mitt hem.”

”Då dessa två doktorer mötte mig sista gången ställde sig den längre av dem bredvid mig och lade armen på min skuldra och sade ‘du måste helt enkelt lära dig att leva med det här tillståndet'”

”Så det var det. Medicinens bästa hjärnor hade kommit till slutsatsen att jag var ett hopplöst fall och att jag antogs försörja min hustru och två barn på det jag eventuellt kunde få ihop stående. Då jag hade linkat till min hustrus bil och krupit in på baksätet var jag förbannad. Jag lämnade kliniken övertygad om att det måste finnas ett bättre sätt att återfå min hälsa än att lita på överbetalda pillermånglare.”

”Fast besluten att hitta ett sätt att bli botad sökte jag igenom nätet gällande allt som hade med inflammation att göra och hur man kunde bota detta på ett naturligt sätt. Helt av en slump stötte jag på http://www.doctoryourself.com och började läsa på gällande ortomolekulär medicin. Jag lärde mig hur näringen (mat, vitaminer, mineraler och spårämnen) kunde användas till att bota en förvånande mängd olika sjukdomar som utgör punningkvarnen i dagens moderna medicin.”

Det såg enkelt ut: Dränk inflammationen med c-vitamin med resultatet att jag eventuellt kunde börja känna mig bättre.  För att säga det som det är, jag har aldrig varit en person som börjar ett program halvhjärtat. Jag kröp tillbaka in i bilen och min hustru körde mig till hälsokostaffären. För ungefär $8 köpte jag en burk askorbinsyrepulver. Vi körde hem och använde Klennerprotokollet för c-vitamin. Jag startade med 3 gram (strax under en tesked) c-vitamin i ett glas vatten … tio gånger per dag. Totaldosen var alltså 30 000 mg per dag.”

”Vid slutet av den första dagen hade inget förändrats. Nästa morgon tog jag mig upp från golvet själv. Det var svårt men jag gjorde det.  Min rygg och mina ben kändes fortfarande som fyllda med plågsam eld.”

”På morgonen av dag tre klädde jag på mig själv inklusive strumpor och underkläder och den natten sov jag i min egen säng för första gången på flera månader. Smärtan fanns kvar i benen och ryggen men inte lika constant irriterande som tidigare.

”På morgonen på den fjärde dagen var jag frisk. Jag klädde på mig själv för utearbete och tog motorsågen och började skära en stock, som jag hade negligerat de senaste tre månaderna, i bitar. Då min hustru hörde motorsågen kom hon springande från huset. ‘Vad håller du på med?’ ropade hon till mig över oljudet från sågen.  Jag stängde av sågen och försäkrade henne att jag var helt botad, jag hade inga smärtor och jag ville arbeta.”

”Under de följande två veckorna fortsatte jag c-vitaminprotokollet och var förundrad över mängderna c-vitamin kroppen verkade villig att ta emot. Till slut nådde jag tarmtoleransgränsen (lös mage/gaser), skar ner c-vitaminnivån med 50% och fortsatte att lägga till andra näringsämnen till min diet.”

”Fyra år senare är jag förundrad över förändringen i mitt liv då jag använde information from Doctor Yourself. Jag har botat mig själv och har kunnat hjälpa vänner, släktingar och min familj på sätt jag aldrig skulle ha trott var möjligt.”

”Ett speciellt exempel på detta är min mor. År 2006 förlorade vi far i lungcancer och en stafylokockinfektion. Samma dag far dog fick vi höra att mor hade en steg 3A tarmcancer som skulle kräva ett operativt ingrepp. Efter operationen flyttades mor till en rehabiliteringsanstalt där hon fick höra att hon skulle stanna 6-10 veckor. Genom att använda tillskott från dag ett så var mor hemma efter 18 dagar och körde bil efter en månad.”

Fall #3

År 1951 ”i ett alldeles speciellt fall” konstaterar Levy ”beskriver Klenner en femårig flicka med polio. Barnet var redan förlamat i nedre delen av båda benen i över fyra dagar! Högra benet var helt kraftlöst och det vänstra benet uppskattades var kraftlöst till 85%. Smärta observerades speciellt i knät och bäckenet. Fyra olika läkare konsulterades och gav diagnosen Polio. Förutom massage var den enda behandling som inleddes c-vitaminbehandling. Efter fyra dagar av c-vitamininjektioner rörde barnet igen båda benen men mycket långsamt och med svårighet. Klenner konstaterade att redan den första c-vitamininjektionen gav ‘definitiv respons’.  Barnet skrevs ut från sjukhuset efter fyra dagar och 1000 mg c-vitamin gavs varannan timme tillsammans med juice under sju dagars tid. Barnet vandrade omkring långsamt elva dagar efter att behandlingen påbörjats. På dag nitton kom motoriken tillbaka och inga bestående skador uppkom. C-vitamin inte endast botade detta fall av polio utan eliminerade också det som skulle ha givit flickan livslång invaliditet. För så eleganta resultat i en tid före omfattande användning av antibiotika  är man förvånad att Klenner inte fick Nobelpris för sitt arbete.

Konklusion

Det finns mängder av indikationer på att c-vitamin speciellt har en kraftig effekt på virusinfektioner (exempel Fall #1 ovan). Det finns också exempel på fall där HIV verkar ha försvunnit efter megadoser av c-vitamin … även om skolmedicinen kontrar detta med att diagnosen naturligtvis måste ha varit fel.

Är dagens läkarvetenskaps totala ointresse för c-vitamin en följd av okunskap och arrogans av den typ som gjorde att behandling av skörbjugg krävde 700 år för att accepteras av läkarvetenskapen eller är problemet helt enkelt att en enkilos påse c-vitamin i form av askorbinsyra kostar mig under 20 Euro. En billig medicin som botar ledproblem, kärlsjukdomar,  depression, ryggproblem och verkar bita på mängder av virussjukdomar är ett stort hot mot den medicinska businessen.

Om vi lyckas hålla stora befolkningsgrupper på gränsen av akut skörbjugg så garanterar vi ett kontinuerligt inflöde av patienter till sjukvårdssystemet. Människors onödiga lidande och i många fall förtidiga död har ingen betydelse i ett sammanhang där det gäller att producera vinst för ägarna. Jag har väldigft svårt att lita på att ägare som nått miljardrikedomar och inte har förstått var en vettig nivå på rikedom är (i princip svårartad girighet som sinnesjukdom).

Om vi ser på symptomen på klassisk skörbjugg och jämför detta med sjukdomarna hos vår åldrande befolkning så hittar vi en direkt korrelation. Dagens kroniska skörbjugg kräver dock årtionden för att fullt utvecklas.  Situationen förvärras av att sockerkonsumtionen har stigit ofantligt i hela den utvecklade världen. Socker och askorbinsyra är kemiskt väldigt lika och samma receptorer används för att föra båda målekylerna in i kroppens celler.  Ett överskott av socker leder till att upptaget av c-vitamin försvåras ytterligare trots att c-vitaminnivåerna i stora befolkningsgrupper är extremt låga.

Bilden visar strukturen hos c-vitamin. Jämför denna struktur med strukturen hos socker.

Molekylerna är så lika att cellerna använder samma receptorer för båda. I de flesta djur kan c-vitamin syntetiseras ur glukos i en serie på fyra syntessteg. Hos människan, aporna, marsvinen och några andra djur är synteskedjan skadad så att dessa djur måste få i sig c-vitamin via födan.

Det finns inga övertygande belägg på skador förorsakade av stora doser c-vitamin trots detta demoniseras c-vitamin (påståenden om njurskador).  Bieffekter av normala mediciner dödar årligen någon miljon människor globalt. Vilken är orsaken till att man med våld försöker hålla locket på och förhindra användning av c-vitamin … är svaret helt enkelt ekonomi?

En kommentar till fall #2

Ryggproblemet löstes genom intag av stora doser askorbinsyra d.v.s. ren c-vitamin. Personen rapporterar inte om några problem av detta. Orsaken kan ligga i den kost han åt, vad han drack o.s.v.. Min personliga uppfattning är att det lönar sig att alltid ta c-vitamin tillsammans med en något mindre dos matsoda i vatten. Resultatet blir en bubblande dryck som påminner om mineralvatten och som smakar gott.

Intag av alltför stora mängder ren askorbinsyra utan soda kan ge bl.a. ledproblem som jag uppfattar sannolikt beror på gikt d.v.s. det faller ut urinsyrekristaller på vissa leder och då kristallerna är mycket vassa så är situationen mycket smärtsam. Problemet förekommer inte om c-vitamin tas i formen av neutralt askorbat d.v.s. en blandning av soda och c-vitamin. Ledproblemet försvinner snabbt efter något glas matsoda i vatten vilket leder till att urinsyrekristallerna går i lösning till följd av att ph-värdet i kroppen sjunker något. Notera att man inte skall gå till överdrifter med matsoda eftersom matsmältningen kröver en sur omgivning … matsoda påverkar matsmältningen på ett icke önskvärt sätt. Blandningen c-vitamin och matsoda blir neutral och ger inga problem.

 

Varför vill jag inte ha en rödgrön värld?

04/02/2019

Jag var på slutet av 1970-talet mycket positivt inställd till naturskydd och allmänt gröna idéer. Jag har också varit mycket positivt inställd till globalismen men jag uppfattar att det politiska tåget med åren har spårat ur.

Med åren har jag tagit allt mera avstånd från det rödgröna tänkandet som på slutändan verkar se mänskligheten som sin fiende. Hur många gånger har vi inte hört globala kändisar (prins Philip) utbrista”…Om jag reinkarneras skulle jag vilja återkomma som ett dödligt virus för att på detta sätt kunna göra något för att lösa överbefolkningen.” Notera att han talar om levande män, kvinnor och barn som han gärna skulle se duka under i någon lämplig dödlig sjukdom.

Ovanstående är beklagligtvis inte ett vansinnigt uttalande som har tagits ur sitt sammanhang utan en gemensam mörk ström som verkar gå genom elitens tänkande sedan början av 1900-talet. Samma tänkesätt tog sig tidigare uttryck i eugenik d.v.s. rashygien som på slutändan dödade miljoner människor. Jag tycker mig se samma tänkande d.v.s. vanligt folk och speciellt fattiga uppfattas inte ha något värde och man ser elimination av värdelösa grupper som något önskvärt. En elit bestående av en grupp vänstervridna miljardärer använder den tidigare vänstern och den gröna rörelsen som sina nyttiga idioter. Är t.ex. den svenska socialdemokratins tillbakagång en följd av att man inte längre ägnar de svaga i samhället någon tanke till följd av att de styrande politikerna ofta idag saknar egen erfarenhet av hederligt arbete?

Maurice Strong (Kanadensisk miljardär i olja) var motorn bakom grundandet av IPCC (FN:s  organisation för att studera klimatförändring) där IPCC:s mandat/uppgift definierades så att endast mänsklig påverkan på klimatet skulle studeras. Maurice strong konstaterade:

“Isn’t the only hope for the planet that the
industrialized civilizations collapse?
Isn’t it our responsibility to bring that about?”
– Maurice Strong,
founder of the UN Environment Programme

Översatt ungeför: ”Är inte planetens enda hopp att den industrialiserade civilisationen kollapsar? Är det inte vår plikt att få detta till stånd?

En stilla fråga: Hur många miljarder döda skulle detta åstadkomma? Sett ur detta perspektiv bör man väl uppfatta 1930-talets brunskjortor som visionslösa amatörer.

Vi har redan många gånger kunnat se resultatet av fanatisk ofta extremt socialistisk ideologi. De röda khmererna i Kambodja är antagligen ett exempel som de flesta lite äldre personer kommer väl ihåg.

Röda Khmererna i Kambodja.

Mera bakgrund kring de röda Khmererna.

De röda Khmerernas grundtanke var att göra om samhället till en kommunistisk utopi. Modellen togs från ett antal små självförsörjande folkgrupper. Ett av målen var också att eliminera den fördärvliga religionen (Buddism). Resultatet var över två miljoner döda.

De Röda Khmerernas framfart kan mycket väl jämföras med Stalins Sovjetunionen och Maos stora språng framåt … antalet döda från dessa experiment är betydligt större än Khmerernas men satt i relation till totalbefolkningen torde nog Khmerernas vansinnesstyre vara i en klass för sig.

Samma tänkande hittar vi på många håll:

”Utrotandet av Homo Sapiens (människan) skulle betyda överlevnad för miljoner, om inte miljarder, på jorden levande arter. Att fasa ut den mänskliga rasen  löser alla problem på jorden – sociala- och miljöproblem.”

Ingrid Newkirk grundare av PETA (Ethical treatment of Animals). Här har vi igen en person som utan att blinka framför en tanke på att eliminera över sju miljarder människor …

Vi kan se hur den gröna socialismen har flyttat fokus från att välja en specifik oskyddad grupp människor som fiende (Judar på 1930-talet) till en abstrakt fiende i form av hela mänskligheten.

Romklubben är en neomalthusiansk sammanslutning av personer från samhällets toppskikt. Malthus var en brittisk präst som lade märke till att befolkningen ökade exponentiellt medan matproduktionen ökade linjärt. Om man extrapolerar situationen in i framtiden och antar att inga förändringar sker så måste det inträffa en hungerkatastrof förr eller senare. Grundantagandet var, som vi idag kan se med facit på hand, fel. Vi ser idag att befolkningen i västvärlden skulle minska utan invandring. Vi kan inte extrapolera en tidsmässigt lokal trend tiotals eller hundratals år in i framtiden.

Romklubben grundades av italienaren Aurelio Peccei (miljonär med nära kontakter till Fiat). Romklubben (medlemmar bl.a. drottning Beatrix från Holland, Michail Gorbachev m.fl.) uppfattar att mänskligheten behöver en gemensam ”motivation”, en gemensam ”fiende” för att kunna enas om en världsregering som skulle kontrolleras av världens miljardärelit.

Jag uppfattar att det finns två grundläggande problem i elitens tänkande. Målet, en världsregering, är sannolikt OK med tanke på att det faktiskt finns problem som kräver globala lösningar. En förutsättning för en fungerande världsregering är dock att man gör förarbetet korrekt:

  • Vilka är de mekanismer som förhindrar att den världsregering man arbetar för blir en världsdiktatur?
  • Vilka är de institutioner som skall förhindra maktkoncentration på ett fåtal händer? Hur tillsätts personer i dessa institutioner?
  • Hur skall den styrande ”världsregeringen” väljas på ett rättvist och för jordens befolkning godtagbart sätt?
  • Hur skall den styrande eliten förhindras att köpa en majoritet av världsregeringens medlemmar … något man tydligen väldigt effektivt gör idag på alla nivåer.
  • Vilka är de frågor som måste lösas globalt?
  • Vilka är de frågor som måste lösas lokalt och hur skall man säkerställa att lokalsamhället inte körs över av globalt beslutsfattande.

Innan ovanstående frågor har diskuterats och accepterats av jordens befolkning är det för tidigt att skapa en världsregering.

Romklubben har kontakter till bl.a. Bilderberggruppen till vilken en stor grupp svenska och finska politiker kallats. Mötena är slutna och politiker som förväntas uppnå en synlig position i ett land kallas till möte där personen bl.a. får information om hur eliten vill att samhället skall utvecklas. Skall jag som vanlig medborgare uppfatta detta som normal politik eller är det fråga om landsförräderi?

Lars Bern har utvecklat diskussionen om (sannolikt) köpta politiker i en video som är väl värd att titta på:

 

 

Enkel temperaturlogger

08/01/2019

Jag gjorde för en tid sedan en första preliminär mätning av UHI (Urban Heat Island) d.v.s. värmenedsmutsning av tätorter. Det är självklart att meteorologiska mätstationer som ligger nära eller i tät bebyggelse bör mäta högre temperaturer än stationer som ligger ostörda på landsbygden. De lärda tvistar idag om hur stor inverkan från UHI har på globala uppskattningar av temperaturen och uppskattningarna varierar från i princip ingen alls till några tiondels grader.

Temperaturloggerns upplösning d.v.s. de minsta temperaturskillnaderna den kan detektera är 0.1 grader C.  Sensorns precision d.v.s. felet i förhållande till en välkalibrerad temperaturgivare ligger antagligen på ca. +/- 0.5 grader C.

Jag har ingen aning om hur sensorn driver med tiden och inte heller hur linjär den i verkligheten är (om jag exempelvis vet att sensorn visar rätt vi 20 grader C, hur stort är felet vid +40?). Min gissning är dock att de relativa felen vid temperatursving på några grader är mycket små d.v.s. i storleksordningen +/- 0.1 grad C.

imgp5759

Fig. 1  Den första loggerprototypen. Det 3D-utskrivna skalet är misslyckat men bättre än ingenting. Följande version kommer ur ”ugnen” efter fyra timmar då detta skrivs. Bilden visar temperaturmätning i mitt arbetsrum kväll-natt. temperaturtoppen på nästan en grad är förorsakad av min kroppsvärme.

arbetsrum20190107

Fig. 2  Mätning av temperatur i mitt arbetsrum natten mellan den 7 och 8.1.2019. Rummet är i andra våningen /därav rätt hög temperatur) och det värms endast av datorer, skrivare etc. Det är intressant att notera hur temperaturen stiger med nästan en grad då jag sitter i rummet. En människa torde producera ungefär 200W värme vilket jag uppfattar att man kan se i mätningen. Andningsluften innehåller rätt mycket fukt vilket kan ses i den röda kurvan som är relativ luftfuktighet. Grafen skapades genom att läsa in mätvärdena i LibreOffice Calc i CSV (Comma Separated Values) format. Inläsningen krävde ingen editering av datafilen.

temp_logger_base

Fig. 3  En virtuell bild av stommen till version #2 av den nya lådan till loggern i programmet Repetier-host som jag använder för utskrift. Lådan är konstruerad i programmet openscad. Processorn och skärmen är skyddade men enkelt åtkomliga. I den första versionen kom kretskortet lite för nära lådans inre vägg vilket har åtgärdats här. Likaså modifierade jag öppningarna till USB-kontakten, SD-kortet och anslutningen för signalsladden till sensorn.  I nedre hörnet finns fack för SD-kortet och Bluetooth givaren HC-05. Nära det övre hörnet finns hjälpväggar som fungerar som kraftavlastare för sensorns sladd. Normalt brukar jag behöva tre iterationer för att designen skall bli ungefär vad jag vill ha.

tloggerboxutskrift

Fig. 4  Utskrift av den nya lådan från föregående bild. 3D-skrivaren är en Geeetech I3 kopia på motsvarande Prusa I3 skrivare. Skrivaren är byggd från en byggsats och den fungerar bra. Det krävdes dock en hel del tid, kanske två veckor,  att få allt korrekt injusterat både mekaniskt och mjukvarumässigt. Fördelen med en byggsats är dock att jag inte har några som helst hämningar att fixa eventuella problem eller göra uppgraderingar.  Det här är den bästa leksak jag har gett mig på många år.

imgp5761

Fig. 5  De i temperaturloggern ingående delarna. Från vänster Arduino Mega 2560 (blå). Därefter SD-kortadapter(ljusgrön). Bluetooth adapter HC-05 (vit) och bildskärmen sedd bakifrån (röd).  I den 3D-printade lådans skruvfästen smälts mässingsgängor vilket på sikt är mycket pålitligare än att skruva direkt i plast.

En Arduino Mega som temperaturlogger

En temperaturlogger kan byggas billigt från följande komponenter:

  • Processor Arduino Mega 2560 (ca. $10 ebay)
  • Display 480×320 pixlar innehåller ofta SD-korthållare ($5-$10 ebay). Kontrollera att displayen är kompatibel med en Arduino Mega och att den inte är gjord för en Arduino Uno (SD-kortet kan vara svårt att få att fungera om kortet är för en UNO). Det lönars ig inte att använda en Arduino Uno som logger om bildskärm används … minnet räcker inte till.
  • Bluetooth adapter HC-05 ($5 på ebay)
  • Någon typ av låda för att skydda loggern jag designade en egen låda och skrev ut den med 3D-skrivare.
  • Temperatur/fuktighetsgivare DHT22 ($3 på ebay). Det finns kombinationsgivare som också mäter lufttryck. Jag byter eventuellt senare ut DHT22 givaren mot en givare som mäter temperatur, luftfuktighet och lufttryck.
  • Ett minneskort t.ex. 8 GByte (det minsta man hittar i en normal butik)
  • Två stycken 1 kohms motstånd

Utöver ovanstående behövs lödkolv, gärna en universalvoltmätare, tröd, lödtenn o.s.v. normala hobbytillbehör för elektronikhobby.

Egenskaper hos den färdiga loggern

Loggern mäter och lagrar temperatur och luftfuktighet på ett SD minneskort. Mätta data plottas i grafisk form till bildskärmen. Mätintervallat kan ställas från ca. 1s till timmar mellan mätningarna. Bildskärmen kan skalas enligt behov d.v.s. det minsta och det största värdet p skärmen kan ställas via kommandon.

Jag kommer att lägga till funktionalitet i loggern senare. Det är enkelt att lägga till mätning av andra parametrar om det behövs. Jag har för närvarande endast en temperatursensor. Tanken är att lägga till en annan sensor så att jag kan mäta utetemperaturen nära bilens tak och ca. 10 cm högre upp. Det bör vara möjligt att få en uppfattning om hur mycket värmen i bilen stör mätningarna genom att placera två termometrar på olika höjd i luftflödet.

Kontroll/styrning av loggern

Loggern skriver ut mätningar till processorns USB serieport samt till Bluetooth modulen HC-05. Via båda dessa kanaler kan man ge kommandon åt loggern.

Bäst kontrollerar man loggern via t.ex. en mobiltelefon eller en lämplig läsplatta med bluetooth.  En lämplig App för kontroll är appen ”Bluetooth Terminal” som man hittar på Google Play. Appen är gratis (det finns säkert många andra som också fungerar). Då man kopplar på strömmen till loggern och då Bluetooth är aktiv i telefonen så kommer det att dyka upp en enhet HC-05. Om det i omgivningen finns flera HC-05 enheter så känner man igen dem på deras unika id (hexadecimal sträng av bokstäver/siffror). Då anslutningen har lyckats så kan man testa förbindelsen med kommandot ”help” som visar vilka kommandon systemet känner.

Följande kommandon finns för närvarande (kommandot ”help” ger en lista över kommandon):

COMMANDS:
help      --> This help.
start     --> Start logging
stop      --> Stop logging
sdstart   --> Re-initialize SD
sdstop    --> SD write stopped
tlog      --> Print tlog.txt
tdata     --> Print tdata.txt
ls        --> List SD files
ctlog     --> Erase tlog.txt
ctdata    --> Erase tdata.txt
!         --> Comment to tlog.txt.
logint    --> Logging interval secs.
ymin      --> Set plot ymin
ymax      --> Set plot ymax
ytic      --> Set plot ytic
replot    --> Clear screen and replot

Innan man börjar logga lönar det sig att ställa in skärmen:

ymin

Säller in y-axelns minsta värde. Om vi t.ex. vet att temperaturen ute ligger på ca. +5 och vi kommer att göra en körning som kräver några timmar så kan vi sannolikt ställa in skärmen på t.ex. 0 grader C. Commandot är då ”ymin 0” utan citationsteckn.

ymax

På motsvarande sätt ställer vi in det största värdet som ryms påskärmen t.ex. 15 grader C. Kommandor är ”ymax 15”.

logint

Kommandot ställer in intervallet mellan mätningar uttryckt i sekunder. Om vi t.ex. vill logga en gång per minut så ger vi kommandot ”logint 60”.  Intervallet är inte helt exakt. Den löpande tiden d.v.s. tidpunkten för mätningen i sekunder sedan start är relativt noggrann.

replot

Kommandot ”replot” raderar skärmen och ritar ut koordinatsystemet på nytt. Räknaren som håller reda på mätningens ordningsnummer sätts till ett (1).

start

Starta loggningen med de parametrar systemet för närvarande känner (ymin, ymax och logintervall).

stop

Stoppa loggning.  Loggning kan startas på nytt med ”start”.

sdstart

SD minneskortet initialiseras t.ex. om man har tagit ur kortet och kopierat innehållet till en dator ellr om minneskortet har bytts. Samma initialisering görs då loggern startas d.v.s. det är inte nödvändigt att ge kommandot ”sdstart” då loggern startas.

sdstop

Stoppar skrivning till SD minneskortet. Det är säkrast att ge kommandor ”sdstop” innan man tar ur SD-kortet eller innan man stänger av strömmen till loggern. Om man råkar rycka ur kortet precis då loggern skriver data till minnet så kan SD minnet förstöras. På motsvarande sätt kan kortet förstöras om man stänger av strömmen medan loggern skriver till kortet.  Risken för skador på minneskortet är naturligtvis störst om loggningsintervallet är kort. Användning av ”sdstop” förhindrar skador på SD-kortet eftersom skrivning till kortet stoppas.

tlog

Lista (skriv ut) hela loggfilen. Man kan skriva kommentarer till loggfilen genom att börja en kommentar med kommandot ”!”. Den maximala längden på en rad är satt till 50 tecken.

Exempel:

! Sommarö, start

Strängen lagras som sådan i filen tlog.txt men den förses med en tidsstämpel som motsvarar tiden för mätningarna. Man kan alltså senare direkt relatera kommentaren till specifika mätningar.

tdata

Skriv ut alla mätdata i mätfilen till både USB serieporten och till Bluetooth (HC-05). Ett sätt att överföra data till en annan apparat är att lista mätdata till serieterminalen och sedan på den kontrollerande enheten kopiera data från terminalen till en fil. Användning av tdata gör att loggningen inte behöver avbrytas och man behöver inte ta ut minneskortet.

ctlog

Radera loggfilen. Allt innehåll i loggfilen försvinner.

ctdata

Radera innehållet i datafilen. Allt innehåll i datafilen försvinner.

Koppling av termometer/luftfuktighetsmätare till loggern

Sensorns signalstift kopplas till Arduino Mega A15.

Sensorns strömmatning VCC koplas till 5V bredvid Arduinons stift 22.

Sensorns jord kopplas till Arduinons jord bredvid Arduinons stift 52.

Koppling av Bluetooth HC-05

Bluetooth VCC går till 5V på Arduino Mega (bredvid VCC för temperatursensorn). Till samma stift kopplas också VCC för SD-kortet.

Bluetooth jord GND kopplas till GND på Arduino (nära A15).

Bluetooth TXD kopplas till A13.

Bluetooth RXD kopplas via spänningsdelare t.ex. så att signalen från Arduino leds till jord via två 1 kohms motstånd kopplade i serie. Signalen till Bluetooth modulen tas ut mellan motstånden. Problemet är att HC-05 RXD är gjord för 3.3V spänningsnivå medan Arduinon använder 5V nivåer. HC-05 kan fungera en tid utan spänniungsdelare men den blir inte långlivad om den kopplas direkt.

Koppling av SD-kort

SD-korthållaren bör vara av en som har inbyggd spänningsregulator och 5V tålig. Orsaken är att SD minnet är konstruerat för endast 3.3V. Ansluter man ett oskyddat SD-kort till ett 5V system så kommer minnet att förstöras snabbt (jfr. HC-05 problemet).

SD 5V kollas till Arduino 5V (kombinerat med HC-05).

SD jord (GND) kopplas till Arduino GND (kombinerat med HC-05),

SD MOSI kopplas till Arduino Mega 2560 ICSP pin 1 (MISO)

SD MOSI kopplas till Arduino Mega 2560 ICSP pin 4 (MOSI)

SD SCK kopplas till Arduino Mega 2560 ICSP pin 3 (SCK)

SD CS kopplas till Arduino Mega 2560 dig. io pin 48

LCD skärmen

LCD skärmen är en billig kinesisk skärm designad för en Arduino UNO. Skärmen har inbyggd SD-kortläsare men problemet är att SPI gränssnittets signaler i en Arduino mega ligger påannan plats (ICSP konnektorn). Jag uppfattade det inte som mödan värt att tjuvkoppla mig runt problemet så jag använder en separat SD-kortläsare.

Problemet med många billiga kinesiska skärmar är att de är totalt ”namnlösa” och det finns ofta ingen information om vilken drivkrets de använder. Drivkretsens typ avgör vilket bibliotek jag måste använda på Arduinon för att skriva till skärmen. Vill jag has en skärm som är enkel att använda för t.ex. mätändamål så vill jag inte ha en skärm som sitter som en skäld ovanpå Arduinon och samtidigt förhindrar åmst till arduinons in/ut kontakter.

Skärmen jag har använt i det här projektet använder UTFT APIN f skärmaccess. Många kinesioska skärmar använder kontrollkretsen ILI9xxx för vilken man oftast hittar drivrutiner på nätet.

Notera att skärmen inte är nödvändig för funktionen.

Om ingen skärm finns kan programmet fortfarande köras genom att kommentera bort

#define HAVESCREEN

genom att skriva // framför definitionen d.v.s:

//#define HAVESCREEN

Programmet använder då inte alls skärmen men kontroll över programmet via Bluetooth och Arduino IDE fungerar fortfarande.

Programmet i Arduino

Programmer är skrivet i Arduinos C/C++ som är standardspråket om man använder Arduino IDE. Programmet är skrivet i en form som är typisk för en mikrokontroller där det ofta helt saknas ett underliggande operativsystem. Programmet sköter alltså själv alla funktioner och det är programmerarens sak att se till att programmet aldrig hamnar i en återvändsgränd och stoppar. Programmet är i princip en oändlig slinga som upprepas på nytt och på nytt. En cykel körs på ungefär 1/10 sekund. Vid varje varv genom programslingan kontrollerar programmet om det är tid att göra en mätning, kontrollerar om det finns något nytt kommando som borde utföras.

Om det är tid att göra en mätning så mäts temperatur och luftfuktighet och mätningens nummer, tiden sedan programstart, temperatur och luftfuktighet loggas till SD-minne. Temperaturen skrivs också ut på skärmen.

Om det finns ett kommando så utförs kommandot varefter programmet väntar på att följande varv genom slingan skall starta. Långa kommandon t.ex. en utskrift av en lång datafil kan ge tidsfel d.v.s. avståndet mellan två mätningar behöver inte vara helt exakt.

Notera att indenteringarna iprogrammet har förlorats vid inklistringen  i bloggen.

Jag kommer senare att lägga ut programmet på Github som fri programvara. Tillåtelse att använda programmet fritt ges här.

// Temperature_logger
// (c) 2019 Lars Silén
// Version 1.0
//
// Runs on an Arduino Mega 2560
//
// Using a 480×320 TFT diplay will hide the ICSP connector which caries
// the HW SPI signals. The are two options going around this problem.
// The first option is th solder the signals to the ICSP allowing us to use
// the ICSP connector with the display mounted (this option is selected here).
// The other option is to use a SW SPI library driving the SD memory card.
// This option is not selected.
//
// Any free text comin in over BT is stored including clock stamp.
// This allows simple input of location.
//
#include <Arduino.h>
#include <dhtnew.h>
#include <SPI.h>
#include <SD.h> // Support library for SD memory
#include <SoftwareSerial.h>

#define HAVESCREEN

#ifdef HAVESCREEN
//################################################
// GLUE class that implements the UTFT API
// replace UTFT include and constructor statements
// remove UTFT font declaration e.g. SmallFont
//################################################

#include <UTFTGLUE.h> //use GLUE class and constructor
UTFTGLUE myGLCD(0,A2,A1,A3,A4,A0); //all dummy args

// Declare which fonts we will be using
//extern uint8_t SmallFont[]; //GLUE defines as GFXFont ref

#define ORG_X 10
#define ORG_Y 10
#define MAX_X 470
#define MAX_Y 300

#define SCALE_MINY -10.0
#define SCALE_MAXY 30.0
#define SCALE_TICY 2.5
#define CIRCLE 0
#define CIRCLE_SIZ 2
#define SQUARE 1
#define TRIANGLE 2
#define LINES 1
float miny = SCALE_MINY;
float maxy = SCALE_MAXY;
float ytic = SCALE_TICY;

#endif

#define SDavailable // We have access to a sd memory
#define REPORTINTERVAL 60*10 // For testing reporting is done ar one minute interval.
int reportinterval=REPORTINTERVAL;

// ****************************************************
// Thermo and humidity sensor
// ****************************************************

#define connectedTSens1 true
#define connectedTSens2 false

// Looks like digital IO 22-53 don’t work properly.
// Use PWM pins or A-series pins.
#define DHT22Sens1 A15
#define DHT22Sens2 A12

DHTNEW mySensor1(DHT22Sens1);
#ifdef DHT22Sens2
DHTNEW mySensor2(DHT22Sens2);
#endif

// ****************************************************
// SD-memory support
// ****************************************************
// MISO, MOSI and SCLK in ICSP header.
// CD on pin 53.

Sd2Card card;
SdVolume volume;
SdFile root;
int SDstop = false;

int measured = false;
float Temperature = -999.0;
float Humidity = -999.0;
unsigned long timeSecs = 0; // Updated at 1s intervals using interrupts this is the main clock
unsigned long timeSinceStart=0; // Time in seconds since start
unsigned long stepper_rotate=0; // How often should we rotate the tower by one movement step (one turn of the motor).

int reportCnt = 0;
boolean stringComplete = false;
String inputString = ””; // a String to hold incoming sewrial needs initialization in setup().
String sysString = ””; // Handles writing/reading data
SoftwareSerial BTSerial(A13, A14); // RX, TX

unsigned long t;
int counter=0;
int shortcnt=REPORTINTERVAL;
int isRunning = false;
unsigned long tOffs;

void setup() {
// Serial interface towards supervising computer at 9600 baud
Serial.begin(9600);
pinMode(A14,OUTPUT);
BTSerial.begin(9600);

// Set up the temperature/humidity sensor type DHT2x (AOSONG AM230x)
//pinMode(50,INPUT);
if(connectedTSens1){
mySensor1.read();
}
#ifdef DHT22Sens2
if(connectedTSens2){
mySensor2.read();
}
#endif
Serial.println(”Started the Temperature/humidity sensor”);
BTSerial.println(”Started the Temperature/humidity sensor”);

// Start the system
inputString.reserve(50);
sysString.reserve(50);

// ***********************************************
// Setup SD-memory
// ***********************************************
#define SDCS 48
//pinMode(SDCS,OUTPUT);
if (!card.init(SPI_HALF_SPEED, SDCS)) {
Serial.println(”initialization failed. Things to check:”);
Serial.println(”* is a card inserted?”);
Serial.println(”* is your wiring correct?”);
Serial.println(”* did you change the chipSelect pin to match your shield or module?”);

BTSerial.println(”initialization failed. Things to check:”);
BTSerial.println(”* is a card inserted?”);
BTSerial.println(”* is your wiring correct?”);
BTSerial.println(”* did you change the chipSelect pin to match your shield or module?”);
return;
} else {
Serial.println(”Wiring is correct and a card is present.”);
BTSerial.println(”Wiring is correct and a card is present.”);
}
SD.begin(SDCS);
if (!volume.init(card)) {
Serial.println(”Could not find FAT16/FAT32 partition.\nMake sure you’ve formatted the card”);
BTSerial.println(”Could not find FAT16/FAT32 partition.\nMake sure you’ve formatted the card”);
return;
}
if(SDstop==true){
Serial.println(”SD stopped use SDstart”);
BTSerial.println(”SD stopped use SDstart”);
}

#ifdef HAVESCREEN
// ***********************************
// Setup the LCD
// ***********************************
Serial.println(”Trying to init LCD”);
BTSerial.println(”Trying to init LCD”);
myGLCD.InitLCD();
myGLCD.setFont(SmallFont);
#endif
}

float get_temperature(int sensorNo){
switch(sensorNo){
case 1: if(connectedTSens1){
Serial.println(”mySensor1.temperature”);
BTSerial.println(”mySensor1.temperature”);
return mySensor1.temperature;
} else {
return -999.0;
}
break;
case 2: if(connectedTSens2){
Serial.println(”mySensor2.temperature”);
return mySensor2.temperature;
} else {
Serial.print(”Not connected connectedTSens2=”);Serial.println(connectedTSens2);
return -999.0;
}
break;
}
Serial.println(”Fell through no such sensor number”);
BTSerial.println(”Fell through no such sensor number”);
return -999.0;
}

unsigned long get_time_since_start(){
// Get time in seconds since start
return timeSinceStart;
}

void ck_serial(){
// ***********************************
// Handle incoming serial data
// ***********************************
// CheclUSB serial typically Arduino Serial Monitor
while (Serial.available()>0) {
// get the new byte:
char inChar = (char)Serial.read();
inputString += inChar;
// if the incoming character is a newline the command is complete
// set a flag so the main loop can
// do something about it:
if (inChar == ‘\n’) {
stringComplete = true;
//Serial.println(”Got CR”);
}
}
// Check Bluetooth connection to phone/pad
while (BTSerial.available()>0) {
// get the new byte:
char inChar = (char)BTSerial.read();
inputString += inChar;
// if the incoming character is a newline the command is come,
// set a flag so the main loop can
// do something about it:
if (inChar == ‘\n’) {
stringComplete = true;
//Serial.println(”Got CR”);
}
}
serial_cmd();
}

void writeToLog(String ipStr){
if(SDstop==true) return;

File wrf=SD.open(”tlog.txt”,FILE_WRITE);
wrf.print(counter);
wrf.print(”,”);
wrf.println(ipStr);
wrf.close();
}

void serial_cmd(){
int n=0;
float h;
float energy=0;
float price=0;
// Some very basic commands
if(stringComplete==true){
// Ensure that case doesn’t matter when entering commands.
inputString.toLowerCase();
if(inputString.startsWith(String(”#”))){
// Handle comments
// Allows us to use scripts on the PC to set parameters on the controller.
Serial.print(”# ”);
Serial.println(”inputString”);
BTSerial.print(”# ”);
BTSerial.println(”inputString”);
stringComplete=false;
return;
}
// Restart use of the SD memory card after a SD stop.
if(inputString.startsWith(String(”sdstart”))){
Serial.print(”# command=sdstart ”);
BTSerial.print(”# command=sdstart ”);
// Re-initialize the card. The card may have been replaced.
if (!card.init(SPI_HALF_SPEED, SDCS)) {
Serial.println(”initialization failed. Things to check:”);
Serial.println(”* is a card inserted?”);
Serial.println(”* is your wiring correct?”);
Serial.println(”* did you change the chipSelect pin to match your shield or module?”);
BTSerial.println(”initialization failed. Things to check:”);
BTSerial.println(”* is a card inserted?”);
BTSerial.println(”* is your wiring correct?”);
BTSerial.println(”* did you change the chipSelect pin to match your shield or module?”);
inputString=””;
return;
} else {
Serial.println(”Wiring is correct and a card is present.”);
BTSerial.println(”Wiring is correct and a card is present.”);
}
SD.begin(SDCS);
if (!volume.init(card)) {
Serial.println(”Could not find FAT16/FAT32 partition.\nMake sure you’ve formatted the card”);
BTSerial.println(”Could not find FAT16/FAT32 partition.\nMake sure you’ve formatted the card”);
return;
}
SDstop = false;
inputString=””;
stringComplete=false;
return;
}
// Secure removal of the SD memory card.
if(inputString.startsWith(String(”sdstop”))){
Serial.print(”# command=sdstop”);
BTSerial.print(”# command=sdstart ”);
SDstop=true;
inputString=””;
stringComplete=false;
return;
}
// Start logging
if(inputString.startsWith(String(”start”))){
Serial.println(”# command=start”);
BTSerial.println(”# command=start”);
isRunning=true;
tOffs=millis()/1000;
stringComplete=false;
inputString=””;
return;
}
// Stop logging
if(inputString.startsWith(String(”stop”))){
Serial.println(”# command=stop”);
BTSerial.println(”# command=stop”);
isRunning=false;
stringComplete=false;
inputString=””;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”ymin”))){
Serial.print(”# command=ymin value=”);
BTSerial.print(”# command=ymin value=”);
#ifdef HAVESCREEN
miny=inputString.substring(4).toFloat();
Serial.println(miny);
BTSerial.println(miny);
#else
Serial.println(”Error: No screen defined”);
BTSerial.println(”Error: No screen defined”);
#endif
stringComplete=false;
inputString=””;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”ymax”))){
Serial.print(”# command=ymax value=”);
BTSerial.print(”# command=ymax value=”);
#ifdef HAVESCREEN
maxy=inputString.substring(4).toFloat();
Serial.println(maxy);
BTSerial.println(maxy);
#else
Serial.println(”Error: No screen defined”);
BTSerial.println(”Error: No screen defined”);
#endif
stringComplete=false;
inputString=””;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”ytic”))){
Serial.print(”# command=ytic value=”);
BTSerial.print(”# command=ytic value=”);
#ifdef HAVESCREEN
ytic=inputString.substring(4).toFloat();
Serial.println(ytic);
BTSerial.println(ytic);
#else
Serial.println(”Error: No screen defined”);
BTSerial.println(”Error: No screen defined”);
#endif
stringComplete=false;
inputString=””;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”logint”))){
Serial.print(”# command=logint value=”);
BTSerial.print(”# command=logint value=”);
reportinterval=inputString.substring(6).toInt();
Serial.println(reportinterval);
BTSerial.println(reportinterval);
reportinterval=10*reportinterval;
stringComplete=false;
inputString=””;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”replot”))){
Serial.println(”# command=replot”);
BTSerial.println(”# command=replot”);
#ifdef HAVESCREEN
setup_graph_screen();
#else
Serial.println(”Error: No screen defined”);
BTSerial.println(”Error: No screen defined”);
#endif
counter=1;
stringComplete=false;
inputString=””;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”tlog”))){
Serial.println(”# command=tlog”);
BTSerial.println(”# command=tlog”);
#ifdef SDavailable
dumpTLog();
#else
Serial.println(”SD card not available”);
BTSerial.println(”SD card not available”);
#endif
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”tdata”))){
Serial.println(”# command=tdata”);
BTSerial.println(”# command=tdata”);
#ifdef SDavailable
dumpTData();
#else
Serial.println(”SD card not available”);
BTSerial.println(”SD card not available”);
//BTSerial.println(”SD card not available”);
#endif
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”ls”))){
Serial.print(”# command=ls: ”);
BTSerial.print(”# command=ls: ”);
File root = SD.open(”/”);
printDirectory(root,0);
root.close();
//root.openRoot(volume);
// list all files in the card with date and size
//root.ls(LS_R | LS_DATE | LS_SIZE);
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”ctlog”))){
Serial.print(”# command=ctlog”);
BTSerial.print(”# command=ctlog”);
clearTLog();
Serial.println(”tlog.txt cleared (erased)”);
BTSerial.println(”tlog.txt cleared (erased)”);
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”!”))){
Serial.print(”# command=”);
Serial.println(inputString);
BTSerial.print(”# command=”);
BTSerial.println(inputString);
#ifndef SDavailable
return;
#endif
t = millis()/1000;

File wrf=SD.open(”tlog.txt”,FILE_WRITE);
wrf.print(counter);wrf.print(”,”);
wrf.print(t);wrf.print(”, ”);
wrf.println(inputString);
wrf.close();
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”ctlog”))){
Serial.print(”# command=ctlog”);
BTSerial.println(”# command=ctlog”);
clearTLog();
Serial.println(”tlog.txt file erased”);
BTSerial.println(”tlog.txt file erased”);
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”ctdata”))){
Serial.println(”# command=ctdata”);
clearTData();
Serial.println(”tdata.txt file erased”);
BTSerial.println(”tdata.txt file erased”);
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
if(inputString.startsWith(String(”help”))){
Serial.println(””);
Serial.println(”COMMANDS:”);
Serial.println(”help –> This help.”);
Serial.println(”start –> Start logging”);
Serial.println(”stop –> Stop logging”);
Serial.println(”sdstart –> Re-initialize SD”);
Serial.println(”sdstop –> SD write stopped”);
Serial.println(”tlog –> Print tlog.txt”);
Serial.println(”tdata –> Print tdata.txt”);
Serial.println(”ls –> List SD files”);
Serial.println(”ctlog –> Erase tlog.txt”);
Serial.println(”ctdata –> Erase tdata.txt”);
Serial.println(”! –> Comment to tlog.txt.”);
Serial.println(”logint –> Logging interval secs.”);
Serial.println(”ymin –> Set plot ymin”);
Serial.println(”ymax –> Set plot ymax”);
Serial.println(”ytic –> Set plot ytic”);
Serial.println(”replot –> Clear screen and replot”);
Serial.println(””);

BTSerial.println(”COMMANDS:”);
BTSerial.println(”help –> This help.”);
BTSerial.println(”start –> Start logging”);
BTSerial.println(”stop –> Stop logging”);
BTSerial.println(”sdstart –> Re-initialize SD”);
BTSerial.println(”sdstop –> SD write stopped”);
BTSerial.println(”tlog –> Print tlog.txt”);
BTSerial.println(”tdata –> Print tdata.txt”);
BTSerial.println(”ls –> List SD files”);
BTSerial.println(”ctlog –> Erase tlog.txt”);
BTSerial.println(”ctdata –> Erase tdata.txt”);
BTSerial.println(”! –> Comment to tlog.txt.”);
BTSerial.println(”logint –> Log interval secs.”);
BTSerial.println(”ymin –> Set plot ymin”);
BTSerial.println(”ymax –> Set plot ymax”);
BTSerial.println(”ytic –> Set plot ytic”);
BTSerial.println(”replot –> Clear screen and replot”);
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
// Any comman that isn’t recognized is assumed to be a comme that is loged
// into the tlog.txt logfile.
Serial.print(”inputString”);
Serial.println(inputString);
writeToLog(inputString);
inputString = ””;
stringComplete=false;
return;
}
return; // Never reached
}

void report_serial(){
// Write as comma separated values for easy import to a spread sheet program

Serial.print(”Time,”); Serial.print(t); Serial.print(”, ”);
BTSerial.print(”Time,”); BTSerial.print((timeSecs/3600.0)); BTSerial.print(”, ”);
if(connectedTSens1){
Serial.print(”Temp1, ”); Serial.print(mySensor1.temperature); Serial.print(”, ”);
Serial.print(”Hum1, ”); Serial.print(mySensor1.humidity); Serial.print(”\n”);
BTSerial.print(”Temp1, ”); Serial.print(mySensor1.temperature); Serial.print(”, ”);
BTSerial.print(”Hum1, ”); Serial.print(mySensor1.humidity); Serial.print(”\n”);
}
//if(connectedTSens2){
// Serial.print(”Temp2, ”); Serial.print(mySensor2.temperature); Serial.print(”, ”);
// Serial.print(”Hum2, ”); Serial.print(mySensor2.humidity); Serial.print(”\n”);
//}
}

// ********************************************
// SD related functions
// ********************************************

void printDirectory(File dir, int numTabs) {
while (true) {

File entry = dir.openNextFile();
if (! entry) {
// no more files
break;
}
for (uint8_t i = 0; i < numTabs; i++) {
// Repaced ‘\t’ with ‘ ‘ to save screen space
Serial.print(‘ ‘);
BTSerial.print(‘ ‘);
}
Serial.print(entry.name());
if (entry.isDirectory()) {
Serial.println(”/”);
BTSerial.println(”/”);
printDirectory(entry, numTabs + 1);
} else {
// files have sizes, directories do not
Serial.print(”\t\t”);
Serial.println(entry.size(), DEC);
BTSerial.print(”\t\t”);
BTSerial.println(entry.size(), DEC);
}
entry.close();
}
}

void dumpTLog(){
// Dump the logfile to the external computer
char c;
#ifndef SDavailable
Serial.println(”Error: No SD memory available”);
BTSerial.println(”Error: No SD memory available”);
return;
#endif
File rdf = SD.open(”tlog.txt”,FILE_READ);
if (rdf){
while (rdf.available()) {
c=rdf.read();
Serial.write(c);
BTSerial.write(c);
}
rdf.close();
} else {
Serial.println(”Error: Could not open tlog.txt”);
BTSerial.println(”Error: Could not open tlog.txt”);
}
}

void clearTLog(){
#ifndef SDavailable
Serial.println(”Error: No SD memory available”);
BTSerial.println(”Error: No SD memory available”);
return;
#endif
SD.remove(”tlog.txt”);
}

void dumpTData(){
// Dump the logfile to the external computer
char c;
#ifndef SDavailable
Serial.println(”Error: No SD memory available”);
BTSerial.println(”Error: No SD memory available”);
return;
#endif
File rdf = SD.open(”tdata.txt”,FILE_READ);
if (rdf){
while (rdf.available()) {
c=rdf.read();
Serial.write(c);
BTSerial.write(c);
}
rdf.close();
} else {
Serial.println(”Error: Could not open usrlog.txt”);
BTSerial.println(”Error: Could not open usrlog.txt”);
}
}

void clearTData(){
#ifndef SDavailable
Serial.println(”Error: No SD memory available”);
BTSerial.println(”Error: No SD memory available”);
return;
#endif
SD.remove(”tdata.txt”);
}

#ifdef HAVESCREEN
int cy(int y){
// Convert y into screen coordinate sy)
int v=0;
v = MAX_Y – y;
if(v<0){
v = ORG_Y;
return v;
} else if(v>MAX_Y){
v= MAX_Y;
return v;
}
return v;
}

int cx(int x){
// Dummy conversion of x-coordinate to screen coordinate
int v=0;
v = x+ORG_X;
if(v<ORG_X){
return ORG_X;
} else if(v>MAX_X){
return MAX_X;
}
return v;
}

void draw_axisX(){
// Draw x-axis
myGLCD.drawLine(cx(0), cy(0), cx(MAX_X), cy(0));
}

void draw_axisY(){
// Draw y-axis
myGLCD.drawLine(cx(0), cy(0), cx(0), cy(MAX_Y-10));
}

int cnvYfloatToInt(float y){
int intY;
//intY = MAX_Y*(y-SCALE_MINY)/(SCALE_MAXY-SCALE_MINY);
intY = MAX_Y*(y-miny)/(maxy-miny);
//Serial.print(”y=”);
//Serial.println(y);
//Serial.print(”Conv intY=”);
//Serial.println(intY);
return intY;
}

void ticX(int dx){
// Starts from x=0
// Draw x-ticks
myGLCD.setBackColor(0, 0, 0);
for (int i=0; i<460; i+=dx){
myGLCD.drawLine(cx(i), cy(0), cx(i), cy(10));
sysString=String(i);
myGLCD.print(sysString, i+5, cy(15));
}
}

void ticY(float dy,int ltype){
float ypos;
int intY;
int i;
//for (int i=0; i<MAX_Y; i+=dy) myGLCD.drawLine(cx(0), cy(i),cx(10), cy(i));
ypos = miny;
while(ypos < maxy){
intY = cnvYfloatToInt(ypos);
myGLCD.drawLine(cx(0), cy(intY),cx(10), cy(intY));
if(ltype==LINES){
myGLCD.setBackColor(0, 0, 0);
for(i=10; i<469; i=i+10){
myGLCD.drawLine(cx(i), cy(intY),cx(i+3), cy(intY));
}
}
sysString=String(ypos);
myGLCD.print(sysString, 15, cy(intY+9));
ypos = ypos + dy;
}
}

void setup_graph_screen(){
myGLCD.clrScr();
myGLCD.setColor(255, 0, 0);
myGLCD.print(”* Temperature logger V1.0 *”, 30, 20);
// Draw a background
myGLCD.setColor(255, 0, 0);
myGLCD.fillRect(0, 0, 479, 13);
myGLCD.setColor(64, 64, 64);
myGLCD.fillRect(0, 306, 479, 319);
myGLCD.setColor(255, 255, 255);
myGLCD.setBackColor(255, 0, 0);
draw_axisX();
ticX(60);
draw_axisY();
ticY(ytic,LINES);
}

void plot_point(int x, float flY, int symb){
int y;
//Serial.print(”Initial float Y=”);
//Serial.println(flY);
y = cnvYfloatToInt(flY);
//Serial.print(”Converted intY=”);
//Serial.println(y);
switch(symb){
case CIRCLE: myGLCD.drawCircle(cx(x), cy(y), CIRCLE_SIZ);
break;
}
}
#endif

void store_data_SD(){
if(SDstop==true) return;
File wrf=SD.open(”tdata.txt”,FILE_WRITE);
wrf.print(t-tOffs);
wrf.print(”,”);
wrf.print(counter);
wrf.print(”, T , ”);
wrf.print(mySensor1.temperature);
wrf.print(”, h , ”);
wrf.println(mySensor1.humidity);
wrf.close();
}

// ********************************************************************************************
// MAIN PROGRAM
// We run, very roughly one loop per second.
// Notice that variables defined within the loop are local to loop() and they
// are initialized when a new loop starts. To preserve data between loops variables have
// to be declared outside the loop().
// ********************************************************************************************

void loop() {
// ******************************************************
// Main loop for actual work
// ******************************************************
ck_serial();

if (counter==0){
#ifdef HAVESCREEN
setup_graph_screen();
#endif
counter=1;
}
shortcnt–;
if((shortcnt<=0) & isRunning==true){
mySensor1.read(); // Read Temperature and Humidity sensor #1
t = millis()/1000; // Seconds since start
Serial.print(t-tOffs);
Serial.print(” , ”);
Serial.print(counter);
Serial.print(” , T , ”);
Serial.print(mySensor1.temperature);
Serial.print(” ,h, ”);
Serial.println(mySensor1.humidity);
BTSerial.print(t-tOffs);
BTSerial.print(”,”);
BTSerial.print(counter);
BTSerial.print(” , T , ”);
BTSerial.print(mySensor1.temperature);
BTSerial.print(” , h , ”);
BTSerial.println(mySensor1.humidity);
shortcnt = reportinterval;
#ifdef HAVESCREEN
plot_point(counter,mySensor1.temperature,CIRCLE);
#endif
store_data_SD();
counter++;
}

delay(100);
}

NGO eller hur staten betalar för åsikter

18/12/2018

I George Orwells bok 1984 lär vi oss att vi skall tolka det politiska fikonspråket precis tvärtom mot vad man egentligen säger. Språket förvrängs kontinuerligt, avsiktligt, för att grumla till debatt kring känsliga frågor ”… vi avser ju inte det du säger.”

Politiska lögner kan idag eventuellt lättare avslöjas än tidigare eftersom det finns informationskanaler som inte kontrolleras av makthavarna. Att man inte kan lita på officiell information är ett välkänt faktum. T.ex. Bismark konstaterade ”tro inte på någonting innan det officiellt har förnekats.”

Vi kan testa hur vi skall utnyttja ovanstående:

Vi kan på nationell nivå och på internationell nivå se vilken roll en mängd NGO:s (Non Governmental Organisations, icke statliga organisationer). Via media serveras vi bilden att dessa NGOn representarer den vanliga medelsvensson. Om vi använder Bismarks eller 1984 läsning så torde resultatet bli:

Bismarks läsning:

Namnet ”Non Governmental Organisation” börjar med nekningsordet ”Non” d.v.s. ”icke”. Hur finansieras dessa icke statliga stororganisationer?

Svar #1:  Via statliga pengar som samtidigt styr vilka åsikter organisationen har. Personer med fel åsikt fryses ut (se video nedan).  NGO:n fungerar alltså som statliga strategiers gummistämpel d.v.s. man kan peka på stöd från befolkningens sida eftersom det är fråga om en NGO.

Svar #2: Vissa NGO:n finansieras av superrika oligarkkretsar för att driva specifika frågor utan att beställarens namn syns. Ett exempel på detta är George Soros stöd till mängder av NGO:n.  Då man konstaterar att pengarna ges för ett gott ändamål utan krav på specifika genkänster kan man antagligen applicera Bismarks tänkande på detta.

En intressant sidofråga som kan vara relevant är varifrån Orwells boks namn ”1984” har tagits. George Orwell själv tvekade mellan The Last Man in Europe och 1984. Följande fråga blir naturligtvis varifrån årtalet 1984 kommer? Det har framförts idén att titeln 1984 skulle ha skapats utgående från att 1984 skulle vara hundraårsdagen för grundandet av The Fabian Society i Storbrittannien.

Några länkar:

The Fabian Society

Notera hur man syntetiserar  socialism + kapitalistm –> Den tredje vägen.

Var hittar vi den tredje vägen? Den Italienska fascismen.

År 1954 grundades Bilderberg gruppen som har nära kopplingar till Fabianisterna. I Bilderbergmötena, som är slutna tillställningar utan yttre insyn, har mängder av finska politiker deltagit. Kan vi lita på att dessa politiker har landets  bästa som mål?

Notera hur ledande politiker ur båda grupperna representerar världens absoluta ekonomiska elit. Kan man faktiskt lita på att världens socialistoligarker faktiskt har hela världens bästa framför ögonen?

 

 

Världens största blåsning någonsin

17/12/2018

Det är ett välkänt faktum att det är mycket olönsamt att råna en bank. Det finns inte längre några pengar i en vanlig bank och de pengar som finns eller som transporteras mellan företag och kund är väl skyddade.

Dagens gangsters är väl skolade och de är inte intresserade av småsummor. Vad är väl bättre än att formelt lagligt töma världens skattebetalares (läs medelklassens) fickor och flytta över pengarna i dagens superrikas fickor. Hur görs detta?

För att få vara med om den stora fördelningsfesten måste man ha ett bra startkapital. Man påverkar världens beslutsfattare (önskade beslut fås alltid till stånd om priset är det rätta) till att skapa en överföringsautomat som garanterar investeraren en riskfri inkomst … de verkliga kostnaderna dras från statssubsidier d.v.s. skattebetalaren betalar kalaset.

Jag tänker naturligtvis på den globala klimathysterin och satsningen på samhällsförstörande s.k. hållbar energi. Det stora problemet med den synliga delen av den hållbara energin d.v.s. vindkraft och solkraft är att den är destruktiv för världens energisystem. De här energikällorna behandlas inte likvärdigt med andra energikällor bl.a. genom att de har förtur till nätet d.v.s. de kan alltid sälja den energi som de producerar även om detta betyder att man tvingar t.e.x. konventionella kraftverk att gå på tomgång med dålig verkningsgrad. Då det blåser mycket kan det bli en katastrofal överproduktion som måste dumpas utanför producentens gränser eftersom energin inte kan lagras ekonomiskt.

Satsningen på vind/sol har kostat bortåt 1 miljard dollar per dag sedan 2011. Satsningen har inte gett några CO2 inbesparingar (se t.ex. på Tyskland) men satsningarna har kraftigt höjt energipriset i länder med en stor andel förnybar energi av denna typ. Investeringarna i förnybar energi har sedan 2011 kostat grovt taget 2200 miljarder dollar som till betydande del har flyttats över i superrikas fickor genom garantipriser, garantiproduktion och garanterad inkomst.

RenewableInvestment1-768x419_2011_2017.png

Vad kunde 2200 miljarder dollar användas till

Summan 2200 miljarder är ofattbart stor. Antag att vi anställer en miljon människor till att räkna igenom en hög med 2200 miljarder mynt och antar att varje räknare kan räkna och bokföra en slant per sekund. Hur lång tid behövs det för denna miljon räknare att ta sig igenom hela högen?

Svar: Ungefär fyra månader för en miljon arbetare om man antar 8 timmars dagar utan pauser.

Ovanstående satsning 2 200 000 000 000 dollar motsvarar sett ur en annan synvilkel ungeför 50 000 000 årsverken med finsk medellön.

Vad kunde man ha fått till stånd med dessa pengar?

Brunnar i Afrika

Det finns ett stort behov av brunnar i Afrika. Att borra en brunn kostar 1000 – 1500 dollar/brunn med lokal teknologi. Vi kunde finansiera 1.4 miljarder brunnar för den summa vi har förslösat på fantasier. Vi kunde alltså ha bygga bort hela brunnsbristen för en liten del av summan.

Avsaltning av havsvatten

På platser där det inte finns grundvatten behöver vi producera vatten på annat sätt. T.ex. vid afrikas horn så finns det havsvatten att tillgå. Vad skulle byggandet av avsaltningssystem kosta i detta område? Befolkningen i området uppgår till 48 miljoner och vi antar att vi vill producera 100 liter vatten per person och dag för t.ex. tio procent av befolkningen. Notera att det finns fungerande vattentillgångar idag. Vad skulle en avsaltningsanläggning (anläggningar) kosta?

Isarael har byggt avsaltningsanläggningar som idag tillåter landet att exportera vatten till grannländerna.  Priset på en anläggning som avsaltar 125 liter vatten per person  för fem miljoner invånare kostar ca. 500 miljoner dollar och priset per kubikmeter är idag ca. 58 cent. Vi får en bättre bild av priset om vi jämför priset med t.ex. amerikanska F35 jaktplan. Priset för att bygga bort vattenbristen i området motsvarar ungefär 5 st jetjaktplan. Till detta bör naturligtvis läggas distribueringssystem. Vi kunde för de bortkastade klimatpengarna bygga fyratusen motsvarande system. Pengar skulle således finnas för även andra ändamål.

Utbildning av världens befolkning

Ett annat sätt att titta på summan är att se vad utbildning kostar. Man har uppskattat att det kostar ungefär 1.25 dollar per barn och dag att utbilda barn till den nivå man strävar mot (FN). Summan 2 200 000 000 000 dollar skulle räcka till för nästan 5 miljarder utbildningsår d.v.s. man kunde på kort tid bygga upp utbildning för alla världens barn … om det skulle finnas intresse för detta.

Vad har det kostat per kapita

Vi har blivit rånade på ungefär 600 dollar för varje man, kvinna och barn på det här jordklotet med ett resultat som ur klimatsynvinkel är fullständigt omätbart. Pengarna används idag av världens jetset till privata flygplan, ett antal hus vid havsstränder (Al Gore) etc. Däremot förväntas betalarna d.v.s. världens medelklass skära ner på sin konsumtion .

Jag kan personligen leva trots en stöld på 600 dollar. Situationen är dock mycket värre för världens fattiga som enligt världsbankens definition lever på 1.9 dollar per dag. För dessa människor betyder det att de har blivit bestulna på 88% av sin årsinkomst. Ökade kostnader slår alltid hårdast mot de fattiga. För de superrika spelar det ingen roll om t.ex. bensinpriset stiger tiofalt … peanuts!

Hmmm!

 

 

 

 

 

 

UHI (Urban heat Island)

15/12/2018

Man har i debatten om den katastrofala globala uppvärmningen, som sedan blev klimatförändringen då väldigt lite synligt inträffade :), också diskuterat inverkan från mänsklig uppvärmning av mätstationerna. Det är lätt att förstå resonemanget bakom UHI d.v.s. värmenedsmutsning av mätstationerna. Om en station då den byggs placeras i orörd natur men där det senare byggs en stad kring mätstationen så verkar det naturligt att uppvärmning av hus, trafik etc. bör värma omgivningen kring termometern som således bör visa en för hög temperatur jämfört med en tvillingtermometer som antas ha placerats ut på en motsvarande plats men som besparats från kringliggande bebyggelse.

Det är självklart att en viss uppvärmning bör gå att observera. Att mäta hur stort UHI felet är, är däremot mycket svårt eftersom felet är beroende av vindriktning, vindstyrka, den omgivande bebyggelsens typ etc. I allmänhet försöker man uppskatta UHI felet som funktion av t.ex. den närliggande stadens storlek jämfört med någon möjligast ostörd station inom några tiotals kilometer från den värmenedsmittade stationen. Notera att om det finns stora vattenytor i närheten av en termometer så kommer vattnet att påverka temperaturen nära stranden. Inverkan från havet går antagligen att se i figuren nedan.

En enkel mätning av UHI i Helsingfors

Jag satte ihop en enkel datalogger baserad på en Arduino Mega 2560 processor. Till processorn anslöt jag ett SD-minneskort och realtidsklocka (RTC).  Programmet skrevs så att data insamlas med ca. en minuts mellanrum under hela experimentet. För varje mätning loggades tid, temperatur och luftfuktighet.

En termometer av typen AM2302 som mäter luftfuktighet och temperatur anslöts till Arduinoprocessorn. Uppgifter på nätet och de angivna tekniska data säger att termometerns precision ligger på ca. +/-0.5 grader, repeterbarheten är ca.  +/- 0.3 grader. Sensord upplösning d.v.s. den minsta skillnaden mellan två mätvärden är 0.1 ⁰C respektive 0.1 % relativ leftfuktighet. I ett ostört slutet rum ligger brusnivån klart under dessa värden. Okalibrerad så är sensorns absoluta noggrannhet antagligen på ovan angivna +/- 0.5 C medan däremot relativa förändringar går att avläsa med bättre precision.

Loggningen startades då jag körde iväg från Mankholmsvägen på Sommarö i Esbo mot Herlsingfors. Avståndet från Mankholmsvägen till Helsingfors absoluta centrum är ca. 25 km (kortare fågelvägen, se bild). Starten gick kl. 21.18. Vindriktningen var enligt meteorologen ungefär 60 grader och vindhastigheten var 3 m/s.

De första mätvärdena är antagligen något för höga eftersom jag inte väntade på att sensorn skulle svalna innan jag startade. Sensorn är liten till formatet och den har en liten termisk massa.  De sista mätvärdena är antagligen representativa också för starten. Sensorn mätte temperaturen ca. 5 cm upp från biltaket  så att sensorkablen som är relativt styv samtidigt fungerade som kort mast.

Rutten ses i bild ett.

UHI_rutt.png

Temperaturmätning över hela den körda sträckan gav följande resultat:

UHI_measured

Avståndet mellan mätningarna är ungefär en minut. Exakt tid har loggats men den är ointressant. Vid start från Mankholmsvägen torde temperaturen ha varit ungefär -3.5 grader. Jag lät inte termometerns temperatur stabiliseras innan start vilket betyder att den var något varm vid starten. Kurvan visar avvikelse från hela körningens medelvärde d.v.s. en temperaturanomali. . Hela körningens medeltemperatur var -3.92 grader C. Färden går först mot nordväst (Sökö) och kallast är det vid Sököviken. Sököviken är en förort med uppskattningsvis 15 000 invånare.

Färden går nu mot Helsingfors på motorväg och temperaturen stiger jämnt. Vid mätning nummer 23 har vi nått Gräsviken där motorvägen tar slut. Vid mätning nummer 27 har vi nått Helsingfors absoluta centrum med våningshus på alla sidor (Järnvägsstationen, det man i Sverige skulle kalla centralen). Temperaturen har nått ett toppvärde.

Förden går vidare längs Kajsaniemigatan över ”Långa bron” mot Berghäll.  Vi passerar Kajsaniemiparkens ena sida vid mätning 35. Vid mätning 41 är vi tillbaka vid Kajsaniemi efter att ha kört tillbaka över långa bron. Jag kör nu på en liten väg runt Kajsaniemiparken i vars ungefärliga mitt Meteorologiska Institutionen har en mätstation med kontinuerliga temperaturmätdata från 1800-talet. Vid 22-tiden, då jag kör genom parken, anger stationen temperaturen till ca. -4.8 grader (min mätning kanske 100 meter från stationen visar -4.3 grader vilket verkar plausibelt eftersom jag kör längs en strand).

Vid mätning nummer 44 kör jag ut från Kajsaniemiparken precis vid Järnvägsstationen d.v.s. jäg är igen vid stadens absoluta centrum och temperaturen stiger snabbt.

Vid mätning nummer 50 är jag tillbaka vid Gräsviken nära uppfarten till motorvägen ”Västerleden”. Vid mätning 63 är jag tillbaka  vid Esboviken och färden gär därefter vidare tillbaka ut mot skärgården. Vid mätning 72 har jag parkerat och stängt av loggningen.

Editering 16.12.2018:

Nedan visas luftfuktigheten under körningen. Här gäller igen att jag borde ha låtit sensorn stabiliseras under någon timme innan körningen. De första mätvärdena borde vara sannolikt betydligt högre. Fuktighetsmätningen tyder på att UHI temperaturmätningen är realistisk eftersom varm luft kan innehålla mera fuktighet. Om luftens absoluta mängd vattenånga antas vara konstant så bör en högre temperatur ses som lägre relativ luftfuktighet vilket också är fallet här.  Luftfuktighetsmätningen visar att temperaturstegringen i centreala Helsingfors är verklig och inte endast en följd av t.ex. varierende körhastighet och värmeläckage från vilen till sensorn.

Notera att jag visar luftfuktigheten i relation till mätseriens medeltal d.v.s. luftfuktighetsanomalin. Den relativa luftfuktigheten var under körningen i medeltal ungerfär 73% relativ luftfuktighet.

UHI20181215_humidity

Jag har planerat att skriva ut en hållare för två stycken sensorer, en på avståndet 5 cm från bilens tak och den andra på 10 cm avstånd från biltaket. Användning av dubbel sensor bör visa hur stort felet (UHI störning) från min egen bil är.

Slutsatser

Egentligen kan inga slutsatser ännu dras. Vindriktningen var sådan att det ligger stora bostadsområden i riktning ONO. Det är egentligen förvånande att det gick att se något som sannolikt kan vara UHI. En första gissning är att UHI ligger på kanske en halv grad (0.5 grader C) under dagens förhållanden.

Vidare planer

Jag planerar att göra samma körning vid trafiksvag tid vid olika vindriktningar för att få en bild av hur vädersituationen inverkar. Jag har också planer på att köra ner till Porkala udd som ligger västerut från Helsingfors (som också ligger på en udde). Tanken är att se hur havet inverkar på temperaturen då Porkala är mycket glest bebyggt. En kombinerad körning till både Helsingfors och Porkala under samma kväll (2-3 timmar) kunde vara en intressant jämförelse.

Havens uppvärmning stigande havsyta

27/11/2018

Det här är ett försök att uppskatta hur stor den termiska havsytehöjningen är utgående från kända bakgrundsdata. Kontakta mig gärna om du hittar grova felaktigheter. Notera att det här är en överslagsberäkning (back on the envelope). Vi är intresserade av storleksordningen.

Världshaven är jordklotets värmeregulator eftersom 70% av jordens yta är hav. Världshavens vämekapacitet är många hundra gånger större än atmosfärens värmekapacitet.

Världshaven är intressanta genom att temperaturprofilen botten –  yta är precis tvärtemot vad man intuitivt skulle vänta sig. Världshavens bottenskikt är kallare än ytan vilket är en följd av att vattnets täthet (vikt per kubikmeter) minskar då temperaturen sjunker mot +4 grader för att därefter börja öka igen. Den här egenskapen hos vatten är orsaken till att planeten inte är i huvudsak en isklump med ett tunt lager ytvatten nära ekvatorn.

Vattnets täthetsförändring som funktion av temperaturen skapar en effektiv mekanism för värmetransport från tropikerna till polerna. Varmt vatten transporteras på ytan mot polerna. Då havsis bildas vid polarområdena sjunker kallt och saltrikt vatten ner mot havsdjupen och rinner tillbaka mot tropikerna längs havets botten.

Haven har en annan mycket effektiv värmeregulator som leder till att havsytans temperatur vid tropikerna ytterst sällan går över ca. 28 – 30 grader C. Då det tropiska havet värms kommer avdunstningen från havsytan att öka och stora mängder vatten förs upp i atmosfären som ånga varvid det bildas moln som reflekterar bort solljus till rymden.  Vattenångan är samtidigt en extremt god värmetransportör som effektivt transporterar värme från ytan till ca. 10 km höjd där värmen strålar ut i rymden.

De två värmeregulatorerna ovan aranterar att hvsytans temperatur vid nordliga breddgrader sällan går mycket under 0 grader C eftersom det bildas ett isolerande isskikt vid lägre temperaturer och tropiska hav värms inte över 28-30 grader C eftersom det ger upphov till kylande åska på eftermiddagarn. Om mera värme strålar in till tropiska hav så leder detta till att eftermiddagens åskväder förskjuts en aning mot en tidigare tidpunkt på dagen och havsytans temperatur ändras mycket lite.

Kontroll av havens temperaturtrend

Det finns många sätt att kontrollera havens temperaturtrend. Den skenbart enklaste metoden är extremt svår i praktiken d.v.s. att mäta temperaturen på olika djup i havet och beräkna trender för hela havet. Problemet är att havets medeldjup är ca. 3500 meter och det finns helt enkelt inte ännu tillräckligt mycket pålitliga mätningar för att man skall kunna få fram en pålitlig trend. Försök görs hela tiden (en artikel i The Guardian) .

Något om hur extremt små/stora tal noteras inom naturvetenskaperna:

Vattnets temperaturutvidgningskoefficient (längd) är ungefär 0.0000293 per grad C. Det är väldigt jobbigt att skriva ner ett stort antal nollor före ett tal eller många nollor efter ett tal. Man har av denna orsak förenklat saken så att man anger de signifikanta siffrorna som ett decimaltal t.ex. ovan 2.93 och sedan anger man hur många nollor man skall sätta före eller efter detta tal för att få fram det ursprungliga talet. I ovanstående fall blir utvidgningskoefficienten:

0.0000293 = 2.93/100000 = 2.93/(10*10*10*10*10) = 2.93/10⁵ = 2.93*10⁻⁵ = 2.93E-5

På motsvarande sätt kan vi kompakt uttrycka världshavens totala (uppskattade) vikt:

1.37E21 kg vilket kan skrivas som:

1.37*10²¹ kg vilket blir:

1.37*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10

1.37* 1 000 000 000 000 000 000 000 kg vilket alltså blir:

1370000000000000000000 kg

Multiplikation/division  av stora tal blir enkla:

121000000*3140000 = 1.21*3.14*10⁸*10⁶= 1.21E8*3.14E6 = 1.21*3.14E(8+6) = 3.79E14

Antalet nollor får vi genom att addera exponenterna d.v.s. indexen över 10 eller talen efter E.

 

Egenskaper hos vatten

Vatten är ett rätt komplicerat ämne vad gäller expansion. Vid 10 ⁰C är utvidgningen ungefär 2.93E-5 per ⁰C. Då temperaturen sjunker så sjunker också expansionskoefficienten för att vid 4 grader C ligga på noll och därefter börjar vattnet igen att utvidga sig.  Största delen av havet har en temperatur nära 4 grader C d.v.s. expansionen är mycket liten inom detta intervall.

Vi kan göra en enkel mycket konservativ (d.v.s. den överdriver den termiska expansionen) överslagsberäkning av hur mycket havsytan stiger till följd av stigande temperatur. En grov överdrift fås t.ex. genom att anta att havets nuvarande temperatur skulle vara +10 grader C. Frågan blir då hur mycket havsytan stiger för varje grad temperaturen ökar.

dh = h*dT*a

dh = havsytehöjning i meter

h   = havets medeldjup 3500 meter

dT = temperaturstegringen i grader celsius eller Kelvin.

a   = längdutvidgningskoefficient vid +10 ⁰C = 2.93E-5/⁰C

Då vi lägger in talvärden får vi:

dh = 3500m*1⁰C*2.93E-5/⁰C = 0.1 m

Vi ser att den termiska expansionen är helt försumbar för alla förväntade havstemperaturer. Den lilla årliga stegringen 2-3 mm/år  vilket motsvarar ca. 20 cm på hundra år skulle kräva att hela havets medeltemperatur skulle stiga med 0.66 grader på hundra år. Vi ligger lång från den nivån.

Uppskattning av hur mycket havet värms idag

Man har grovt uppskattat att det i haven lagras en energimäng på ungefär 8.5E21 J/år.Mängden låter, och är, ofantlig. Frågan blir då hur mycket hela havet värms upp per år om trenden fortsätter under en lång tid framår.

Vi vet att världshavens totala massa är ungefär 1.37E21 kg.

Imbalans i havens energi-innehåll är ungefär33E22 J på 30 år. Ur detta kan vi då vi känner havets massa beräkna temperaturstegringen då vi vet att värmekapaciteten hos vatten är 4.18 J/g⁰C. Temperaturstegringen per år blir då ungefär:

dT = /33E22J/30år)/(1.37E24g*4.18J/g⁰C) = 0.00192 ⁰C/år

Min personliga åsikt är att uppskattningen är grovt i överkant eftersom haven värms uppifrån och stigande yttemperatur leder till ökande avdunstning och snabbare värmeförlust via konvektion till rymden. Vattentemperaturen under ca. 1000 m djup ligger mycket nära fyra grader d.v.s. utvidgningskoefficienten är mycket nära noll. Detta betyder att nedanstående beräkning överskattar den verkliga havsytehöjningen ca. 3 ggr.

Vi kan nu beräkna hur mycket havsytan stiger till följd av termisk utvidgning av havsvattnet som långsamt blir varmare.

dh = 3500m*0.00192⁰C/år*2.93E-5/⁰C = 1.98E-4 m/år = 0.2 mm/år

Korrektion för att två tredjedelar av havsdjupen har en längdutvidgningskoefficient mycket nära noll ger då:

dh = 0.3*0.2 mm/år = 0.06mm/år vilket torde ligga långt under vad vi idag kan mäta.

Är det här faktiskt något det lönar sig att vara orolig över 6 – 20 mm på hundra år? Det korrekta värdet torde ligga betydligt närmare 6 mm/århundrade än 20 mm/århundrade.

Osäkerheten i uppskattningarna gällande stigande havsyta ligger på uppskattningsvis 1.5 mm/år vilket är ungefär 25 gg större än den ovan uppskattade termiska havsytehöjningen.

 

Vad kostar köp av politiker?

14/11/2018

I Finland har vi ett demokratiskt  politiskt system som i grunden bygger på transparens och hederlighet hos de folkvalda. Det är självklart att  samhället skadas då beslutsfattare kan köpas att driva projekt som inte är i kommunens, stadens eller landets intresse.

Det verkar självklart att den beryktade långdansen kring Malms flygplats startade som ett försök till ett ekonomiskt klipp. Man kan bara spekelera om hur många bruna kuvär som har givits under bordet till politiker i Helsingfors. Ingenting går naturligtvis att bevisa men många av långdansens argument för att förstöra landets näst mest trafikerade flygplats sett ur synpunkten starter/landningar.

Att politiker får betalt för politiska tjänster efter fullgjot värv verkar också självklart. Om man betalar en hög politiker en miljon för ett föredrag så är det inte längre fråga om att föredraget faktiskt har värdet en miljon och att åhörarna får ett utbyte som motsvarar tiotusentals dollar per deltagare. Det är fråga om betalning av mutor i efterskott så att ingen kan anklagas för detta.

Vilket pris har då en politiker?

Det har forskats i denna fråga och det är intressant att se att priset är skrämmande lågt. Det verkar självklart att en global dollarmiljardär om hen vill kan styra och ställa rätt fritt bland vilka politiker som helst. Ett exempel på detta är George Soros som helt problemfritt tar sig audiens hos EU:s högsta ledare … en person som inte demokratiskt har blivit vald till någonting inom unionen. Jag har svårt att tänka mig att politikernas audienser hos Soros inte ger klirr i kassan hos den enskilda politikern.

Roosevelt institutet har gjort en studie som kom fram till att för varje $100 000 en vald representant fick från finansmarknaden (gällande Dodd-Franck lagstiftningen) så ökade sannolikheten med 13.6% att representanten kunde gå emot det egna partiets syn på denna fråga.

Personer som följde finansmarknadens önskemål fick ofta $200 000 – 300 000 från denna sektor vilket ökade sannolikheten för åsiktsbyte med 25-40%.

Man studerade också kopplingarna mellan pengar från Telecommindustrin och en viktig omröstning om nätverksneutralitet år 2006.  För varje $1000 en person fick från företag som stödde nätverksneutralitet (Google och Netflix) så blev de 24% mera sannolika att stöda detta. För varje $1000 från företag som var emot så ökade chansen 2.6% för en röst emot.

Av ovanstående kan man antagligen dra slutsatsen att industrilobbare i frågor som inte har speciellt stor synlighet kan köpa önskade beslut för några tusenlappar per politiker man behöver för att få ett önskat beslut. Exempel på detta är kemikalielagstiftningen i EU då det gäller ämnen som inte har väldigt stor synlighet. Jag tänker här på t.ex. ämnet Borax som i praktiken har förbjudits i EU trots att ämnet i sig ligger på ungefär samma giftighetsgrad som koksalt.

Då saken gäller frågor med större synlighet så stiger priserna. Den amerikanska studien indikerar att man kraftigt kan påverka beslutsfattarna beslut genom att erbjuda dem 2-3 årslöner för jobbet. Betalningen kan ges då politikerna slutar jobba inom politiken t.ex. i form av betalning för en serie föredrag hållna av en politiker med mångårig erfarenhet av hur systemet fungerar. Alternativt kan man ge unga politiker valunderstöd vid kommande val.

Vad kostar det att driva en synlig fråga?

I Finland har vi 200 riksdagsmän. Det är rätt självklart att det finns mycket få frågor där alla skulle vara emot en specifik lagstiftning en ”kund” anser sig behöva. Om vi antar att projektet kräver att 30% av riksdagsmännen köps d.v.s. ca. 70 personer och att priset är fem årslöner per röst så kan vi uppskatta kostnaden till (månadslönen för en riksdagsman är ca. 6500Euro):

Kostnad för att köpa ett beslut: 70*6500*12*5= 27 300 000 Euro

Priset är så lågt, 27 Miljoner Euro, att en dollarmiljardär kan betala det med fickpengar. Kostnaden motsvarar 2.73% av rörelsekapitalet på en miljard (om vi antar att manipulatören har endast en miljard att röra sig med).  Notera att t.ex. George Soros sitter på ca. 22 miljarder dollar d.v.s. kostnaden för Soros skulle vara av storleksordningen 0.1%. Finns det någon som tror att de superrika inte skulle använda sina pengar till att köpa sig inflytande. Det är lätt att förstå varför Soros har fri tillgång till EU:s högsta ledare.

Hur borde de systemet se ut som förhindrar denna typ av förstörelse av demokratin? Hur borde straffen se ut?

Länkar:

Vad kostar en poliiker (The Intercept).

Who wants to buy a politician?

Hey! Want to buy some influence?

 

 


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday & Wednesday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares interesting news about TED, TED Talks video, the TED Prize and more.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: