En av Greenpeace grundare Patrick Moore blev nyligen utfrågad inför senatens kommittee ”the Senate Environment and Public Works Committee”. Du hittar dokumentet gällande utfrågningen här.
Patrick Moores berättelse är följande:
År 1971, som en doktorand i ekologi, anslöt jag mig till en aktivistgrupp i en kyrkkällare i Vancouver i Kanada och seglade i en liten båt över Stilla Havet för att protestera mot amerikanska vätebombstest i Alaska. Vi blev Greenpeace.
Efter 15 år i topkommittén lämnade jag Greenpeace som hade svängt kraftigt mot den politiska vänstern och hade börjat driva en politik jag inte ur vetenskaplig synvinkel kunde acceptera. Klimatförändring var inte ett problem då jag lämnade Greenpeace men det är det idag.
Det finns inget vetenskapligt bevis för att mänskliga utsläpp av koldioxid (CO2) är den dominerande orsaken till den obetydliga uppvärmningen av jordens atmosfär under de senaste hundra åren. Om ett sådant bevis skulle existera så skulle det finnas nedskrivet och synligt för alla. Inget verkligt bevis, som man förstår det vetenskapligt, existerar.
IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) konstaterar: ”Det är extremt sannolikt att mänsklig inverkan har varit den dominerande orsaken till den observerade uppvärmningen sedan mitten av det 20-de århundradet. ”Extremt sannolikt” är inte en vetenskaplig term utan utan snarare en slutledning, som i en domstol. IPCC definierar ”extremt sannolikt” som som en sannolikhet på ”95 – 100%”. Men då man studerar detta så upptäcker man att de här siffrorna inte är ett resultat av matematiska beräkningar eller en statistisk analys. De har ”uppfunnits” inom ramarna för IPCCs rapport för att uttrycka en ”expert opinion” ur IPCCs kontributorers synvinkel.
Denna expertuppfattning är baserar, nästan helt och hållet, på resultat från sofistikerade datormodeller som har konstruerats för att förutse framtida klimat. Som många observatörer har konstaterat, inkluderande Dr. Freeman Dyson från Princeton Institute for Advanced Studies så är en modell ingen kristallkula. Det kan hända att vi uppfattar modellen som sofistikerad men vi kan lika lite förutse framtiden utgående från datormodellen som vi kan göre det med en kristallkula, genom att kasta benbitar eller rikta böner till gudarna.
Det kanske enklaste sättet på vilket man kan visa felet i den ”extrema sannolikheten” är att titta på historiska data. Då vi ser på historien har vi en viss säkerhet jämfört med förutsägelser av framtiden. Då det moderna livet utvecklades för 500 miljoner år sedan var koldioxidhalten i atmosfären tio gånger högre än idag och livet mådde mycket bra.
För 450 miljoner år sedan gick vi in i en istid då koldioxidhalten var 10 ggr högre än idag. Det finns en viss korrelation, men lite bevis, för ett direkt kausalt samband mellan CO2 och den globala temperaturen. Det faktum att vi både hade höga temperaturer och en istid under en tid med hög koldioxidhalt i atmosfären talar mot att det skulle vara säkert att mänskliga koldioxidutsläpp skulle vara orsak till stigande temperaturer.
Vi är fortfarande inlåsta i något man kunde säga är den Pleistocena istiden med en global medeltemperatur på 14,5 grader C. Man bör jämföra detta med en medeltemperatur på ca. 12 grader C under den djupaste istiden och 22 grader C under långa tider innan den senaste istiden. Under växthustiderna fanns det inte is vid polerna och allt land var tropiskt eller subtropiskt. Så nyligen som för 5 miljoner år sedan var de kanadensiska arktiska öarna helt skogbeklädda. Vi lever idag i en ovanligt kall period i Jordens historia och det finns ingen anledning att inte anta att ett varmare klimat skulle vara bra för mänskligheten och för de flesta djur. Det finns många orsaker till att anta att en stark nedkylning av klimatet skulle vara katastrofal för den mänskliga civilisationen.
Om vi studerar tiden närmare vår egen tid så kan det vara nyttigt att studera medeltemperaturen på jorden under de senaste 130 åren. IPCC konstaterar att mänskligheten är den dominerande orsaken till uppvärmningen efter ca. 1950. Från 1910 till 1940 steg temperaturen med 0,5 grader C under en trettioårsperiod. Sedan avstannade temperaturökningen under ungefär 30 år för att följas av en stegring på 0,57 grader C från 1970 till år 2000. Efter detta har temperaturen inte stigit, det kan t.o.m. hända att temperaturen har sjunkit en aning. Ovanstående är ett gott argument som talar mot klimatmodellerna eftersom koldioxidhalten i atmosfären har fortsatt att öka.
Temperaturstegringen från 1910 till 1940 var i det närmaste identisk med temperaturstegringen mellan 1970 och år 2000. Trots detta ger IPCC inte mänsklig inverkan skulden för stegringen mellan 1910 och 1940. De är mycket tydliga med att konstatera att endast ökningen efter 1950 beror på mänsklig inverkan. Varför tror IPCC att temperaturökningen efter 1970 beror på människan då en i det närmaste identisk temperaturstegring i början av 1900-talet beror på naturliga orsaker.
Det är viktigt att inse, då vi konfronteras med skrämmande förutsägelser gällande en två graders stegring i den globala medeltemperaturen, att människan är en tropisk art. Vi utvecklades nära ekvatorn där temperaturer under noll var okända. Den enda orsaken till att vi kan överleva ett kallt klimat är elden, kläder och hus. Man kan säga att frost och is är livets fiender förutom några få arter som under Pleistocen tid har anpassat sig till låga temperaturer. Det är ”extremt sannolikt” att en högre temperatur än vad vi har idag skulle vara mycket bättre än lägre temperatur.
Jag inser att mina kommentarer går emot stora delar av den spekulation om klimatet vi kan se idag. Jag är dock säker på att historien kommer att ge mig rätt både gällande det dumma i att förlita oss på klimatmodeller och att ett högre temperatur skulle vara bra för de flesta arter.
Om vi vill bevara den naturliga biodiversiteten, djurliv, och mänskligt välbefinnande så borde vi samtidigt planera både för uppvärmning och avkylning men så att vi inser att en nedkylning skulle vara det skadligare alternativet. Vi vet inte om det nuvarandet stoppet i uppvärmningen kommer att fortsätta eller om temkeraturen i framtiden kommer att stiga eller sjunka.
Vi vet att klimatet med extremt stor sannolikhet alltid förändras, och ibland stoppar upp, och att vi inte är kapabla att utgående från vår begränsade kunskap säga i vilken riktninge utvevklingen går.
Etiketter: Debatt, Hbl, Hufvudstadsbladet, IPCC, klimat, klimatfrågan, KSF-media, mänskligheten, studio, temperatur, temperaturmätning
Larsil2009's Blog 
Kommentera