Archive for the ‘Uncategorized’ Category

Folkmord?

02/12/2018

Jag tittade nyss på statistik över de valigaste sjukdomarna i Finland. Jag antar att situationen är liknande i de andra nordiska länderna även om skillnader finns. Resultatet av sökningen blev:

1. Sjukdomar i blodomloppet. Ungefär 38% av alla dödsfall förorsakas av dessa sjukdomar.

2. I cancer dör ca. 25%. Den vanligaste dödsorsaken i cancer för män är lungcancer och hos kvinnor bröstcancer.

3. Ungefär 15% dör i Alzheimers sjukdom. Huvuddelen är kvinnor och mängden Alzheimerfall har tredubblats på de senaste tio åren.

4. Det finns uppskattningar på att 8% av befolkningen har diabetes typ 2. Av dessa kommer ca. 2/3 (ca. 65%) att dö i kärlsjukdomar eller slag.  Notera att dödsfallen är slutet på en lång kronisk sjukdomshistorik som eventuellt har sträckt sig över årtionden.

Antalet döda per år i Finland (2017 Statistikcentralen) uppgick till 53722. Vi kan ur detta uppskatta antalet döda per årskull och sjukdomstyp är:

  • Kärlsjukdomar 20 000 döda.
  • Cancer ca. 13 500 döda.
  • Alzheimar/demens 8000 döda

Totalt är ovanstående sjukdomar skyldiga till uppskattningsvis 77% av alla dödsfall.

Problemet är inte i första hand antalet döda eftersom det är självklart att alla som vandrar på den här jorden en gång kommer att dö. Problemet är att undvika resurskrävande kroniska sjukdomar vilket samtidigt ger fler aktiva år för befolkningen.

Underliggande orsaker till kärlsjukdomar, cancer och demens

Den gemensamma nämnaren bakom många vanliga sjukdomar idag är det metaboliska syndromet vilket man kunde se som ett förstadium till diabetes typ 2. Man uppskattar att ungefär 18% av europas totala medicinska budget används för diabetes och diabetes följdsjukdomar.

Det metabiliska syndromet är en följd av överdrivet intag av kolhydrater (läs socker) kombinerat med ett alltför stort intag av industrifetter d.v.s. växtoljor som på kemisk väg har omformats till att bli bredbara.

Stärkelse och motsvarande kolhydrater är kedjor av glukosmolekyler som kroppen bryter ner till glukos. Glukos kan användas av alla kroppens celler som bränsle.

Vanligt socker består av en kombination av Glukos och Fruktos. Glokosen kan användas direkt medan fruktosen måste processas i levern för att bli användbar i kroppen. Ett överskott av socker leder till att fruktosen förvandlas till fett i levern på motsvarande sätt som alkohol kan ge fettlever.

Vi har genom hela året tillgång till söta frukter som innehåller betydande mängder fruktos. Överdrivna mängder frukt eller stora mängder juice kan ge samma leverskador som en alkoholist kan få.

Vad händer då vi äter stora mängder kolhydrater

Kolhydrater bryts ner till glukos som går in i blodströmmen där en del av sockret (glukos) tas upp av kroppens celler som bränsle. Ökade sockernivåer leder till att kroppen producerar hormonet insulin vars uppgift bl.a. är att signalera att kroppens fettceller skall ta emot överskottet av socker och omvandla sockret till fett.  Notera!!! En uppgift för Insulin är att lagra fett! Notera att glukos och fruktos inte är ekvivalenta. Kroppen kan använda glukos direkt medan fruktos kräver processering i levern.

Så länge insulinnivåerna hålls höga kommer kroppen att lagra fett i fettvävnaderna. Ett följdresultat är att för att kroppen skall kunna ta fett ur sina fettreserver så måste insulinnivåerna fås ner kraftigt. Det enda sättet att effektivt sänka insulinnivån är att minska på kolhydratintaget/sockerintaget och genom att förlänga intervallen mellan måltiderna. Detta är lätt sagt men svårt att göra eftersom kroppen tolkar fallande insulinnivå bl.a. som hunger.

Om vi alltså endast försöker  skära ner kolhydratintaget d.v.s. äta mindre så kommer detta normalt inte att lyckas eftersom personen kommer att känna en kontinuerlig våldsam hunger som är mycket svår att behärska. Lösningen är att ge kroppen en signal att vi är mätta utan att höja insulinnivån. Detta kan göras genom att äta vettiga former av fett såsom smör, djurfett, kokosfett etc. Fett skickar en mättnadssignal till hjärnan utan att insulinnivån egentligen stiger alls. Eftersom insulinnivån aldrig steg mycket så sjunker nivån inte heller mycket efter måltiden vilket betyder att insulinets hungersignal försvinner. Resultatet är att insulinnivån sjunker vilket leder till att kroppen kan börja ta fett ur de egna förråden (ketoner som kan användas i stället för glukos).  De små mängder glukos som behövs kan levern producera själv ur fett. Fungerar detta?

Man kan enkelt testa hungerfunktionerna genom att äta s.k. snabba kolhydrater. Det behövs ett antal mellanmål genom hela dagen för att hungern inte skall bli för svår. Mellanmålen består ofta av ”snacks” d.v.s. något sött som snabbt höjer insulinnivån. Då insulinnivån på detta sätt aktivt hålls hög leder detta till att kroppen hela tiden uppfattar att den är i gödningsmod d.v.s. socker lagras kontinuerligt som fett och kroppsvikten stiger sakta men säkert. Hunger är en så grundläggande känsla att mycket få människor klarar av att hålla emot hungern under längre tider … resultatet är att en bantare halkar tillbaka i gamla vanor och vikten stiger igen, eventuellt blir den högre än före bantningsförsöket.

Som bahai (jag är bahai) hör det till att fasta under en kort period (19 dagar) varje år. Fasta är en mycket hälsosam och effektiv metod att sänka blodsocker/insulinnivåerna. Att vara utan mat (och dryck) mellan soluppgång och solnedgång kan för många vara svårt. Ett sätt att hantera fastan är att medvetet gå över till en kost med extremt lite kolhydrater kombinerat med mycket fett. Resultatet är att hungerkänslan hålls borta i praktiken hela dagen. Om kvällsmaten då igen innehåller möjligast lite kolhydrater så kommer kroppen inte att överhuvudtaget gå ur sin fettförbränningsmod utan insulinnivåerna hålls låga i nästan tre veckor. Forskning visar att en kost baserad på extremt lågt kolhydratintag och mycket fett botar diabetes typ 2 på ungefär tre veckor.

En person som äter i huvudsak kolhydrater under fastan kommer att uppleva fastan som en stor uppoffring som egentligen är obehaglig. Då en dags fasta har tagit slut så kompenseras detta av överätande på kvällen och följande morgon vilket i värsta fall leder till att kroppsvikten stiger trots fastan.

Vad kan man äta utan att höja blodsocker och insulinnivå

En brittisk frukost bestående av ägg, bacon e.t.c. men så att brödet lämnas bort ger en mättnad som håller sig igenom hela dagen utan behov av mellanmål. Lunch kan lämnas bort vilket ger mera arbetstid och eliminerar kanske en timme av tomgång då man är trött efter lunchen.
Sökning på nätet ger mängder av recept på maträtter med lågt kolhydratinnehåll. Allmänt gäller att gröna växter som växer ovanför jordytan kan ätas obegränsat (sallad). T.ex. Avocado är extremt fettrik. Kokosfett kan användas och likaså riktigt smör. Nötter kan också innehålla upp till 50% fett. Notera att mängden kolhydrater måste sättas mycket lågt för att kroppen skall kunna gå in i fettförbränningsmod. En känsla för mängden kolhydrat får man genom att se att de 20 g kolhydrater som är målsättningen motsvarar ungefär en skiva bröd per dygn.

Har myndigheterna åstadkommit ett folkmord?

Vi har i årtionden hjärntvättats, utgående från falska forskningsresultat, att en hälsosam kost innehåller upp till 60% kolhydrater kombinerat med mycket lite fett. Resultatet har varit snabbt ökande diabetes typ 2, snabbt ökande cancer, snabbt ökande demens. En orsak till att den rekommenderade lågfettkosten har varit så destruktiv är att  fettet, av smakskäl, har ersatts av socker och mjöl i industrimaten.

Det finns många indikationer på att t.ex. diabetes typ 2 kan botas helt så att inga mediciner behövs genom att kraftigt lägga om patientens kost så att kolhydrater tas ner till ett minimum medan kolhydraterna ersätts med fett och fibrer. En kraftig kostomläggning av denna typ bör göras kontrollerat eftersom kosten leder till att behovet av insulin snabbt sjunker vilket kan leda till i värsta fall insulinchock om personen fortsätter astt ta tidigare doser insulin.

Det verkar finnas en klar korrelation mellan sockerkonsumtion och hjärtproblem. Det verkar finnas en klar (och egentligen rätt självklar) korrelation mellan sockerkonsumtion och diabetes typ 2.  Vore det inte då klart att samhället för att spara på resurser aktivt borde gå in för att lära människor en diet som man vet i många fall botar diabetes typ 2 och eliminerar de följdsjukdomar diabetes typ 2 ger upphov till? I stället för att lära människor hur man undviker diabetes typ 2 så behandlar man symptomen och instruerar patienterna att leva som tidigare. Hårresande sätt att behandla människor!

Diskussion i EU parlamentet.

Det är intressant att notera att överdriven sockerkonsumtion också eventuellt kan leda till C-vitaminbrist eftersom glukos kemiskt påminner om C-vitamin och samma kanaler används av celler för att ta in både glukos och c-vitamin (Vitamin C socker antagonism). Kan detta vara orsaken till mängder av kroniska sjukdomar i tänder, i leder, kärlsjukdomar och depression som alla är typiska skörbjuggssymtom men i kronisk form i motsats till förgångna århundradens akuta skörbjugg.

Uppskattningsvis 500 000 finländare lider av diabetes typ 2. Antalet personer som lider av diabetes.

Samhällets kostrekommendationer (på finska). I praktiken har inga förändringar gjorts i kostrekommendationerna under de senaste årtiondena trots snabbt ökande diabetes typ 2. Är våra tjänstemän betalda att föra fram disinformation eller är det fråga om total dumhet … eller naturligtvis båda samtidigt?

2015 totala läkemedelsersättningar i Finland 1.3 Miljarder Euro. Av denna summa går 13% (170 Miljoner Euro) till diabetesmediciner.

De vanligaste dödsorsakerna i Finland,

Havens uppvärmning stigande havsyta

27/11/2018

Det här är ett försök att uppskatta hur stor den termiska havsytehöjningen är utgående från kända bakgrundsdata. Kontakta mig gärna om du hittar grova felaktigheter. Notera att det här är en överslagsberäkning (back on the envelope). Vi är intresserade av storleksordningen.

Världshaven är jordklotets värmeregulator eftersom 70% av jordens yta är hav. Världshavens vämekapacitet är många hundra gånger större än atmosfärens värmekapacitet.

Världshaven är intressanta genom att temperaturprofilen botten –  yta är precis tvärtemot vad man intuitivt skulle vänta sig. Världshavens bottenskikt är kallare än ytan vilket är en följd av att vattnets täthet (vikt per kubikmeter) minskar då temperaturen sjunker mot +4 grader för att därefter börja öka igen. Den här egenskapen hos vatten är orsaken till att planeten inte är i huvudsak en isklump med ett tunt lager ytvatten nära ekvatorn.

Vattnets täthetsförändring som funktion av temperaturen skapar en effektiv mekanism för värmetransport från tropikerna till polerna. Varmt vatten transporteras på ytan mot polerna. Då havsis bildas vid polarområdena sjunker kallt och saltrikt vatten ner mot havsdjupen och rinner tillbaka mot tropikerna längs havets botten.

Haven har en annan mycket effektiv värmeregulator som leder till att havsytans temperatur vid tropikerna ytterst sällan går över ca. 28 – 30 grader C. Då det tropiska havet värms kommer avdunstningen från havsytan att öka och stora mängder vatten förs upp i atmosfären som ånga varvid det bildas moln som reflekterar bort solljus till rymden.  Vattenångan är samtidigt en extremt god värmetransportör som effektivt transporterar värme från ytan till ca. 10 km höjd där värmen strålar ut i rymden.

De två värmeregulatorerna ovan aranterar att hvsytans temperatur vid nordliga breddgrader sällan går mycket under 0 grader C eftersom det bildas ett isolerande isskikt vid lägre temperaturer och tropiska hav värms inte över 28-30 grader C eftersom det ger upphov till kylande åska på eftermiddagarn. Om mera värme strålar in till tropiska hav så leder detta till att eftermiddagens åskväder förskjuts en aning mot en tidigare tidpunkt på dagen och havsytans temperatur ändras mycket lite.

Kontroll av havens temperaturtrend

Det finns många sätt att kontrollera havens temperaturtrend. Den skenbart enklaste metoden är extremt svår i praktiken d.v.s. att mäta temperaturen på olika djup i havet och beräkna trender för hela havet. Problemet är att havets medeldjup är ca. 3500 meter och det finns helt enkelt inte ännu tillräckligt mycket pålitliga mätningar för att man skall kunna få fram en pålitlig trend. Försök görs hela tiden (en artikel i The Guardian) .

Något om hur extremt små/stora tal noteras inom naturvetenskaperna:

Vattnets temperaturutvidgningskoefficient (längd) är ungefär 0.0000293 per grad C. Det är väldigt jobbigt att skriva ner ett stort antal nollor före ett tal eller många nollor efter ett tal. Man har av denna orsak förenklat saken så att man anger de signifikanta siffrorna som ett decimaltal t.ex. ovan 2.93 och sedan anger man hur många nollor man skall sätta före eller efter detta tal för att få fram det ursprungliga talet. I ovanstående fall blir utvidgningskoefficienten:

0.0000293 = 2.93/100000 = 2.93/(10*10*10*10*10) = 2.93/10⁵ = 2.93*10⁻⁵ = 2.93E-5

På motsvarande sätt kan vi kompakt uttrycka världshavens totala (uppskattade) vikt:

1.37E21 kg vilket kan skrivas som:

1.37*10²¹ kg vilket blir:

1.37*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10

1.37* 1 000 000 000 000 000 000 000 kg vilket alltså blir:

1370000000000000000000 kg

Multiplikation/division  av stora tal blir enkla:

121000000*3140000 = 1.21*3.14*10⁸*10⁶= 1.21E8*3.14E6 = 1.21*3.14E(8+6) = 3.79E14

Antalet nollor får vi genom att addera exponenterna d.v.s. indexen över 10 eller talen efter E.

 

Egenskaper hos vatten

Vatten är ett rätt komplicerat ämne vad gäller expansion. Vid 10 ⁰C är utvidgningen ungefär 2.93E-5 per ⁰C. Då temperaturen sjunker så sjunker också expansionskoefficienten för att vid 4 grader C ligga på noll och därefter börjar vattnet igen att utvidga sig.  Största delen av havet har en temperatur nära 4 grader C d.v.s. expansionen är mycket liten inom detta intervall.

Vi kan göra en enkel mycket konservativ (d.v.s. den överdriver den termiska expansionen) överslagsberäkning av hur mycket havsytan stiger till följd av stigande temperatur. En grov överdrift fås t.ex. genom att anta att havets nuvarande temperatur skulle vara +10 grader C. Frågan blir då hur mycket havsytan stiger för varje grad temperaturen ökar.

dh = h*dT*a

dh = havsytehöjning i meter

h   = havets medeldjup 3500 meter

dT = temperaturstegringen i grader celsius eller Kelvin.

a   = längdutvidgningskoefficient vid +10 ⁰C = 2.93E-5/⁰C

Då vi lägger in talvärden får vi:

dh = 3500m*1⁰C*2.93E-5/⁰C = 0.1 m

Vi ser att den termiska expansionen är helt försumbar för alla förväntade havstemperaturer. Den lilla årliga stegringen 2-3 mm/år  vilket motsvarar ca. 20 cm på hundra år skulle kräva att hela havets medeltemperatur skulle stiga med 0.66 grader på hundra år. Vi ligger lång från den nivån.

Uppskattning av hur mycket havet värms idag

Man har grovt uppskattat att det i haven lagras en energimäng på ungefär 8.5E21 J/år.Mängden låter, och är, ofantlig. Frågan blir då hur mycket hela havet värms upp per år om trenden fortsätter under en lång tid framår.

Vi vet att världshavens totala massa är ungefär 1.37E21 kg.

Imbalans i havens energi-innehåll är ungefär33E22 J på 30 år. Ur detta kan vi då vi känner havets massa beräkna temperaturstegringen då vi vet att värmekapaciteten hos vatten är 4.18 J/g⁰C. Temperaturstegringen per år blir då ungefär:

dT = /33E22J/30år)/(1.37E24g*4.18J/g⁰C) = 0.00192 ⁰C/år

Min personliga åsikt är att uppskattningen är grovt i överkant eftersom haven värms uppifrån och stigande yttemperatur leder till ökande avdunstning och snabbare värmeförlust via konvektion till rymden. Vattentemperaturen under ca. 1000 m djup ligger mycket nära fyra grader d.v.s. utvidgningskoefficienten är mycket nära noll. Detta betyder att nedanstående beräkning överskattar den verkliga havsytehöjningen ca. 3 ggr.

Vi kan nu beräkna hur mycket havsytan stiger till följd av termisk utvidgning av havsvattnet som långsamt blir varmare.

dh = 3500m*0.00192⁰C/år*2.93E-5/⁰C = 1.98E-4 m/år = 0.2 mm/år

Korrektion för att två tredjedelar av havsdjupen har en längdutvidgningskoefficient mycket nära noll ger då:

dh = 0.3*0.2 mm/år = 0.06mm/år vilket torde ligga långt under vad vi idag kan mäta.

Är det här faktiskt något det lönar sig att vara orolig över 6 – 20 mm på hundra år? Det korrekta värdet torde ligga betydligt närmare 6 mm/århundrade än 20 mm/århundrade.

Osäkerheten i uppskattningarna gällande stigande havsyta ligger på uppskattningsvis 1.5 mm/år vilket är ungefär 25 gg större än den ovan uppskattade termiska havsytehöjningen.

 

Vad kostar köp av politiker?

14/11/2018

I Finland har vi ett demokratiskt  politiskt system som i grunden bygger på transparens och hederlighet hos de folkvalda. Det är självklart att  samhället skadas då beslutsfattare kan köpas att driva projekt som inte är i kommunens, stadens eller landets intresse.

Det verkar självklart att den beryktade långdansen kring Malms flygplats startade som ett försök till ett ekonomiskt klipp. Man kan bara spekelera om hur många bruna kuvär som har givits under bordet till politiker i Helsingfors. Ingenting går naturligtvis att bevisa men många av långdansens argument för att förstöra landets näst mest trafikerade flygplats sett ur synpunkten starter/landningar.

Att politiker får betalt för politiska tjänster efter fullgjot värv verkar också självklart. Om man betalar en hög politiker en miljon för ett föredrag så är det inte längre fråga om att föredraget faktiskt har värdet en miljon och att åhörarna får ett utbyte som motsvarar tiotusentals dollar per deltagare. Det är fråga om betalning av mutor i efterskott så att ingen kan anklagas för detta.

Vilket pris har då en politiker?

Det har forskats i denna fråga och det är intressant att se att priset är skrämmande lågt. Det verkar självklart att en global dollarmiljardär om hen vill kan styra och ställa rätt fritt bland vilka politiker som helst. Ett exempel på detta är George Soros som helt problemfritt tar sig audiens hos EU:s högsta ledare … en person som inte demokratiskt har blivit vald till någonting inom unionen. Jag har svårt att tänka mig att politikernas audienser hos Soros inte ger klirr i kassan hos den enskilda politikern.

Roosevelt institutet har gjort en studie som kom fram till att för varje $100 000 en vald representant fick från finansmarknaden (gällande Dodd-Franck lagstiftningen) så ökade sannolikheten med 13.6% att representanten kunde gå emot det egna partiets syn på denna fråga.

Personer som följde finansmarknadens önskemål fick ofta $200 000 – 300 000 från denna sektor vilket ökade sannolikheten för åsiktsbyte med 25-40%.

Man studerade också kopplingarna mellan pengar från Telecommindustrin och en viktig omröstning om nätverksneutralitet år 2006.  För varje $1000 en person fick från företag som stödde nätverksneutralitet (Google och Netflix) så blev de 24% mera sannolika att stöda detta. För varje $1000 från företag som var emot så ökade chansen 2.6% för en röst emot.

Av ovanstående kan man antagligen dra slutsatsen att industrilobbare i frågor som inte har speciellt stor synlighet kan köpa önskade beslut för några tusenlappar per politiker man behöver för att få ett önskat beslut. Exempel på detta är kemikalielagstiftningen i EU då det gäller ämnen som inte har väldigt stor synlighet. Jag tänker här på t.ex. ämnet Borax som i praktiken har förbjudits i EU trots att ämnet i sig ligger på ungefär samma giftighetsgrad som koksalt.

Då saken gäller frågor med större synlighet så stiger priserna. Den amerikanska studien indikerar att man kraftigt kan påverka beslutsfattarna beslut genom att erbjuda dem 2-3 årslöner för jobbet. Betalningen kan ges då politikerna slutar jobba inom politiken t.ex. i form av betalning för en serie föredrag hållna av en politiker med mångårig erfarenhet av hur systemet fungerar. Alternativt kan man ge unga politiker valunderstöd vid kommande val.

Vad kostar det att driva en synlig fråga?

I Finland har vi 200 riksdagsmän. Det är rätt självklart att det finns mycket få frågor där alla skulle vara emot en specifik lagstiftning en ”kund” anser sig behöva. Om vi antar att projektet kräver att 30% av riksdagsmännen köps d.v.s. ca. 70 personer och att priset är fem årslöner per röst så kan vi uppskatta kostnaden till (månadslönen för en riksdagsman är ca. 6500Euro):

Kostnad för att köpa ett beslut: 70*6500*12*5= 27 300 000 Euro

Priset är så lågt, 27 Miljoner Euro, att en dollarmiljardär kan betala det med fickpengar. Kostnaden motsvarar 2.73% av rörelsekapitalet på en miljard (om vi antar att manipulatören har endast en miljard att röra sig med).  Notera att t.ex. George Soros sitter på ca. 22 miljarder dollar d.v.s. kostnaden för Soros skulle vara av storleksordningen 0.1%. Finns det någon som tror att de superrika inte skulle använda sina pengar till att köpa sig inflytande. Det är lätt att förstå varför Soros har fri tillgång till EU:s högsta ledare.

Hur borde de systemet se ut som förhindrar denna typ av förstörelse av demokratin? Hur borde straffen se ut?

Länkar:

Vad kostar en poliiker (The Intercept).

Who wants to buy a politician?

Hey! Want to buy some influence?

 

 

Rötmånadshistorier ”Fake News” i Hbl sommaren 2018

11/09/2018

Den här artikeln är en något utvidgad variant av ett debattinlägg till en finlandssvenska huvudtidningen Huvudstadsbladet. Inlägget refuserades vilket jag antar beror på att det ingår konkret kritik mot tidningen och ett konstaterande att det Hbl skrivit är att betrakta som ”Fake News”. Den största skillnaden mellan den här artikeln och debattartikeln till Hbl är att jag kan använda illustrationer på vebben vilket inte är möjligt i Hbl. 

Hbl:s ”Fake News” marknadsfördes så här:

Fig. 1.  Hbl:s ”Fake News”.

Vi har under rötmånadstiden nästan dagligen kunnat följa med klimatnyheter i Hbl med rafflande rubriker. Sommarens varma sköna väder har gjorts till något vi borde vara rädda för eller hellre skämmas över. Skall jag som läsare tro på Meteorologiska institutets chef Juhani Damski och på att Hbl vet vad de talar om eller skall jag uppfatta skriverierna som dagens populära ”Fake News”?

Hbl konstaterar lördagen den 18.8 att temperaturen mellan 1880 och 2010 har sigit med 0,85 grader och att temperaturen i Finland stigit ännu mera vilket i sig sannolikt stämmer.

Fig. 2.  Bredden på det horisontella strecket tvärs över termometern motsvarar över hundra års temperaturstegring.

Bildens källa:”https://4k4oijnpiu3l4c3h-zippykid.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2018/08/Context2-220×126.png”

Enligt IPCC (*) kan mänsklig inverkan på temperaturen inte urskiljas över de normala variationerna före ungefär 1950. Efter ca. 1975 uppfattar IPCC att merparten d.v.s. över 50% är mänsklig inverkan. Temperaturen i världen, enligt Hbl, har stigit med ca. 0,6 grader C sedan 1975. Ca. 50% av detta är mänsklig uppvärmning d.v.s. 0,3…0,4 grader som vi alltså teoretiskt eventuellt kunde göra något åt. Finns det någon som helst orsak att kasta miljarder och åter miljarder på en petitess av den storleksordningen då landets temperatur varierar +/-30 grader varje år?

Meteorologiska Institutet har en vebbsida (**) som visar temperaturtrenden i två välskötta Finska meteorologiska stationer Sodankylä och Kaisaniemi i centrum av Helsingfors. Sodankylä, en ostörd station på landsbygden, har en temperaturtrend över perioden 1908 – 2017 på ca. 1,25 grader per århundrade av vilket igen kanske en fjärdedel eventuellt är mänsklig påverkan om vi antar att IPCC:s gissning att en mänsklig påverkan kan börja urskiljas ca. 1950 stämmer.

Det är intressant att notera att årsvariationerna i medeltemperaturen är så stora att alla årsmedeltal utom några extremt låga temperaturer i början av 1900-talet ryms inom gränserna två standardavvikelser d.v.s. hela mätserien ryms med god sannolikhet inom ramen för naturlig variation. Skrämmande? Absolut eftersom våra politiker kastar miljarder på något som inte är mätbart med en konventionell utetermometer och en temperaturstegring som inte går att urskilja med hjälp av våra egna sinnen. Det är också skrämmande att en tidigare pålitlig nyhetskälla (Hbl)  tydligen inte längre går att lita på.

Fig 3.  Årsmedeltemperaturerna i Sodankylä sedan 1935.

Hbl konstaterar att havsytan har stigit med 19 cm på strax över hundra år. Uppgiften stämmer men vägt mot vinklingen i fig. 1 är detta ”Fake News”. Hur påverkar detta oss? Skall vi fortfarande tro på Hbl:s uppgifter från 1990 talet då Hbl talade om att havsytan kunde stiga till andra våningen i statsrådsborgen? Varför ser vi inte idag permantenta murar med sandsäckar på Salutorget?

Svaret är naturligtvis att havsytan har stigit med ungefär 15-20 cm/århundrade i århundraden. Man kan inte se någon acceleration i havsytans höjning d.v.s. vi ser ingen förändring alls under de senaste århundradena för vilka det finns mätningar. Hbl beskriver detta som att ”Klimatkrisen är här”.  Var är krisen då ingenting går att se? Uppgiften som sådan är sann men den marknadsförs som katastrofal vilket är Hbl:s ”Fake News”.

Fig. 4.  Havsytans nivå  Helsingfors sedan 1880. Trenden är att havsytan idag sjunker med 22 cm per århundrade. Påståendet att det skulle finnas stora risker för översvämningar till följd av stigande havsytenivå i Helsingfors där havsytan sjunker är ”Fake News”.

Vår landhöjning mäts i förhållande till världshavens yta vilket betyder att vi de fakto inte ser någon förändring alls, landhöjningen fortsätter i stort sett i samma takt som förut. Den intressanta frågan är dock varför Hbl lyfter fram den stigande havsytan med ”Klimatkrisen är här” havsytan har stigit med 19 cm. Är tanken månne att man försöker visa att det inte heller här finns någon katastrof på lur … eller är det fråga om ”Fake News” där man använder människors brist på kunskaper till att göra läsarna rädda för en ”stigande havsyta” som hos oss fortsätter att sjunka? En stigande världshavsyta som har stigit sedan slutet på istiden och sällan så långsamt som nu.

För att havsytan skulle stiga en meter i Helsingfors under de närmaste åttiotvå åren (dvs. till år 2100) måste vi med början från idag se en havsytehöjning i världshaven på (1000 + 0.82*220)/82 mm/år= 14.4 mm/år (notera att jag har använt NOAA:s värde för stegringen i havsytan som är större än Hbl:s värde vid beräkningen). Vi skulle då i södra finland kunna se havsytan stiga märkbart på en generation … ingenting går att se. Inte ens i Österbotten är havsytans nivåförändring så snabb … men där sjunker havsytan nästan så snabbt och om trenden i fig 4 fortsätter så måste man nog fortsättningsvis varje generation flytta bryggor i österbotten eftersom havet drar sig tillbaka  (notera att havsytan sjunker med ca 10 mm/år i österbotten).

(*)   AR4 WG1 SPM fig 4.

(**) FMI: http://ilmatieteenlaitos.fi/vuositilastot

Ledbesvär, tabletter & c-vitamin

22/04/2017

Jag stötte på en reklam på Facebook som marknadsförde fantastiska magiska tabletter mot ledbesvär. Den magiska ingrediensen i tabletterna (Finitron) angavs vara kollagen d.v.s. den bindvävnad (lim) som håller ihop hela vår kropp. Jag kommenterade artikeln/reklamen på finska och postade kommentaren som en separat artikel på Facebook eftersom jag antar att kommentaren inte blir långlivad.

Problemet, orsaken till min kommentar, är att naturen och kemin inte fungerar så att pillren kan fungera. Kollagen vi får i oss med maten kan inte användas av kroppen direkt för att byta ut dåligt kollagen utan kollagenet bryts först ner i sina grundkomponenter varefter det byggs upp igen … om det finns förutsättningar för detta.

För personer som har jobbat med glasfiberarmerad plast eller epoxy kan man jämföra situationen med att ingen person vid sina sinnens fulla bruk laminerar glasfiber så att man mal ner gammalt laminat i det material man jobbar med. Problemet är att plastmaterialet (limmet) polymeriserar då det stelnar d.v.s. långa kolvätekedjor svetsas ihop till varandra … det finns inga punkter på det gamla materialet till vilket limämnet kan koppla sina fibrer. Att lägga till malt gammalt glasfiber motsvarar att man lägger till sand i laminatet … något man bildlikt inte vill göra i en rörlig led.

Kollagen produceras ur proteinfibrer som svetsas ihop i knippen om tre fibrer som är vridna runt varandra till en spiral. Vart tredje varv kommer de ingående kemiska komponenterna att ligga i sådant läge till varandra att de kemiskt kan svetsas ihop. Varje fibersvets kräver en c-vitaminmolekyl som förstörs vid processen. Om det finns för lite c-vitamin i omgivningen så kommer endast en del av svetspunkterna att svetsas vilket leder till undermåligt och svagt kollagen.

Fig. 1  Syntetisering av kollagen.

Hur mycket kollagen bildas det i kroppen per dag? Man vet att kroppen består av 25-35% kollagen. Man har också uppskattat att kroppens alla vävnader byts ut på ungefär sju år (detta kan vara i överkant för kollagenet men vi accepterar detta). Ur ovanstående antaganden kan vi lätt räkna ut att en person som väger 80 kg kommer att producera ungefär:

Mängd_per_dag = 0.3*80/(7*365) = 0.009 kg = 9g

Kroppen producerar alltså i medeltal ungefär 9g kollagen per dag.

Om det bildas högklassigt kollagen så kommer de flesta av de möjliga svetspunkterna att vara svetsade vilket betyder att ungefär 5-10g c-vitamin kommer att behövas för produktionen per dag.

Dagens rekommendationer (0,1g/dag) betyder att någonting mellan var femtionde eller var hundrade svetspunkt i ett fiberknippe är svetsad. Vi får alltså inte ett tätt hårt flätat rep/matta utan ett bomullsliknande fluffigt garn. Då kollagen av dålig kvalitet bildas i tex. en blodådervägg så får vi, speciellt på platser där tryck och rörelse är stora tex. nära hjärtat, en vägg som läcker. Eftersom det inte finns tillräckligt c-vitamin i kroppen så att kroppen skulle kunna byta ut det dåliga kollagenet mot högklassigt sådant så måste kroppen ta till reservsystem för att reparera läckorna. De fluffiga dåligt svetsade kollagenfibrerna har kemiska kontaktpunkter, till följd av den dåliga svetsningen då kollagenet bildades, i vilka kolesterol fäster. Kroppen använder vax (kolesterol) till att göra provisoriska reparationer … då c-vitamin i framtiden finns tillgängligt i tillräckliga mängder så kan nytt högklassigt kollagen bildas i stället för det läckande kollagenet varefter vaxet/kolesterolet kan putsas bort. Problemet är dock att människor idag ofta lider av kronisk c-vitaminbrist. Detta leder till att provisorisk lapp läggs på provisorisk lapp vilket leder till att blodådern pluggas igen med tex. en hjärtattack som följd.

Dåligt kollagen leder också till att skelettet blir skört (osteoporos), ledytorna av kollagen som borde förnyas kontinuerligt förnyas inte korrekt utan det börjar uppstå slitageskador. Kvaliteten på kollagenet i dynorna mellan ryggradens kotor blir dåligt vilket gör att dynorna inte håller normala påfrestningar vilket kan leda till brock som kan vara mycket smärtsamt då någon nerv kommer i kläm.

Den viktigaste förutsättningen för friska leder är att kroppen kontinuerligt har tillgång till tillräckligt c-vitamin.  En startpunkt är 2-5g/dag och vid behov kan dosen höjas (nobelpristagaren i kemi Linus Pauling tog 18g/dag). C-vitamin är mycket billigt då det köps i form av askorbinsyra (20E/kg).

Observera att om man antar att en vettig c-vitamindos är 5g/dag (en gorilla som lever i det fria uppskattas äta ca. 5g c-itamin/dag) så motsvarar detta ungefär 60-70 appelsiner per dag vilket inte är vettigt … och knappast hälsosamt att äta. Personligen uppfattar jag att man för att få tillräckligt med c-vitamin måste äta ren c-vitamin utöver det c-vitamin man får genom maten.

Nedan finns en länk till Linus Pauling protokollet. Nobelpristagaren Linus Pauling uppfann ett sätt att snabbt och billigt bota igenpluggade blodådror i hjärtat. Metoden går ut på att garantera en tillräckligt hög c-vitaminkoncentration i blodet kombinerat med 2-5g Lysin/dag. C-vitaminet ger kroppen möjlighet att reparera läckande blodkärl genom att bilda nytt högklassigt kollagen som inte läcker. C-vitaminet kombineras med Lysin som binds till samma kemiska punkter som kolesterolet. Lysinet hjälper alltså att lösa upp placken och samtidigt förhindrar det placken från att fästa på någon annan plats. Det upplösta kolesterolet förbränns i levern.

Observera att man inte på tjugo år har gjort ordentliga experiment som skulle verifiera eller förkasta Linus Paulings uppfinning. Det finns ett antal rapporter som påstår att systemet inte fungerar men man har där använt doser som är absurt låga. Min egna dagliga dos ligger på ungefär 100 ggr den rekommenderade amerikanska RDA. En dos på några gånger RDA (t.ex. 500 mg/dag) är en så låg dos att man inte får synliga resultat. Problemet blir värre av att en engångsdos c-vitamin snabbt försvinner med urinen och alltså hålls i kroppen några timmar. Utöver att dosen bör vara tillräckligt stor så bör den också vara uppdelad på flera doser för att garantera att c-vitaminnivån i blodet hålls tillräckligt hör kontinuerligt.

För en fysiker, alltså jag, är världens största kemists uppfinning något jag uppfattar jag förstår och således något mycket vettigt 😉 . Varje läsare måste själv bilda sig en uppfattning om metoden och sedan avgöra om han/hon köper argumenten. Själv har jag under lång tid ätit 5-10g c-vitamin per dag och jag tycker att jag mår bra av det. Min dos ligger på ungefär 100X den amerikanska rekommendationen men på kanske 50% av vad Pauling åt själv.

Vilka effekter verkar c-vitaminet vid denna dos ha. Jag har haft problem med knälederna efter cyklande i ungdomen. Dessa problem har försvunnit. En vän fick diagnosen slitage i knäna och läkaren konstaterade att nästa skede är operation. Stora doser c-vitamin tog bort smärtorna. Jag var mycket försiktig med ryggen innan jag började med maxidoser c-vitamin eftersom jag regelbundet hade ont i ryggen, dock utan att på något sätt ha varit invalidiserad, mina ryggproblem försvann.

Om någon vill experimentera så hittar man, åtminstone i Finland, askorbinsyra d.v.s. ren c-vitamin på hyllan i en vanlig matbutik (påse om 30g bland kryddorna). Vill man köpa c-vitamin ännu billigare så kan det beställas från flera olika källor på nätet. Priset är ungefär 20E/kg och ett kg räcker några månader. Jag har inga ekonomiska kopplingar/intressen i handel med c-vitamin. Om någon vill ha länkar till c-vitaminförsäljare så kan man kontakta mig.

En intressant fråga är varför den amerikanska rekommenderade (RDA) dosen är så låg. Garanterar ett kroniskt c-vitaminunderskott på gränsen till skörbjugg en outsinlig ström patienter … eller är det fråga om förutfattade meningar hos en hjärntvättad läkarkår? Det är kanske skäl att minnas att det tog flera århundraden från det att man lärde sig behandla skörbjugg tills läkarkåren accepterade botemedlet. Läkare idag verkar också tro att skörbjugg inte existerar i vårt samhälle. Verkligheten är dock att skörbjug inte är speciellt ovanlig bland t.ex. långliggare (åldringar) på sjukhem. En intressant fråga är också vilka effekter en långvarig brist på gränsen till akut skörbjugg kan tänkas ha?

Min gissning, baserad på skörbjuggssymtomen från gamla tider är:

  • Depression
  • Blödande tandkött
  • Tandlossning
  • Oförklarliga blånader
  • Ledproblem

Linus Paulings uppfinning kombinerat med erfarenheter av vad som händer med stora apor och gorillor i fångenskap:

  • Hjärtsjukdomar där hjärtats blodådror pluggas igen
  • Hjärtattacker

Skulle man kunna minska på mängden depressioner och sänka självmordsfrekvensen genom att höja på rekommentationerna för dagligt c-vitaminintag till några gram per dag?

Linus Pauling Heart Therapy
paulingtherapy.com

Framtidens teknik 3D-maxiskrivare

18/04/2017

 

Vi ser idag en mycket snabb utveckling av 3D-skrivare. Var och varannan dag dyker det upp nya varianter av skrivare som använder nya utskriftsmaterial. De vanligaste skrivarna använder olika plastmaterial PLA, PET och ABS. Plastmaterial är enkla att använda eftersom plast kan formas vid relativt låg temperatur. Det finns också skrivare som skriver ut i metall (flera olika teknologier används) eller i glas eller keramik.

Det verkar sannolikt att tillverkning av olika objekt speciellt i små serier kommer att flytta tillbaka till västvärlden genom att utskrift av enstaka delar kan göras med 3D-skrivare. Om t.ex. reservdelar kan lagras på dator och utskriften ske lokalt så sparar man stora lager- och transportkostnader.

imgp0028_pef_embedded

Fig. 1  Ett exempel på en billig kinesisk 3D-skrivare

Ett exempel på användning av 3D-skrivare är mitt eget lilla projekt där jag använder 3D-skrivare för att skapa i stort sett hela mekaniken till en nyckelharpa av helt ny typ. Instrumentet är inte ännu spelbart men man börjar så småningom se slutet på projektet.

IMGP0877_PEF_embedded

Fig. 2  Halsenoch nyckelmekanismen utskriven på 3D-skrivaren i fig. 1.

Utskrift av metall med 3D-skrivare

En 3D-skrivare kan skriva ut delar som är så komplicerade att de är omöjliga att konstyruera på konventionellt sätt. Exempel på metallkomponenter är delar till flygplan och rymdsonder utskrivna i t.ex. metallen titan.

Video: Utskrift av metalldelar via laserdeposition.

Samma teknik som i bilden ovan kan också användas för att skriva ut i t.ex. keramik eller i andra exotiska material. Alternativa sätt att skriva ut metall är att använda något som påminner om en bläckstråleskrivare som sprutar lim över en pulverbädd. Nya lager pulver läggs successivt på och resultatet blir ett hoplimmat metallpulverföremål som bränns i ugn så att föremålet sintras till kompakt metall.

Utskrift av hus

Om man bygger en stor 3D-skrivare så kan den förses med ett skrivhuvud som t.ex. pumpar betong. Skrivaren kan då snabbt skriva ut t.ex. ett hus från en ritning skapad på dator.

Video: Utskrift av ett miniatyrslott med 3D-skrivare.

Var det här också forntidens teknik?

Jag tittade på en video om den antika staden Petra i nuvarande Jordanien. Videon är mycket intressant genom att den visar en mix av mycket kraftigt eroderade grottor etc. samt i stort sett helt oeroderade ruiner som är kanske 2000 år gamla. De nya byggnaderna är konstruerade ur ”konventionellt” utskurna stenblock och byggnaderna är konstruerade ur separata formgivna block.

Ungefär 21:44 minuter in på videon stöter man på strukturer som ser ut som väggen på miniatyrslottet ovan. Vad är det? Vid 29:15 visas huvudet av en elefant … igen samma struktur som ovan.

Jag tar inte ställning till vad ovanstående glimtar från videon egentligen visar men fantasieggande är det 😉 .

C-vitamin daglig dos?

11/12/2016

Jag har under rätt lång tid läst om bl.a. nobelpristagaren Linus Paulings idéer om megadoser av C-vitamin. Megadoser är dagliga doser från kanske ett gram upp till kanske 15-20g. Dessa doser är enorma jämförda med rekommendationerna för dagligt intag av C-vitamin. De Amerikanska rekommendationerna är 60-100 mg/dag med en förhöjning på 30% för rökare. De Europeiska rekommendationerna torde följa de Amerikanska. Doserna rekommenderade av Pauling är från 10 – 50x större än rekommendationerna för en frisk person och de kan vara betydligt högre än detta om man vill behandla en specifik sjukdom.

Hur har man kommit fram till de olika doserna? Man vet att en människa som inte får i sig C-vitamin på några veckor kommer att drabbas av skörbjugg som är en dödlig sjukdom om den inte behandlas d.v.s. patienten får C-vitamin. Symptomen på skörbjugg är blödande tandkött, oförklarliga blånader, muskelförtvining, depression och blödningar från hudens hårsäckar. Skörbjuggssymptomen lindras tydligt redan av en dos på ca. 10 mg/dag och den i USA rekommenderade dosen om ca. 70 mg/dag eliminerar skörbjuggssymptom från ca. 70% av befolkningen! Information om skörbjugg.

Den rekommenderade dagsddosen 70mg/dag skall jämföras med vad en gorilla i frihet sätter i sig d.v.s. ca. 5 gram c-vitamin. Gorillan har samma genetiska fel som människan d.v.s. vi kan inte syntetisera C-vitamin från socker. Samma genetiska effekt finns hos de stora aporna och marsvinen.

De flesta däggdjur behöver inte få C-vitamin via kosten eftersom de producerar C-vitamin från socker. Man har undersökt hur mycket C-vitamin olika djur producerar internt. Omvandlat till mänsklig kroppsvikt så ligger uppskattningarna på 2 – 15 g/dag vilket samtidigt stämmer överens med vad en gorilla tvingas äta per dag.

Kollagenproduktionen i kroppen

Ungefär 30% av vår kroppsvikt är bindemedlet kollagen. Kollagen håller ihop vår kropp och om kollagenproduktionen upphör så faller kroppen bokstavligen sönder. Blodådrorna börjar läcka vilket ger upphov till blånader. Ledskador uppstår eftersom både ledytorna, brosk, och ben innehåller kollagen. Musklerna förtvinar då stadgande kollagen försvinner.

Kollagen produceras som långa kedjor av i huvudsak Hydroxyprolin, Prolin och Glycin. Tre fibrer bestående av i huvudsak dessa komponenter svetsas ihop till knippen (rep) bestående av tre hoptvinnade fibrer. Knippena är hopsvetsade via hydroxylgrupper OH. För hopsvetsningen behövs C-vitamin som hyter ut H mot OH. C-vitaminet förstörs i processen och blir alltså inte en del av resultatet alltså Kollagenet! Kollagensyntes.

f2f618_w

Kollagen och behov av C-vitamin

Hur stor mängd kollagen produceras per dag i kroppen? Man kan uppskatta mängden genom att studera hur snabbt olika vävnader bryts ner och återskapas. Det finns en mängd uppskattningar av hur lång tid det tar för kroppen att återskapas. Celler i hjärnan, nerver och hjärtat återskapas långsamt från kanske 10 år för hjärtat till en livstid för hjärna och nerver även om forskare idag inte är helt säkra på att inte hjärna och nerver förnyas. En traditionell uppskattning har varit att kroppen förnyas i stort sett helt på ca. 7 år. Man vet dock att de flesta organ förnyas mycket snabbare med en cykeltid på kanske ett år.

Om vi antar att cykeltiden är 7 år och att 30% av kroppsvikten är kollagen så betyder detta att kollagenproduktionen för att förnya kollagenet måste vara ungefär:

Kollagen/dag = 0.3*Kroppsvikt/(7*365)

För en person som väger 80 kg får vi då:

Kollagen/dag = 0.3*80/(7*365) kg/dag = 0.031 kg/dag = 9 g/dag

Vi kan använda kollagenproduktionen för en uppskattning av minimimängden C-vitamin vi måste få i oss per dag för att kroppen skall kunna förnyas korrekt.

Då kollagen produceras ur protokollagen tvinnas fibriller ihop och svetsas med C-vitamin. För att svetsningen skall lyckas måste OH-grupperna ligga mot centrum av den tvinnade fibern vilket sker vart tredje varv. Vi kan uppskatta hur många ”punktsvetsar” som behövs i en given mängd kollagen genom att titta på molmängderna av fiberns komponenter.

Molvikten för Hydroprolin är 129 gram/mol

Molvikten för Prolin är 115 g/mol

Molvikten för Glycin är 75 g/mol

Om vi antar att de tre komponenterna förekommer i ungefär samma proportion så kan vi beräkna molmängden för medelvikten av komponenterna. Medelvikten för komponeterna är 106 g/mol vilket betyder att ovanstående dagsproduktion kollagen motsvarar ca.

Dagsproduktion kollagenkomponenter i mol = 9 g/106 g/mol = 0.08 mol

Vid svetsningen behövs en molekyl C-vitamin för var tredje komponent i fibern men eftersom fibrillerna svetsas parvis så halveras behovet. Mängden C-vitamin som behövs uttryckt i mol blir då:

C-vitamin(mol) = 1/3*1/2*kollagen(mol) = 1/6*kollagen(mol)

Vi behöver då ungefär:

Dagsbehov C-vitamin(mol) = 0.08 mol/6 = 0.013 mol C-vitamin

Då molvikten för C-vitamin är 176 g/mol kan vi enkelt förvandla 0.04 mol C-vitamin till gram:

C-vitamin i gram = 0.013 mol * 176 g/mol = 2.34 g

Om kroppen förnyas på sju år och kollagenet byts ut i ungefär samma takt betyder detta att vi behöver få i oss ungefär 2.5 g C-vitamin per dag för att producera perfekt kollagen. Notera dock att C-vitamin också har andra funktioner i kroppen än att producera kollagen. Behovet bör i verkligheten vara högre än det angivna.

Notera också att behovet kan vara betydligt högre om fyrnyelsecykeln är snabbare.

Kollagen och C-vitaminbrist?

Vad händer om det inte finns tillräckligt med C-vitamin för kollagensyntesen? Vi kommer nu in på spekulation! Jag antar att kollagen fortfarande kommer att bildas men att fibrillerna svetsas på allt färre punkter. Om varannan punkt lämnas osvetsad så sjunker C-vitaminbehovet till ca. 1.25 g/dag. Om endast var tionde punkt svetsas faller behovet till 250 mg/dag och vid nivån en punkt på femtio (1/50) kommer vi ner till 50 mg/dag och detta är samtidigt den nivå då skörbjuggssymptom tydligt börjar uppträda i en större population.

Min gissning är att då uppskattningsvis var femtionde punkt svetsas så börjar kvaliteten på kollagenet bli så dåligt att tunna blodådror läcker (blånader utan orsak), det börjar uppstå ledskador i knän, höfter och rygg då slitytorna inte längre fungerar till följd av alltför dålig kvalitet på kollagenet i ledytorna och leddiskar. En intressant fråga är hur stor del av de slitageskador man ser i den åldrande befolkningen som är direkt förorsakade av en kronisk C-vitaminbrist?

hoftledsartros_liten_180x107

Hur borde man inta C-vitamin?

Det finns forskning som visar att C-vitamindoser på 100 – 200 mg/dag tas upp i stort sett till 100%. Då en engångsdos går över denna nivå så kommer en allt mindre mängd att tas upp av kroppen. Det finns uppskattningar på hur engångsdosen påverkar upptagningen. Tabellen nedan ger en grov uppskattning av upptagningen som funktion av dosen.

100 mg          ---> 80%

1.5g            ---> 50%

6g              ---> 25%

12g             ---> 16%

Ovanstående visar rätt tydligt att dagsdosen skall spridas spridas ut så mycket som möjligt. Ett gott alternativ är att göra ”mineralvatten” genom att blanda två teskedar C-vitamin och samma mängd matsoda i t.ex. en 1.5 liters vattenflaska. Resultatet blir någonting som påminner om ”Samarin” d.v.s. kolsyrat mineralvatten. C-vitaminet finns då i formen askorbat vilket förbättrar upptagningen. Om man dricker en flaska per dag så kommer man att få en adekvat dos C-vitamin och också tillräckligt med vätska.

Jag är intresserad av kommentarer till ovanstående resonemang! Har jag resonerat fel och i såfall på vilket sätt?

Intressanta länkar:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kollagen

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%B6rbjugg

http://www.paulingtherapy.com/

https://svenska.yle.fi/artikel/2010/04/10/diskbrack

http://www.kiropraktorcentrum.com/index.php/sv/symptom/diskbrack

http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=220

 

3D-skrivare intressant verktyg

15/11/2016

Jag skaffade mig en 3D-skrivare nummer två i början av hösten 2016. Jag valde en GEEETech I3 byggsats som är baserad på Prusa I3. Det blev en kines då den kostade 1/3 av vad motsvarande Europeiska maskin skulle ha kostat.

Byggandet gjordes på ungefär en dag men det tog kanske 2 veckor innan jag pålitligt lyckades få ut föremål. Några av problemen:

  • Z-axelns skruvstavar måste justeras så att de rör sig utan friktion. Det finns en flexibel koppling mellan gängstav och stegmotor men det är lätt gjort att montera staven för djupt vilket gör att den flexibla kopplingen inte är flexibel.
  • Skrivaren var försedd med ett 0,3 mm munstycke i extrudern. Jag antog att detta skulle ge bättre utskrifter än 0,4 eller 0,5 mm. Problemet är att ju mindre munstycke man använder desto större mottryck blir det i extrudern. Drivkretsen orkade inte pålitligt mata fram filament vilket gav dåliga utskrifter.
  • Det krävdes en del experimenterande för att rent praktiskt se vad som kan skrivas ut utan problem och att hitta vägar förbi dessa problem. Det krävs också lite tid att lära sig designverktyget (jag använder openscad).

imgp0028_pef_embedded

3D-skrivaren fungerar nu pålitligt och resultatet är rätt bra.

imgp0027_pef_embedded

Reparation av min IMT-500 stämapparat. Vid ett musikuppträdande senaste höst tappade jag locket till batterifacket på stämapparaten. Jag fixade saken med en metalltråd som höll batteriet på plats.  Jag råkade se den söndriga apparaten och beslöt att se om jag kunde skriva ut ett nytt lock.

lock_stamapparatDelen konstruerades i OpenSCAD som fungerar som ett programmeringsspråk men med pre-viewer. Delen skrivs ut på ca. 4 minuter och som man kan se i bild två krävdes några iterationer för att få allt på plats.

Den slutliga delen skapades genom att värma en metalllinjal och därefter försiktigt böja flikarna i rätt form.

Uppdateringar:

  • Extrudern förseddes med en spiralfjäder för att öka friktionen mot filamentet.
  • Bytte munstycke fråm 0,3 mm till 0,4 mm vilket gjorde matningen mycket bättre.
  • Bytte stegmotorkontrollern mot en något kraftigare variant DRV8825 vilket ger bättre drivning d.v.s. extrudern missar inte längre steg (hackar) utan går tyst.
  • Ändlägesbrytaren för Z-axeln flyttades höjdes ca. 10 mm genom att striva ut ett mellanstycke. Justerskruven ligger inte längre i ändläget vilket underlättar justeringar.
  • På bilden ser man en fläkt kopplad till skrivhuvudet. Fläkten är monterad på en adapter som skrivits ut med skrivaren. Fläkten är av rätt typ men anslutningskontakten är felaktig. Jag beställde en lämplig fläkt från kina men har inte ännu fått den. Avsikten med denna uppgradering är att kunna kyla extrudern och också föremålet som skrivs ut. Fläkten går att kontrollera separat vid utskrift.

 

Mysticism 3

24/05/2016

Artikel nummer tre i den här artikelserien om Mysticism i fem delar behandlar den första pusselbiten som gavs i den första artikeln. Pusselbiten #1 var om det finns någon historisk person som är känd under namnet ”Porten/Grinden/Dörren” på ett språk som talades i Mellanöstern vid den av Sjundedagsadventisterna beräknade tidpunkten för den utlovades återkomst d.v.s. 1844. Är denna person också kopplad till det av Adventisterna angivna exakta datumet 21.3.1844?

Det är intressant att notera att berget Karmel i Israel har haft en viktig plats i de kristna spekulationerna kring den utlovades återkomst. Templarna i Tyskland sålde allt de ägde och flyttade till det Heliga landet för att vara på plats vid återkomsten. Man väntade sig att Kristus konkret skulle stiga ner på berget Karmel. Det finns fortfarande hus kvar nedanför berget Karmel med texten ”Der Herr ist nahe” som ett tecken på denna mycket konkreta väntan.

Grinden, dörren eller porten

I texten Mysticism 1 konstaterade jag att namnet på det som skulle bli kristendomen fanns inbakade i gammaltestamentliga texter. Det är helt klart att judarna väntade på sin Messias d.v.s. den smorde. Namnet på dem som följde den smorde blev inte t.ex. ”De som följer den smorde” på det lokala språket arameiska eller på skriftspråket hebreiska utan på den tidens världsspråk Grekiska som talades som ett gemensamt hjälpspråk i hela det aktuella området och också utanför detta område. På grekiska är den smorde Christos och de som följer den smorde kallas Kristna.

Vi repeterar startpunkten för den första pusselbiten från Mysticism 1.

Johannes 10
1”Sannerligen, jag säger er: den som inte går in i fårfållan genom grinden utan klättrar in på ett annat ställe, han är en tjuv och en rövare. 2Men den som går in genom grinden är fårens herde. 3För honom öppnar grindvakten, och fåren hör hans röst, och han ropar på sina får med deras namn och för ut dem. 4När han har släppt ut sina får går han före dem, och fåren följer honom därför att de känner igen hans röst. 5Men en främling följer de inte, utan springer ifrån honom, därför att de inte känner igen främmande röster.” 6Denna bild använde Jesus när han talade till dem, men de förstod inte vad han menade.
7Sedan sade Jesus: ”Sannerligen, jag säger er: jag är grinden in till fåren. 8Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem. 9Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad. Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna bete. 10Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd.
Vi utgår från ovanstående text med de intressanta delarna utmärkta med fet stil. Om vi accepterar en ”återkomst” och ovanstående text där Kristus säger ”Jag är grinden/dörren/porten” (beror av översättningen) så blir frågan om vi hittar en person känd sedan 1844 under namnet Porten/Grinden/Dörren? Vi kan lösa problemet på samma sätt som ärenamnet Kristus (den smorde) genom att använda det arbetsspråk som användes i området vid den tid då framträdandet skulle ske. Som känt var detta språk arabiska som talades från Atlanten till Indien år 1844.
Vi skall se om vi får napp om vi t.ex. Googlar på engelska ”Gate Jerusalem”:Bab al-Dhahabi, den Gyllene porten i Jerusalem.

240px-golden_gate_jerusalem_2009

Den Gyllene porten i Jerusalem. På arabiska Bab-al-Dhahabi

Den östra porten på tempelberget i Jerusalem kallas den Gyllene porten eller Förbarmandets port och den heter på arabiska Bab-al-Dhahabi.På motsvarande sätt hittar man efter ett visst sökande t.ex. Porten till Röda havet = Bab el Mandeb.

Det finns mängder av exempel och ovanstående bör därför räcka till. Port, dörr eller grind blir Bab på arabiska.

Finns det någon person som idag är världskänd och som är kopplad precis till Adventisternas beräknade tidpunkt d.v.s. vårdagjämningen 1844. Den här personen är också intimt kopplad till dagens Israel och hans grav på berget Karmel är föremål för vallfärder från hela jorden.
Vad hände år 1844?
Den 23.5.1844 proklamerade personen vi idag känner som Báb d.v.s. Porten att han var den utlovade yttersta tidens profet väntad av både kristna och muslimer … och andra. Proklamationen kom då den första lärjungen hittade Báb. Sammanlagt 18 sökare skulle på olika vägar hitta Báb innan han påbörjade sin aktiva verksamhet i oktober 1844(*).
Báb lade grunden till en ny solkalender med startpunkt i vårdagjämningen 1844 d.v.s. exakt den av Adventisterna angivna tidpunkten. Startpunkten sammanfaller också med det Persiska nyåret.
Báb kom då han ville reformera olika aspekter i den lokala religionen Islam snabbt i konflikt med både religiösa och politiska ledare. Resultatet blev att han efter tre års aktivitet först fängslades och sedan efter några års fångenskap avrättades genom arkebusering i Tabriz i nuvarande Iran den 9 juli 1850.
Det är intressant att notera likheterna mellan Jesu korta liv och Bábs korta liv. Båda var rätt unga och de dödades efter en ungefär lika lång verksamhetsperiod. Båda kom snabbt i konflikt med både den världsliga och andliga makten i området.
Efter avrättningen där två regementen behövdes. Ett första avrättningsförsök gjordes med ett kristet regemente som genast marcherade bort efter att båda de personer som skulle avrättas levde efter avrättningen. Ett nytt kurdiskt regemente tillkallades och nu lyckades avrättningen. Bábs kropp gömdes för nästan 60 år tills det Ottomanska riket hade fallit sönder. Báb vilar idag på berget Karmel i Israel där han gravlagts enligt instruktioner av sin efterträdare Bahá’u’lláh.

Bábs grav på berget Karmel i Israel. By Michael Paul Gollmer de:Benutzer:Mipago (Own work) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)%5D, via Wikimedia Commons.

Sammanfattning

  • En person som tog namnet Bab (porten) framträdde år 1844 i Iran/Persien.  Han sade sig vara den person som både kristna och muslimer väntade på.
  • Bab skapade en ny kalender med startpunkt i vårdagjämningen 1844 (20-21.3.1844). Den av Adventisterna angivna tidpunkten är startpunkten i Bábs kalender.
  • Bab meddelade att han skulle följas av en ännu större person 19 år efter hans eget framträdande (1863).
    Bab avrättades i Tabriz i nuvarande Iran/Persien år 1850.
  • Babs kropp gravlades enligt instruktioner från hans efterträdare Bahá’u’lláh på sluttningen av berget Karmel i Israel.
  • Det finns en nästan spöklik likhet mellan Jesu och Bábs verksamhetsperioder. Båda avrättades som en följd av att de fick det religiösa etablissemanget emot sig.

Bábs liv.

Bábs gravmonument på berget Karlmel i Israel.

De tyska Templarna.

Milleriterna och den stora besvikelsen.

(*) Notera hur också Milleriternas sista försök att justera tidpunkten för återkomsten på ett mystiskt sätt sammanfaller med tidpunkten då Bábs lärjungeskara blev komplett och den utåtriktade verksamheten påbörjades.

Den här artikeln skrevs den 23.5.2016 på 172-års dagen för Bábs deklaration att han är den utlovade.

Mysticism 2

16/05/2016

Jag chockade antagligen vissa läsare med artikeln ”Mysticism 1”. Det kan då vara en god orsak till att fortsätta på samma spår medan läsarna fortfarande är ur balans 😉 .

En berättelse om samma idéer som egentligen är inbakade i den första artikeln men i form av scifi hittar man i Isaak Asimovs ”Stiftelsen” (på engelska ”Foundation”). Grundtanken i Asimovs roman är att då mänskligheten har spridit ut sig över vår galax i en okänd framtid så finns det så många människor att man kan behandla deras instinktiva beteenden statistiskt på samma sätt som man statistiskt kan behandla t.ex. kemiska reaktioner. Trots att varje reaktion sker slumpmässigt så kan man då man betraktar helhetens extremt stora antal reaktioner matematiskt förutse hur en reaktion kommer att fortskrida.

Asimovs ”Stiftelsen” behandlar en hemlig grupp vetenskapsmän, hemlig eftersom gruppen om den vore känd skulle påverka det fenomen den studerar på ett icke önskvärt sätt. Så länge gruppen var hemlig, trodde man, skulle man matematiskt kunna förutse … och via subtila manipulationer av nänniskorna styra människors beteende i önskad riktning utan att människorna var medvetna om att de manipuleras.

Det är självklart att Stiftelsen fick problem. Det finns alltid oförutsedda slumpmässiga händelser som påverkar systemet. Revolutionerande nya upptäckter kan påverka en social process, genetiska mutationer eller helt utifrån kommande yttre påverkan. Resultatet blir att stiftelsen i allt högre grad måste börja improvisera då man manipulerar samhället … boken är en mycket läsbar ”klassisk” scifiroman.

En intressant fråga är naturligtvis hur vår fysiska värld är konstruerad om det skulle vara möjligt att åtminstone i viss detalj förutse och beskriva framtiden över tidrymder på tusentals år? Rätt självklart är att varje given ”vision” måste ges med så lite överflödig detaljinformation som möjligt eftersom de små detaljerna antagligen är omöjliga att hantera medan stora paradigmskiften kan göras igenkännliga utan detaljer.

Vi stöter också på samma fenomen som i Asimovs ”Stiftelsen”. En ”profetia” som är publik d.v.s. finns i den allmänna litteraturen är inte längre oberoende av omgivningen utan den kommer, om den är tillräckligt stark, att påverka historien d.v.s. en stark vision kan bli till en självuppfyllande profetia där individers tolkning och reaktioner på tolkningen gör att profetian uppfylls.

Texters olika metanivåer

Texter kan som känt läsas på olika nivåer.

  • Den enklaste nivån är en teknisk/materiell nivå där texten så exakt som möjligt skall beskriva en konkret konstruktion eller situation. Till och med den här nivån kan vara svårförståelig för en person som inte är väl insatt i just den textens problematik.
  • En annan nivå kunde kallas en poetisk nivå där det går att tillämpa en teknisk läsnivå men där läsningen då blir ointressant och ofta trivialt ”självklar”. I en dikt kan liknelser och associationer användas som ytligt sett kan vara absurda men som trots allt ger en förståelig koherent bild av mänskliga känslor eller relationer och som skulle vara svåra att beskriva med hjälp av den tekniska skrivmodellen.

Ett exempel på meta-nivåer hittar du här (Engelska): http://faculty.cua.edu/johnsong/hitchcock/pages/meta/meta.html

IMGP7448

Midnattspromenad på Sommarö i Esbo. En välkänd vy ur ett helt nytt perpektiv.

Det är ett välkänt (?) faktum att böcker skrivna under en tid före boktryckarkonsten ofta innehöll olika metanivåer inflätade i varandra. Eftersom en bok som kopierades för hand var extremt dyr var det naturligtvis en fördel om texten kunde läsas många gånger och varje gång ge nya insikter.

Om att vara en antik fåraherde

Är den mystiska skribenten nedan medveten om vad han gör med sin text? Svar: Självklart!

Matteus 13
10 Då trädde lärjungarna fram och sade till honom: »Varför talar du till dem i liknelser?» 11 Han svarade och sade: »Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet. 12 Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har. 13 Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende ögon intet se, och med hörande öron intet höra, och intet heller förstå …

Vi ser i ovanstående text klart utsagt att centralpersonen medvetet använder sig av liknelser. Liknelser används för att försöka få lyssnaren att förstå något på ett djupare plan. Det är självklart att en god liknelse kan läsas på två helt olika plan. På det konkreta planet blir tolkningen eventuellt en ointressant trivialitet medan man på metanivån kan hitta i sig helt förståeliga detaljer som inte går att förstå på ytnivån.

Ett enkelt exempel på två metanivåer hittar man i den första texten (Mystik 1). Tror någon att den här texten behandlar skötsel av får?

Johannes 10
1 ”Sannerligen, jag säger er: den som inte går in i fårfållan genom grinden utan klättrar in på ett annat ställe, han är en tjuv och en rövare. 2 Men den som går in genom grinden är fårens herde. 3 För honom öppnar grindvakten, och fåren hör hans röst, och han ropar på sina får med deras namn och för ut dem. 4 När han har släppt ut sina får går han före dem, och fåren följer honom därför att de känner igen hans röst. 5 Men en främling följer de inte, utan springer ifrån honom, därför att de inte känner igen främmande röster.” 6 Denna bild använde Jesus när han talade till dem, men de förstod inte vad han menade.
7 Sedan sade Jesus: ”Sannerligen, jag säger er: jag är grinden in till fåren. 8 Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem. 9 Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad. Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna bete. 10 Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd.
11 Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. 12 Den som är lejd och inte är herde och inte äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. 13 Han är ju lejd och bryr sig inte om fåren. 14 Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig, 15 liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren. 16 Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst, och det skall bli en hjord och en herde. 17 Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan få det tillbaka. 18 Ingen har tagit det ifrån mig, jag ger det av fri vilja. Jag har rätt att ge det, och jag har rätt att få det tillbaka. Detta har min fader bestämt för mig.”

Jag fick en kommentar till den första delen (Mysticism 1) av den här artikelserien:

”Tyvärr – det dunkelt sagda visar på det dunkelt tänkta. Var och en må göra tillvaron och dess mening just så lätt eller svår som hen vill…”

Tack för kommentaren. Jag uppfattar att kommentaren visar att vi läser texterna på olika metanivåer.

Jag kommer i ett senare skede att återkomma till den första artikeln. Valet av material har faktiskt gjorts med, hoppas jag, omsorg. Jag har gett just så mycket information som det behövs för att hitta en helt logisk förståelse av de citerade texterna utan att ge så mycket material att lösningen blir trivial eller så att man drunknar i motsägelsefull information.

Scififörfattaren Robert Heinlein konstaterade i sin bok ”Time enough for Love” (det finns en liten riska att källan finns i någon annan av hans romaner).

Det finns tre sätt att ljuga:

  • Det första och det sämsta sättet är att inte säga sanningen. Problemet är att det ofta är så lätt att visa på lögnen.
  • Det andra sättet är något bättre. Man lämnar bort delar av sanningen och låter motparten själv skapa sig en falsk bild utgående från den tillrättalagda informationen.
  • Det bästa sättet är om man ger hela sanningen men man ger den på ett sånt sätt att den helt enkelt inte är trovärdig.

De två senare metoderna används idag mycket flitigt i storpolitiken …

Jag uppfattar att det finns exempel på metod tre inom mystiken. Ett exempel:

Daniel 12
…9 Då sade han: »Gå, Daniel, ty dessa ord skola förbliva gömda och förseglade intill ändens tid. 10 Många skola varda renade och tvagna och luttrade, men de ogudaktiga skola öva sin ogudaktighet, och ingen ogudaktig skall förstå detta; men de förståndiga skola förstå det.

Har vi här ett exempel på en avsiktlig fördunkling av texten som gör den svår att förstå innan de händelser den pekar på finns framför oss i en konktret form? Om Adventisternas beräkning skulle råka vara korrekt så verkar det sannolikt att den förseglade profetian plötsligt blir förståelig, eftersom vi kan jämföra den med facit, utan att den ursprungliga texten behöver skrivas om. Texten blir förståelig då den betraktas ur korrekt synvinkel eller placeras in i rätt kontext.

Lars Silen


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday & Wednesday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares interesting news about TED, TED Talks video, the TED Prize and more.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: