I stora delar av Europa lever vi i ett samhälle som stängts ner genom dekret uppifrån. De skador som nedstängningen åstadkommer på samhällets funktioner och ekonomi kommer påverka samhället många år framåt.
Tes nummer ett: Ingen lön till tjänstemännen under en kris
Då samhället stängs ner måste ansvariga politiker och experter behandlas på samma sätt som undersåtarna helt enkelt för att besluten som politikerna tar skall balansera korrekt mot omvärlden.
I det forntida Kina lär man ha betalat läkarna så länge man var frisk och betalningen upphörde om man blev sjuk.
Alla personer i ledande ställning inom det politiska systemet och inom statsapparaten borde bli utan lön så länge krisen pågår. Eftersom en pandemi är väldigt demokratisk d.v.s. både fattig och rik kan råka illa ut så skulle stopp på löneutbetalningarna till samhällets byrokratiska elit tvinga eliten att väga sin egen säkerhet mot den egna ekonomin vilket, får man hoppas, skulle tvinga beslutsfattarna att också aktivt se på samhällskadorna till följd av besluten.
Tes nummer två: Lagstiftning i brådskande ordning
Vår grundlag bygger på antagandet att lagar normalt stiftas så att lagen lämnas vilande över nyval. Kravet kan kringås genom tillräcklig majoritet om lagen förklaras vara brådskande.
Alla lagar som stiftats i brådskande ordning borde:
Alternativt:
- Stiftas för bestämd tid t.ex. maximalt fem år (vilket betyder att val hålls innan lagen upphör att gälla). För att lagen skall bli bestående måste den godkännas av den nya riksdagen efter val.
- En lag stiftad i brådskande ordning skall för att bli bestående godkännas genom folkomröstning så att minst 50% av väljarna stöder förslaget och att valdeltagandet är minst 50%. Om nödvändig majoritet inte uppnås genom folkomröstning så tillämpas punkt ett d.v.s. lagen stiftas för en begränsad tidsperiod.
Vi har nu en situation där det finns en stor risk för något man kan likna vid ett fascistiskt maktövertagande där beslutsfattarna via rädsla för en okänd farsot kör över undersåtarnas mycket grundläggande fri- och rättigheter. Det sovjetiska KGB, det Östtyska STASI och många andra underrättelseorganisationer skulle ha varit gröna av avund om de skulle ha sett hur människorna förleds att själva ta ibruk ett spårningssystem som:
- Med en precision på några tiotals meter kan spåra bäraren var som helst.
- Som håller koll på vilka personer du träffar.
- Man kan utgå ifrån att varje telefonsamtal idag enkelt kan avlyssnas automatiskt. Vi har AI-teknik som tillåter en övervakande dator att känna igen specifika nyckelord och fraser. Dagens AI-system kan också ”förstå” tal inom begränsade kontext och således göra självständiga val gällande vad som skall lagras och vad som är ointressant. Det du pratar, också då telefonen antas vara avstängd, kan övervakas och läggas i en gömd dossier som du inte vet om. Notera att Google redan under rätt lång till har övervakat oss utan att fråga om lov. Det är självklart att övervakande myndigheter har våta drömmar om ett system som vet allt om dig och som vid behov kan plocka fram mycket mera detaljdata om dig än vad du själv kan komma ihåg. Hur kan du försvara dig mot selektiv användandning av denna typ av information t.ex. för att misskreditera dig om du råkar vara politiskt misshaglig eller om du uppfattas vara farlig för makten?
Det är lätt att tänka sig vilken situationen skulle har varit i Tyskland på 1930-talet om det hade funnits system att exakt kartlägga människors nätverk … det var tillräckligt besvärligt (/sark) att vara jude i Tyskland utan denna typ av sofistikerad spårning.
Lagar som inskränker människors i grundlagen skyddade rättigheter skall alltid vara tidsbegränsade och underkastade folkomröstning.
Tes nummer tre: Breddad demokrati
Vi lever i ett samhälle som de flesta tror är demokratiskt, men är det faktiskt så?
För att bli vald till en hög post i samhället bör personen satsa betydande summor på att få en tillräcklig synlighet i media. Mediakampanjer är extremt dyra.
Har vi alltså byggt upp ett samhälle som använder ”demokratiska” val till att sålla ut narcicistiska individer för att leda landet?
Problemet med den nuvarande demokratin är att ”vettiga” människor alltför ofta verkar uppfatta situationen som att politik inte är värt besväret, man gör hellre något ”vettigt” och produktivt. Grunden för en fungerande demokrati är att man skall få en representativ blandning av olika typer av individer till landets ledning, enstaka patologiska individer spelar ingen roll om statistiken fungerar.
En möjlighet att göra demokratin bredare vore att förbjuda all reklam i media och att göra alla vuxna individer t.ex. över 21 år till valbara kandidater. Att inte vara valbar skulle kräva aktivitet från individen och publiceras offentligt. Normalsituationen skulle vara att en invald person tar emot uppgiften och gör sitt bästa. Inom varje valområde skulle det finnas ett givet antal platser att fylla och varje röstberättigad kan rösta på så många kandidater som det finns platser inom röstområdet. Tanken här är att man röstar på personer som man känner och som man vet att är dugliga. Personerna blir invalda enligt antalet röster de fått.
Alternativt kunde man köra vidare med det nuvarande systemet men välja t.ex. 30% av beslutsfattarna genom lottning … resultatet skulle knappast vara sämre än idag men man skulle få fram synpunkter vid beslutsfattandet som inte existerar i dagens strömlinjeformade broilerproduktion.
Den största fördelen av en breddad demokrati vore att man skulle få en större omsättning bland beslutsfattarna och samtidigt göra det svårare att köpa beslutsfattare eftersom lobbare skulle tvingas bearbeta nya offer efter val i stället för att gå till den redan köpta …
Tes nummer fyra: Myndighetsförornanden skall alltid vara tidsbegränsade
Ett samhälle som styrs minutiöst via stora mänder specifika regler som undersåtarna inte känner till är inte rättvist och mänskligt. Ett enkelt sätt att hantera denna administrativa elefantiasis vore att stipulera att alla myndighetspåbud är tidsbegränsade till t.ex. fem år och ett påbud som inte förnyas förfaller automatiskt d.v.s. blir ogiltigt. Myndighetspåbud kan inte ”förnyas i klump” d.v.s. processen att förnya ett påbud skall vara så tung att själva processen sätter gränser för hur detaljerade bestämmelser som är möjliga.
Tes nummer fem: Korruption styr dagens värld
Det är intressant att studera EU och ”samarbetet” mellan lobbare och politiker. Är avsikten med hela EU-projektet att det är mycket billigare att köpa ett tillräckligt stort antal MEP:ar centralt än att köpa politiker i tjugosju nationella parlament? På lokalplanet uppfattar jag att rundturerna kring Malms flygplats är det kanske tydligaste exemplet på korruption i Finland. Tråkigt nog så verkar inte media längre vara kapabla till, eller intresserade av, att undersöka maktens göranden. Det verkar helt självklart att ett antal Helsingforspolitiker har köpts av ”projektet Malm” och det går inte att backa eftersom betalningen redan har erhållits.

Det är ett välkänt faktum att en liten grupp miljardärer i praktiken kontrollerar hela jordens nyhetsutbud. Finns det anledning att lita på ett nyhetsutbud som under senare år har strömlinjeformats totalt. Alla kanaler förmedlar samma ytterst begränsade och vinklade ”nyheter”. Sannolikheten för att det strömlinjeformade nyhetsutbutet är en ren slump och ingen styrning sker bakom kulisserna verkar obefintlig. Detta kan t.ex. visas gällande klimathysterin där t.ex. BBC redan i årtionden har drivit en ensidig linje och enligt egen dokumentation klart har deklarerat att man i denna fråga inte strävar efter objektivitet. På hemmaplan är det helt klart att t.ex. Hufvudstadsbladet har valt en linje i samma fråga … man är inte intresserade av en balanserad rapportering av fakta så att läsarna skall kunna bilda sig en åsikt. Man är ute efter att påverka läsarnas åsikt d.v.s. det man tidigare brukade kalla propaganda men man försöker fortfarande få läsarna att tro att rapporteringen är objektiv.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …