Archive for the ‘Havsytans nivå’ Category

Nir Shaviv en intressant klimatforskare

28/11/2019

Jag har under ett antal år följt med Nir Shaviv i klimatdiskussionen. Shaviv hör till gruppen klimatforskare som, baserat på tung forskning och experiment, uppfattar att den egentliga drivkraften bakom klimatförändring genom historien är solen och inte t.ex. koldioxid.

Mitt intresse för Nir Shaviv ses kanske bäst i min vebbok (Science Fiction) ”Mars” där Nir Shaviv för ett antal år sedan figurerar i en klimatdiskussion under en färd till planeten Mars.

Nedanstående video (för personer som förstår engelska) är intressant och ställvis rätt rolig då Nir Shaviv är en bra talare!

Konspiration: Motstånd är lönlöst?

26/10/2019

Under det senaste året har man satt in en ny växel i klimatpropagandan. Man talar inte längre om den ”globala uppvärmningen” som blev ”klimatförändringen” efter att den förväntade katastrofen uteblev. ”Klimatförändringen” tillåter användning av ”muminväder” som propagandaverktyg. En muminväderleksrapport rapporterar: ”varmt, möjligen kallt, sol eller möjligen regn samt vind mellan syd och nord.” ”Klimatförändringen” eller ”klimatkrisen” som den nu heter när man bytt ut termen ger nu möjlighet att skrämma människor då det är varmt på sommaren, då det faller mera snö än normalt på vintern eller då vi inte har snö, då det regnar mer än normalt … eller mindre. Varje väderhändelse kan förknippas med ”klimatkrisen” som implicit naturligtvis har varit förorsakad av människan.

Jag skrev en insändare till Hufvudstadsbladet, som till min stora förvåning togs in, tack för det, som kritiserade tidningens ensidighet. Utgångspunkten var en ledare i tidningen den 4.10.2019 där ledarskribenten förvånar sig över att mer än halva befolkningen inte är villig att pruta på sin livskvalitet i klimatets namn. Jag konstaterade:

”Den kortsiktiga och inskränkta halvan av befolkningen som inte är villig att pruta på sin livskvalitet verkar förvåna HBL:s ledarskribent Tommy Westerlund i HBL 4.10.2019. Det kunde vara aktuellt för HBL:s ledarskribenter att plocka fram en stor spegel, tittar i den och att ställer sig frågan om de kanske har någon egen andel i detta.”

Tidningen har under det senaste året nästan dagligen haft helsidesartiklar om ”klimatkrisen” en kris som inte har någon som helst förankring i verkligheten. Klimatkrisen antas leda till att kustområden översvämmas, skördar minskar till följd av stigande temperatur och torka och oändliga mängder av klimatflyktingar flyr klimatkatastrofen … till Europa. Problemet är att ingenting av detta existerar i verkligheten. Havsytan stiger, som den gjort i århundraden, med 1-3 mm/år d.v.s. 10-30 cm per århundrade. Denna havsytehöjning dränker ingen och den är så långsam att ingen värdefull infrastruktur förloras eftersom infrastruktur som är hundratals år gammal inte har speciellt stort värde. En förutsättning för den antagna temperaturförstärkningseffekten i klimatmodellerna är att mängden vattenånga i atmosfären ökar vilket bör ge mera regn … statistiskt verkar kallperioder gå hand i hand med svår torka. Vi ser faktiskt många flyktingar men flyktingkrisen är nog främst förorsakad av överbefolkning och krig med aktiv hjälp från bl.a. oligarken George Soros som har producerat en pamflett med instruktioner om hur man tar sig in i Europa och vilka argument man skall använda för att få stanna. De kriser George Soros har fått till stånd tidigare har varit mycket lönsamma för honom och antalet döda han är orsak till  är det nog ur hans synvinkel inget att orda om. Shit happens!

Jag konstaterade:

”Vi har under några år sett en klimatpropaganda i alla media som skulle ha gjort Tiedonantaja d.v.s. de finska extremkommunisternas språkrör på 1970-talet grönt av avund. Propagandan har varit av en sådan kaliber att ingen tänkande människa kan undgå att notera att att det finns ett antal frågor som det inte är politiskt korrekt att kritisera ens i en bisats.”

Samhället satsar idag mycket stora summor på att lösa ett problem vars grunder aldrig på allvar har diskuterats i vårt samhälle utan ”problemet” har accepterats som gudagivet uppifrån. Klimathysterins ursprung hittar man i slutna kabinett bland världens superrika elit d.v.s. de vi ofta kallar oligarker med rötter som ligger mycket nära 1930-talets ”Tredje rike”. En viktig spelare har varit Romklubben som fungerar som elitens tankesmedja.  År 1991 publicerade Romklubben boken ”The first Global revolution” som naturligtvis beskriver diskussioner som går årtionden tillbaka i tiden. Vi hamnar på 1970-talet:

“In searching for a common enemy against whom we can unitewe came up with the idea that pollution, the threat of global warming, water shortages, famine and the like, would fit the bill. In their totality and their interactions these phenomena do constitute a common threat which must be confronted by everyone together.” (The First Global Revolution – A Report by the Council of the Club of Rome, p.75)

Översatt till svenska:

”Då vi sökte efter en gemensam fiende mot vilken vi kunde enas kom vi fram med idéen att nedsmutsning, global uppvärmning, vattenbrist, svält och liknande skulle fungera bra. Totalt sett och i samverkan så utgör dessa fenomen ett gemensamt hot som alla tillsammans måste möta.” (The First Global Revolution – A Report by the Council of the Club of Rome, sida 75)

Politiker har länge varit medvetna om att massorna lättast leds genom att hålla dem rädda så att politikerna som herdar kan rädda sin tacksamma hjord. Det spelar ingen roll om problemen är verkliga eller inte, det viktiga är att undersåtarna är rädda så att de accepterar de ”lösningar” eliten för fram. Den gemensamma nämnaren för alla de skapade ”problemen” är att det krävs en global organisation för att lösa dem.

Den globala regering man strävar efter kommer att kräva resurser och idealet är naturligtvis beskattning som världen accepterar som nödvändig och som samtidigt är outsinlig. En i praktiken outsinlig beskattningsresurs är världens energianvändning.

Ett extra lager byrokrati som har autoritet över nationalstaterna gör elitens grepp över världen fastare genom att världens beslutsfattare, då de är relativt få, kan köpas genom ekonomiska privilegier eller genom direkta mutor om det utlovade lyxlivet inte är tillräckligt. Hur det hela kan komma att utvecklas ser man då t.ex. George Soros verkar ha fri tillgång till möten med nyckelpersoner i FN och i EU. Soros är miljardär men han har aldrig demokratiskt valts till någon befattning varken  i FN eller i EU.

I Finland slösar vi bort hundratals miljoner Euro på t.ex. understöd till vindkraft som i praktiken är en värdelös form av energiproduktion eftersom den varierar slumpmässigt vilket gör att det krävs i praktiken lika mycket reservkraft för att säkerställa tillgången till energi då det inte blåser och ofta i vårt klimat samtidigt är kallt. De resurser vi har slösat bort på tusen år gammal teknik, vindkraft, har inte gett oss någon global teknisk fördel och investeringarna kommer ge mycket dålig avkastning om ens någon avkastning alls. Understöden till opålitlig bortkastad vindkraft mostsvarar ungefär kostnaden för de uppskattningsvis 4400 vårdare vi skulle behöva i åldringsvården.

Media utsätts idag för en stor ekonomisk press från främst internet. Varför skall jag betala för information jag själv gräver fram från nätet? Ofta kan jag tydligt identifiera källan som Radio/TV eller tidningen har använt, en källa jag har sett redan några dagar tidigare. Resultatet är naturligtvis att det finns en stark press att rationalisera och skära ner på antalet medarbetare. Då tidningens spalter fortfarande måste fyllas med något material för att det skall finnas köpare och prenumeranter så måste innehållet hittas, billigt, på annat håll. Mycket material finns idag färdigt i en form som i stort sett kan lyftas över i tidningen. Organisationer som WWF, Greenpeace och andra producerar färdigt material som är extremt billigt att använda. Problemet är dock att dessa organisationer naurligtvis inte gör arbetet gratis utan man driver sin egen agenda genom att man skapar sig gratis distributionskanaler. För att systemet skall fungera krävs att det finns färdigskrivna artiklar som dagens journalister kan ta i bruk under eget namn. Mycket bekvämt!

EU parlamentarikern Nils Torvalds kommenterade problemet med användning av obskyrt material som inte producerats av tidningen själv i samma nummer av Hbl som ledaren jag hänvisade till ovan. Problemet är alltså känt på högsta nivå men det är inte politiskt korrekt att påpeka att gratismaterial kanske inte alla gånger behöver vara fullt tillförlitligt eller neutralt.

Den 22.10 kommenterade Kristian Stenius mitt inlägg. Kommentaren gick i gammalt mönster där ingenting han skriver egentligen har något att göra med vad jag skrev. Jag citerar:

Konspiratioinsteoriere får inte ta över debatten (rubriken är sannolikt satt av Hbl). Lars Siléns hätska och dåligt underbyggda attack mot HBL:s sätt att skriva om klimat och energifrågor  (HBL debatt 13.10) kräver en kommentar … också jag ställde mig för tjugo år sedan tveksam till vindkraft … produktionsvariationerna kompenseras med reglerkraft och styrning av elkonsumptionen.” (min understrykning)

Vi är tydligen ganska överens då jag själv skrev: ”De subsidier man årligen ger till vind- och solkraft vilka kräver hundraprocentig kontinuerlig reservkraft, och således är värdelösa, motsvarar ungefär kostnaden för de 4400 vårdare man idag saknar.”

Kristian Stenius konstaterar också att elproduktionen i Finland då Olkiluoto 3 tas i bruk nästa år kommer att vara utsläppsfri till 90%. Det här är bra men problemet är att vad händer om Olkiluoto 3 tvingas stänga under vintern då vi har svår köld?

Vi skulle behöva gå mycket längre på kärnkraftens område. Vi har fyra reaktorer två i Lovisa och två i Olkiluoto som snart faller för åldersstrecket. De här reaktorerna måste relativt snabbt ersättas med nya kärnreaktorer men procerssen för att få tillstånd att bygga reaktorer är komplicerad och mycket dyr. Vi borde skapa en lagstiftning som säger att en reaktor som gått igenom tillståndsprocessen och som har fått drifttillstånd kan dupliceras som sådan med mycket lite byrokrati. Endast en helt ny modell såsom Olkiluoto 3, som är en prototyp, skulle behöva tillstånd enligt det tunga formuläret.

Det finns flera konstruktioner för små kärnreaktorer med en effekt på ca. 150 MW som till följd av sin storlek kan byggas så att de inte kan råka ut för härdsmälta (tänk Fukushima). Tanken med många små reaktorer är att kärnan med några års mellanrum byts mot en ny modul och den gamla renoveras på fabriken.  Små reaktorer av denna typ kunde placeras inne i tätorter för att automatiskt med mycket lite personal producera elektricitet och fjärrvärme. Utnyttjandet av reaktorns spillvärme höjer verkningsgraden till över 90% jämfört med de existerande reaktorernas verkningsgrad på ca. 40%.

Rubriken på Kristian Stenius inlägg ”Konspirationsteorier får inte ta över debatten” för osökt tankarna till den gröna rörelsens rötter:

Teknologie doktor Jarl Ahlbeck kommenterar Kristian Stenius analys i Hbl angående 90% utsläppsfri elproduktion år 2020. Ahlbeck skriver:

”Finland har under de senaste åren skrotat ca. 3000 MW egen elproduktionseffekt. Den är utkonkurrerad av billig import, subventionerad vindkraft och koldioxidhandel. Då elförbrukningen samtidigt har ökat har Finland vid sträng kyla och vindstilla ett effektunderskott på ca. 4000 MW (mer än två stycken Olkiluoto 3, min kommentar) som måste avklaras genom import. Importeffekten är cirka 1500 MEW från Ryssland mestadels fossil kondenskraft på natten då förbrukningen är låg , plus ca. 2500 MW vattenkraft från Sverige och Norge.”

Kristian Stenius kommentar att man också styr konsumtionen betyder att vi medvetet har börjat vandringen mot att bli ett u-land. Vill vi faktiskt ha en situation där jag som konsument kontinuerligt måste kontrollera energipriset för att jag skall våga sätta på tvättmaskin eller en situation där eltillgången områdesvis stängs av (förr kallades detta ransonering)? Saken blir inte bättre av att eliten nog förväntar sig rätt att använda privatflygplan, ha tillgång till många bostäder och ett energifotavtryck som kan vara tiotals gånger större än för Medelsvensson.

Nu sjunger man i falsett!

26/09/2019

Dagens nummer av Hufvudstadsbladet (HBL) satte sannolikt ett nytt rekord i klimatalarmism och ”fake news”. Den här artikeln tittar på några av de felaktigheter som presenteras och också på intressanta källor man använt.

Vi har igen kunnat följa ett av FN arrangerat klimatmöte med inseglade experter som saknar skolutbildning och annan djupare kunskap i frågan. Thunberg är vältrimmad då det finns ett inövat program men hon har tydligen vissa problem då det gäller att svara på oväntade frågor.

Den intressanta frågan är naturligtvis vem som har skrivit manuset och tränat in framförandet. Många av framträdanden man har sett har tydligen varit väl inövade.

HBL senaste ”fake News”

HBL_parad_20190926.png

Klimataktivisten Peter Buchert skriver i HBL:

”Globalt har havsytan stigit med 16 cm sedan år 1900 och sedan 2006 har takten fördubblats.” Vi kan titta på hurudan stegringen har varit vid vår egen kust och vilka trenderna verkar vara.

Sea_level_Helsinki

Bilden visar havsytans nivå i Helsingfors (Källa NOAA). Vi ser att havsytans nivå sjunker vilket som känt beror på landhöjningen efter istiden då det låg 1-2 km tjock inlandsis över området som tryckte ner marken. Landhöjningen är en långsam plastisk återgång mot utgångsläget. Notera att mätningarna innehåller mycket brus vilket gör att man lätt med hjälp av lämpligt vald startpunkt kan visa i stort sett vad som helst för några korta år. Jag kan inte se någon katastrofal hockeyklubba t.ex. efter år 2000 vilket borde gå att se om havsytan plötsligt skulle ha börjat stiga kraftigare.  I Stockholm är situationen likadan:

Sea_level_Stockholm

Inte heller här kan man se någon signifikant förändring i trenden d.v.s. hockeyklubbans blad vänt uppåt saknas.

Man ser tydligt hur man har gjort en helgardering.  Man konstaterar i HBLs disinformationsruta att beräkningar tyder på att havsytan stiger med mellan 28 cm och en meter fram till är 2100.  Vi vet från ett stort antal havsytenivåmätare runt om i världen att havsytan har stigit, beroende av källa med mellan 10 och 30 cm per århundrade. Det HBL egentligen säger är att det t.o.m. kan hända att havsytans stegringshastighet kan minska marginellt fram till år 2100 om vi antar att de senaste årens uppgifter på ca. 3 mm per år stämmer (3mm/år –> 30 cm per århundrade). Jag uppfattar ovanstående 28-100cm som ”fake news” då man inte nämner att den undre gränsen 28 cm är den havsytehöjning man har sett under många århundraden långt före en eventuell mänsklig påverkan.

HBL skriver: ”Forskare ser redan att uppvärmningen i havet har rubbat viktiga ekosystem  genom att haven blivit surare och i grunda innanhav som Östersjön mindre salt till följd av sötvattenstillförseln.”

En signifikant försurning av haven är inte möjlig till följd av den enorma buffertkapacitet som finns. Tänk på Dovers vita kalkstensklippor. Det finns enorma mängder kalksten i havet vilket gör att en signifikant förändring av pH inte är möjlig. Vi ser här igen tricket man använder d.v.s. man talar om försurning då havet är klart basiskt. Det är teoretiskt omöjligt att få till stånd en situation där havet skulle bli surt d.v.s. pH sjunka under 7 d.v.s. neutralt. Om det finns intresse kan havens pH diskuteras i en annan artikel.

Så här ser relationen mellan koldioxidhalten i havsvatten och ph-förändringen mätt på olika ställen. Notera att havsvatten är klart basiskt och kraftigt buffrat vilket gör det relativt okänsligt för förändringar i t.ex. koldioxidhalten. Notera också att pH-skalan är logaritmisk. Om pH sjunker, alltså blir surare med en pH enhet så ökar vätejonkoncentrationen med en faktor 10 ggr. De förändringar vi ser ovan helt marginella och att stora variationer förekommer lokalt både till följd av biologisk aktivitet och uppströmning av bottenvatten.

Var finns de smältande glaciärer som har ökat sötvattenstillströmningen till Östersjön? Östersjöns salthalt regleras nästan till 100% av saltvatteninflöde genom de grunda Danska sunden. Såvitt jag vet har det inte skett betydande förändringar i regnmängderna vilket kan påverka Östersjön. Under senare år har vi haft ett antal stora saltvattenspulser in i Östersjön vilket ökar salthalten så mycket att man förväntar sig att Torsken skall kunna föröka sig igen till följd av tillräcklig salthalt. Vi kan alltså eventuellt vänta oss goda torskfångster även utanför Helsingfors inom 2-3 år. Hela påståendet om sötvattentillförseln är ”fake news” avsedd att skrämma upp personer som inte är pålästa.

Mera fake news. Vi ser igen påståendet att snön snart kommer att vara ett minne blott. t.ex. senaste vinter gav extremt höga snömängder bl.a. i mellaneuropa.  Man varnar för femtioelfte gången för att Norra Ishavet kan bli isfritt. Nu vågar man inte längre ange någon tidsram eftersom man otaliga gånger har förutspått detta utan detta har inträffat. Ett exempel:

Istäcket varierar kraftigt från år till år främst till följd av varierande vindar som kan flytta isen till varmare områden där den smälter eller skjuta ihop is till tjockare lager vilket ger en mindre yta täckt av is. År 2007 var ett år med liten isyta medan situationen tio år senare år 2017 såg helt annorlunda ut.

Det Danska meteorologiska institutet ger en intressant bild av situationen på Grönland. Vi kan se hur extremt varierande Grönlands isfälts tillväxt kan vara. Bilden nedan visar situationen åren 2011-12 samt 2016-17.  Vi ser två extremer. Grönlands stora isfält ligger på relativt hög höjd d.v.s. en kilometer vilket gör att temperaturen på själva isfältet under största delen på året ligger mycket under noll d.v.s. de stora isfälten smälter på ytan under några dagar per år.

SMB through 2017-18 (top) and 2018-19 (bottom) shown as blue lines. Grey lines show the 1981-2010 average and red shows the record low of 2011-12. (Credit: DMI Polar Portal)

HBL skriver ”Avsmältningen sker klart snabbast på Grönland som förlorar 278 miljarder ton is om året.” Hur stämmer dett överens med Danska forskares kommentar:

”As usual, this is the time when the scientists at DMI and our partners in the Polar Portal assess the state of the ice sheet after a year of snowfall and ice melt. Using daily output from a weather forecasting model combined with a model that calculates melt of snow and ice, we calculate the “surface mass budget” (SMB) of the ice sheet.

This budget takes into account the balance between snow that is added to the ice sheet and melting snow and glacier ice that runs off into the ocean. The ice sheet also loses ice by the breaking off, or “calving”, of icebergs from its edge, but that is not included in this type of budget. As a result, the SMB will always be positive – that is, the ice sheet gains more snow than the ice it loses.

For this year, we calculated a total SMB of 517bn tonnes, which is almost 150bn tonnes above the average for 1981-2010, ranking just behind the 2016-17 season as sixth highest on record.”

… de två senaste åren har haft en rekordstor ökning av ismassorna på Grönland. Skall jag tolka detta som att HBL igen presenterar ”fake news”?

Ovanstående ”fake news” avsedda att skrämma människor till att godkänna en nedmontering av vårt välfärdssamhälle och vår tekniska kultur genom att demonisera livets gas CO2 skall vägas mot intressanta satellitmätningar. Satellitmätningar indikerat

globe of Earth from North Pole perspective

att jorden snabbt blir grönare. Detta betyder att ökenområden minskar och skogarnas växtmassa ökar och ökningen är kraftig och signifikant. Den gröna boomen är en följd av att koldioxidhalten i atmosfären ligger mycket nära den undre gränsen växterna klarar av att leva i. Ökande koldioxidhalt leder till kraftigt ökande tillväxt och samtidigt till ett minskat vattenbehov. Det är inte utan orsak man i många växthus strävar efter att hålla koldioxidhalten på en nivå som är 2,5 ggr högre än halten i atmosfären. Orsaken är att växterna växer extremt mycket bättre vid hög koldioxidhalt.

Skulle mänskligheten hitta på ett sätt att på en natt minska atmosfärens koldioxidhalt med 200 ppm så skulle detta leda till en extrem hungersnöd då skördarna skulle minska med upp till 50% till följd av brist på koldioxid. Tag bort 220 ppm och växterna börjar dö av koldioxidbrist.

Är våra politiker och makthavare idioter och imbeciller eller är de helt vanliga landsförrädare som avsiktligt kör vårt samhälle och vår kultur i sank?

Notera! Jag har aldrig tagit emot en cent för det jag skriver. Varken från energibolag eller från någon annan organisation eller privatperson. Orsaken till att jag har skrivit om dessa problem är en stor oro för korruption av vetenskapen (något som förutsågs redan på 1960-talet). Jag ser också en stor risk i att i princip alla västvärldens media idag kontrolleras av en handfull miljardärer som regelbundet samlas i slutna kretsar för att diskutera hur världen skall (vilse) ledas.

Om forskarna inte är överens så spelar det ingen roll?

25/09/2019

Den här artikeln utgår från en diskussion på Facebook baserad på en artikel på svenska yle d.v.s. den finlandssvenska radio/tv producentens hemsida. Artikeln är skriven av Marcus Rosenlund som i ett antal år har producerat vetenskapsprogram ”Kvanthopp” i radion. Artikeln hittar du här:

Är alla klimatforskare överensom klimatkrisen och dess orsaker? Nej, men spelar det nån roll?

Artikeln inleds med sloganen:
Det finns gott om dem som är beredda att kasta försiktighetsprincipen på sophögen och glatt ignorera alla risker och kasta mer kol under pannan, baserat på den pyttelilla sannolikheten att några enstaka tvivlare har rätt, skriver Marcus Rosenlund.

Problemet med försiktighetsprincipen är att en in absurdum driven försiktighet lamslår samhället och leder till onödigt lidande och död oftast bland samhällets svaga. Ett exempel på detta är dagens klimatfanatism som i ”försiktighetsprincipens” namn försöker köra ner fossila kraftkällor och den fossilfria krärnkraften för att ersätta dem med sol och vind.

Resultatet har blivit att energipriserna i de värst drabbade områdena  ligger ca. tre gånger högre än energipriset i områden där man inte kör ner pålitlig energi (läs Tyskland och Danmark). Resultatet är att allt större grupper människor blir avstängda från eltillförsel och man har inte råd att värma bostäderna under vintertid, något som är helt nödvändigt under vintern i nästan  hela Europa. Vi kan också se hur storföretag utlokaliserar energikrävande företag eftersom det är omöjligt at konkurrera med omvärlden om en av de grundläggande råvarorna energi prissätts  skyhögt över omvärldens energipris.

Konsensus 97?

Det har gjorts ett antal undersökningar som strävar efter att visa en i stort sett total konsensus bland vetenskapsmän gällande global uppvärmning utan att dock fråga om de små förändringar vi har kunnat se är nyttiga eller farliga.

97% konsensus borde egentligen helt självklart vara 100% eftersom frågorna man har ställt är så generella och självklara att varje person som har följt debatten borde kunna svara ja.

Har temperaturen stigit sedan den förindustriella perioden? (Svar: Ja)

Temperaturen har lyckligtvis stigit 0,8 … 1 C sedan 1800-talets nödår då en betydande del av Nordens befolkning dog till följd av kyla och missväxt.

Har människan någon andel i den observerade temperaturstegringen? (Svar: Ja)

Det verkar sannolikt att ökande koldioxidhalt leder till en marginell temperaturstegring. Det finns dock inget konsensus gällande storleksordniongen på temperaturstegringen. Uppskattningarna ligger mellan ca. 0,25 … 3 C. De flesta nya publikationer tenderar att ha en mycket låg klimatkänslighet.

Det är också sannolikt att förändringar i människans livsmiljö runt mätstationer på marken har gett en lokal temperaturstegring UHI (Urban Heat Island). UHI är en följd av ökande energianvändning t.ex. trafik, luftkonditionering, avgaser från jetplan på växande flygfält, asfaltering av områden nära termometern e.t.c. Det är ett faktum att en storstad är varmare än den kringliggande landsbygden men detta har ingenting med en global uppvärmning vi CO2 att göra.

Betyder ovanstående konsensussvar att vi bör köra ner vårt teknologiska samhälle med död och lidande som följd? En vansinnigt tillämpad försiktighetsprincip leder till precis de dödsfall man säger sig försöka förhindra. Det är intressant att notera att antalet dödsfall till följd av kyla under vintern är 10 – 20 ggr högre än dödsfallen till följd av värme under några extrema sommardagar. Människan är faktiskt en varelse som endast kan leva i tropiska områden utan tekniska hjälpmedel, vi uppskattar värme.

Artikeln konstaterar: ”Med andra ord, till och med då det inte råder full säkerhet om huruvida någonting är farligt eller inte, så ska myndigheterna förhålla sig till detta någonting med en sund misstänksamhet, som om det vore farligt. Guilty until proven innocent, liksom. ”

Vi förväntas alltså svänga upp och ner på det som har varit grunden för hela vårt rättssamhälle. Skyldig tills du kan bevisas vara oskyldig … det här argumentet har legat till grund för alla diktatorers agerande och spåren förskräcker.

Ett argument för den såkallade klimatkrisen har varit ”extremväder” vilket naturligtvis är ett idealverktyg för personer som driver en extrem nedmontering av vårt västerländska samhälle.  Extremväder orkaner, stormar, tornadon och generellt oväder är farliga men de har alltid funnits. Däremot är de idealiska som medel för att via media föra fram skrämselpropaganda då vi hela tiden någonstans på jorden har någon typ av extremväder. Media kan alltså kontinuerligt visa på situation er där naturens krafter åstadkommer skador och död och man implicerar att detta är en följd av ökande stormar och extremväder trots att det som händer är att media lägger focus på global rapportering av olyckor och naturkatastrofer.

Hur stor har risken för att dö i oväder?

Ovanstående argument att den extremvädershysteri vi ser hela tiden i media är skenbar och skapad av media kan enkelt illustreras med riktiga data.

Hur stor är risken idag att dö i extremväder jämfört med gångna tider? Nedanstående kräver sannolikt inte många kommentarer. Notera att jordens befolkning har ökat mycket kraftigt under den illustrerade perioden. Döm själv:

Deaths_extreme_weather

Om vi tittar på dödsfall genom t.ex. torka så hittar vi:

Death_drought

Vi ser exakt samma trend här.

Vi har sedan 1970-talet matats med profetior om världsomfattande svält (Ehrlich) men det som har hänt är att vi har fått en extrem epidemi av övervikt, inte svält! Vi har matats med skrämselprofetior om att havsytan kan stiga med flera meter fram till århundradets slut men vi kan inte se några som helst tecken på en katastrofal förändring i hastigheten med vilken havsytan stiger, det finns någon typ a konsesnsus som styrks av havsnivåmätare (tide gage) att havet stiger med ungefär 30 cm på hundra år. Hastigheten är ungefär lika snabbt som den har varit de senaste århundradena.

Notera hur man i vårt kära grannland betalar lön till människor som skall planera för en tid då (vatten) strömmen genom Stockholm byter riktning och för in saltvatten i de bakomliggande sjösystemen.

Vad händer i verkligheten? Det finns en havsnivåmätare i Stockholm som visar att havsytan långsamt sjunker till följd av landhöjningen (situationen är densamma i Helsingfors). Det finns inga tecken på att trenden skulle vara på väg att snabbt förändras.

Sea_level_Stockholm

Problemet är att vi har en politisk elit som är totalt ”clueless” om vi ser positivt på dem eller så är de landsförrädare som avsiktligt försöker förstöra vår västerländska civilisation.

Skall vi i försiktighetens namn montera ner precis den tekniska civilisation som har gjort att vi aldrig har levt så säkert som nu? … sinnesjukt!

Klimatpropaganda och Hufvudstadsbladet

20/05/2019

Hufvudstadsbladet (Hbl) är svenskfinlands största dagstidning och därigenom mycket viktig för svenskspråkiga i finland.

Under det senaste året har vi genom Hbl utsatts för en ofattbar ström av klimatpropaganda först som förberedelse för riksdagsvalet i Finland och sedan som fortsättning för att lära ut korrekt röstningsbeteende inför EU-valet. Varje dag har det ingått flera artiklar med skrämselpropaganda för en snar mänsklighetens undergång och domedag.

En öppen fråga till Hbl!

Bakgrund: Vi har under det senaste året sett ett ofantligt flöde av skrämmande klimatinformation/klimatpropaganda (Peter Buchert) i Hbl:s spalter. Jag tror att många läsare skulle vara intresserade av svar på nedanstående fråga med tanke på att vi förväntas satsa miljarder på en omställning i energisystemen för att undvika ytterligare uppvärmning:

Vilken är den mekanism som gör att en eventuell ytterligare uppvärmning på en halv grad från den nuvarande kanske en grad plötsligt blir katastrofal för människor och djur och därför motiverar detta extrema focus på en obetydlig uppvärmning?

Svaret bör ställas i relation till att vi under ett dygn typiskt upplever temperaturvariationer på kanske fem till femton grader, då jag går ut på vintern kan temperaturskillnaden min kropp upplever vara fyrtio till femtio grader och ute i naturen ligger årsvariationen på femtio till sextio grader d.v.s. hundra gånger större än den lilla uppvärmning man politiskt påstår sig försöka undvika.

Svaret bör även ställas i relation till att jag upplever i princip samma klimatförändring på en halv grad om jag flyttar från Tavastehus till Helsingfors. Om jag vill bo i Helsingfors och jag vill tillbaka till en äldre tids klimat så kan jag göra det genom att flytta till en lägenhet nära toppen av något modernt tornhus i Helsingfors eftersom temperaturen sjunker ungefär en grad för varje hundra meter ökande höjd.

Lars Silen, fysiker Esbo

Jag var positivt överraskad över att inlägget faktiskt togs in den 11.5.2019  följt av ett långt svar från Hbl:s klimatskribent Peter Buchert. Orsaken till att jag nu skriver den här artikeln är att det är självklart att jag inte kan besvara Bucherts påståenden inom det utrymme som finns tillgängligt i tidningen. Jag skrev en kort kommentar till Buchert som kom in i tidningen den 20.5.

Koraller

Buchert konstaterar att ”några beräknade skillnader mellan 1,5 och 2 grader för miljön är att förlusterna i biodiversitet och ekosystem blir mindre, hälften så många arter får svårt reducerade utbredningsområden, färre arter dör ut och havsförsurningen  dödar 70-90 procent av varmvattenskorallerna vid 1,5 grader mot 99% vid 2 grader.”

Min kommentar: Intressant smörja!

Vi kan titta på verkliga mätningar.

image

Notera pH variationerna i trakten av Hainan. Vi ser i praktiken ingen förändring på 180 år. En orsak till den stabila nivån kan i detta fall förklaras med att det pressas upp djupvatten som blandas med ytvatten. Notera att pH under tidsperioder på några år kan variera med 0,4 pH utan att detta leder till någon katastrof för korallerna. Man vet dock från många områden på jorden att havsvattnets pH varierar mycket över korta tidsperioder bl.a. till följd av biologisk aktivitet.

Vi kan jämföra detta med NOAA:s mätningar från Aloha Hawai i Stilla havet.

Hawaii Carbon Dioxide Time-Series

NOAA:s mätningar visar på ett samband mellan ytvattnets pH och luftens koldioxidhalt. På 30 år har pH förändrats ungefär 0,05 enheter vilket kan jämföras med de kraftiga naturliga variationerna vid Hainan som är ungefär 8 ggr större.

Länken nedan visar ett ett enkelt experiment  där man följer pH hos havsvatten som funktion av atmosfärens CO2 halt.

På trettio år ser vi en extremt långsamt sjunkande pH men havsvattnet är fortfarande kraftigt basiskt något över 8 (neutralt pH är 7) och det finns inga teoretiska möjligheter att tillföra så mycket CO2 att vi skulle komma ens i närheten av neutralt havsvatten.  Det finns nästan oändliga mängder bufferämnen i haven i form av kalksten …

Notera den lilafärgade linjen som ger uppskattad CO2 halt i atmosfären under årmiljoner. Vi ser att koldioxidhalten i atmosfären idag ur geologisk synvinkel är extremt låg eftersom största delen av det tillgängliga kolet har bundits i kollager och kalksten. En av Greenpeaces grundare Patrik Moore har med goda argument konstaterat att människans brännande av fossila bränslen kan visa sig vara räddningen för livet på jorden. Mätningar i växthus visar att fotosyntesen inte fungerar då koldioxidhalten går under 150-200 ppm d.v.s. växterna svälter ihjäl. Under den senaste istiden då större mängder koldioxid löstes i de kallare haven låg koldioxidhalten skrämmande nära den nivå där växterna börja dö. Vi lever i en intressant tid (för att citera kineserna, då en kines önskar dig en intressant framtid så är det en förbannelse) där vi ideligen ser hur välmenande västerlänningar direkt agerar mot den natur de säger sig vilja skydda (vindkraftverk/fåglar+fladdermöss, palmolja/skövling av regnskog och arbete mot utsläpp av livets gas koldioxid).

Korallerna uppkom för ca. 500 miljoner år sedan då koldioxidhalten i atmosfären 10-20 ggr högre än idag (1000-2000%). Det verkar mycket osannolikt att en livsform som har uppkommit i en miljö med extremt hög koldioxidhalt inte skulle klara en marginell ökning av koldioxidhalten och en samtidig marginell sänkning av havets ytvattens pH. Förändringen i havets pH kan inte ens teoretiskt bli så stor att havet blir surt (det är idag klart basiskt). Peter Bucherts påstående gällande 70-90% döende av världens korallrev är ren smörja.

Det är ett känt faktum att t.ex. stora temperaturvariationer (både kalla och varma) kan leda till korallblekning där korallen byter den existerande algpopulationen, med vilken den lever i symbios , till en ny bättre lämpad för den förändrade livsmiljön. Korallblekning är normalt inte katastrofal för koraller utan korallen återhämtar sig relativt snabbt efter blekningen.

Havsytans nivå

Peter Buchert argumenterar att om vi kan hålla temperaturen vid 1,5 grader över förindustriell nivå i stället för under 2 grader så stiger havsytan stiger tio centimeter mindre. Vi kan titta på situationen i Helsingfors för att få lite lokalt perspektiv.

Havsytans_nivå_Helsingfors

Bilden visar havsytans nivå i Helsingfors sedan 1880-talet (Källa: NOAA).  Vi ser betydande årsvariationer (bruset d.v.s. bredden på den blåa kurvan) som beror av vindriktningar och hur lågtryck råkar gå över området. Kraftiga sydvästliga/västliga vindar kan pressa vatten i östersjöbassängen österut vilket ger högvatten i Finska viken. Effekten är kraftigast längst inne i Finska viken i trakten av St Petersburg där man har byggt skyddssystem just för denna situation. Denna typ av högvatten är inte kopplade till luftens CO2 halt. Den andra mekanismen för att höja havsytan lokalt är lufttrycket. En atmosfär motsvarar en vattenpelare med höjden tio meter. Ett längre stationärt högtryck kan sänka havsytan med 30-40 cm och på motsvarande sätt kan ett lågtryck som blir hängande över området höja vattennivån i ingefär motsvarande grad.  En tredje mekanism i ett innanhav med ett smalt utlopp till världshaven är naturligtvis nederbörd. Spridningen i bilden ovan d.v.s. bredden på det mätta bandet är ungefär +/- 0,45 m och denna spridning beror sannolikt i huvudsak på variationer i lufttrycket.

Den uppmärksamma läsaren ser hur havsytan i Helsingfors har sjunkit från ungefär 7.25 m år 1880 till något över 6,9 m år 2019 vilket betyder att havsytan sjunker lokalt med 2.5 mm per år till följd av landhöjningen. Notera att referenshöjden för havsytans nivå är godtycklig, vi är endast intresserade av förändringen.

Då vi betraktar NOAAs bild ovan så ser vi inget uppåtriktat blad som på en hockeyklubba. Om vi under senare år skulle ha sett en våldsam stegring i hastigheten med vilken havsytan stiger så borde havsytan i Helsingfors sluta sjunka … men detta går inte att se i bilden.

Bembölingarna (läs landets politiker) har satsat mycket krut på nya bestämmelser för att förhindra översvämningar till följd av stigande havsyta i ett område där havsytan i årtusenden har sjunkit till följd av landhöjningen.  Hbl hade i början av 1990-talet en artikel där man varnade för att havsytan (naturligtvis utan att ange tidsskala) till följd av uppvärmningen kan tänkas nå andra våningen i statsrådsborgen med hela centrum av Helsingfor översvämmat. Sedan dess, på 30 år har havsytan i Helsingfors enligt NOAAs bild ovan sjunkit ungefär 7.5 cm och av någon anledning är det väldigt sällan vi på Salutorget i helsingfors ser människor vada över ett översvämmat torg.

Djur kan inte flytta sig?

Peter Buchert konstaterar att många växter och djur inte förmår anpassa sig till en snabb klimatförändring.

Vi kan t.ex titta på sniglar. Väldigt få djur är beroende av en fullständigt stabil temperature (som vi normalt endast hittar i tropikerna med en jämn temperatur året runt på ungefär 25 grader C). I Finland varierar temperaturen under en dag ofta mer än 10 – 15 grader och växter och djur klarar denna kraftiga temperaturskillnad. Under ett år varierar temperaturen i Finland grovt taget +/- 30 grader C.  Inte heller denna totalt 60 grader temperaturskillnad verkar påverka härlevande djur och växter.

Vi kan illustrera absurditeten i Bucherts påstående på följande sätt:

Alla växt och djurarter i Finland, eventuellt undantaget arktiska fåglar och sälar, har vandrat in till landet under de senaste 12-15000 åren. I stort sett alla arter vi har i Finland har i något skede varit en invasiv art som har kommit utifrån och hittat en användbar nisch. Det faktum att en viss art inte lever i Finland bevisar inte att djuret eller växten inte skulle kunna leva här … arten har eventuellt inte ännu hunnit vandra in.

Idag är en invasiv art alla talar om den ”spanska mördarsnigeln” som kommer från sydeuropa men som inte verkar ha några problem med våra temperaturvariationer. Vilken effekt har månne en svag uppvärmning på en arts nordligaste utbredningsområde när arten är sprid över tusentals kilometer i Nord/Syd-riktning?

Antag nu att vår ”vän” mördarsnigeln uppfattar att det blir för varmt och att den vill flytta norrut. Det finns på nätet uppgifter om att mördarsnigeln kan flytta sig 50 meter under en enda natt. Antag nu att temperaturen på snigelns nuvarande ort fram till år 2100 förväntas stiga med en halv grad. Hinner månne snigeln sätta sig i säkerhet?

Snigeln behöver krypa en sträcka på ungefär 100 km norrut för att klimatet skall bli ungefär en halv grad kallare. Hur lång tid tar det då för snigeln att sätta sig i säkerhet längre norrut? Antag att snigeln kryper norrut under en månad varje år med ovanstående hastighet 50 m/natt. Hur många år tar det snigeln att sätta sig i säkerhet?

Svar: Ungefär 66 år d.v.s. snigeln har gott om tid att bilda famil på vägen och att hålla ett antal sabbatsår. Notera att snigeln naturligtvis kan krypa mycket mer än 30 dagar per år vilket personer som drabbats av snigelplågan är väl medvetna om.

Peter buchert konstaterar i Hbl den 20.5 angående exemplet ovan att jag tydligen inte vet något om ekologi. Min uppfattning är att detta gäller Peter Buchert. Exemplet snigel visar hur bred den klimatzon är inom vilken en snigel kan leva. Mördarsnigeln klarar av att leva inom ett latitudområde (syd/nord) med bredden åtminstone 3000 km. Det är då självklart att en liten temperaturvariation i medeltemperaturen som totalt domineras av väder- och årsvariation inte kan vara avgörande.

Jag är naturligtvis villig att ändra åsikt om någon kan ange en djurart som lever på våra breddgrader och som är akut utrotningshotat till följd av en liten temperaturstegring på en halv grad. Vad heter djuret och vilken är mekanismen bakom det akuta utrotningshotet?

Utrotningshotade djur

Peter Buchert konstaterar att färre arter dör ut om vi lyckas hålla uppvärmningen under 1,5 grader.

Hur är det nu med utdöenden? Media för kritiklöst fram vilka uppgifter som helst. WWF (som Buchert gärna lånar material av) talar om 100 000 arter per år. Det är naturligtvis fråga om en gissning i vilken man inbegriper alla arter från blåval till virus och där de flesta antagna utdöenden gäller okända arter som aldrig biologiskt har blivit artbestämda. Om man börjar titta på verkliga kända arter som har dött ut så ser det inte trevligt ut men under de senaste åren finns det mycket få arter som har dött ut. På Wikipedia (horror) hittade jag följande lista över utdöda djur under tidsperioden Holocen. Jag uppfattar att listan eventuellt är relativt trovärdig eftersom Wikipedia normalt har en rätt kraftig bias i riktning katastrof. Då man tittar på listan så ser man att det har dött ut relativt få djur i riktigt modern tid efter att medvetenheten om vikten av att bevara livets mångfald har spritt sig globalt. Den senaste utdöda(!) arten (Vietnamesisk noshörning) jag hittade var från 2010 men det är då fråga om utdöende inom ett lokalt område. Orsaken till utdöendet var inte klimatförändring utan jakt/tjuvjakt. Om jag uppfattar saken korrekt så finns motsvarande noshörning fortfarande på Java även där utrotningshotad men inte utdöd frågan blir då varför arten anges som utdöd i Wikipedia? Om jag rensar bort omkullfallna och döda träd i min skog och hackspettarna försvinner från den … skall jag då meddela att det har skett ett lokalt udöende i Esbo till Wikipedia?

Jag stötte nyss på en intressant artikel om det Spanska Lodjuret. Artikeln konstaterar att arten är akut utrotningshotad och konstaterar att arten antagligen kommer att utrotas inom 50 år till följd av klimatförändringen. Då man läser vidare i artikeln så upptäcker man att det Iberiska Lodjurets population minskade dramatiskt till följd av att tillgången till det viktigaste bytesdjuret (kanin) kraftigt minskade. Orsaken till att bytesdjuren minskade i antal var för mycket jakt eventuellt kombinerat med sjukdom hos byteskaninerna.

Iberian lynx

Bilden är klippt från artikeln ovan.

Naturligtvis måste man lägga in ”klimatförändringen” i artikeln för att författarna skall kunna få forskningsanslag i framtiden:

”Klimatförändringen kommer att vara den sista spiken i kistan konstaterar huvudförfattaren Miguel Araújo och hans kolleger.”

Ett grundlöst antagande då författarna själva har angett att grundproblemet är brist på mat se ovan … där människan är huvudansvarig genom alltför omfattande jakt.

Länkar:

https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/2015JC011066

https://www.pmel.noaa.gov/co2/file/Hawaii+Carbon+Dioxide+Time-Series

https://static-ssl.businessinsider.com/the-iberian-lynx-will-go-extinct-in-50-years-2013-7

 

 

Havens uppvärmning stigande havsyta

27/11/2018

Det här är ett försök att uppskatta hur stor den termiska havsytehöjningen är utgående från kända bakgrundsdata. Kontakta mig gärna om du hittar grova felaktigheter. Notera att det här är en överslagsberäkning (back on the envelope). Vi är intresserade av storleksordningen.

Världshaven är jordklotets värmeregulator eftersom 70% av jordens yta är hav. Världshavens vämekapacitet är många hundra gånger större än atmosfärens värmekapacitet.

Världshaven är intressanta genom att temperaturprofilen botten –  yta är precis tvärtemot vad man intuitivt skulle vänta sig. Världshavens bottenskikt är kallare än ytan vilket är en följd av att vattnets täthet (vikt per kubikmeter) minskar då temperaturen sjunker mot +4 grader för att därefter börja öka igen. Den här egenskapen hos vatten är orsaken till att planeten inte är i huvudsak en isklump med ett tunt lager ytvatten nära ekvatorn.

Vattnets täthetsförändring som funktion av temperaturen skapar en effektiv mekanism för värmetransport från tropikerna till polerna. Varmt vatten transporteras på ytan mot polerna. Då havsis bildas vid polarområdena sjunker kallt och saltrikt vatten ner mot havsdjupen och rinner tillbaka mot tropikerna längs havets botten.

Haven har en annan mycket effektiv värmeregulator som leder till att havsytans temperatur vid tropikerna ytterst sällan går över ca. 28 – 30 grader C. Då det tropiska havet värms kommer avdunstningen från havsytan att öka och stora mängder vatten förs upp i atmosfären som ånga varvid det bildas moln som reflekterar bort solljus till rymden.  Vattenångan är samtidigt en extremt god värmetransportör som effektivt transporterar värme från ytan till ca. 10 km höjd där värmen strålar ut i rymden.

De två värmeregulatorerna ovan aranterar att hvsytans temperatur vid nordliga breddgrader sällan går mycket under 0 grader C eftersom det bildas ett isolerande isskikt vid lägre temperaturer och tropiska hav värms inte över 28-30 grader C eftersom det ger upphov till kylande åska på eftermiddagarn. Om mera värme strålar in till tropiska hav så leder detta till att eftermiddagens åskväder förskjuts en aning mot en tidigare tidpunkt på dagen och havsytans temperatur ändras mycket lite.

Kontroll av havens temperaturtrend

Det finns många sätt att kontrollera havens temperaturtrend. Den skenbart enklaste metoden är extremt svår i praktiken d.v.s. att mäta temperaturen på olika djup i havet och beräkna trender för hela havet. Problemet är att havets medeldjup är ca. 3500 meter och det finns helt enkelt inte ännu tillräckligt mycket pålitliga mätningar för att man skall kunna få fram en pålitlig trend. Försök görs hela tiden (en artikel i The Guardian) .

Något om hur extremt små/stora tal noteras inom naturvetenskaperna:

Vattnets temperaturutvidgningskoefficient (längd) är ungefär 0.0000293 per grad C. Det är väldigt jobbigt att skriva ner ett stort antal nollor före ett tal eller många nollor efter ett tal. Man har av denna orsak förenklat saken så att man anger de signifikanta siffrorna som ett decimaltal t.ex. ovan 2.93 och sedan anger man hur många nollor man skall sätta före eller efter detta tal för att få fram det ursprungliga talet. I ovanstående fall blir utvidgningskoefficienten:

0.0000293 = 2.93/100000 = 2.93/(10*10*10*10*10) = 2.93/10⁵ = 2.93*10⁻⁵ = 2.93E-5

På motsvarande sätt kan vi kompakt uttrycka världshavens totala (uppskattade) vikt:

1.37E21 kg vilket kan skrivas som:

1.37*10²¹ kg vilket blir:

1.37*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10*10

1.37* 1 000 000 000 000 000 000 000 kg vilket alltså blir:

1370000000000000000000 kg

Multiplikation/division  av stora tal blir enkla:

121000000*3140000 = 1.21*3.14*10⁸*10⁶= 1.21E8*3.14E6 = 1.21*3.14E(8+6) = 3.79E14

Antalet nollor får vi genom att addera exponenterna d.v.s. indexen över 10 eller talen efter E.

 

Egenskaper hos vatten

Vatten är ett rätt komplicerat ämne vad gäller expansion. Vid 10 ⁰C är utvidgningen ungefär 2.93E-5 per ⁰C. Då temperaturen sjunker så sjunker också expansionskoefficienten för att vid 4 grader C ligga på noll och därefter börjar vattnet igen att utvidga sig.  Största delen av havet har en temperatur nära 4 grader C d.v.s. expansionen är mycket liten inom detta intervall.

Vi kan göra en enkel mycket konservativ (d.v.s. den överdriver den termiska expansionen) överslagsberäkning av hur mycket havsytan stiger till följd av stigande temperatur. En grov överdrift fås t.ex. genom att anta att havets nuvarande temperatur skulle vara +10 grader C. Frågan blir då hur mycket havsytan stiger för varje grad temperaturen ökar.

dh = h*dT*a

dh = havsytehöjning i meter

h   = havets medeldjup 3500 meter

dT = temperaturstegringen i grader celsius eller Kelvin.

a   = längdutvidgningskoefficient vid +10 ⁰C = 2.93E-5/⁰C

Då vi lägger in talvärden får vi:

dh = 3500m*1⁰C*2.93E-5/⁰C = 0.1 m

Vi ser att den termiska expansionen är helt försumbar för alla förväntade havstemperaturer. Den lilla årliga stegringen 2-3 mm/år  vilket motsvarar ca. 20 cm på hundra år skulle kräva att hela havets medeltemperatur skulle stiga med 0.66 grader på hundra år. Vi ligger lång från den nivån.

Uppskattning av hur mycket havet värms idag

Man har grovt uppskattat att det i haven lagras en energimäng på ungefär 8.5E21 J/år.Mängden låter, och är, ofantlig. Frågan blir då hur mycket hela havet värms upp per år om trenden fortsätter under en lång tid framår.

Vi vet att världshavens totala massa är ungefär 1.37E21 kg.

Imbalans i havens energi-innehåll är ungefär33E22 J på 30 år. Ur detta kan vi då vi känner havets massa beräkna temperaturstegringen då vi vet att värmekapaciteten hos vatten är 4.18 J/g⁰C. Temperaturstegringen per år blir då ungefär:

dT = /33E22J/30år)/(1.37E24g*4.18J/g⁰C) = 0.00192 ⁰C/år

Min personliga åsikt är att uppskattningen är grovt i överkant eftersom haven värms uppifrån och stigande yttemperatur leder till ökande avdunstning och snabbare värmeförlust via konvektion till rymden. Vattentemperaturen under ca. 1000 m djup ligger mycket nära fyra grader d.v.s. utvidgningskoefficienten är mycket nära noll. Detta betyder att nedanstående beräkning överskattar den verkliga havsytehöjningen ca. 3 ggr.

Vi kan nu beräkna hur mycket havsytan stiger till följd av termisk utvidgning av havsvattnet som långsamt blir varmare.

dh = 3500m*0.00192⁰C/år*2.93E-5/⁰C = 1.98E-4 m/år = 0.2 mm/år

Korrektion för att två tredjedelar av havsdjupen har en längdutvidgningskoefficient mycket nära noll ger då:

dh = 0.3*0.2 mm/år = 0.06mm/år vilket torde ligga långt under vad vi idag kan mäta.

Är det här faktiskt något det lönar sig att vara orolig över 6 – 20 mm på hundra år? Det korrekta värdet torde ligga betydligt närmare 6 mm/århundrade än 20 mm/århundrade.

Osäkerheten i uppskattningarna gällande stigande havsyta ligger på uppskattningsvis 1.5 mm/år vilket är ungefär 25 gg större än den ovan uppskattade termiska havsytehöjningen.

 

Rötmånadshistorier ”Fake News” i Hbl sommaren 2018

11/09/2018

Den här artikeln är en något utvidgad variant av ett debattinlägg till en finlandssvenska huvudtidningen Huvudstadsbladet. Inlägget refuserades vilket jag antar beror på att det ingår konkret kritik mot tidningen och ett konstaterande att det Hbl skrivit är att betrakta som ”Fake News”. Den största skillnaden mellan den här artikeln och debattartikeln till Hbl är att jag kan använda illustrationer på vebben vilket inte är möjligt i Hbl. 

Hbl:s ”Fake News” marknadsfördes så här:

Fig. 1.  Hbl:s ”Fake News”.

Vi har under rötmånadstiden nästan dagligen kunnat följa med klimatnyheter i Hbl med rafflande rubriker. Sommarens varma sköna väder har gjorts till något vi borde vara rädda för eller hellre skämmas över. Skall jag som läsare tro på Meteorologiska institutets chef Juhani Damski och på att Hbl vet vad de talar om eller skall jag uppfatta skriverierna som dagens populära ”Fake News”?

Hbl konstaterar lördagen den 18.8 att temperaturen mellan 1880 och 2010 har sigit med 0,85 grader och att temperaturen i Finland stigit ännu mera vilket i sig sannolikt stämmer.

Fig. 2.  Bredden på det horisontella strecket tvärs över termometern motsvarar över hundra års temperaturstegring.

Bildens källa:”https://4k4oijnpiu3l4c3h-zippykid.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2018/08/Context2-220×126.png”

Enligt IPCC (*) kan mänsklig inverkan på temperaturen inte urskiljas över de normala variationerna före ungefär 1950. Efter ca. 1975 uppfattar IPCC att merparten d.v.s. över 50% är mänsklig inverkan. Temperaturen i världen, enligt Hbl, har stigit med ca. 0,6 grader C sedan 1975. Ca. 50% av detta är mänsklig uppvärmning d.v.s. 0,3…0,4 grader som vi alltså teoretiskt eventuellt kunde göra något åt. Finns det någon som helst orsak att kasta miljarder och åter miljarder på en petitess av den storleksordningen då landets temperatur varierar +/-30 grader varje år?

Meteorologiska Institutet har en vebbsida (**) som visar temperaturtrenden i två välskötta Finska meteorologiska stationer Sodankylä och Kaisaniemi i centrum av Helsingfors. Sodankylä, en ostörd station på landsbygden, har en temperaturtrend över perioden 1908 – 2017 på ca. 1,25 grader per århundrade av vilket igen kanske en fjärdedel eventuellt är mänsklig påverkan om vi antar att IPCC:s gissning att en mänsklig påverkan kan börja urskiljas ca. 1950 stämmer.

Det är intressant att notera att årsvariationerna i medeltemperaturen är så stora att alla årsmedeltal utom några extremt låga temperaturer i början av 1900-talet ryms inom gränserna två standardavvikelser d.v.s. hela mätserien ryms med god sannolikhet inom ramen för naturlig variation. Skrämmande? Absolut eftersom våra politiker kastar miljarder på något som inte är mätbart med en konventionell utetermometer och en temperaturstegring som inte går att urskilja med hjälp av våra egna sinnen. Det är också skrämmande att en tidigare pålitlig nyhetskälla (Hbl)  tydligen inte längre går att lita på.

Fig 3.  Årsmedeltemperaturerna i Sodankylä sedan 1935.

Hbl konstaterar att havsytan har stigit med 19 cm på strax över hundra år. Uppgiften stämmer men vägt mot vinklingen i fig. 1 är detta ”Fake News”. Hur påverkar detta oss? Skall vi fortfarande tro på Hbl:s uppgifter från 1990 talet då Hbl talade om att havsytan kunde stiga till andra våningen i statsrådsborgen? Varför ser vi inte idag permantenta murar med sandsäckar på Salutorget?

Svaret är naturligtvis att havsytan har stigit med ungefär 15-20 cm/århundrade i århundraden. Man kan inte se någon acceleration i havsytans höjning d.v.s. vi ser ingen förändring alls under de senaste århundradena för vilka det finns mätningar. Hbl beskriver detta som att ”Klimatkrisen är här”.  Var är krisen då ingenting går att se? Uppgiften som sådan är sann men den marknadsförs som katastrofal vilket är Hbl:s ”Fake News”.

Fig. 4.  Havsytans nivå  Helsingfors sedan 1880. Trenden är att havsytan idag sjunker med 22 cm per århundrade. Påståendet att det skulle finnas stora risker för översvämningar till följd av stigande havsytenivå i Helsingfors där havsytan sjunker är ”Fake News”.

Vår landhöjning mäts i förhållande till världshavens yta vilket betyder att vi de fakto inte ser någon förändring alls, landhöjningen fortsätter i stort sett i samma takt som förut. Den intressanta frågan är dock varför Hbl lyfter fram den stigande havsytan med ”Klimatkrisen är här” havsytan har stigit med 19 cm. Är tanken månne att man försöker visa att det inte heller här finns någon katastrof på lur … eller är det fråga om ”Fake News” där man använder människors brist på kunskaper till att göra läsarna rädda för en ”stigande havsyta” som hos oss fortsätter att sjunka? En stigande världshavsyta som har stigit sedan slutet på istiden och sällan så långsamt som nu.

För att havsytan skulle stiga en meter i Helsingfors under de närmaste åttiotvå åren (dvs. till år 2100) måste vi med början från idag se en havsytehöjning i världshaven på (1000 + 0.82*220)/82 mm/år= 14.4 mm/år (notera att jag har använt NOAA:s värde för stegringen i havsytan som är större än Hbl:s värde vid beräkningen). Vi skulle då i södra finland kunna se havsytan stiga märkbart på en generation … ingenting går att se. Inte ens i Österbotten är havsytans nivåförändring så snabb … men där sjunker havsytan nästan så snabbt och om trenden i fig 4 fortsätter så måste man nog fortsättningsvis varje generation flytta bryggor i österbotten eftersom havet drar sig tillbaka  (notera att havsytan sjunker med ca 10 mm/år i österbotten).

(*)   AR4 WG1 SPM fig 4.

(**) FMI: http://ilmatieteenlaitos.fi/vuositilastot

Global uppvärmning klimatkänslighet och havsytans nivå

30/10/2017

Bakgrund

Vi har under de senaste årtiondena sett en lång rad av domedagsprofetior . Den idag populära varianten är att jorden till följd av ökande koldioxidhalt i atmosfären går mot en snar värmekatastrof som kommer att lägga världens kustområden under vatten och leda till ett okänt antal döda i värmeslag.

Den här artikeln är en fortsättning på en diskussion på FaceBook som startade från en länk till klimatupplysningen.se:
http://www.klimatupplysningen.se/2017/10/19/forskarna-tonar-ned-koldioxidens-betydelse-klimatforandringen/#.WejlNu7eGeV.facebook

I denna tråd diskuterades den såkallade klimatkänsligheten d.v.s. hur mycket jordens temperatur borde stiga vid en fördubbling av koldioxidhalten. Artikeln hänvisar till ca. 40 olika uppskattningar av klimatkänsligheten och det verkar finnas en trend mot ett relativt lågt värde. Den intressanta frågan är naturligtvis hur man skall få ett grepp om klimatkänslighetens ungefärliga storlek. Man brukar definiera klimatkänsligheten som:

dT = lamda * RF

där RF är såkallad ”forcing” som brukar ges som:

RF = 5.35*ln(co2/co2ref)

En enkel överslagsberäkning t.ex. genom att använda satellitdata från 1980 – 2017 (vi gör en överslagsberäkning, det är alltså inte kritiskt hur vi väljer intervallet). En överslagsberäkning ger resultatet:

lamda = 0.52

För en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle det beräknade värdet på lamda ge en temperaturstegring på ungefär:

dT = 0.52*5.35*ln(co2_dubblad/co2_1980)
dT = 0.52*5.35*ln(678/339) = 1.92 C

Klimatforskaren Rahmstorf, som jag uppfattar som en alarmist, gjorde motsvarande uppskattning från förindustriell tid till vår tid och han beräknade uppvärmningen till 2.1 C.  Min uppskattning är antagligen tillräckligt god då IPCC:s uppskattning ligger mellan 1.5 och 4.5 C för en fördubbling av CO2-halten i atmosfären.
Knappast skrämmande och sannolikt på alla sätt en positiv uppvärmning då alla faktorer tas i beaktande.

Överslagsberäkningen är naturligtvis inte hela sanningen. En uppvärmning leder till att mera vatten avdunstar från världshaven vilket gör att luftfuktigheten ökar vilket i sin tur, eftersom vattenånga är en växthusgas, bör leda till en förstärkning av växthuseffekten … problemet är att vattenångan i atmosfären finns i tre olika former (aggregationstillstånd) gas (vilket förstärker växthuseffekten), som dimma d.v.s. vatten i form av små droppar (moln) samt i form av is. Vatten i form av moln eller iskristaller kommer att reflektera bort stora mängder av infallande ljus i vilket det största energiflödet från solen finns. Vi har idag inte den kunskap som behövs för att med säkerhet säga om den återkoppling vi får via vattenånga är positiv eller negativ. Om återkopplingen är negativ så kommer klimatkänsligheten att minska d.v.s. temperaturstegringen till följd av ökande koldioxidhalt blir lägre än väntat. Om återkopplingen är positiv så kommer temperaturstegringen att bli större än det beräknade värdet.

Havet som termometer

Avsikten med den här artikeln är att använda havsytans nivå som en termometer som mäter jordens temperatur genom vattnets expansion då det blir varmare.  Det är skäl att notera att uppskattningen av temperaturstegringen blir mycket grov eftersom vi helt enkelt inte har tillgång till alla data vi behöver:

  • Inverkan från avsmältning från glaciärer
  • Inverkan från användning av grundvattenreserver
  • Inverkan från invallning och torrläggning av havsområden
  • Inverkan från vattnets termiska expansion då temperaturen stiger. Det är denna punkt vi studerar nedan.

Det finns olika uppskattningar om ovanstående parametrar men en uppskattning är att den observerade havsytehöjningen beror till 1/3 av termisk expansion och resten är avsmältning och andra orsaker. Vi kan använda detta till att göra en grovuppskattning av hur mycket havet värms upp per år. Vi kan också uppskatta hur mycket energi som borde lagras i havet per år utgående från förändringen i havsnivån.

Bakgrundsdata

Havens medeldjup uppskattas till 3688 m.

Havens totalyta (70% av jordytan) är ungefär 3.60E+14 m².

Vatten värmekapacitet 4180 J/kg C

Vatten längdutvidgningskoefficient 6.9 E -5 /K

Det finns olika uppskattningar om hur snabbt världshavens yta stiger. Någon form av koncensus säger att stegringen är ca. 3 mm/år vilket jag personligen uppfattar vara taget rätt grovt i överkant eftersom detta helt skulle stoppa upp landhöjningen vid den egna stranden 0.3 m/100 år. Mätstationerna för mätning av havsnivån indikerar inte en så snabb plötslig höjning av havsytan. Ett exempel är Stockholm där man i likhet med Helsingforstrakten i Finland har landhöjning efter istiden på ungefär 0.35 m/århundrade som långsamt avtar av naturliga orsaker.

78_high

Fig. 1  Bilden visar hur havsytan långsamt ”sjunker” i Stockholm till följd av landhöjningen efter istiden. Notera också hur trenden ser helt oförändrad ut sedd över det senaste århundradet. Om vi upplever en extrem  uppvärmning till följd av ökande koldioxidhalt i atmosfären … varför kan vi inte se detta i t.ex. ovanstående bild. Trenden är densamma som den har varit i över hundra år. Notera att en kraftigt stigande havsyta borde synas som bladet på en hockeyklubba vinklat uppåt i bilden. Vi ser inget sådant.

Vi kan nu titta på hur stor uppvärmning av havet vi behöver för att få en signifikant höjning av havsytan. Havet värms uppifrån så att synligt ljus tränger ner i vattnet och sedan förvandlas till värme. Ljus tränger ner till kanske 100 m medan huvuddelen av energin absorberas i de första 30 m av ytskiktet. Vi hittar också, utgående från havens temperaturprofiler, en undre gräns vid ca. 1000 m djup där temperaturen inte i praktiken förändras utan den ligger på en konstant temperatur om ca. 4 C.

320px-annual_mean_temperature_change_for_land_and_for_ocean_nasa_gistemp_2017_october

Fig. 2  Uppskattning av världshavens yttemperatur sedan 1950 (NASA GISS).

En typisk temperaturfördelning i världshaven ges av:

m1u2-sf20fig2-520summer202620winter20temp

Fig. 3  Temperaturfördelningen i världshaven. Notera hur temperaturen når ett någorlunda konstant värde vid ca. 700 – 1000 m djup (ca. 4 grader). Kallt vatten fylls på vid polerna och detta vatten har en temperatur på ca. 4 grader C. Det sker en mycket långsam blandning av det varma ytvattnet och det kalla bottenvattnet.

Vi kan nu utnyttja temperaturprofilen till att uppskatta hur stor den årliga temperaturstegringen i världshaven måste vara för att havsytan skall stiga med ett givet värde. Temperaturprofilen visar att vi inte behöver bekymra oss om havet nedanför ca. 1000 meter eftersom temperaturen går mot ett konstant värde som bestäms av vattnets maximala densitet. Inverkan från termisk utvidgning av havsvattnet kommer alltså från ett ca. 1 km tjockt varmt ytvatten.

Längdutvidgningen i ett material ges av:

dL = alfa * dT * L

där:

alfa är längdutvidgningskoefficienten 6.9*E-5 /K.

L är det aktiva djupet uppskattat till ca. 1000 m

dT är den behövliga uppvärmingen i ytskiktet i grader C (eller K).

Vi löser dT ur formeln ovan och får då:

dT = dL/(alfa*L)

Notera att temperaturstegringen är störst i ytskiktet för att sedan falla mot det konstanta 4 grader på över 1000m djup. Resultatet är att det värde vi beräknar blir grovt i överkant eftersom ytskiktet inte uppvärms homogent. Vi ser idag uppgifter om att havsytan stiger med ca. 3 mm/år även om uppskattningarna varierar mellan ca. 1mm/år och ca. 3.5 mm/år. Ytterligare har man gjort en uppskattning att den termiska utvidgningen idag utgör ca. 1/3 av det totala värdet på höjningen av havsytan.

Om vi accepterar höjningen av havsytan 3.2 mm/år och accepterar att 2/3 av stegringen är till följd av smältande glaciärer och pumpning av grundvatten som på slutändan hamnar i haven och andra faktorer så får vi:

dL = 1.07 mm/år till följd av termisk utvidgning.

För att detta skall vara riktigt måste hela ytskiktet på 1000 m värmas upp med ungefär:

dT = 1.07E-3 m/(6.9E-5 /K * 1000m) = 0.0155 K/år

Om vi beaktar att stegringen är störst vid ytan för att linjärt gå mot 4 grader vid 1000 m djup så måste vi fördubble temperaturstegringen för att få en tillräckligt stor höjning av havsytan se bild 3 ovan. Vi får då ungefär dT = 0.03 C / år.

Vi kan jämföra detta med trenden hos havsytans temperatur (se fig. 2) som under tiden 1950 – 2017 ger en årlig temperaturstegring på ca. 0.009 grader per år. Vi ser alltså att den observerade temperaturstegringen är ungefär en tredjedel (1/3) av vad den skulle behöva vara för att vi skulle få den angivna totala havsytehöjningen på 3.2 mm/år.

Om ovanstående grova överslagsberäkning är korrekt så kan man endast dra slutsatsen att det angivna värdet för stigande havsyta sannolikt har överdrivits åtminstone  2 … 3 ggr.

Vi kan kontrollera riktigheten genom att jämföra vårt värde med ett värde man har fått från tidvattenmätare. Ett medelvärde för 11 uppskattningar ger en stegring av havsytan med ungefär 1.87 mm/år (ca. 19 cm/århundrade).  Vi bör igen använda samma uppskattning att 1/3 av detta värde är termisk utvidgning d.v.s. 0.62 mm/år. Vi kan nu kontrollera hur stor temperaturstegring det behövs för att den termiska utvidgningen skall höja havsytan med 0.62 mm/år.

dT = dL/(alfa*L)

dT = 0.62E-3m/(6.9E-5/K*1000m) = 0.009 K  (grader C)

Det är intressant att notera att detta exakt motsvarar den mätta trenden för havsytans temperatur. Vi bör dock sannolikt göra samma korrektion som tidigare  d.v.s. anta en ungefär linjär temperaturfördelning ner mot 1000 m djup och vi får då 0.018 C/år. Värdet är då ungefär dubbelt större än den observerade vilket tyder på att någon eller en kombination av nedanstående punkter kunde gälla:

  • Uppskattningen att 1/3 av stegringen i havsytans nivå är termisk utvidgning är alltför hög och ett riktigare värde skulle vara t.ex. 1/6.
  • Den uppskattade stegringen i havsytans nivå ligger i den undre kanten av uppskattningarna från kustbaserade mätare (Gomiz and Lebedeff 1987) .
  • Satellitmätningar av havsytans nivå stämmer inte överens med resultatet från konventionella havsnivåmätare (tidal gages) utan uppskattningen är nästan dubbelt större än resultatet från direkta mätningar. Satellitmätningarnas korrektioner har diskuterats rätt mycket och någon klar koncensus finns inte. Under senare år har satellituppskattningarna trimmats uppåt … är det möjligt att dessa justeringar är fel?

Jag avslutar denna artikel med att knyta tillbaka till kommentaren om klimatkänsligheten till följd av ökande koldioxid eftersom vi ovan har utnyttjat temperaturdata gällande havsytans temperatur (NASA GISS) som visar en högsta uppskattningen av temperaturstegring av alla de allmänt utnyttjade globala temperaturuppskattningarna. Min avslutningsfråga blir då:

Då 70% av jordens yta är vatten så borde vi inte då vid beräkning av klimatkänsligheten hellre använda havsytans globala temperaturanomali än mätstationer på land som störs av t.ex. värmeläckage från bebyggelse UHI (Urban Heat Island). Världshaven dominerar vädersystemen och påverkar kraftigt temperaturen på land.

Klimatkänslighet utgående från havsytans temperatur

Vi utgår från den välkända formeln för temperaturförändring till följd av stigande koldioxidhalt i atmosfären (se ovan):

dT = lamda * RF

där:

dT är temperaturstegringen till följd av ökande växthusgaser.

lamda är klimatkänslighetparametern.

RF är påverkan från växthusgaser (radiative forcing).

Vi har dessutom följande uttryck för RF:

RF = 5.35*ln(CO2/CO2_ref)

Då vi kombinerar dessa och löser lamda får vi:

lamda = dT/(5.35*ln(CO2/CO2_ref))

Vi tar världshavens uppvärmning ur figur 2 och uppskattar detta till ungefär 0.6 grader då vi noterar att svansen vid 2016-2017 sannolikt beror på en kraftig ”eEl Ninjo” d.v.s. vi gör en linjär uppskattning av temperaturen. År 1950 var CO2-halten ungefär 307 ppm och 2017 ungefär 404 ppm. Vi lägger in talvärden och beräknar lamda:

lamda = 0.6/(5.35*ln(404/307))

lamda = 0.408

Vi kan nu utnyttja det beräknade värdet på lamda för att få en uppskattning av hur mycket temperaturen skulle stiga vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären:

dT = lamda*5.35*ln(614/307)

dT = 0.408*5.35*ln(2) = 1.5 grader C

Skrämmande? Nej! Klimatkänsligheten är så låg att vad vi än gör så kommer vi att ligga under den godtyckliga politiska gränsen 2 C. Politikerna har alltså gjort en helgardering där de inte kan förlora däremot är ju klimatfrågan perfekt för att flytta över pengar i de rikas fickor på de fattigas bekostnad. Klimatfrågan är politiskt omsatt i en ny form av utvecklingsbistånd där man via Världsbanken förbjuder uländerna industrialisering och ett fungerande energisystem oftast baserat på kol med hänvisning till ett ickeproblem.

Det finns naturligtvis de som konstaterar att ovanstående beräknade värde på klimatkänsligheten inte är korrekt då uppvärmningen kommer att leda till större avdunstning och mera vattenånga i atmosfären. Vattenånga är i likhet med CO2 en växthusgas … problemet är att vattenånga förekommer i tre olika aggregationstillstånd i atmosfären nämligen vattenånga, vattendimma (moln) och iskristaller (moln). Vi kan inte ännu övertygande uppskatta om ökande molnighet ger positiv återkoppling till följd av mera växthusgas eller negativ återkoppling till följd av att mindre solljus når jordytan. Min uppfattning är att om vi inte ännu kan bestämma återkopplingens förtecken så är det bäst att utgå från det okorrigerade beräknade värdet ovan.

Källor:

  1. Havsnivåmätere (tidal gages) http://sealevel.colorado.edu/content/tide-gauge-sea-level
  2. Havsytans nivå: http://www.ioc-sealevelmonitoring.org/
  3. Stockholm : http://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/2131.php
  4. Världshavens temperaturprofil University of Havai: https://manoa.hawaii.edu/exploringourfluidearth/physical/density-effects/ocean-temperature-profiles/compare-contrast-connect-vertical-profiles-ocean
  5. Havsytans temperatur: https://www.epa.gov/climate-indicators/climate-change-indicators-sea-surface-temperature

 

 

Hur mycket stiger havsytan

27/03/2009

Denna tråd kommer att behandla hur man mäter förändringar i havsytans nivå och hur man har kommit fram till dagens antaganden om dagens trend.


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday & Wednesday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares interesting news about TED, TED Talks video, the TED Prize and more.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: