Larsil2009's Blog

Jag har i en tidigare artikel diskuterat trimning av ett fiolstall ( https://larsil2009.wordpress.com/2013/03/07/trimning-av-fiolstall/ ).

Det första C:t finns i stallet

Bilden visar ett typiskt fiolstall. C-bågen mellan stallsfötterna saknas ofta helt på billiga fabriksfioler. I stället finns det en rak utskuren slits. Erfarenheten visar att då man strängar upp fiolen och stämmer den så att den är spelbar så kommer höjning av C:t som på bilden kallas Volym/klarhet att ge en betydligt förbättrad ton.

Då man filar området under E och A strängarna påverkas klangen i G och D strängarna mest. Då man filar under G och D strängarna påverkas diskanten. Om man lyssnar noga så kan man alltså i viss mån justera balansen mellan de olika strängarna. Främst fungerar dock detta område på ett råstall som sordin d.v.s. ljudet dämpas.

Det andra C:t

Det andra C:t finns i fiolkroppen d.v.s. inbuktningen på diskantsidan i sargen nära f-hålet. Egna experiment visade av en slump att klangen i ett instrument (jag har övat på något tiotal fioler) ofta förbättras avsevärt genom att göra diskantsidans sarg tunnare på diskantsidan.

Observera! Fila inte på bassidan, ljudet blir strävt och torrt om samma operation görs på bassidans C-båge.

Jag hade förmånen att tillsammans med min son Sebastian som är yrkesviolinist provspela några handbyggda fioler i prisklassen 10 000 Euro. Jag fick då bekräftelse på att justeringen av kroppens C-båge på diskantsidan antagligen är en yrkeshemlighet känd av vissa byggare. Fiolerna vi provade visade spår av justering i sargen på diskantsidan. Man kunde se att sargen antagligen hade slipats på denna plats eventuellt i flera omgångar. Gissningsvis hade de första justeringarna gjorts med fiolen trävit, följande då den hade lackats. Efter justeringen hade ett tunt lager lack lagts på.

Då man googlar på fiolkonstruktion på nätet visar det sig att det finns diverse toppinstrument med förvånande tunn sargkant på diskantsidan (ner mot 0.5 mm då sargen normalt är ca 1 mm tjock. Det finns spekulationer om att man gjorde sargen extremt tunn för att undvika behovet av att med värme böja sargen, det kan å andra sidan hända att byggarna visste att en tunn sarg här också positivt påverkade ljudet.

Hur kan man justera det andra C:t?

Bilden visar min hardangerfiol. Det är självklart att en rikt utsirad fiol inte kan justeras genom att slipa sönder lack och tuschfigurer. Min metod är att slipa C-bågen från insidan med instrumentet stämt och spelbart.

Bilden visar mina specialverktyg gjorda av supermagneter. Det första verktyget från vänster är en liten magnet som är limmad på en remsa tjockt papper. Detta verktyg används tillsammans med de två följande slipmedelsklädda magneterna till att slipa området mellan halsinfästningen och basbjälken.  De två runda magneterna säljs av Claes Ohlsson och jag har limmat P40 och P80 slipmedel på dem. För att slipa C-bågen från insidan använder jag en stor supermagnet klädd med filt (gröna). Jag fäller in en liten magnet i instrumentet och söker upp den med en stor magnet på utsidan. Med hjälp av den stora magneten för jag därefter slipmagneten till önskat ställe C-bågen och börjar slipa. Med bildens magneter har det visat sig att en lämplig ”dos” slipning är 20 drag längs kanten vid locket, 20 drag på mitten och 20 drag längs kanten vid bottenplattan. En tydlig förändring bör vara hörbar efter en slipningsomgång.

Finns det risk att jag slipar genom sargen? Jag gjorde en serie experiment där jag slipare bitar av rödbok. Det visade sig att slipningshastigheten på rödbok var ungefär 0.1 um ( 1/10000 mm) per drag. Risken att slipa igenom är i praktiken rätt obefintlig.

Intressanta fenomen

Som jag har nämnt i andra artiklar så backar de förändringar man gör genom slipning då den slipade träytan oxideras på nytt och ”läker”. Om man någongång har en känsla av att man slipade lite för långt är det skäl att stoppa och vänta någon dag. Det är rätt sannolikt att slutresultatet då träytan härdar på nytt blir precis det man önskar sig.

Observera!

Gör alla förändringar i små steg och lyssna mellan stegen. Om du märker att resultatet blev sämre efter ett steg så slipa inte mera på det området. Sannolikt självläker den skada du gjorde i så hög grad att problemet inte kommer att märkas delvis eftersom andra förbättringar kommer att dominera. Alla förändringar görs naturligtvis på egen risk. Om du vill vara på den säkra sidan medan du lär dig kan det vara skäl att beställa 2-3 billiga fioler i prisklassen 150 dollar och experimentera på dem (kvaliteten är ok och efter grundlig justering brukar dessa instrument bli förvånande bra). Intresserade kan kontakta mig om de är intresserade av ett justerat instrument.

Om du har ett probleminstrument där tonen tänder dåligt, tonen inte är vad du vill att den skall vara o.s.v. kan jag mycket väl mot en liten ersättning titta på den och eventuellt ge förslag på hur förbättringar kan göras.

Jag bor i Esbo i Finland

Du kan nå mig via bloggens kommetarfunktion. Ingenting läggs ut på bloggen om du meddelar att det är ett privat meddelande. Alla meddelanden modereras.

This entry was posted on 25/09/2013 at 17:17 and is filed under Fiolstall, trimning, Fioltrimning, Musik, instrumentbygge. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.