Larsil2009's Blog

Det finns bland många byggare en utbredd tro att man kan bygga ett fint instrument med hjälp av exakta mätningar (skjutmått, mikrometerklocka etc.). Ett stall ses som en estetisk komponent som naturligtvis skall justeras så att stränghöjden över greppbrädan och vinklarna mellan strängarna blir korrekta men annars fungerar stallet endast som en komponent som håller strängarna på rätt höjd. Stränghållaren ses som en nödvändig komponent i vilken man fäster strängarna. Greppbrädan uppfattas som en stadig komponent som måste ha korrekt konkavitet för att strängarna inte skall klirra då man spelar forte … men annars är greppbrädet en passiv komponent.

Min personliga uppfattning är att ovanstående är en urban myt eftersom jag är säker på att jag kan höra ljudförändringar då man t.ex filar bort någon tusendedels gram från ett stall eller från en kritisk plats på ett lock.

Det är lätt att visa att t.ex. stränghållaren eller greppbrädan inte strålar några betydande mängder ljud. Det är då lätt att tro att man inte behöver beakta dessa komponenter ur akustisk synvinkel. Vilket var tankefelet? Tankefelet då man antar att en icke strålande komponent inte behöver beaktas är att endast komponenter som själva producerar ljud har betydelse. I en fiol som vibrerar samverkar tiotals eller hundratals olika mekaniska resonanser. Man vet att om två resonanser ligger nära varandra som kommer de att ”dras mot varandra” och eventuellt gå ihop till en enda resonans som dock kan vara bredare än de två resonanser som var utgångspunkten.  I ovanstående fall så är det självklart att Helmholzresonansen A1 i en fiol kommer att påverkas av kroppsresonansen B1. På en fiol kommer frekvensskillnaden mellan dessa resonanser att ligga mellan kanske 40 och 100 HzInstrumentets responskurva kommer i betydande grad att vara beroende av skillnaden mellan resonanserna A1 och B1. På samma sätt kan t.ex. den icke strålande resonansen i stränghållaren användas till att flytta om olämplig strålande resonans nära greppbrädans frekvens eller någon jämn multippel av greppbrädans frekvens. Om vi har en skrikig ton så kan vi alltså eventuellt tämja den med att lägga en annan resonans under eller över den problematiska tonen så att den sprids ut och plattas ned.

Man bör dock komma ihåg att en fiol producerar ljud på olika sätt i dess näromgivning och i området långt från fiolen. Det ljud spelaren hör är närfältet och alla de förändringar trimningen ger upphov till ligger likaså i närfältet. Det är inte självklart att små förändringar i närfältet går att uppfatta längre bort, men det verkar självklart att ljudupplevelsen påverkar spelaren. Om fiolen för spelaren låter bra i närfältet så uppfattas fiolen som mera lättspelad vilket violinisten vill ha …

Teknik för att lyssna

Min utgångspunkt är att nästan alla korrektioner görs på ett strängat, stämt och spelbart instrument.  Varför? Orsaken är främst att förändringar som görs ofta är små. Det går inte att komma ihåg föregående provspelning om det går ens några minuter mellan provspelningarna. Injusteringscykeln borde ligga på kanske 30 … 60 sekunder så att närminnet ännu fungerar. Då finns det möjlighet att uppfatta trender i justeringen.

Rätt fiolton för justering

Det räcker dock inte med att lyssna. Den som justerar instrumentet måste också kunna prestera en klar fiolton utan onödigt brus. Det här är ett stort problem för många (halv-) självlärda folkmusiker och byggare. Åtminstone i Finland finns en hel generation amatörviolinister som har hjärntvättats med ”tryck inte” och eleverna har bokstavligen trott på detta. Resultatet är en väsande ton med mängder brus utan brillians. Den ton jag söker får du om du spelar kanske 20 mm från stallet och du försiktigt trycker på stråken då de drar den över strängen. Om du får en skrapande ton så höjer du stråkens hastighet tills du får en jämn och klar ton, men du trycker lika mycket. Det kan vara nödvändigt att träna en stund innan du pålitligt får fram en klar ton. När du får fram en klar och brusfri ton så har du möjligheter att börja lyssna efter ljuddetaljer som inte drunknar i bruset från en stråke som slirar över strängen.

Hur provspelar jag en fiol

Jag har en egen melodi som använder alla strängar i första läget som jag alltid använder. Jag tror inte att det spelar någon egentlig roll vad du spelar men däremot är det viktigt att spela samma stycke för att hjärnan då tränas att lyssna på olikheter mellan olika spelomgångar och mellan olika instrumentindivider. Då man justerat fiolen så att den fungerar bra i första läget är det bra att spela i högre lägen för att kontrollera att det inte finns otrevligt placerade vargtoner högre upp. Ett långsamt glissando kan användas för att undersöka om det finns toner som inte fungerar som de skall.

This entry was posted on 07/10/2013 at 07:15 and is filed under Fioltrimning, Musik, instrumentbygge. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.