Jag råkade komma över en intressant kamera från filmperioden d.v.s. innan alla kameror blev digitala. Kameran jag hittade är en mycket speciell enögd spegelreflexkamera Pentax auto 110 från tidsperioden 1978-1985. Kameran är världens minsta enögda spegelreflexcamera med utbytbara objektiv. Kameran använder film av typ 110 vilket ger en bildstorlekt 13×17 mm vilket ungefär motsvarar sensorstorleken på dagens digitalkameror av typen M4/3 t.ex. Lumix och Olympus.
Fig. 1 Pentax auto 110. Notera tändsticksasken som storleksreferens.
Filmstorleken 110 introducerades år 1972 av Kodak och denna filmkassett blev relativt populär in extremt små fickkameror. På 1990-talet då det började finnas acceptabla digitalkameror försvann behovet av 110 film eftersom den huvudsakliga användarbasen var billiga ”knäpp”-kameror med kort livslängd. Under ett antal år var det i praktiken omöjligt att hitta film av 110-typ.
För något år sedan råkade jag av en slump på nätet hitta en försäljare av 110-film i Hongkong vilket jag noterade som en intressant detalj men jag ägde ingen 110-typs kamera. Informationen om att film eventuellt kunde finnas tillgänglig gjorde dock att världens minsta spegelreflexkamera plötsligt blev intressant eftersom provfotografering plötsligt blev möjlig.
Pentax auto 110
Kameran Pentax auto 110 är världens minsta enögda spegelreflexkamera som dessutom har automatisk exponering men naturligt nog, då man ser på kamerans ålder, saknar automatisk skärpeinställning/focus.
Som tillbehör till kameran fanns tre objektiv 18 mm (35 mm), 24 mm (50mm) och 50 mm (100 mm). Talen inom parentes är objektiv som ger samma bildvinkel på en s.k. full frame 35 mm kamera med filmstorleken 24×36 mm. Jag har tillgång till objektiven 24 mm samt 50 mm, vidvinkel saknas alltså.
Motoriserad filmframdragare fanns tillgängligt samt en blixt specialanpassad för just denna kamera.
Sannolikt för att förenkla konstruktionen hos de pyttesmå objektiven saknas bländare i själva objektivet. Bländaren finns i kamerakroppen och den är alltså gemensam för alla objektiven. En bieffekt av att placera bländaren i kamerakroppen är att alla objektiv har samma ljusstyrka 1:2.8. Det blir intressant att se vilken effekt en fyrkantig tvåbladig bländare har på objekt som inte är skarpa t.ex. reflexer i vatten. Då bländaren placerades i kamerakroppen förenklades sannolikt designen i hög grad vilket gjorde automatisk exponering möjlig och enkel/billig.
Fig. 2 Bländaren för alla objektiv sitter i kamerakroppen. Objektivens ljusstyrka är 1:2.8 .
Modifikation av filmkassetten
Kameror som använde 110-typ film hade en sensor i kamerakroppen som kände av filmkänsligheten genom en liten balk i ändan av kassetten. Pentax auto 110 kunde känna av två filmhastigheter 80 ASA samt 320 ASA vilka för normala filmer med vettig exponeringslatitud kunde uppfattas som 100 ASA samt 400 ASA. Den film jag hittade ”Lomography” köpt över nätet från en butik i Åbo använder samma kassett för alla känsligheter. Om jag lägger in min 400 ASA film i kameran kommer den att tro att det är fråga om 100 ASA film med resultatet kraftig överexponering i två steg. Detta betyder att jag manuellt måste modifiera filmkassetten så att jag förkortar balken som meddelar ljusskänsligheten d.v.s. jag vill inte att sensorknappen inne i kameran trycks in.
Fig. 3 Ljuskänslighetssensorn kan skymtas strax till vänster om det lägre batteriet. Sensorn är helt enkelt en enkel tryck-kontakt. Beklagar kvaliteten på bilden!
Fig. 4 Balken längst till vänster på kassetten måste kortas av några mm för att den inte skall trycka på sensorknappen. Detta kan göras med kniv eller med en avbitartång för elektronik.
Fig. 5 Nytillverkad film för 110-typ kameror.
Jag återkommer med resultat då jag har tagit en rulle med kameran.
Andra extremt små spegelreflexkameror
I Sovjetunionen producerades mellan 1961 och 1965 kameran ”Narciss” som var en enögd spegelreflexkamera något större än Pentax auto 110. Kameran var helt manuell d.v.s. användaren valde själv exponeringstid och bländare. Ungeför 10000 Narciss-kameror tillverkades. Filmen kameran använde var 16 mm. Om man kommer över en Narciss idag blir man tvungen att skära till film själv t.ex. från 35 mm film.
16 mm film för Narciss och också 110-film för Pentax kan framkallas i en framkallningsdosa för 35 mm film eller för 6×6 cm film genom att, i mörker, montera filmen på en filmbit eller plastfolie med lämplig bredd så att emulsionen inte rör hjälpfolien. Hjälpfolien gör att filmen kan matas in trots att bredden är fel för framkallningsdosan. Därefter kan filmen framkallas normalt.
Mera information om ”Narciss” hittar du här: https://kosmofoto.com/2020/04/kmz-narciss-shooting-the-worlds-smallest-slr/
Larsil2009's Blog 
Lämna en kommentar