Ett hem
Över månranden
stiger jorden upp
ett dammkorn i oändligheten
men mitt hem
En fingersbredd
på en utsträckt hand
ett mått
på mänsklighetens
verkliga litenhet?
Bilden (NASA) är tagen av Frank Borman och William Anders då Apollo 8 gick i bana runt månen. Bilderna av jorden som stiger upp över månranden hör till de mest kända bilder som någonsin tagits.
Min dikt är en kommentar till bilden men också en illustration av bahaiidéen att jorden endast är ett land och hela mänskligheten dess medborgare. Från månen kan man inte se en enda gräns, man ser inga blodiga konflikter över små petitesser eller över någon linje som någon har ritat på en karta. Det vi ser på bilden är helt enkelt vårt hem och vårt land!
Lyssna på konversationen medan fotot tas. En kraftigt modifierad Hasselblad 500EL med motordriven filmframmatning användes. För unga läsare kan man kanske påpeka att det var en mekanisk kamera som använde silverbaserad film i formatet 70 mm. Normalt tog en Hasselbladkamer bilder i storleken 6×6 cm. Filmen med 70 mm bredd användes mycket av filmindustrin för högklassiga spelfilmer. Filmen som användes var Kodak Ektachrome.
Etiketter: Apollo 8, bahai, gränser, jordljus, mänskligheten
Larsil2009's Blog 
Kommentera