Obs! Om du klickar på en bild så får du fram den i större skala med bättre upplösning!
Vintern 2011-2012 började vi regelbundet mata rådjur som hade sina vägar förbi vår udde. På somrarna har några i familjen haft förmånen att få se något riktigt litet kid följa sin mamma. De första veckorna ligger ungen oftast helt ensam och mamman besöker den endast då den behöver matas. Det verkar klart att djuren uppfattar vår ganska isolerade udde som relativt säker trots att vi har en gammal vallhund som i praktiken springer fritt. Hunden verkar anse att rådjuren tillhör vår flock och rådjuren anser tydligen att hundgamlingen är så spattbruten att man inte behöver bry sig om henne.
Det första året matade vi rådjuren med havre och ibland med hästfoder ”Racing Prix” för ponyer. Det var intressant att se djurens reaktion då vi efter att ha matat dem med prix (som är sött och gott eftersom melass ingår) gick tillbaka till mycket billigare havre. Rådjuren matstrejkaden en dag innan de gick med på att äta havre igen.
Följande år kom vi via min kusin i kontakt med de lokala jägarna som också matar rådjuren under vintern, jagarnas motiv är naturligtvis delvis andra än våra. Om vi i södra finland får en kall vinter visar det sig att upp till sjuttio procent av rådjuren kan dö av svält. Det blir problem då snötäcket blir så tjockt att djuren inte klarar av att gräva fram t.ex. blåbärsris som är deras reservföda under vintern. Ett rådjur som har svultit ihjäl lär inte vara någon vacker syn. Först förbrukas fettet, sedan används musklerna och slutligen använder djuret delvis benstommen … och sedan dör det. Djur som svälter en längre tid kan inte nödvändigtvis klara sig ens om de börjar få mat igen. Rådjurens magar har en speciell bakterieflora och svält kombinerat med kyla d.v.s. djuren drabbas av hypotermi leder till att magen slutar fungera … för alltid. Kontakten till jägarna ledde till att vi fick havre av dem utan kostnad … utom då vi glömde att säga till att vårt lager började bli tomt … då blev det fest och hästfoder.
Mängden mat vi sätter ut under en vinter torde ligga någonstans i trakten av 300 – 400 kg. Gratis foder är alltså något mycket trevligt för oss.
Höst och vinter
Hösten är här (14.10.2012) och det börjar vara tid att påbörja utfordringen så att rådjuren har ett värmande fettlager till vintern. Vattenpölarna har inte ännu frusit men det kan ske vilken natt som helst.
Konstig matbytta, hur lyckades vi månne stjälpa den? All mat ligger på marken.
Bilden är tagen så att jag ställde kameran (Pentax k10d) på ett stativ bredvid huset och använde radiokontroll för att ta en bildserie. Optiken är pentax ”kit” objektiv 18-55 mm.
Jag experimenterade med fjärrutlösning av kameran under flera dagars tid. Det var roligt att försöka få bilder av fåglarna som nu i större mängder började besöka fågelbordet. Tekniken var helt enkelt att ta en stor mängd bilder och hoppas att någon skulle bli bra. Resultatet den 12.11.2012 blev en blåmes som landar.
Landningsvarvet påbörjat. God fart och nu en sista sväng!
Målet närmar sig …
Oops, jag kom in lite väl lågt!
Om man är skicklig så fixar det sig ändå!
Jag lät kamerastativet stå ute på gården så att djuren skulle vänja sig. Stativet står på den plats från vilken jag tog bildserien av blåmesen. Efter några dagar vande sig rådjuren och brydde sig inte om den konstiga trebeningen längre. Det verkade inte vara så viktigt om det fanns en kamera på stativet eller inte.
En vacker ung bock poserar i svag höstsol.
Inte menar du väl att krogen är stängd vid den här tiden? Experiment med fjärrutlösning och blixt. Rådjurens ögon är tydligen i likhet med hund och katt försedda med en reflekterande baksida som speglar ljuset från kamerablixten.
Den 2.12.2012 hade den första snön fallit. Rådjuren hade tydligen mycket att diskutera.
Vad skvallrar månne tanterna om?
Vintern 2012-2013 var mycket snörik. Den 24.1.2013 såg det ut så här. Rådjuren flyttar sig inte i onödan utan det är tydligen bekvämt att ligga kanske tio meter från matskålarna.
Vintern är och har varit kallare än på många år. Två rådjur sedda genom verandafönstret. Avståndet är kanske tjugo meter.
Det är den tredje mars och det kommer fortfarande mera snö. Snart borde det ju börja smälta, men det finns inga tecken på det ännu. Tidvis har det varit besvärligt att komma ut med bilarna.
Efter en lång vinter med mycket snö och extremt lite sol tittar solen äntligen fram den 15.3.2013 och rådjuren njuter av solen. Hur många djur kan du se på bilden?
Efter en kall natt gnistrar rimfrosten i björkarna som diamanter.
Vad gör du där? Två rådjur fotograferade med 200 mm teleobjektiv från snickarboden. Rådjuren ser förvånade ut eftersom den kalla snickarboden endast sporadiskt besöks under vintern.
Katten Herkules är slug och har valt den perfekta jaktplatsen. Lyckligtvis verkar fåglarna vara uppmärksamma. Det är faktiskt förvånande sällan vi ser fågelfjädrar eller fågellik. Katten är dock alltid lika optimistisk. Herkules är en mycket effektiv sorkjägare.
Vintern är snart över (21.4.2013). Rådjuren smågnabbas vid matskålarna. Bilden visar hela flocken. Hur många rådjur kan du se samtidigt på bilden? Det är rätt intressant att det ännu finns två bockar med stora horn i flocken. Nästa höst, om bockarna överlever, blir det antagligen problem och någondera bocken tvingas bort från flocken. Svaret på frågan är sju.
Larsil2009's Blog 
23/04/2013 kl. 03:37 |
Fina bilder!