Gästinlägg av Fredrik Österholm.
Bilderna är av Anders Backman ((c) 2013 Anders Backman) som besökte Ilulissat (Isfjorden) på Grönland i somras. Notera att bilderna visar Isfjorden mitt i sommaren då mängden is är som minst. Det finns fortfarande en hel del is kvar trots alla rapporter om smältande Grönlandsis. Inlandsisens tjocklek är kring tre kilometer vilket betyder att det tar årtusenden innan den isen smälter helt.
Inlandsisen över Grönland smälter, polarkalotternas istäcke hotas av samma naturfenomen, Sahara breder ut sig och vattennivåerna stiger? Orkaner , zunamier och skogsbränder sopar rent där de drar fram, jordbävningar ödelägger städer och byar och orsakar död, svält och umbärande för hundratusentals människor, så har det alltid varit på vår jord.
Fig. 1 Observera lyftkranen som används som tändsticksask för att ge en uppfattning om isbergets storlek. Kom ihåg att 9/10 finns under ytan och således inte syns. Fjorden är 600 meter djup …
För ca 115 000 år sedan inleddes den senaste av planeten Tellus många istider, som då täckte fenno- skandien med ett istäcke som växte och växte, så att det för sådär 20 000 år sedan uppnådde en tjocklek på hela 3 000 meter. Då inträffade något, istäcket började smälta, helt utan mänsklig på- eller åverkan. Isen smalt under tusentals år och fennoskandiens konturer danades i takt med att glaciärerna rann bort och bildade Ancylussjön för sådär 10 000 – 12 000 år sedan, då täcktes fennoskandien ännu av ett tjockt istäcke. Genom en landsänkning för ca 7000 år sedan bröt havet igenom och danska sunden bildades , Litorinahavet svallade fritt kring de första stränderna längs linjen där Salo-Seinäjoki-Ylivieska nu ligger i det som vi idag kallar Finland. Varför dessa glaciologiska och geomorfologiska utsvävningar, jo för att förstå att den bild vi har av vår jord inte är den slutgiltiga. Jorden omformas hela tiden: Av kontinentalplattornas rörelser, vulkaniska aktiviteter, magmans hetta som söker sig uppåt , solens och hela universums inverkan och till en del Homo Sapiens åverkan. Det vi upplever nu är kanske finale grande av vår senaste istid. När allt har smultit bort är det bara att invänta en ny istid om tusentals år. Vi, jordens passagerare, kommer väl att under mellantiden få uppleva ett växlande klimat med stormar, hetta, torka , översvämningar, men också på många platser, får vi hoppas, ett behagligt klimat under x- antal generationer. Floran och faunan kommer stegvis att omdanas som den gjort under tidigare eror , tills en ny istid kyler ned aggressionerna på jorden. Att klimatet hela tiden varierar och att flora och fauna omdanas berättar tvärvetenskapliga analyser som utförs och uppdateras . Forskningen berättar bland annat om fynd av fårspillning i borrkärnor gjorda under alpernas glaciärer, där har alltså betat fårhjordar innan glaciären bildades. Ett annat exempel: Min bror geomorfologen fil.dr Henrik Österholm fann under en forskningsexpedition till spetsbergen under 1960 talet, fossil av kottepalmen, vars nuvarande nordligaste utbredningsområde är norra Afrika. Den berättar också om” värmebölja” över Spetsbergen och Grönland under 1860 och 1920 talet då isarna vid kusten delvis smalt tills en ny köldperiod tog vid, för att igen i våra dagar bli varmare.
Fig. 2 Ilulissat på sommaren … det går fortfarande att se några isflak.
År 1867 finns dokumenterat att snön låg kvar hela juni i Österbotten och Västerbotten och att Gloskärsfjärdens is bar släden ännu vid midsommartid. Under de kalla vintrarna under 1960- 1970 talet påstod ” klimatexperterna ” att vi inte längre kan räkna med normala somrar, snön skulle normalt ligga kvar ännu i juni. År 2007 påstod våra” klimatexperter” och en del meteorologer att södra Finland och Helsingfors inte längre skulle få uppleva julsnö och riktiga vintrar. Isbrytarna kunde tas ur tjänst och säljas. Nu i mars 2011 ligger snön, som började falla redan i oktober, kvar djup och vit över hela landet och isbrytarna kämpar sig genom rekordtjocka is vallar. Sådan är verkligheten. Vad skall vi då göra , lägga händerna i kors, vänta och se, be till ett otal gudar och förstås spara energi och leva enligt ekologiska lagar och skona vår jord efter bästa förmåga. Det skall vi göra, för att spara känns i plånboken och renar samvetet, men att släcka lamporna och ta” peden” istället för bilen, hjälper föga i en värld där människor med strävan till högre levnadsstandard samtidigt tänder miljontals lampor för varje lampa vi släcker och hundratusentals nya bilar rullar ut på vägarna under den tid vi låter bilen stå och nya kolkraftverk startas månatligen i Kina medan vi köper utsläppsrättigheter på ” klimatbörsen”. Vi i Europa har uppnått vår levnadsstandard, vi kan väl inte missunna miljarder asiater och afrikaner samma utveckling. Vad skall vi då göra. Vi skall förstås spara och skydda vår jord efter bästa förmåga och använda vår kunskap och innovation för människans bästa. Men , har vi , den industrialiserade delen av världen, vilja och reella möjligheter att med eget sparande balansera u-ländernas explosionsartade ökning i levnadsstandard och påföljande belastning av miljön? Universums och vårt eget solsystems livscykel kan vi inte styra eller påverka, vi kan bara som Fritjof Andersson konstatera : ”Det är hemskt, men det är sant” . Det är alltså dags att bygga vår version av Noaks Ark, nämligen att kartlägga konsekvenserna av klimatförändringen, samordna våra ekonomiska och tekniska resurser rationellt, odla där det går att odla, bygga städer och byar där det går att överleva och flytta befolkningen till säkra platser. Folkvandringar är inget nytt under solen. I takt med att den senaste istiden rann bort följde samer och andra folkslag renhjordar och annat vilt till nya betesmarker här i norr, det tog ju några tusen år, men resultatet blev gott.
Fig. 3 Sommarturisterna är ute med båt och tittar på isbergen i fjorden.
Att anpassa oss och säkra möjligheten att överleva bör vara människans strävan de närmaste tusen åren. Vi kan ju också spara in på den 0.1 %? som Finland påverkar klimatet, för plånbokens och samvetets skull. Lyckas vi med detta? svaret ges någon gång i en avlägsen framtid. Under tiden kan vi ju också glädja oss över att ju mera Kina, Indien och Ryssland ökar sina utsläpp dess mindre blir vår procentuella del av belastningen.
Fredrik Österholm
19/08/2013 kl. 06:55 |
Jag diskuterade Isfjorden med fotografen Anders. Mängden is som rör sig genom fjorden är ofantlig. Det finns uppskattningar om att mängden sötvatten (i form av is) som varje dag pressas in i fjorden från glaciären (inlandsisen) motsvarar hela USAs totala sötvattenkonsumtion. Det är inte heller självklart att ismängden på sommaren är minst eftersom glaciärens hastighet varierar med årstiden och hastigheten är större på sommaren.