På Joanne Novas blogg hittade jag en referens till intressant forskning av Lüdecke, Hempelmann och Weiss. Forskarna har gjort en, enligt dagens synsett, enkel fourieranalys samt wavelet analys av temperaturdata från de senaste ca. 250 åren. Eftersom temperaturmätning med termometer har gjorts under väldigt kort tid kompletteras temperaturmätningarna med proxymätningar från grottan Spannagel där stalagmiter ger möjlighet att uppskatta temperaturen över en period på tvåtusen år.
Resultaten av undersökningen är att det finns sex stycken dominerande cykler som ensamma i det närmaste helt förklarar det senaste århundradets temperatur utan behov av koldioxid som förstärkande faktor. Annan forskning indikerar att temperaturkänsligheten för CO2 eventuellt är så låg som 0,4 ⁰C/fördubbling av CO2 halten i atmosfären (denna låga känslighet är totalt insignifikant).
Bilderna visar amplituden för olika frekvenser som fås fram med fourieranalys för temperatur mätt med termometer (vänstra panelen) samt indirekt via stalagmiter (högra panelen).
Då man återskapar temperaturen utgående från de sex dominerande fourierfrekvenserna får man en förbluffande korrelation till temperaturen mätt under de senaste århundraden utan något som helst behov av korrektion av temperaturen till följd av ökande koldioxidhalt.
Den svarta kurvan är ett flytande medeltav av sex mellaneuropeiska mätserier och den röda kurvan fås då man gör invers fourier transformation av endast de sex dominerande frekvenserna. Observera att ingen parameterjustering i form av amplitud eller faskorrektion har gjorts.
Eftersom termometermätdata endast finns för ungefär en period (ca. 250 år) så finns naturligtvis risken att denna frekvens helt enkelt är en följd av att den mätperiod vi har tillgång till råkar vara precis så lång vilket på ett naturligt sätt skulle förklara den lägsta och samtidigt den starkaste frekvensen. Eftersom man har tillgång till en separat tidsserie som sträcker sig över en mycket längre period kan man använda den längre tidsserien till att verifiera att den grundläggande frekvensen också finns i stalagmitdata. Nedan visas en wavelettransformation av stalagmitdata.
Analysen visar klart att temperaturminimet mellan 1800 och 1880 sammanfaller med ett minimum för den längsta perioden om ca. 250 år. Den långa perioden syns tydligt i stalagmitdata vilket betyder att samma period hittad i den mätta temperaturen är verklig och inte beroende av mätperioden.
Samma temperaturbeteende finns också i data från isborrkärnor från antarktis.
Den svarta kurvan är europeiska temperaturmätdata och den blå kurvan är proxydata från en borrkärna i antarktis.
Om den återskapade temperaturen baserad på de dominerande perioderna stämmer så verkar det mycket sannolikt att vi kommer att få se en betydande avkylning under de närmaste femtio åren en avkylning som kan vara betydligt svårare än den uppvärmning vi sett under de senaste årtiondena. En kommande avkylning stöds av det faktum att den globala temperaturen inte har stigit på 16 år (ref. 2013).
Referenser:
Joanne Novas blogg.
Artikeln i pdf format.
Etiketter: amplitud, forskning, fourier transformation, referens, termometer
Larsil2009's Blog 
02/05/2013 kl. 07:57 |
Dags att få slut på CO2-hysterin!