Djurägare, t.ex. hästägere, vet att djuren kan vara mycket beroende av korrekta proportioner av olika ämnen i djurens mat.
Hästar kräver ett specifikt förhållande mellan intaget av calcium och fosfor. Unga växande hästar behöver Ca/P i ett förhållande ca. 2/1 medan vuxna hästar klarar sig på 1/1. Ett sto med föl behöver också förhållandet 2/1.
Vad har ovanstående med rubriken att göra?
Jag råkade hitta en mycket intressant artikel på Chiefio http://chiefio.wordpress.com/2013/05/18/copper-zinc-ratio-and-phytate/
där EM Smith diskuterar problem då det uppstår obalans mellan Koppar och Zink hos människor. Observera att EM Smith har teknisk bakgrund och således ser på saken ur amatörsynvinkel.
Sökandet fick sin början då en vän hade olika problem bl.a. relaterade till veteallergi. En annan vän hade en mängd obestämda mystiska reaktioner på olika sorters mat. Situationen verkade kompliceras av att reaktionerna på yttre stimuli verkade variera beroende på vilken mat man hade ätit. Kosten var tidvis en relativt extrem vegetarisk kost.
Utbildade läkare följde med personerna och alla inblandade hade vettig utbildning vilket alltså borde betyda att det inte borde vara fråga om ren flum. Ett enkelt faktum var att vissa sorters mat gav upphov till problem. Allmänt illamående och kraftlöshet fanns bland de symptom som dök upp.
Då man gjorde tester visade det sig att bl.a. Soja gav problem. Att undvika soja förbättrade situationen men löste inte problemet.
Plötsligt en dag försvann problemet!
En mängd förbjudna livsmedel testades igen ett i taget. Soja fungerade fortfarande inte medan däremot mjölkprodukter, ost etc. gick igen att äta.
De tänkbara ”tekniska” förklaringarna EM Smith kom fram till var:
- Orsaken låg i något patogen (bakterie/virus) som kroppen äntligen fick kål på. Symptomen kan alltså ha varit bieffekter av en infektion.
- Problem med något livsviktigt spårämne. Brist/obalans kan ha gett upphov till ovanstående symptom.
Det korrekta svaret går eventuellt aldrig att finna, men problemen fick EM Smith att börja studera den tänkbara underliggande problematiken. Under senare år har det i allt högre utsträckning diskuterats hur olika spårämnen påverkar människan och också i vilka ungefärliga proportioner dessa spårämnen borde ingå i kosten. Ämnen som har diskuterats är bl.a. bor, arsenik(!) och aluminium. Finns det t.ex. något krav på att grannarna (i det periodiska systemet) till de mest grundläggande ämnena i vår kost borde ingå i ungefär bestämda förhållanden för att enzymerna skall fungera korrekt? På vägen, i läsandet, stötte Smith på diskussioner om koppar/zink förhållanden.
Det finns åsikter om att koppar och zink borde förekomma i specifika förhållanden i människans diet (jämför calcium/fosfor för hästar) för att en människa skall må bra och dessutom att vår moderna diet ger oss dessa ämnen i helt fel förhållanden … åtminstone är det här ett intressant problemområde att börja botanisera.
Problem med koppar, vilket idag mycket ofta betyder alltför mycket koppar, kan leda till en mängd intressanta problem både för män och kvinnor http://www.drlwilson.com/Articles/copper_toxicity_syndrome.htm . Artikeln är på engelska men värd att titta på i sin helhet. Orsaken till att vi får i oss för mycket koppar är sannolikt förändringar i kosten men också ökad användning av kopparrör i vattenledningar i stället för galvaniserade (förzinkade) rör. Observera dock att kroppen behöver koppar för att må bra men att vår diet idag lätt innehåller alltför mycket koppar. För mycket koppar kan vara en följd av alltför lite zink eftersom zink (tillsammans med proteiner) behövs för att bli av med kopparöverskottet.
Fytinsyra (phytic acid) upptäcktes år 1903 och är det ämne i vilket fosfor i huvudsak lagras i många växter bl.a. i spannmål. Människan och icke idisslande djur kan inte utnyttja fytinsyran i kosten. Situationen blir intressant då man noterar att fytinsyra förhindrar upptagning av järn och zink och dessutom i viss utsträckning calcium och magnesium.
Fytinsyrans kemiska utseende är
https://en.wikipedia.org/wiki/File:Phytic_acid.svg
Det finns (osäkra) indikationer på att fytinsyran eventuellt kan minska risken för tarmcancer. Att kombinera en diet som innehåller lite zink men mycket fytinsyra är sannolikt inte att rekommendera eftersom fytinsyran förhindrar upptagning av den lilla mängd nödvändig zink som finns i dieten. Fytinsyrans problem förekommer också för icke idisslande djur (grisar, höns). Eftersom spannmål, som innehåller mycket fytinsyra, är ett billigt foder har man i djurhushållningen utvecklat metoder för att hantera fytinsyran. Man kan lägga till enzymet phytas som bryter ner fytinsyra i fodret. Aktivt arbete pågår också för att utveckla nya växtsorter som innehåller mindre fytinsyra.
Ovan ser vi hur ämnet fytinsyra om det vill sig illa kan leda till alltför litet intag av zink även om maten tekniskt sett innehåller tillräckligt zink! Vad kan detta i såfall leda till?
Effekten av alltför lite zink diskuteras här (på engelska): http://www.ctds.info/zinc1.html#zinc_deficiency
Zink-obalans och då oftast allför lite zink kan ge en lång rad intressanta symptom:
Kronisk trötthet, sömnproblem, vita fläckar på naglarna, dålig aptit på morgonen, illamående på morgonen, snabba förändringar i humöret, dåligt korttidsminne, torrt skinn, rädsla, acne, psoriasis, blir lätt sjuk, depression … skitsofreni.
Jag har under senare år i allt högre utsträckning reagerat på pollen speciellt då träden blommar. Pollenallergin har jag hanteratmed antihistaminer då symptomen har blivit alltför svåra. Jag skaffade zinktabletter och tog en idag. Det verkar som om näsan skulle ha öppnat sig nästan genast (2-3 timmar) och ögonen har slutat rinna d.v.s. samma effekt som antihistamin men utan tröttheten. Den här effekten var för mig helt oväntad och jag har inte läst om den. Det blir intressant att se om fenomenet håller i sig eller om det var någon typ av placeboeffekt. Jag har tidigare sporadiskt ätit magnesium då jag har känt obestämd värk i lederna. Symptomen har försvunnit på några timmar efter en magnesiumtablett. Ovan kan man se att fytinsyra också kan påverka upptagningen av magnesium. Kan detta eventuellt betyda att någon specifik mat har fått till stånd ledsymtom? Samma typ av mat kan mycket väl påverka zink/koppar balansen med t.ex. trötthet som följd.
Notera att man inte skall överdosera zink. Jag vet inte var riskgränsen går men det verkar finnas indikationer på t.ex. risk för glaucom d.v.s. ”grön starr” och näthinneavlossning vid överdosering vilket antyder att lagom är bäst i det här fallet. Tänkte kombinera med B6 vitamin och se om det går att känna någon skillnad. Mycket intressant!
Maximalt Zinkintag?
I artikeln ovan poängteras att man inte skall överdriva intag av zink eftersom också zink i alltför stora mängder blir giftigt. Jag sökte på nätet efter data om rekommenderat intag och kom fram till följande resultat:
Rekommenderat dagligt intag av Zink:
Table 1: Recommended Dietary Allowances (RDAs) for Zinc [2]
Age Male Female Pregnancy Lactation
0–6 months 2 mg* 2 mg*
7–12 months 3 mg 3 mg
1–3 years 3 mg 3 mg
4–8 years 5 mg 5 mg
9–13 years 8 mg 8 mg
14–18 years 11 mg 9 mg 12 mg 13 mg
19+ years 11 mg 8 mg 11 mg 12 mg
* Adequate Intake (AI)
Källor för Zink i vår mat:
Table 2: Selected Food Sources of Zinc [11]
Food mg per portion % dagl. intag
Ostron 100 g 74.0 493
Kött 100 g 7.0 47
Krabba 100g 6.5 43
Baked beans 1/2 kopp 2.9 19
Kyckling 100g 2.4 16
Yogurt 250g 1.7 11
Cashewnötter 30g 1.6 11
Ost 30g 1.2 8
Maximat Zinkintag:
Table 3: Tolerable Upper Intake Levels (ULs) for Zinc [2]
Age Male Female Pregnant Lactating
0–6 months 4 mg 4 mg
7–12 months 5 mg 5 mg
1–3 years 7 mg 7 mg
4–8 years 12 mg 12 mg
9–13 years 23 mg 23 mg
14–18 years 34 mg 34 mg 34 mg 34 mg
19+ years 40 mg 40 mg 40 mg 40 mg
En engångsdos på ca. 570 mg zink d.v.s. mer än tio gånger den maximala tolererbara dosen ovan har rapporterats ge svårt illamående med uppkastningar inom ca. 30 minuter från intag. Intag på 150 – 450 mg zink per dag kan leda till kopparbrist. Också zinkdoser på 60 mg/dag under flera veckors tid har rapporterats påverka enzym beroende av koppar negativt.
Sammanfattning:
Överdosera inte! Observera dock att det inte är självklart att kroppen kan utnyttja all zink som teoretiskt finns i maten (se artikeln ovan).
05/03/2014 kl. 08:51 |
Hej! Jätteintressant artikel! Att fitynsyra begränsar upptaget av zink och järn kände jag inte till!
Jag har en fråga om koppar och zink balans och skulle gärna vilja höra din synpunkt!
Jag har nyligen satt in en koppaspiral som innebär ungefär 0,9mg koppar/dag för enbart den, detta är förstås väldigt mycket och innebär ca 5mg koppar/dag för mig, speciellt för mig som vegan som äter stora mängder baljväxter och spannmål vilket innebär mycket koppar men visserligen även protein. Dock tror jag inte den kost-balansen räcker nu när jag får i mig extra koppar.
För att minska mängden koppar som kroppen absorberar vill jag ta extra zink , hur mycket tror du att jag behöver varje dag för att begränsa kopparupptaget men samtidigt inte överdosera zink?
Ha en fin dag!
Alexandra
05/03/2014 kl. 22:39 |
Hej, dagsdosen Zink torde ligga på ca. 15 mg och en tablett Zn innehåller ungefär den mängden. Jag uppfattar att det bör vara helt riskfritt att ta en zinktablett då och då. Det är mycket viktigt att försöka bli du med sig själv så att man observerar hur den egna kroppen reragerar på olika typer mat etc. Om en liten mängd extra Zn ger en, som du uppfattar det, positiv effekt är det knappast något problem att ta extra Zink ibland. Om du däremot uppfattar att någonting är ordentligt på tok så är det säkert bra att först konsultera en läkare för att kolla om det finns någon enkel förklaring som lätt kan åtgärdas. Det är skäl att utnyttja medicinsk expertis men man skall nog också använda sitt eget förstånd 😉 . Det är inte alls självklart att den du rådfrågar förstår din totala situation.
Jag uppfattar att vi i vårt moderna samhälle relativt enkelt kan hamna i en situation där vi utsätts för en kontinuerlig brist på vissa viktiga ämnen. För en vegan kan jag tänka mig att det skulle vara viktigt att kolla effekten av B12 vitamin (fås normalt från animaliska födoämnen) som kan påverka hjärnan. Effekten kan vara relativt kraftig speciellt vid en bristsituation (en tablett B12 kan påverka nattsömnen genom livliga drömmar)! Speciellt kvinnor, till följd av modets trådsmala kvinnosyn, bör antagligen se upp med att ensidigt äta endast produkter med låg fetthalt (om man äter mjölkprodukter). Dagens fetthysteri leder till industrin med mjölkfettet eliminerar kaprylsyra ur mjölk och ost … igen ett ämne som hjärnan behöver. En vegan kan enkelt få detta ämne ur kallpressad kokosolja. En Wok där man använder kallpressad kokosolja är gott och ger flera korta essentiella fettsyror. Om du studerar Alzheimers utbredning så ser du att sjukdomen är i stort sett okänd i stillahavsområdet där kokos i olika former äts dagligen.
Jag tror allmänt att det viktigaste är att försöka hitta en lämplig medelväg. Ju mera begränsad den egna kosten är desto viktigare är det att välja råvarorna som ingår i kosten med omsorg och förstånd. Variera medvetet råvarorna och använd många olika sorters grönsaker/rotsaker etc. för att undvika att du av misstag skapar en bristsituation.
Det blev en lång kommentar, hoppas det innehöll någonting ”matnyttigt”!