Uppdaterad 25.5.2013, nya länkar.
Uppdaterad 29.5.2013, ny länk.
Man har nu fått de första oberoende mätningarna av Rossis E-Cat apparat som bygger på LENR där Nickel transmuterar till Koppar och energi produceras.
Forskning kring LENR har pågått oavbrutet sedan slutet av 1980-talet då Fleishmann och Pons meddelade att de hade detekterat abnormal värmeutveckling vid elektrolys med palladiumelektrod.
Bild: Generell uppbyggnad av Rossis LENR reaktor.
Den klassiska kärnfysiken stod helt oförstående till fenomenet och man försökte snabbt lägga locket på den nya upptäkten. Man uppfattade att det måste vara bluff eftersom man inte kan slå ihop atomkärnor med några elektronvolts energi d.v.s. ungefär samma energi som vid kemiska reaktioner … man visste ju att det behövdestusentals gånger mera energi för att tränga igenom coulomb potentialvallen. Uttrycket kallfusion myntades eftersom de låga LENR energierna gjorde att komponenterna som transmuterade kunde uppfattas som extremt kalla jämfört med t.ex. temperaturen i en konventionell Tokamac fusionreaktor som man då aktivt arbetade med.
Jag har själv, dock utan klara resultat, experimenterat med motsvarande reaktioner som Fleishmann Pons.
Bilden visar min försöksuppställning. Jag använder Thoriumdopade Wolframelektroder. I elektroden i mitten matas det in protoner från den omgivande vätskan. Spänningen ligger på ca. 300 V och effekten är flera hundra watt. Ett extremt klart lysande plasma bildas mellan vätskan och centralelektroden.
Vad händer om vi byter polaritet? I stället för protoner som strömmar mot centralelektroden matar vi in elektroner. Strömkällan är exakt densamma i båda fallen.
Ett svagt plasma uppstår då man matar in elektroner i mittelektroden. Färgen kommer antagligen från natrium i elektrolyten.
Rossis LENR reaktor
Den 16.5.2013 publicerades en forskningsrapport där utomstående forskare har haft möjlighet att mäta Rossis E-cat reaktor. Med i forskargruppen fanns forskare från
Giuseppe Levi (Bologna University, Bologna, Italy), Evelyn Foschi (Bologna, Italy), Torbjörn Hartman, Bo Höistad, Roland Pettersson och Lars Tegnér (Uppsala University, Uppsala, Sweden), Hanno Essén (Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden).
Man kan ladda ner forskningsrapporten från http://arxiv.org/abs/1305.3913 .
Vad kom man fram till:
Abstract
Forskargruppen konstaterar att de gjorde två experiment som sträckte sig över 96 och 119 timmar. Det senare experimentet (119 timmar) använde dessutom en inaktiv cell som inte uppvisade anomal energiproduktion som referens.
Experimenten tog betydligt längre tid än väntat eftersom den första cellen man avsåg att mäta överhettades och stålcylindern i vilken cellen befann sig smälte.
Rossireaktorn kör. Observera de mörka skuggorna från värmemotstånden som används för att reglera effekten.
Kurvan Plot 2 visar att uteffekten från reaktorn är ca. fem gånger större än den inmatade eleffekten. Energimultiplikationen är således bättre än för en typisk värmepump.
Intresserade läsare uppmanas läsa den ursprungliga artikeln som rätt ingående visar hur mätningarna har gått till.
Slutsatser
Om forskargruppens slutsatser stämmer så står vi på trösken till en ny tidsålder vad gäller tillgång till billig energi. Nickeltillgångarna på jorden är mycket stora och tillgången till väte i havet är outsinlig. Det är självklart att om man kan visa att en LENR reaktion fungerar så kommer man rätt snabbt att hitta också andra reaktioner som fungerar då man blir av med forskarnas blockeringar. Min gissning är att det finns en serie tänkbara material som borde fungera i LENR reaktioner. Rossi har använt Nickel i kombination med okända tilläggsämnen i små mängder. Typiskt för Ni är att det finns fem stabila isotoper och sex relativt stabila isotoper. Det första material man använde i LENR reaktioner var Palladium som har sex stabila isotoper och sju ”halvstabila” isotoper. Min gissning är att Palladium direkt kan ersätta Nickel men Palladium är ett dyrare material. Ett annat intressant material är Wolfram.
För en vanlig villaägare skulle effekten av en fungerande Rossi-cell betyda att kostnaden för uppvärmning skulle minska till ca. en femtedel. Elförbrukningen i vår villa är ca. 30 000 kWh per år. Denna elförbrukning skulle sjunka till kanske 10 000 kWh vilket skulle betyda en betydande sänkning av uppvärmningskostnaderna.
Om det visar sig att Rossis högtermperaturcell fungerar så ger det möjlighet att använda cellen till att producera elektricitet autonomt. Det skulle således vara möjligt att både producera elektricitet och värme. En förutsättning för elproduktion är tillräckligt hög drifttemperatur för att man skall få en vettig termisk verkningsgrad.
Vilken typ av avfall produceras?
En LENR reaktor av Rossityp producerar koppar ur nickel och väte. Restprodukten d.v.s. det uttjänta bränslet har fortfarande ett värde!
Intressanta länkar:
http://nextbigfuture.com/2013/05/nuclear-fusion-summary.html
http://nextbigfuture.com/2011/12/newenergytimes-gets-three-nasa.html
Klicka för att komma åt 20110922NASA-Nelson-GRC-LENR-Workshop.pdf
http://www.gizmag.com/nasa-lenr-nuclear-reactor/26309/
http://climate.nasa.gov/news/864
NASAs metod för att snabbt hitta optimala LENR varianter. Spekulation om rymdflygplan med LENR kraftkälla.
Larsil2009's Blog 
Kommentera