Sockefiol nummer 2 är lackad och börjar så småningom vara i spelbart skick. Jag har avtalat med min vän Zoltan Takacs som är toppviolinist vid den finska radioorkestern att vi gör den akustiska stämningen av fiolkroppen tillsammans så att han har möjlighet att se processen. Samtidigt har jag fördelen att ha ett extra par goda öron och en person som det går att diskutera skiftningar i fiolklangen med.
Innan injustering av kroppen är möjlig måste naturligtvis fiolen som sådan fungera. Den här artikeln beskriver hur fiolen ställs upp så att den är spelbar dock utan att göra bestående förändringar i fiolen. Slutresultatet av den här inledande justeringen är ungefär det slutresultat vanliga byggare får d.v.s. det här är vad resultatet råkade bli för just den här fiolen. För min process är det här startpunkten i en justeringsprocess som görs i små steg under några veckors tid.
Det första steget var att grovt yxa till ett stall med korrekt höjd och stränga fiolen så att det gick att se att stränghöjden var korrekt. Fötterna var ännu grovt tillskurna men det hindrar ju inte att man tar de första tonerna ur instrumentet. Mätningar av Dünnwaldparameterarna gav följande resultat:
File to process: 01_s2_initial.txt
Dunnwald parameters for :01_s2_initial.txt
A = 57.6187575814
B = 58.0013245333
C = 53.5653649062
D = 50.5725805287
E = 46.7906861788
F = 37.4920647702
L[Db] = -9.660404
ACD – B = -4.96729515679
DE – F = 10.681078587
Speciellt L-parametern är ganska usel. Fiolen har en mjuk något ”murrig” klang. Inte alls illa egentligen. Då fiolen provspelades av en folkmusikerbekant så gillades den skarpt … men stallet måste åtminstone justeras in så att det ser ut som ett stall. Stallet slipades in mot fiolen så att springorna under stallsfötterna försvann. Samtidigt sänkte jag stränghöjden en aning på E-sidan och tunnade av stallet på mitten. Resultatet av dessa förändringer blev:
File to process: 02_s2_stallet_inslipat.txt
Dunnwald parameters for :02_s2_stallet_inslipat.txt
A = 57.669968814
B = 57.57735385
C = 53.06503775
D = 50.2522291839
E = 47.6638228344
F = 39.8865612984
L[Db] = -3.291752
ACD – B = -4.80060196111
DE – F = 8.72344368901
Brilliansen minskade en aning (DE-F) medan framför allt L-parametern steg till ett område som börjar vara ok.
Spektret visar att området speciellt 3 … 4 kHz ligger rätt lågt vilket leder till att parametern DE-F också blir låg. Vad kan justeras?
Parametrarna L och ACD-B kan höjas genom att justera bottenplattan som nu inte ”ringer” korrekt. Knacktestning av bottenplattan ger ett dämpat ljud som snabbt klingar av. Jag lämnar dock dessa justeringar till torsdagen den 2.4 så att justeringarna kan göras tillsammans med Zoltan.
Värmebehandlar nu stallet utan andra modifikationer. Värmebehandling i (torr) kastrull så att temperaturen på kanske 5…10 minuter höjs till 130 grader C varefter stallet får svalna till remstemperatur. Den andra sidan av stallet behandlas på samma sätt.
File to process: 03_s2_stall_värmebehandlat.txt
Dunnwald parameters for :03_s2_stall_värmebehandlat.txt
A = 56.0291038605
B = 55.18143365
C = 52.0056394375
D = 48.6804344598
E = 45.523117702
F = 36.7762417016
L[Db] = -7.811827
ACD – B = -3.89359583519
DE – F = 9.90102120175
Vi ser att brilliansen ökade något (DE-F) och nasaliteten förbättrades marginellt. L-parametern försämrades men vi gör oss inget problem i detta skede eftersom vi sannolikt kan påverka L-parametern genom att flytta ljudpinnen. Jag satte in ljudpinnen rätt långt bakom stallet. Följande skede blir nu att stegvis flytta ljudpinnen framåt.
Värmebehandlingen gick till så att jag lade stallet i en tom torr kastrull och värmde upp kastrullen på en elplatta till 130 grader C. Temperaturen kontrollerades med gjälp av en IR-termometer (Biltema). Då temperaturen nådde 130 grader stängdes plattan av och kastrullen/stallet fick svalna till rumstemperatur. Stallet svängdes sedan och den andra sidan behandlades på samma sätt.
Resultetet blev att stallet mörknade en aning. Om man inte följer med temperaturen är det lätt att bränna stallet vilket inte ser bra ut. Tänk på bakande av pepparkakor …
Vilken effekt har värmebehandlingen av stallet. Jag fällde stallet mot ett keramikfat och mätte ljudet från stallet före och efter värmebehandlingen. Resultatet blev:
Motsvarande spektrum efter värmebehandlingen har följande utseende:
Notera hur de stora topparna blir jämnare och hur området 5 – 10 kHz stiger betydligt.
Observera!
Spektret är en kombination av ljudet från et keramikfat och stallet. Det är mycket svårt att dra några som helst slutsatser av spektren förutom att de höga frekvenserna verkar förstärkas vilket också är önskvärt.
Efter värmebehandlingen flyttades ljudpinnen i två steg. I det första steget flyttades ljudpinnen ungefär 0,5 mm i riktning mot stallet. Situationen före flyttningen framgör ur följande bild. Notera att f-hålets kanter med avsikt inte har färgats ännu eftersom den inre slipningen på grund av tung trafik in genom f-hålen sannolikt skulle ge vissa skador på lackskiktet vid kanten.
Ljudpinnens startläge.
Spektret mättes innan ljudpinnen flyttades och Dünnwaldparametrarna beräknades ur spektret:
File to process: 04_s2_before_sound_post_movement.txt
Dunnwald parameters for :04_s2_before_sound_post_movement.txt
A = 54.5373453256
B = 53.34066135
C = 48.2681126562
D = 47.462948046
E = 42.6428494967
F = 34.945097375
L[Db] = -5.981938
ACD – B = -3.84089632531
DE – F = 9.45972091912
Stallet flyttades nu framåt mot stallet ungefär 0,5 mm och spektret mättes igen.
File to process: 05_s2_snd_post_0.5mm_towards_bridge.txt
Dunnwald parameters for :05_s2_snd_post_0.5mm_towards_bridge.txt
A = 57.7177763721
B = 58.3479794667
C = 52.1596876562
D = 49.8472987126
E = 47.4275626689
F = 38.7599602016
L[Db] = -4.008617
ACD – B = -5.9548351642
DE – F = 9.5521278278
Instrumentet fick nu vila i en timme varefter spektret mättes på nytt och motsvarande Dünnwaldparametrar beräknades:
File to process: 06_s2_before_second_snd_post_move.txt
Dunnwald parameters for :06_s2_before_second_snd_post_move.txt
A = 57.0221154884
B = 55.7270328
C = 50.574507375
D = 49.1470482529
E = 45.2956242649
F = 37.7892715202
L[Db] = -5.935711
ACD – B = -4.20772168889
DE – F = 8.91422621933
Ljudpinnen flyttades nu ca. 1 mm mot stallet med följande resultat:
File to process: 07_s2_snd_post_1mm_towards_bridge.txt
Dunnwald parameters for :07_s2_snd_post_1mm_towards_bridge.txt
A = 57.042697814
B = 55.2120464667
C = 50.7065035937
D = 48.6203173218
E = 45.0775141523
F = 37.4736369274
L[Db] = -2.546658
ACD – B = -3.94407283704
DE – F = 8.89893552636
Fiolen får nu vila ett par dagar innan den inre slipningen tar vid. Det kan vara kul att jämföra ovanstående inte ännu speciellt goda parametervärden med några kända Guarnerius/Stradivariusvioliner. Värdena är tagna ur Anders Buens artikel ”On Timbre Parameters and Sound Levels of Recorded Old Violins”. Artikeln finns på nätet. Googla på artikelns namn och Anders Buen.
Vi hittar följande:
Sockerfiolens L-parameter (bas) är -2.5 i detta skede vilket motsvarar Guarneri del Gesu 1742 ”Wieniawski” motsvarande parameter.
Sockerfiolens nasalitet ACD-B-parameter är -3.9 vilket är något sämre än Guarneri del Gesu 1735 ”Plowden” (-2.1).
Sockerfiolens brillians DE – F-parameter är 8,9 vilket motsvarar Guarneri del Gesu 1726 ”Stretton”. Värdet är tydligt bättre än motsvarande för ovannämnda ”Plowden” (7.0).
Notera att ovanstående endast är en intressant lek med siffror och ett sätt att kategorisera toppinstrument. Ljudmässigt ligger vi dock inte i det här skedet alls dåligt till.
Följande artikel kommer att behandla inre justering av sockerfiolen ovan. Målet är att i viss mån höja alla parametrarna (högre värde är bättre). Ett mål kunde vara att försöka få fiolen att mäta in på följande sätt:
L[Db] = -2
ACD – B = 1.7
DE – F = 12
Får vi fiolen justerad på detta sätt har vi ett instrument vars Dünnwaldparametrar motsvarar Antonius Stradivarius 1692 ”Oliveira”. Det blir intressant att se hur långt vi vågar gå. Notera att justeringen kommer att kräva ett antal veckor. Sannolikheten är mycket liten att man på ren tur hittar ett bra läge efter några timmars filande.
Etiketter: fioltrimning, Guarnerius, inre slipning av en fiol, musik, musikinstrument, ringmod
Larsil2009's Blog 
Kommentera