Jag har under rätt lång tid läst om bl.a. nobelpristagaren Linus Paulings idéer om megadoser av C-vitamin. Megadoser är dagliga doser från kanske ett gram upp till kanske 15-20g. Dessa doser är enorma jämförda med rekommendationerna för dagligt intag av C-vitamin. De Amerikanska rekommendationerna är 60-100 mg/dag med en förhöjning på 30% för rökare. De Europeiska rekommendationerna torde följa de Amerikanska. Doserna rekommenderade av Pauling är från 10 – 50x större än rekommendationerna för en frisk person och de kan vara betydligt högre än detta om man vill behandla en specifik sjukdom.
Hur har man kommit fram till de olika doserna? Man vet att en människa som inte får i sig C-vitamin på några veckor kommer att drabbas av skörbjugg som är en dödlig sjukdom om den inte behandlas d.v.s. patienten får C-vitamin. Symptomen på skörbjugg är blödande tandkött, oförklarliga blånader, muskelförtvining, depression och blödningar från hudens hårsäckar. Skörbjuggssymptomen lindras tydligt redan av en dos på ca. 10 mg/dag och den i USA rekommenderade dosen om ca. 70 mg/dag eliminerar skörbjuggssymptom från ca. 70% av befolkningen! Information om skörbjugg.
Den rekommenderade dagsddosen 70mg/dag skall jämföras med vad en gorilla i frihet sätter i sig d.v.s. ca. 5 gram c-vitamin. Gorillan har samma genetiska fel som människan d.v.s. vi kan inte syntetisera C-vitamin från socker. Samma genetiska effekt finns hos de stora aporna och marsvinen.
De flesta däggdjur behöver inte få C-vitamin via kosten eftersom de producerar C-vitamin från socker. Man har undersökt hur mycket C-vitamin olika djur producerar internt. Omvandlat till mänsklig kroppsvikt så ligger uppskattningarna på 2 – 15 g/dag vilket samtidigt stämmer överens med vad en gorilla tvingas äta per dag.
Kollagenproduktionen i kroppen
Ungefär 30% av vår kroppsvikt är bindemedlet kollagen. Kollagen håller ihop vår kropp och om kollagenproduktionen upphör så faller kroppen bokstavligen sönder. Blodådrorna börjar läcka vilket ger upphov till blånader. Ledskador uppstår eftersom både ledytorna, brosk, och ben innehåller kollagen. Musklerna förtvinar då stadgande kollagen försvinner.
Kollagen produceras som långa kedjor av i huvudsak Hydroxyprolin, Prolin och Glycin. Tre fibrer bestående av i huvudsak dessa komponenter svetsas ihop till knippen (rep) bestående av tre hoptvinnade fibrer. Knippena är hopsvetsade via hydroxylgrupper OH. För hopsvetsningen behövs C-vitamin som hyter ut H mot OH. C-vitaminet förstörs i processen och blir alltså inte en del av resultatet alltså Kollagenet! Kollagensyntes.
Kollagen och behov av C-vitamin
Hur stor mängd kollagen produceras per dag i kroppen? Man kan uppskatta mängden genom att studera hur snabbt olika vävnader bryts ner och återskapas. Det finns en mängd uppskattningar av hur lång tid det tar för kroppen att återskapas. Celler i hjärnan, nerver och hjärtat återskapas långsamt från kanske 10 år för hjärtat till en livstid för hjärna och nerver även om forskare idag inte är helt säkra på att inte hjärna och nerver förnyas. En traditionell uppskattning har varit att kroppen förnyas i stort sett helt på ca. 7 år. Man vet dock att de flesta organ förnyas mycket snabbare med en cykeltid på kanske ett år.
Om vi antar att cykeltiden är 7 år och att 30% av kroppsvikten är kollagen så betyder detta att kollagenproduktionen för att förnya kollagenet måste vara ungefär:
Kollagen/dag = 0.3*Kroppsvikt/(7*365)
För en person som väger 80 kg får vi då:
Kollagen/dag = 0.3*80/(7*365) kg/dag = 0.031 kg/dag = 9 g/dag
Vi kan använda kollagenproduktionen för en uppskattning av minimimängden C-vitamin vi måste få i oss per dag för att kroppen skall kunna förnyas korrekt.
Då kollagen produceras ur protokollagen tvinnas fibriller ihop och svetsas med C-vitamin. För att svetsningen skall lyckas måste OH-grupperna ligga mot centrum av den tvinnade fibern vilket sker vart tredje varv. Vi kan uppskatta hur många ”punktsvetsar” som behövs i en given mängd kollagen genom att titta på molmängderna av fiberns komponenter.
Molvikten för Hydroprolin är 129 gram/mol
Molvikten för Prolin är 115 g/mol
Molvikten för Glycin är 75 g/mol
Om vi antar att de tre komponenterna förekommer i ungefär samma proportion så kan vi beräkna molmängden för medelvikten av komponenterna. Medelvikten för komponeterna är 106 g/mol vilket betyder att ovanstående dagsproduktion kollagen motsvarar ca.
Dagsproduktion kollagenkomponenter i mol = 9 g/106 g/mol = 0.08 mol
Vid svetsningen behövs en molekyl C-vitamin för var tredje komponent i fibern men eftersom fibrillerna svetsas parvis så halveras behovet. Mängden C-vitamin som behövs uttryckt i mol blir då:
C-vitamin(mol) = 1/3*1/2*kollagen(mol) = 1/6*kollagen(mol)
Vi behöver då ungefär:
Dagsbehov C-vitamin(mol) = 0.08 mol/6 = 0.013 mol C-vitamin
Då molvikten för C-vitamin är 176 g/mol kan vi enkelt förvandla 0.04 mol C-vitamin till gram:
C-vitamin i gram = 0.013 mol * 176 g/mol = 2.34 g
Om kroppen förnyas på sju år och kollagenet byts ut i ungefär samma takt betyder detta att vi behöver få i oss ungefär 2.5 g C-vitamin per dag för att producera perfekt kollagen. Notera dock att C-vitamin också har andra funktioner i kroppen än att producera kollagen. Behovet bör i verkligheten vara högre än det angivna.
Notera också att behovet kan vara betydligt högre om fyrnyelsecykeln är snabbare.
Kollagen och C-vitaminbrist?
Vad händer om det inte finns tillräckligt med C-vitamin för kollagensyntesen? Vi kommer nu in på spekulation! Jag antar att kollagen fortfarande kommer att bildas men att fibrillerna svetsas på allt färre punkter. Om varannan punkt lämnas osvetsad så sjunker C-vitaminbehovet till ca. 1.25 g/dag. Om endast var tionde punkt svetsas faller behovet till 250 mg/dag och vid nivån en punkt på femtio (1/50) kommer vi ner till 50 mg/dag och detta är samtidigt den nivå då skörbjuggssymptom tydligt börjar uppträda i en större population.
Min gissning är att då uppskattningsvis var femtionde punkt svetsas så börjar kvaliteten på kollagenet bli så dåligt att tunna blodådror läcker (blånader utan orsak), det börjar uppstå ledskador i knän, höfter och rygg då slitytorna inte längre fungerar till följd av alltför dålig kvalitet på kollagenet i ledytorna och leddiskar. En intressant fråga är hur stor del av de slitageskador man ser i den åldrande befolkningen som är direkt förorsakade av en kronisk C-vitaminbrist?
Hur borde man inta C-vitamin?
Det finns forskning som visar att C-vitamindoser på 100 – 200 mg/dag tas upp i stort sett till 100%. Då en engångsdos går över denna nivå så kommer en allt mindre mängd att tas upp av kroppen. Det finns uppskattningar på hur engångsdosen påverkar upptagningen. Tabellen nedan ger en grov uppskattning av upptagningen som funktion av dosen.
100 mg ---> 80% 1.5g ---> 50% 6g ---> 25% 12g ---> 16%
Ovanstående visar rätt tydligt att dagsdosen skall spridas spridas ut så mycket som möjligt. Ett gott alternativ är att göra ”mineralvatten” genom att blanda två teskedar C-vitamin och samma mängd matsoda i t.ex. en 1.5 liters vattenflaska. Resultatet blir någonting som påminner om ”Samarin” d.v.s. kolsyrat mineralvatten. C-vitaminet finns då i formen askorbat vilket förbättrar upptagningen. Om man dricker en flaska per dag så kommer man att få en adekvat dos C-vitamin och också tillräckligt med vätska.
Jag är intresserad av kommentarer till ovanstående resonemang! Har jag resonerat fel och i såfall på vilket sätt?
Intressanta länkar:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kollagen
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%B6rbjugg
http://www.paulingtherapy.com/
https://svenska.yle.fi/artikel/2010/04/10/diskbrack
http://www.kiropraktorcentrum.com/index.php/sv/symptom/diskbrack
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=220
Larsil2009's Blog 
Kommentera