En person som är någorlunda väl påläst gällande den antropogena (av människan skapade) katastrofala uppvärmningen av vårt jordklot vet att vi står precis inför den gröna religionens sönderfall och död. I likhet med ”verkliga” religioners sönderfall så kommer många att bli under då konstruktionen faller ihop.
Vad ligger bakom kraschen vi redan kan skönja? Klimatvetenskapsmän rekommenderas titta bort eftersom det som ligger bakom den kommande gröna katastrofen kallas den vetenskapliga metoden … något man nogsamt valt att glömma bort inom klimatetablissemanget. Vad är den vetenskapliga metoden? Man studerar och försöker förstå ett fenomen varefter man lägger fram en hypotes som testar förståelsen. Den nya hypotesen vägs mot det man redan känner till d.v.s. känd litteratur på området. Om man märker att hypotesen inte håller måttet mot tidigare känd kunskap så måste hypotesen ändras. Observera att hypotesen då måste korrigeras inte inte historien!
Nästa steg är att man kontrollerar om hypotesens förutsägelser stämmer överens med nya mätningar av det vi kallar verkligheten. Om man hittar områden där hypotesen inte gäller måste hypotesen igen justeras , aldrig data eller det vi vet om historia. Om allt har gått bra så här långt kan man skriva ihop en artikel som man skickar ut för peer review men inte till författaren/författarnas bästa vänner (jag antar att klimatvetenskapen fortfarande rodnande tittar bort). Efter en tid accepteras berättelsen och vi har fått en ny teori.
En teori kan uppfattas som sann tills en enda detalj kan visas vara felaktig. För att visa att en teori är felaktig behövs det endast en forskare som på ett övertygande sätt kan visa på felet i teorin. Resultatet kan vara att teorin modifieras så att den igen motsvarar verkligheten eller så drömmer någon upp en ny hypotes som omfattar det vi vet men också klarar av att integrera de mätningar som fällde den tidigare teorin.
Vad har de troende framför sig?
- Det första steget är förnekelse d.v.s. en absolut vägran att se eller tro på vad som hände
- Det andra steget är att bli förbannad och att söka utomstående syndabockar för det som hänt. Ju djupare tro desto tyngre är det här stadiet.
- Det tredje steget är att börja förhandla och tro att det går att spara något av det byggnadsverk som håller på att falla ihop.
- Det fjärde steget är depression, varför skulle det drabba just mig, apati, trötthet …
- Det sista steget är att acceptera, allt är slut, det är absolut stilla … död.
Det är spännande att se hur media utomlands tydligt börjar inse att tåget är kört gällande den katastrofala klimatuppvärmningen. Man släpper fram idéer på ledarplats som i många år har varit absolut förbjudna.
Den intressanta frågan är: Hur länge tänker Hufvudstadsbladet förtsätta att köra fram mot stupet? Kommer man att ta sitt förnuft till fånga och tillåta en verklig debatt eller kör man på tills man smäller i väggen med kortet ”Svarte Petter” på fickan?
Utdrag ur ledaren i Svenska Dagbladet:
Klimathotet, växthuseffekten eller den globala uppvärmningen. Alla tre är begrepp som ofta fungerar som samtalsstoppare. I vår gränslösa tid där allt är acceptabelt (utom möjligen katolska prästers celibat), allt kan ifrågasättas och till och med skämtas om är det ofrånkomligen märkligt att det inte råder större pluralism i klimatdebatten. Den som kan peka på det värsta tänkbara scenariot får kort och gott slutordet. Den mest bekymrade, av sig själv utnämnd miljöhjälte, vinner lättare gehör än den som ber om ett ögonblicks eftertanke för att ifrågasätta det alla accepterat som sanning.
Så låt oss utgöra ett undantag och ge en nyutkommen bok i ämnet vederbörligt utrymme. I ”Domedagsklockan och myten om jordens ständiga undergång” (Ekerlids) beskrivs bland annat det klimatindustriella komplexets omfång. Åtskilliga är de som lever gott på att konferera om miljöhot och på löpsedlar om en nära förestående undergång.
Om du vill titta på vad det står i ledaren ovan kan du klicka på länken till Svenska Dagbladet.
Boken man hänvisar till i ledaren har också diskuterats på Stockholmsinitiativet. Ett kort utdrag:
Föreställningen om domedagen som ett straff för våra synder har varit stark genom historien. Olika grupper har insett kraften i detta. Med hot om domdagen kan man frälsa människor, göra affärer och utöva makt. Denna bok tar profetiorna om resursuttömning, den globala miljöns kollaps och förestående klimatkatastrof till kritisk granskning. Den utforskar domedagsprofeternas nätverk och frågar varifrån de får sina pengar.
Boken ger också exempel på hur grupper vill begränsa debatten. DN:s tidigare chefredaktör Hans Bergström uppmanar i ett kraftfullt inlägg svenska medier att värna det öppna samhället
Bokens budskap är djupt positivt. Jorden blir en allt bättre plats att leva på, och de allra flesta hot som målas upp saknar täckning i verkligheten.
Frågan om sensur i olika tidningar och bristen på sakargument i debatten diskuteras friskt på nätet. Varför utsätts författarna för personangrepp i stället för att bemöta argumenten sakligt? Kan det vara så att de egna argumenten tryter? En kommentar från diskussionen får avsluta den här artikeln:
Olav Gjelten 2013/12/02 kl. 11:52
Det kan knappast vara någon överdrift att påstå att domedagsindustrin i all väsentlighet drivs av miljöorganisationerna.
Att förhålla sig neutral eller likgiltig till miljöextremismen är därför djupt omoraliskt. Att, som någon skrev på en tråd för ett par dagar sedan, hänvisa till att han vet för lite för att kunna ta ställning i en sådan fråga borde vara ett otillåtet sätt att resonera. Det argumentet har vi dessutom hört för……
Miljörörelsen, med sina bruna rötter, är den tveklöst den farligaste rörelse som i dag finns i västvärlden.
Etiketter: Debatt, Hbl, Hufvudstadsbladet, IPCC, klimat, klimatfrågan, KSF-media, nyheter, Nyheter Hbl inte vill att du skall känna till
Larsil2009's Blog 
Kommentera