Larsil2009's Blog

I Hufvudstadsbladet läser vi onsdagen den 26.2 att Finland behöver spara. Man talar om en inbesparing på kanske tre miljarder euro totalt. Hbl hade intervjuat några experter som gav förslag på vad man kunde spara på. Förslagslistan är ett fantastiskt exempel på Orwellskt ”Nyspråk”.

Hur ser sparlistan ut?

1. Höj fastighetsskatten. Det här är ett säkert kort eftersom fastigheter inte kan rösta med fötterna och flytta utomlands. Notera att ”inbesparingen” görs genom att öka skatteuttaget. Nyspråk: Spara = skaffa mera pengar att spendera.
2. Högre skatt på konsumtion. Nyspråk: Spara = skaffa mera pengar att spendera.
3. Slopa avdrag för räntor på bostadslån. Nyspråk: Spara = skaffa mera pengar att spendera.
4. En miljard per år bör sparas så att man sprider ut inbesparingen över tre år d.v.s. en miljard per år. Man poängterar att den största satsningen borde göras för att höja sysselsättningen. Om arbetslösheten sjunker med en procentenhet så sparar man en miljard i form av understöd. Nyspråk: Spara = skaffa mera pengar att spendera. Jag accepterar att den här punkten är viktig.
5. Spara men inte på forskning. Man borde kunna spara genom att pruta på servicens kvalitet eller stödens storlek … i stället för att skära i forskningsanslagen. En fråga till forskarsamfundet: Hur borde forskningsanslagen fördelas för att man skall kunna undvika nollforskning där resultatet redan är känt innan projektet startar? Det finns em hel del idéer om hur fördelningen skulle kunna förenklas och samtidigt kunde man skära i den statliga fördelningsbyrokratin.
6. Genomför pensionsreformen.Nyspråk: Spara = skaffa mera pengar att spendera.
7. Bygg bostäder. Bristen på billiga bostäder är en propp för sysselsättningen. Jag accepterar det här argumentet. Problemet är dock att man i huvudstadsregionen tenderar att satsa på lyx och inte på adekvata bostäder eftersom man föredrar goda skattebetalare framom kreti och pleti …
8. Slopa femårskravet d.v.s. det femåriga anställningsskyddet vid kommunsammanslagningar. Ok, betala hellre ut folk så att de möjligast snabbt kan komma ut i samhället och göra produktivt arbete.
9. Satsa på lägre högskoleexamen. Spara genom att ge sämre utbildning vilket strider mot punkt fem … Min kommentar är att en hög utbildningsnivå är ett livsvillkor för Finland. Kunde man göra utbildningen bättre genom att i högre grad satsa på kompetenta ämneslärare redan från lågstadiet. Borde man framför allt kräva en ”riktig” högskole-examen för lärare i alla naturvetenskapliga ämnen … pedagogik i all ära men det behövs riktig kunskap också för att intressera ungdomen för vetenskap och teknik.

Det är intressant att notera att man ingenstans i listan ser något förslag att skära i statens egna strukturer d.v.s. ministerierna. Gör man inte situationen ganska lätt för sig då man konstaterar att då staten skall spara så skall inbesparingarna ske utanför den egentliga statsapparaten i kommunerna eller genom att höja skatterna. Vi har redan idag en totalskattegrad som torde ligga nära 60% för vanliga medborgare i form av statsskatt, kommunalskatt samt en mängd konsumtionsskatter och pålagor av skattenatur. Man bör ytterligare komma ihåg att alla konsumtionsskatter såsom moms, bränsleacciser, skatt på bostadsköp etc. beskattar redan beskattad inkomst.

Var borde man söka de verkliga inbesparingarna?

Min uppfattning är att man borde gå in för att på riktigt skära i själva statsapparaten. Vilka funktioner kunde man skära bort helt och hållet utan att systemet skulle ta skada?

Man har från experthåll under många års tid i massmedia och från ”experthåll” t.ex. Meteorologiska Institutet fört fram tanken att ”den globala uppvärmningen/klimatfölrändringen” som redan i sjutton år har varit försvunnen är ett vetenskapligt faktum. Eftersom vi här påstås ha vetenskaplig koncensus så är det naturligtvis helt onödigt att kasta miljoner på vidare nollforskning i en fråga som tydligen är klar. Här har vi ett självklart område att skära i utan att samhället tar skada. Vi kunna skära bort ungefär 30 miljoner/år från Meteorologiska institutets klimatforskning och eftersom i princip samma forskning bedrivs också på Miljöministeriet så bör man kunna skära också där. Observera att då man friställer uppskattningsvis 200 högt utbildade personer i den statliga byrokratin så får man en s.k. Win-Win situation. Vi skär ner statens utgifter med 30 miljoner per år men efter en övergångsperiod då de friställda börjar sköta ett produktivt arbete så får staten in ytterligare 15 miljoner euro per år. Totalinbesparingen är alltså ungefär 45 miljoner euro.

I Tyskland förs en aktiv debatt gällande den gröna energin. Industrin hotar med att flytta till USA där verksamhetsförutsättningarna är bättre då energikostnaderna är upp till 70% lägre än i Tyskland. Man planerar att i likhet med Spanien börja skära i energisubventionerna fär vind- och solkraft. Eftersom vi i Finland noggrant bör studera vad storebror Tyskland gör skulle det vara en god idé att göra samma nedskärningar hos oss. Om vi skär bort energisubventionerna hamnar vi på en inbesparing på ca. 100 miljoner Euro.

Bygg t.ex. upp ett extremt enkelt vebbaserat system för småföretag där all penningtrafik går via ett speciellt konto och alla löneutbetalningar likaså sker via ett specialkonto hos skattmasen. Inga skatter, t.ex. moms, skall betalas av ett litet företag innan motsvarande verklig fakturering har skett. Utlys en tävling t.ex. för studerande vid handelshögskolorna där uppgiften skulle vara att konstruera en extremt enkel byrokrati för uppstartbolag men så att systemet enkelt kan växa med företaget. Grundtanken är att den statliga ”övervakningen” skall vara minimal under förutsättning att företaget drivs enligt den givna mallen. Samtidigt skall företagaren vara helt skyddad från obehagliga ”överraskningar” från beskattarens sida. Resultatet kunde vara en stor mängd nya uppstartföretag av vilka en del naturligtvis går under men vissa kommer att växa och sysselsätta ett antal människor.

Det verkar klart att vi har en situation där man mycket väl kan förenkla byrokratin extremt mot att t.ex. kontanta medel inte används över huvudtaget. Hur stora nedskärningar kunde man göra i landets skattebyrokrati? Sannolikt talar vi om något hundratal miljoner euro. Kunde man ha ett system med extremt enkel skattebyrokrati upp till en given gräns eller upp till ett visst antal anställda … ?

Kommentare och idéer är välkomna …

Etiketter: Debatt, Hbl, Hufvudstadsbladet, klimat, klimatfrågan, Nyheter Hbl inte vill att du skall känna till, studio

This entry was posted on 28/02/2014 at 15:12 and is filed under Nyheter Hbl inte vill att du skall känna till, Samhälle, Teknik, Uncategorized. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.