Den här artikeln är baserad på artikeln The sun in November 2013: You’re going to have to add more antifreeze. Den ursprungliga artikeln är på tyska: Die Sonne im November 2013: Sie werden noch etwas Gefrierschutzmittel nachfüllen müssen.
Av: Frank Bosse und Fritz Vahrenholt
Översättning Lars Silén
I november 2013 var solen något aktivare än tidigare. Den här solcykelmånaden (den 60ionde i den här cykeln) var därför ”endast” 32% under solens normala aktivitet. Som en påminnelse: I februari 2013 låg aktiviteten 66% under medelvärdet från alla mätta solcykler 1 – 23! Jämfört med medeltalet (blå) har den nuvarande cykeln följande utseende:
Sedan solcykeln 24 började i december 2008 har vi sett en mycket svagare solcykel än normalt. Temporära toppar som de under den senaste månaden som når upp till medelnivån har varit undantag snarare än regel. Vi fortsätter alltså på samma spår som solcykel nummer 5 vilken var den första cykeln i Daltonminimet strax efter år 1800. Om man ritar ut solfläcksanomalierna (skillnaden mot en medelsykel) fram till dagens månad 60 så får man följande kurva:
Man ser genast det plötsliga aktivitetsfallet i solcykeln nummer 23 som tog slut i april 2006. Cykeln 23 var redan något under normalnivån och den nuvarande cykeln har varit den lugnaste sedan solcykeln nummer 7 år 1833.
Vad har vi framför oss?
Vi har redan hänvisat till förutsägelser baserade på de fysikaliska attributen hos solens korona (en mycket varm zon ovanför solens synliga yta) och magnetfältet vid solfläckarna pekar på en fortgående försvagning av aktiviteten för följande solcykel (Livingston/Penn). Vi skall nu se på en studie av Salvador (2013) som försöker rekonstruera solcykler utgående från planeternas tidvatteneffekt på solen. Även om vi ser på den här metoden med viss skepsis så ser man en otrolig korrelation med observationer:
Figure 3: Source: study by Salvador (2013).
Den röda kurvan är beräknad utgående från modellen och den blå kurvan visar observerade solfläcksdata sedan 1749. Utgående från detta gör författaren (Salvador) en prognos där han tar data från 1987 framåt och använder detta till att kalibrera modellen och sedan beräknar en framtida prognos:
Figure 4. Source: Figure 7 of study by Salvador (2013).
I Salvadors modell ser solcyklerna 25 och 26 ut att bli mycket svaga och han förutser att vi kommer att ha en låg solaktivitet fram till slutet av det här århundradet. Vår avsikt är inte att göra en prognos så långt in i framtiden men författaren antar, liksom många andra, att väldigt lite väntas ske i solen de närmaste 30 åren.
Vilken effekt kommer det här att ha på Jorden? Borde inte den sjunkande solaktiviteten ha effekt? Nedan ges en karta över den globala vintertemperaturfördelningen där man jämför de senaste tio åren med årtiondet före denna period.
Figure 5. Source: GISS
Landtemperaturerna under vintern har sjunkit mellan 30N och 60N breddgraden. Speciellt den Eurasiska regionen har haft mycket kallare vintrar sedan 2002. Dataseten ger följande intressanta resultat:
Figure 6.
Den röda kurvan visar den årliga SSN (solfläcks) anomalin sedan 2002. Kan temperaturfallet sedan 2003 faktiskt åtminstone delvis vara förorsakat av den lägre solaktiviteten?
Det finns många publikationer om det här och en möjlig relation förklaras av Sarah Ineson (2012) i en presentation av det Brittiska Meteorologiska Institutet. Den reducerade UV (ultra violett) strålningen från solen då solaktiviteten är låg påverkar stratosfären vilket i sin tur speciellt påverkar vintercirkulationen ner till jordytan.
Vilka slutsatser kan vi dra av det här?
Trenden mot kallare vintrar här i Europa och på andra områden hella vägen till Kina i fjärran östern och USAs östkust har varit verkligt robust under de senaste tio åren. Utgående från detta drar vi slutsatsen att vi knappast kan förvänta oss varmare vintrar inom en nära framtid och att situationen kan fortsätta i detta spår under en lång tid framöver om kopplingen till solaktiviteten kan bekräftas. Lägg därför mera sprit i vindrutespolarbehållaren. Vintern är här och den kommer antagligen inte att bli varm!
Ällmän fråga: Varför ser man inte den här informationen i Hbl?
Etiketter: Debatt, Hbl, Hufvudstadsbladet, Jens Berg, klimat, klimatfrågan, KSF-media, nyheter, Nyheter Hbl inte vill att du skall känna till, Peter Buchert, studio
Larsil2009's Blog 
Kommentera