I dagens nummer av Hufvudstadsbladet (18.8.2020) läser vi att Indien har 941 nya dödsfall av COVID-19. Man diskuterar därefter bl.a. kommande vacciner som lösning på detta tydligen ”ofantliga” problem.
Det verkliga problemen är att:
- Det verkar sannolikt att medicinen mot coronavirus har varit välkänd i över femton år men detta sopas under mattan eftersom coronakrisen ur makthavarnas synvinkel är en gudasänd gåva.
- Uppgiften om antalat smittade i Indien kan vid första påseende verka stor men antalet smittade är i verkligheten extremt liten.
Vi tittar på båda problemen separat.
Medicin mot coronavirus
Dr Fauci som är medicinsk rådgivare åt president Trump var år 2005 chef för National Institute of Health (NIH). NIH publicerade år 2005 artikeln Chloroquine is a potent inhibitor of SARS coronavirus infection and spread. Man undersökte viruset SARS-CoV-1 som är mycket nära besläktat med dagens COVID-19 som också kallas SARS-CoV-2. Båda virustyperna har samma receptor som viruset använder för att ta sig in i celler. Konklusionen var: Cloroquine är en kraftig inhibitor för infektion och spridning av SARS coronavirus.
Artikeln ger oväntat ett annat spår för finnar som älskar salmiak. Artikeln konstaterar (min översättning):
Eftersom chloroquine förhindrar SARS-CoV infektion då det ges före eller efter infektionen förde vi fram hypotesen att ett annat vanligt lysosomatropisk ämne NH4Cl kunde fungera på samma sätt. Ammoniumklorid har i stor utsträckning använts i studier gällande hur endosom-midierade virus tar sig in i cellen. Det visade nyligen att NH4Cl reducerar överföring av pseudotyp virus med SARS-CoV spike protein.
Lysosomatropiska ämnen är ämnen som påverkar cellmembranens genomsläpplighet.
Skall jag tolka detta som att om jag inte har tillgång till chloroquin så lönar det sig att ta salmiak eftersom salmiak har liknande antivirala egenskaper som cloroquine.
Notera att salmiak är ett välkänt ämne förutom som smakämne i olika livsmedel (salmiaklakrits/sötsaker/karameller/chips) också i medicinen. Ämnet har använts för att behandla metabol alkalos då kroppens pH blir för högt d.v.s. alltför basiskt. Salmiak sänker pH-värdet vilket vid alkalos kan vara livräddande då andningen fungerar inem ett mycket snävt pH-område. Inom veterinärmedicinen har salmiak använts för att behandla basisk njursten d.v.s. njursten som bildas till följd av alltför basisk urin.
Infektionerna i Indien
Hufvudstadsbladet (Hbl, svenskfinlands största dagstidning) skriver den 18.8.2020 följande:
”Antalet människor som har dött i sviterna av COVID-19 i Indien har passerat 50 000 efter 941 nya rapporterade dödsfall det senaste dygnet.”
Hbl fortsätter: ”Landet, med näst störst befolkning i världen, har det fjärde högsta officiella dödstalet efter USA, Brasilien och Mexiko.”
Indiens befolkning är idag ungefär 1300 miljoner. Vi kan se hur ovanstående uppgift ser ut t.ex. i förhållande till vårt eget land Finland. Om vi antar att Hbl:s uppgift stämmer så kan vi enkelt kontrollera vilken mortalitet detta skulle betyda i finland omräknat till finsk folkmängd. Den Indiska mortaliten tillämpad på en folkmängd på 6 miljoner:
Finland med indiens mortalitet = 5.5/1300*941 = 4 döda/dygn
Vi ser att den Indiska COVID-19 mortaliteten ur Europeiskt perspektiv är extremt låg. Dödligheten i Indien är ungefär en tiondel av den svenska COVID-19 mortaliteten. Mortaliteten i Finland ca. 6 per hundratusen, där vi har stängt ner samhället, är ca. 30% högre än mortaliteten i Indien. Eftersom vi i Finland stängde ner samhället tidigt så kan vi förvänta oss en andra våg med ytterligare dödsfall vilket gör de finska siffrorna sämre.
Min fråga till Hbl: Man lyfter fram situationen i Indien som skrämmande med rubriken ”Över 50 000 coronadödsfall”. Varför konstaterar man inte att situationen i Indien åtminstone för tillfället är alldeles extremt bra jämfört med Europa eller USA? Att endast jämföra absoluta dödstal utan att relatera detta till befolkningen ger ingen relevant information medan människor däremot skräms upp av skenbart stora tal. Antalet naturligt döda per dag i indien torde vara av storleksordningen 40 000-50 000 helt oberoende av COVID-19.
Min egen tolkning av Hbl:s rapportering är att antingen är räknekunnigheten hos Hbl:s medarbetare extremt dålig eller så är vinklingen i enlighet med en större agenda (TT-Reuters) där det uppfattas som fördelaktigt att skrämma upp befolkningen. Personligen lutar jag mera mot det senare.
Konklusion
Cloroquine har en sedan länge känd effekt mot coronavirus. Sannolikt förstärks effekten av Zink, D-vitamin och C-vitamin. Ett billigt alternativ, inte nödvändigtvis lika effektivt, till cloroquine verkar vara Salmiak. Salmiakens fördel är att ämnet är lätt att komma över … åtminstone tills vidare. Åtminstone i finland kan jag köpa ren salmiak från apotek.
Notera att Indien hör till världens Malariaområden där stora delar av befolkningen regelbundet tar chloroquine eller besläktade ämnen mot malaria. Den låga mortaliteten i Indien kan alltså mycket väl vara en följd av det man vetat sedan 2005 men nu aktivt försöker sopa under mattan eftersom läkemedelsindustrin förväntar sig miljardinkomster från kommande vaccin.
Tillägg 19.8.2020
Intressanta artiklar att titta på:
Disinformation från läkemedelsbolagens sida avsedd att misstänkliggöra billiga generiska mediciner.
Ammoniumclorid är ett känt antiviralt ämne. Ammoniumklorid är också känt inder namnet Salmiak.
Larsil2009's Blog 
Lämna en kommentar