COVID-19 dödligheten en synvilla?

Det kan vara intressant att titta på dödligheten i COVID-19 i relation till andra dödsorsaker. Bilden gäller Sverige (i stort sett samma förhållanden gäller i Finland). Källa: https://ourworldindata.org/cancer .

Enligt Folkhälsomyndigheten (https://experience.arcgis.com/experience/09f821667ce64bf7be6f9f87457ed9aa) har man i Sverige haft 6681 dödsfall med COVID-19. Notera fet stil på med eftersom det inte alls är självklart att alla döda som har bokförts faktiskt har haft COVID-19 som den enda dödsorsaken eller ens den viktigaste dödsorsaken. Notera att de dominerande dödsorsakerna är hjärtsjukdomar (5x fler döda än COVID-19), Cancersjukdomar (3,6x fler döda än COVID-19 samt Demens (1,4x fler döda än COVID-19). Ligger månne samhällets prioriteringar rätt?

Då vi studerar bilden ser vi att 6681 döda placerar oss strax ovanför Respiratory diseases i bilden. Vi bör dock notera att det finns två grupper av dödsfall relaterade till andningsorganen: Respiratory diseases samt Lower respiratory diseases summan av dessa två är 7421 under ett normalt år utan COVID-19. Detta dödstal är högre än antalet COVID-19 dödsfall där den dominerande dödsorsaken är lungkomplikationer.

Följande fråga blir då om COVID-19 har lett till att t.ex. antalet döda i lungsjukdomar har fördubblats då COVID-19 också bör klassificeras som en lungsjukdom. Svaret är nej.

Det finns en intressant artikel i John Hopkins Universitetets News Letter för medicinare. Artikeln drogs snabbt tillbaka med motiveringen att människor ges en felaktig bild av COVID-19 situationen. Vad förde skribenten fram som tydligen inte politiskt tålde dagsljus?

Artikeln kan egentligen sammanfattas i följande tabell som jämför hur dödsfallen i olika dödsorsaker har förändrats till följd av ett ökat antal COVID-19 döda.

Hur påverkades dödsfallen förorsakade av andra sjukdomar av COVID-19 epidemin?

Lägg märke till hur dödsfallen av andra osaker än COVID-19 sjönk dramatiskt då dödsfallen klassificerade som COVID-19 ökade. Ur detta kan man dra två slutsatser:

  1. Många dödsfall av andra orsaker har tydligen bokförts som dödsfall i COVID-19. Eller många patienter var så försvagade av någon annan sjukdom att COVID-19 var den sista spiken i kistan.
  2. Eftersom skillnaden mellan minskningen i andra dödsorsaker och antalet döda i COVID-19 är mycket liten så betyder detta att COVID-19 dödlighet synbarligen är kraftigt överdriven.

Laboratorier som analyserar COVID-19 test gör idag storkovan. Man gör i Sverige (vecka 47) ca. 260 000 provtagningar per vecka. I Finland kostar en provtagning på en privat läkarstation motsvarande 2350 SEK. Provtagningarna kostar då samhället uppskattningsvis 600 miljoner SEK i veckan utan att detta påverkar folkhälsan överhuvudtaget. Kunde man månne använda en sådan summa bättre till att t.ex. göra det onödigt för städare sprida COVID-19 mellan olika äldreboenden?

Hur många smittade kan vi förvänta oss om COVID-19 uppför sig som en helt normal säsonginfluenssa? Vi har statistik över hur tidigare år har sett ut (https://ourworldindata.org/excess-mortality-covid) och vi kan se att man mot slutet av hösten i Sverige brukar ha ca. trehundra fler döda per vecka än under sommaren. I Finland kan man som en tumregel säga att ca. 10% av befolkningen (5-20%) smittas och blir sjuka i säsonginfluenssa. Av dessa kommer igen rätt typiskt ca. 500 (500 till1000), främst gamlingar som har olika bakomliggande svåra sjukdomar, att dö. Ur dessa tumregler kan vi då uppskatta dödligheten i säsonginfluenssa till 100*500/5500000% vilket ger 0,1%. Vi såg ovan att man ett helt normalt år utan COVID-19 brukar ha ca. trehundra fler döda under vintern per vecka än under sommaren. Ur detta kan vi då uppskatta antalet smittade som behövs för att vi skall få ett överskott 300 dödade på vintern.

Antalet smittade= 300/0.001 = 300 000

Vi ser alltså att ungefär 300 000 människor måste smittas varje vecka under ett normalt COVID-19 fritt år. Vi kan se att vi även i år kan se en ökning från sommarens lägre dödstal till något som ligger något under ett normalår år 2020. Om vi antar att alla extra dödsfall jämfört med sommaren i år är till följd av COVID-19 så kan vi se att testningen hittar kanske 0,6% av det verkliga antalet smittade … Vi kan också se att dödligheten i COVID-19 sannolikt är helt jämförbar med normal säsonginfluenssa. Notera att vinterdödligheten varje är en följd av flera olika virus som slumpmässigt tar kål på de svagaste. Finns det någon anledning att anta att vi i år inte skulle ha en normal mix säsonginfluenssavirus utöver COVID-19. Varje dödsfall i en normal flunssa kommer då ytterligare att minska COVID-19 dödligheten.

Kan det månne finnas någon outtalad agenda i att tidningarna idag är fulla av Corona-skrämselartiklar. Som jag konstaterade i en tidigare artikel så bör COVID-19 i likhet med tidigare influenssor statistiskt börja klinga av mot slutet av januari … mitten av februari. Om man får igång leveranserna av vaccin före detta tidsfönster så kunde man om man så vill vaccinera Sveriges/Finlands befolkningar med overksam saltlösning och via media övertyga människor om att saltlösningen/vaccinet är orsaken till att sjukdomen försvann. Notera att vinsten vaccinet torde fylla fickorna duktigt hos ett antal Oligarker … det är antagligen fråga om en summa av storleksordningen Sveriges statsbudget man är ute efter. När vi kommer fram till sommaren 2021 så focuserar media sannolikt redan på något nytt skrämselprojekt och COVID-19 kan lämnas åt historien medan en grupp storägare skrattar hela vägen till banken. Som känt är det inte längre lönsamt att råna banker idag.

Ett svar to “COVID-19 dödligheten en synvilla?”

  1. aspsusa Says:

    Eh. Sars-CoV-2 uppför sig ju inte som en vanlig säsonginfluensa. Det har ju varit klart sedan länge (möjligen inte i Sverige, men de är ju litet speciella av sig). Så alla de tumreglerna måste vi bara glömma.

    Problemen uppstår ju när budskapen blir så oändligt tillsåsade.

    Jag ser följande som fakta:

    1. Covid19 har inte en speciellt stor mortalitet. I åldersgruppen över 80 börjar den väl leta sig upp till 15-20%. Under 60 talar vi om några promille.

    2. Blir många infekterade samtidigt är det ett stort problem, oberoende av hur många som dör.

    3. Utdragna förlopp eller följdstadier är tillsvidare mycket dåligt kvantifierade (både incidens totalt och hur det fördelar sig åldersmässigt, eller vad riskfaktorerna är där).

    4. Kunskapen om smittspridningen är fortfarande litet för tunn. 10-20% av alla smittade för smittan vidare, och en del av dessa väldigt effektivt (=till många). Mest effektivt verkar detta ske inomhus där luftvolymen är begränsad.

    För många journalister är detta alldeles för komplicerat. För många beslutsfattare är det också för komplicerat. Och bägge grupperna är helt övertygade om att folk är för dumma för att förstå. Därav skrämselpropaganda. För säkerhets skull.

    När man sedan ännu blandar ihop personlig riskhantering (som fet medelålders vill jag inte sjunga i kör inomhus) med åtgärder på populationsnivå (bär gärna mask i metron, men inte primärt för att jag tror att det skyddar mig) så blir det ett enda kaos.

    I Finland har vi ändå haft relativt bra kommunikation, och något sånär hyfsad fördelning av beslut och ansvar mellan individ och myndigheter. Iaf om man jämför med Sverige eller England, Frankrike, Spanien.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: