Larsil2009's Blog

IPCC presenterade år 2018 en ny rapport SR15 med ”skrämmande” nya data. Nedanstående video på engelska analyserar rapportens temperaturdata och visar att rapporten är tvivelaktig och att den påstådda uppvärmningen sannolikt är kraftigt överdriven. Notera att jag i huvuddrag följer videons presentation men beskrivningen är på svenska.

Innan vi börjar kan det vara skäl att ställa oss frågan: Vilken är den önskade globala temperaturen och vilka är argumenten för just den temperaturen?

Om vi inte kan motivera den temperatur vi strävar att uppnå med rationella argument så kan vi knappast basera politiska beslut som kan påverka alla jordens invånare, eventuellt mycket negativt, på den angivna uppvärmningen.

Politikerna ställde ursprungligen upp målet att uppvärmningen skulle hållas under två grader C. Senare skärpte man detta mål till en och en halv grad. Notera att båda målen är tagna ur luften, det finns inga rationella på vetenskap baserade argument för någondera.

Uppvärmningen är kraftigt överdriven

IPCC konstaterar att målet är att hålla uppvärmningen under en och en halv grad C i förhållande till den förindustriella temperaturen. Argumentet videon framför är att världens beslutsfattare kraftigt vilseförs av rapporten SR15 från 2018 och att rapporten måste korrigeras.

En sak är helt klar och det är att klimatet genom årtusendena har varierat, ibland väldigt mycket.

Rapporten konstaterar:

A1 Mänsklig aktivitet uppskattas ha förorsakat en mest sannolik uppvärmning på ca. en grad C över den förindustriella nivån med en sannolik skala mellan 0,8 C och 1,2 C.

Detta är den allra första punkten IPCCC sammandrag till beslutsfattarna presenterar. Vad avser man med detta? Uttalandet verkar enkelt men det är allt annat än enkelt. Hur är utgångspunkterna definierade och hur är de mätta? Stämmer påståendet?

För att detta påstående skall kunna tolkas korrekt så måste vi börja med två grundläggande definitioner.

Definitioner:

Vilken är utgångspunkten och vilket är slutmålet?

Global uppvärmning: Den uppskattade globala temperaturen som ett medeltal av en trettioårsperiod eller medeltalet av en trettioårsperiod centrerad över ett specifikt årtal. Uppvärmningen relateras till förindustriell nivå om annat inte anges.

Startpunkt:

Den förindustriella temperaturen uppfattas som en månghundraårig period innan mänsklig industri tog fart. Tiden 1850-1900 används av IPCC som en approximation av den förindustriella perioden.

Slutpunkt: Då videon producerades skulle slutpunkten vara 1988-2017. Mera om detta senare.

Vi kan nu i en serie steg kontrollera rapportens uppgifter.

Utgångspunkten för kontrollen är den valda startpunkten ”den förindustriella temperaturen”. Den valda startpunkten är mycket dåligt vald. Varför har IPCC valt just den här perioden?

Det finns två tänkbara orsaker till valet av perioden 1850-1900.  Det första alternativet är att perioden representerar en ostörd idealtemperatur för jorden. Det andra alternativet är att perioden visar på ett tydligt orsakssammanhang mellan temperatur och ökande koldioxidhalt i atmosfären. Som vi kommer att se senare så stämmer ingetdera alternativet.

Vi kontrollerar först om den valda perioden representerar en ”normaltemperatur” eller något vi kunde kalla ”idealtemperatur”?

Bilden är IPCC:s egen.

Notera den kalla perioden från ca. 1450 till 1850 d.v.s. det vi kallar den lilla istiden. Svenskarna tågade med en armé över Öresund i krig med Danmark. I London var det så kallt att man ordnade marknader på den frusna Themsens is. Ingen nulevande människa har sett ett så kallt klimat. En betydande del av befolkningen i Sverige och Finland dog till följd av missväxt, svält och sjukdomar. IPCC börjar alltså sin jämförelseperiod under en extremt kall period som medförde stora umbäranden för befolkningen? Är det här faktiskt en representativ referenstemperatur och skulle denna temperatur vara bra för mänskligheten? Den valda referensperioden har en temperatur som ligger långt under temperaturen under tvåtusenårsperioden före den valda referensperioden. Jämför bilden ovan med referensperioden nedan.

Vi ser att IPCC:s referensperiod ”den förindustriella perioden” fortfarande ligger i en extremt kall period jämfört med 1450 år före och temperaturen under 1900-talet (källa IPCC). Varför skall vi jämföra med en period under vilken vi hade nödår i Sverige och Finland till följd av kyla?

Vi ser enligt Ljungqvist att medeltemperaturen 1850-1900 är betydligt kallare än hela perioden från vår tideräknings början fram till 1850. Vilket politiskt resonemang ligger då bakom valet av IPCC:s referensperiod?

Köldmarknad på Themsens is (1683-1684, Thomas Wyke. Källa Wikipedia).

Christiansen & Ljungqvist har en annan rapport som eventuellt visar på ännu kallare temperatur under IPCC:s referensperiod.

Viken är situationen om vi väljer en ännu längre tidsperiod. Hurudan är situationen då? Vi betraktar hela den Holocena tidsperioden 11500 år bakåt i tiden fram till IPCC:s referensperiod. Ändrar bilden?

Samma bild men utan felgränser nedan. Notera att bilden nedan har nutid till vänster d.v.s. tidsaxeln löper i riktningen höger till vänster.

Notera hur världen går ut ur istiden till höger. Därefter följer en 5000 år lång varmperiod under vilken världens stora civilisationer uppstod … och under vilken bl.a. Sahara öknen var grön! Efter detta har vi sett en gradvis nedkylning som kulminerade i ”den lilla istiden” som var kallare än någon annan period sedan den senaste istiden. IPCC har gjort ett val av referensperiod för den effekt detta val kan ha politiskt inte utgående från vad som är bra för mänskligheten.

Notera IPCC:s referensperiod i förhållande tgill den lilla istiden (LIA) och notera tumperaturen under slutet av romartiden till höger i förhållande till vår tid. Det finns historiker som uppfattar att åtminstone en delorsak till Romarrikets fall var att klimatet blev kallare med sämre skördar som följd. Resultatet var folkvandringar och så småningom romarrikets undergång. Notera att vi idag, då vi ser på vårt eget klimat, ligger långt undert romartidens ”klimatoptimum” … och vår politiska adel talar om att vi bör förstöra vår tekniska kultur för att temperaturen inte skall stiga. Samma kretsar talar om att målet för jordens befolkning är 500 miljoner människor vilket skulle betyda att 7000 miljoner människor skall elimineras. Köld är en god metod för att ta livet av människor.

Början av 1900-talet som alltså är varmare än IPCC:s referensperiod är kallare än 95% av hela Holocenperioden d.v.s. kallare än 95% än hela perioden 11500 år före nutid till idag.

Konklusionen är alltså att den av IPCC valda referensperioden inte representerar en normal eller optimal temperatur för mänskligheten. Den valda perioden är inte den den temperatur mänskligheten eftersträvar utan den är en extremt kall period som historiskt har gett stora problem för mänskligheten till följd av köld och därav följande missväxt, sjukdomar etc.

Kan den valda referensperioden visa på ett samband mellan CO2 och temperatur?

Då man tittar på IPCC;s referensperiod 1850-1900 så lägger vi märke till att koldioxidhalten i atmosfären steg med 9 ppm under perioden 51 år. Då man tittar på temperaturutvecklingen  under samma period ser man ingen trend.

Om vi väljer att förlänga IPCC:s referensperiod tio år framåt till 1909 (60 år) så stiger CO2 halten i atmosfären med 12 ppm men temperaturtrenden är negativ.

Vi kan åtminstone inte här se någon klar korrelation mellan temperatur och CO2-halt. Referensperioden kan alltså inte användas för att visa på ett samband mellan koldioxidhalt och temperatur.

I detta skede kan vi konstatera att IPCC:s referensperiod:

• Inte representerar någon normaltemperatur eller ett önskvärt ”optimum”. Referensperioden representerar en extremt kall period i mänsklighetens historia.
• Referensperioden överdriver den faktiska uppvärmningen.
• Visar inget orsakssamband mellan koldioxidhalt i atmosfären och global temperatur.

Varför valde man då denna referensperiod?

Slutpunkten

Endast temperaturuppskattningen HadCRUT4 går tillbaka ända till 1850. Övriga uppskattningar startar från 1880. Referensperioden för HadCRUT4 är från 1961 till 1990 och temperaturer vid andra tidpunkter anges som skillnad mot medeltemperaturen i denna referensperiod. Då HadCRUT4 används så är differensen mot IPCC:s referensperiod -0,312 C. Då samma HadCRUT4 används för att beräkna temperaturen över de sista 30-åren (1988-1917 för HadCRUT4) så är differensen 0,416 C. Det totala svinget mellan startpunkt och slutpunkt är då 0,728 C vilket är mycket lägre än IPCC:s mest sannolika uppskattning på 1 C. Värdet ligger faktiskt utanför IPCC:s lägre gräns. Vad beror detta på? Borde vi försöka en annan slutpunkt än den skenbart självklara slutpunkten d.v.s. de sista 30 åren?

Vi provar med en lika lång slutpunkt som startpunkten det vill säga 51 år mellan 1967-2017. Detta hjälper inte utan skillnaden mellan referensperioderna blir ännu mindre 0,551 C vilket är mycket mindre än IPCC:s mest sannolika 1 C.

Kan det vara så att IPCC jämför det allra varmaste året (2016) med referensperioden? Resultatet blir nu 1,109 C. Vi hittar alltså ett enda år som motsvarar IPCC:s ”mest sannolika 1 C temperaturstegring genom något vi kallar vetenskaplig körsbärsplockning d.v.s. vi väljer det värde som ger det önskade resultatet. Det är fullständigt klart att IPCC:s sätt att beräkna temperaturstegringens slutpunkt är vetenaplig förfalskning där man inte använder de definitioner man själv ställt upp.

En något mera korrekt metod skulle då vara att jämföra det varmaste året i referensperioden med det varmaste året i slutpunktsperioden. Temperaturstegringen blir idetta fall endast 0,762 C. Resultatet ligger igen utanför det område IPCC specificerade och stegringen är betydligt lägre än den av IPCC angivna 1 C. Konklusionen måste då bli att:

• Slutpunkten som används av IPCC i SR15 är oklar.
• Den av IPCC angivna mest sannolika uppvärmningen på 1 C kan inte matchas mot verkliga data d.v.s. påståendet är sannolikt falskt och överdrivet.
• Det värde som ligger närmast IPCC:s mest sannolika värde på 1 C står i konflikt med IPCC:s uppgift gällande medelvärdet av en 30-års period.
• Då man använder IPCC:s egna definitioner är temperaturstegringen 0,728 C vilket står i klar konfligt med IPCC:s påståend att temperaturstegringen ligger mellan 0,8 och 1,2 grader med det mest sannolika värdet 1 C.

Hur stor är inverkan från mänsklig aktivitet

Om vi försöker påverka klimatet i någon speciell riktning så har det stor betydelse att kunna uppskatta hur stor andel människan har och hur stor den naturliga variationen är.

Rapporten anger att mänsklig aktivitet har förorsakat ungefär 1 C uppvärmning över den förindustriella perioden. Vi såg ovan att detta inte är möjligt eftersom verkliga data visar att den totala temperaturstegringen är mycket mindre och då har vi inte överhuvudtaget beaktat naturlig variation. Rapporten verkar således anta att hela den temperaturstegring vi har kunnat se är en följd av mänsklig aktivitet.

IPCC har diskuterat människans inverkan i tidigare rapporter. Man konstaterar att den lilla istiden tog slut på 1800-talet. En del av den temperaturstegring man har observerat kan alltså, enligt IPCC,  vara återhämtning från den lilla istiden och således inte en följd av mänsklig verksamhet.

Då vi betraktar temperaturuppskattningen ovan under en lång tidsperiod på 11500 år så ser vi att temperaturen naturligt har varierat med ungefär 0,7 C vilket betyder att hela den observerade temperaturstegringen kan ha naturliga orsaker. Vi kan också notera att temperaturen d.v.s. klimatet aldrig har varit stabilt utan det har kontinuerligt förändrats upp eller ned.

I IPCC:s SPM 1.1 konstateras att det är extremt sannolikt att mer än hälften av temperaturstegringen från 1951 till 1980 beror på människan. Vad betyder mer än hälften … detta har inte definierats någonstans.

Konklusion:

• IPCC:s uppskattning om 1 C över temperaturen i referensperioden beaktar inte den lilla istiden och en eventuell återhämtning från denna kalla period.
• IPCC bör explicit ange det procentvärde inverkan från mänsklig aktivitet antas bidra med.
• Kravet på klarhet och entydighet är centralt då IPCC:s rapporter används som bas för politiska beslut. Hur är det möjligt att göra långt gående politiska beslut som kan ha stor inverkan på medborgarna om basen är oklar?
• IPCC:s startpunkt är inte korrekt vald.
• IPCC:s påstådda uppvärmning på 1 C kan inte verifieras.
• Felet i den påstådda 1 C uppvärmningen blir större genom att det i detta värde också ingår en naturlig variation.

 

En rekommendation till IPCC och de politiska beslutsfattarna

• Byt referensperioden från 1851-1900 till 1961-1991. Detta gör att vi kan jämföra data mellan olika uppskattningar.
• Gör slutpunkten till ett medelvärde av de senaste 30-åren.
• Specifiera explicit hur stor andel människan har i denna temperaturstegring.

Om man skulle ta ibruk ovanstående förslag så skulle temperaturstegringen idag ligga på ungefär 0,4 C. Om vi godtyckligt antar att människan bidrar med 70% av den observerade temperaturstegringen så kommer vi fram till en av människan förorsakad temperaturstegring på 0,3 C.

Några enkla frågor till de politiker som läser detta:

Hur många miljarder är det värt att satsa på en trivial 0,3 graders uppvärmning?

Är det värt att i klimatets namn montera ner vårt välfärdssamhälle. Vi kan idag tydligt se att pengarna inte räcker till för skolning och vård. Pengar skulle finnas om man inte slösade dem på i princip totalt verkningslösa och i många fall för naturen skadliga klimatåtgärder.

Vi lever tydligen i en av politiker skapad period av extrem masspsykos där massan med hjälp av media fås att verka mot sina egna intressen för världens superrika oligarker som råkar äga världens massmedia.

För personer som förstår engelska kan det vara intressant att titta på den video ovanstående artikel är baserad på. Notera att artikeln inte är identisk med innehållet i videon.