Posts Tagged ‘Altra Volta’

Tagelharpa/Jouhikko/Hiiu kannel

02/08/2015

En vän gav för en vecka sedan boken ”The Bowed Lyre Jouhikki” till låns då vi hade vår vanliga fredagsspelning på Arbetets Vänner i Helsingfors. Boken behandlar stråkharpor i olika varianter från Estland, Finland och Sverige. Boken gav mig inspiration att återkomma till tagelharpan (det här blev nummer två). Det instrument den här artikeln beskriver är att betrakta som en ren prototyp där jag främst har varit ute efter att få dimensionerna ungefär rätt så att instrumentet blir spelbart. Jag bygger sannolikt ett instrument till inom den närmaste framtiden eftersom jag naturligtvis har insett att byggmetoden kan förbättras avsevärt.

Genom att t.ex. göra kroppen något tunnare blir det mycket lättare att såga ut uppningen för vänster hand maskinellt med lövsåg … i det föreliggande exemplaret är stommen några millimeter för tjock för att man skulle kunna vrida stommen fritt vid sågningen. Resultatet var att sågningen måste göras små bitar i taget och den sågade ytan blev relativt ojämn vilket gav mera arbete vid slipning/putsning.

IMGP6140_PEF_embedded

Fig. 1 Utgångspunkten var grovt byggnadsvirke 50 x 150 mm. På bilden har materialet grovhyvlats.

Talharpan jag valde att bygga är av finsk modell med tre strängar. Eftersom det inte finns någon standardiserad form för en talharpa d.v.s. inga standardritningar existerar på nätet så började jag arbetet med att utgående från nogra bilder på existerande talharpor skissa upp en egen modell.

IMGP6137_PEF_embedded

Fig. 2 En grov skiss av det blivande instrumentet. Dimensionerna bestämdes av bredden på materialet jag hade tillgång till samt av önskemålet att mensuren skulle vara ungefär 330 mm.

Skissens form överfördes till stombiten och ytterkonturen sågades ut i bandsåg. Det här var ett misstag. Jag borde ha fräst limytorna för locket innan sågningen … mycket arbete skulle ha sparats. Locket är nedsänkt ca 4 mm i stommen.

Halsen sågades ut i bandsåg. Den största sågtjockleken är mycket nära 150 mm … men det fungerade. Mitt bandsågsbett kunde ha varit något smalare vilket skulle ha underlättat den ganska kraftiga kurvan sedd från sidan i fig. 2.

Den inre delen av klanglådan sågades nu ut med bandsåg. Jag sågade mig in i stommen från ändträt och limmade ihop snittet med varmt snickarlim efter sågningen utan någon putsning av sågytan. Snittet är nästan osynligt. Sargerna kunde ha sågats något tunnare … nästa gång.

Följande skede var att såga ut öppningen för vänster hand. Denna sågning skedde med motorlövsåg. Sågningen skulle ha förenklats väldigt mycket om stommen skulle ha varit 3 – 5 mm lägre (plattare). Stommen skulle då rymmas under sågens arm vilket hade sparat rätt mycket tid vid sågningen. Sågningen gick att göra men den var besvärlig.

Lock och botten gjordes i al eftersom jag råkar ha några lämpliga plankor liggande. Det bästa materialet skulle ha varit kvistfri gran men jag hade inte lämpligt material liggande som kunde offras för ett prototypsinstrument. Många olika trädslag har använts för talharpor vilket betyder att det här instrumentet fortfarande kan anses vara autentiskt. Plattorna gjordes av 100 x 20 mm alplank som i bandsåg klövs till två bitar vardera ca. 10 mm tjocka. Bitarna hyvlades därefter i en tjocklekshyvel till 4,5 respektive 6 mm tjocklek varefter bitarna limmades ihop till 200 mm breda plattor. Då limmet hade torkat kördes plattorna ännu några varv genom hyveln för att de skulle vara jämntjocka och limforgarna rena.

IMGP6216_PEF_embedded

Fig. 3 Limning av lock/botten. Materialet är al. Plattorna är gjorda så att en alplanka 100×22 mm klyvs på längden. Därefter hyvlas delarna till ungefär korrekt tjovklek varefter de limmas ihop med varmlim (traditionellt snickarlim).

 

IMGP6134_PEF_embedded

Fig. 4 Locket limmas på den grovformade stommen.

Stämskruvarna gjordes av en. Jag lade för flera år sedan undan några bitar en med en diameter på ungefär 30 mm. De här bitarna kom nu till användning. Stämskruvarna svarvades ur detta material.

IMGP6144_PEF_embedded

Fig. 5 Stämskruvarna är svarvade av En från från det egna området. Instrumentet har en liten basbjälke även om detta inte är traditionellt. Basbjälken är gjord av gran.

IMGP6146_PEF_embedded

Fig. 6 Bottenplattan limmas på.

Efter att lock och botten limmats på skars kanterna jämna med kniv varefter kroppen formades till sin slutliga form med kniv.

Stall och stränghållare gjordes av ek eftersom jag råkade ha en lämplig bit liggande. Lönn skulle ha varit ett för musikinstrument merra traditionellt material men ek har väldigt likartade mekaniska egenskaper. Bitarna sågades ut med lövsåg varefter de skars till önskad form med kniv.

IMGP6206_PEF_embedded

Fig. 7 Instrumentet i spelbart skick en vecka efter den första titten i boken 🙂 . Tagelharpan/Jouhikon har färgats med bränt socker varefter den har fått några lager spritlack (Shellack). Tanken är att lägga på ytterligare två till tre tunna lager oljelack för att ge djup åt ytan.

Jag har färgat in några fioler med bränt socker eller egentligen mörk sirap som kokats in i kastrull så att sockret blir nästan svart. Då sockret har bränts tillräckligt blir den torkade sockerytan inte klibbig. Eftersom färgen består av förkolnade kolhydrater kan man anta att den är relativt beständig … tänk tjära. Instrumentet lackades några varv med spritlack … eftersom spritlack torkar snabbt och jag ville ha instrumentet med till Altra Volta. Planen är att lacka instrumentet några varv med oljelack senare. Oljelack fungerar bra på shellackgrund.

Strängar

Strängar till en tagelharpa görs av tagel.  Anders gjorde tre strängar med 20, 40 och 60 tagel. Då strängarna stämdes visade det sig att tagelmängderna var något för stora för mitt instrument. Lämpliga tagelmängder skulle antagligen vara 16, 35 och 50. Det är naturligtvis möjligt att kvaliteten på de begagnade taglen inte var speciellt bra. Strängtillverkningen blir ett intressant framtida projekt.

Tillverkning av strängar till en tagelharpa.

Stråkharpa, exempel på musik

Cupola + stråkharpa.

Traditionell finsk folksång + stråkharpa (Jouhiorkesteri)

Pekko Käppi & Jouhiorkesteri

Sofia Joons sjunger och spelar stråkharpa.

Finsk musik på stråkharpa/jouhikko.

Tall Ships Races i Helsingfors i juni 2013

22/07/2013

Jag spelar med i en folkmusikgrupp på föreningen Arbetets Vänner i Helsingfors. Vi har inofficiellt kallat gruppen Altra Volta d.v.s. ”En gång till”, förkortningen passar då samtidigt bra in på moderföreningen.

På hösten 2012 lade jag märke till att Tall Ships Races d.v.s. segeltävlingen för ungdomar på riktiga och ofta rätt stora segelfartyg skulle ha ett delmål i Helsingfors mellan den 17 och den 20 juni. Efter diskussion beslöt vi att sätta ihop en repertoar baserad på finlandssvenska melodier med sjömotiv, estniska melodier, brittiska/amerikanska shanties samt grekisk musik. Resultatet blev ett litet nothäfte som vi övade på i olika repriser under vintern.

Strax efter nyår kontaktade jag ”Tall Ships Races” i England och fick genast kontaktuppgifter på ansvariga arrangörer i Helsingfors … allt såg bra ut. Under våren försökte jag komma i kontakt med den finska organisationen men utan resultat. Vår tanke var att det vore trevligt att spela på däcket av något av de stora segelfartygen, att spela för glädjen att spela … utan ersättning.

Kvällen den 17.7 gjorde jag en recognoseringstur till Sandvikshamnen i Helsingfors. Vi hade beslutat att samla ihop vår musikgrupp på torsdagen den 18.7 och på vinst och förlust åka till hamnen och improviserat spela någonstans! Jag åkte till hamnen för att få en bild av vilka spelmöjligheter det kunde finnas och naturligtvis var?

Observera att du får fram mera detaljer i bilderna genom att klicka på dem.

IMGP5179

Till vänster syns aktern på ostindiefararen ”Götheborg”. I bakgrunden syns fullriggarna ”Kruzenshtern” (fyrmastad, svart) och ”Mir” från Ryssland. I bildens högra kan skymtar den Norska ”Christian Radich” (vit). Skeppsbåtar från olika fartyg övade rodd inför inofficiella tävlingar i hamnbassängen.

IMGP5180

Götheborg är en kopia av ostindiefararen ”Götheborg” byggd i Stockholm 1738. Fartygets lastkapacitet var 340 läster d.v.s. ungefär 830 ton och skeppet var bestyckat med 30 kanoner. Götheborg kom att göra tre resor till Kina innan det förliste vid insegling den 12 september 1745 till Göteborg. Fartyget gick på det välkända grundet ”Hunnebådan”. En stor del av lasten kunde bärgas. Den nybyggda kopian ”Götheborg” är världens största oceanklassade segelskepp i trä. Fartyget doftar härligt av tjära …

IMGP5205

Det norska skeppet ”Christian Radich” förtöjt på insidan av det holländska ”Kampen”. Masterna på ”Mir” och ”Kruzenshtern” syns i bakgrunden.

IMGP5211

Den ryska fyrmastaren ”Kruzenshtern” i förgrunden. Bilden är tagen in mot hamnbassängen vid tiotiden på kvällen. Observera besättningsmännen som beslår segel på förmasten!

IMGP5223

Stanislav från vår musikgrupp (han med säckpipan) diskuterar med en besättningsman ombord på det ryska segelfartyget ”Shtandart” på torsdagen den 18.7.  Vår värd är däcksofficeren  Alexey Yekamasov (tredje från höger i blå skjorta). Fartyget är en kopia av av en 1700-talsfregatt. Besättningen var mycket trevlig och vi fick spela på fördäck. Efter spelningen blev de som hade tid bjudna på te nere i ruffen.

IMGP5224

Förberedelse för spelande på ”Shtandart”. Från vänster Anders, av mig syns endast min hardangerfiol framför Anders, därefter Tuulikki (basflöjt) i bakgrunden och Leith med fiol i förgrunden. Själv syns jag inte speciellt bra då jag står bakom kameran …

IMGP5229

Ombord på det norska skeppet ”Christian Radich”. Vi hade fått inbjudan att komma och spela på nytt till det ryska skeppet ”Standart” men vi måste vänta en stund på att besökstiden skulle börja. Vi beslöt då att gå ombord på ”Christian Radich” som turister. På onsdagen hade jag frågat en besättningsman om vi skulle kunna spela på ”Christian Radich” på torsdagen men svaret var nekande ( det kan hända att besättningen då var och tittade på Helsingfors). På fredagen gick vi bara ombord och ställde oss på fördäck och började spela. Åtminstone verkade ingen ta illa upp! Det var roligt att för första gången spela Hardangerfiol nästan på norsk mark!

IMGP5225

Fregatten ”Shtandart” ligger förtöjd vid ”estlandskajen”. I bakgrunden skymtar en modern bilfärja.

IMGP5228

Den ryska fregatten ”Shtandart” sedd framifrån.

IMGP5233

Segel beslås på ”Shtandart”. Fartyget hade på morgonen besökt Sveaborg och sedan blivit tilldelat en ny kajplats. Tidigare hade det legat långt inne i viken nära torrdockan.

IMGP5234

Spelandet tog plötsligt slut då vi råkade ut för en plötslig och relativt kraftig regnskur. Vädret var sådant att varje större moln läckte. Med en halvtimmes mellanrum kom det en kort skur på 5 till 10 minuter. Då det blev vått på däck plockade vi ihop instrumenten och flyttade ner under däck för att dricka te och diskutera med besättningen. Vi blev extremt väl mottagna ombord och diskuterade bl.a. segling i Estland med däcksofficeren Alexey Yekamasov.

Tall Ships Races blev trots diverse kommunikationsproblem en väldigt positiv upplevelse för vår grupp och det bemötande vi fick överträffade alla förväntningar!


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday & Wednesday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares interesting news about TED, TED Talks video, the TED Prize and more.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: