Archive for the ‘Musik, instrumentbygge’ Category

Nyckelharpa, utskrift med 3D-skrivare

19/02/2014

Jag har börjat konstruera följande nyckelharpa. Jag har byggt två harpor enligt Sören Åhkers modell, båda är helt spelbara. Följande harpa har jag tänkt bygga i form på samma sätt som en fiol med i princip jämnhöga sarger. Lock och botten urholkas/formas som på en fiol vilket betyder att jag kan justera nyckelharpans resonanser enligt samma principer som på en fiol då plattorna inte längre är jämntjocka. Jag uppfattar också att harpan kan byggas snabbare och lättare i form än genom att såga ut den ur grovt virke.

nyckelharpa

Eftersom jag uppfattar att nycklarna och nyckellådan ger upphov till en hel del petande och arbetet dessutom tar mycket tid tänkte jag experimentera med att skriva ut nycklarna i plast med hjälp av 3D-skrivare. Det blir naturligtvis en hel del arbete att konstruera nycklarna för den första harpan men i fortsättningen bör nycklarna kunna framställas billigt med mycket lite besvär.

Konstruktion av en nyckel för 3D-utskrift

Jag har använt programmet OpenSCAD för att konstruera nycklar. Programmets fördel är att komponenten konstrueras som ett program och inte görs grafiskt från början till slut. Då komponenten konstrueras i textform kan man parametrisera många detaljer vilket gör det enkelt att återanvända konstruktionen i en grundnyckel i andra nycklar.

Nedanstående exempel är mycket primitivt men det kan antagligen illustrera vad jag försöker göra. Det finns en hel del ”hårdkodade” konstanter i konstruktionen men jag putsar upp listningen senare.

nyckelharpa_key

Den beskrivning som behövs för att skapa en nyckel kan t.ex. se ut på följande sätt:

// Body of a nyckelharpa key
// Nyckel för kromatisk nyckelharpa
// (c) 2014 Lars Silén
// Konstruktionen är i princip dimensionsfri men måtten i
// programlistan kommer på slutändan att vara mm.
 
// Variables
 
Body_len = 60;
Body_thickness = 8;
Body_width = 18;
Wall_thickness = 1.5;
PegBoxHoleW = 10;
 
// Discant side part going through the key box side
ALen = 20;
BLen = 20;
Slice = 3;
 
Cut_out_rect_len = 30;
Cut_out_width = Body_width - 3;
Cut_out_thickness = 2*Body_thickness;
 
// The actual pressed key part of a nyckelharpa key
// Creating the actual key part
translate(v=[-Body_len/2-ALen-BLen/2+1,-2,0]){
rotate(a = [0,0,15]){
cube(size=[BLen,Slice,Body_thickness],center=true);
}
}
translate(v=[-Body_len/2-ALen-BLen/2+1,2,0]){
rotate(a = [0,0,-15]){
cube(size=[BLen,Slice,Body_thickness],center=true);
}
}
translate(v=[-Body_len/2-ALen-BLen/2+1,0,0]){
rotate(a = [0,0,0]){
cube(size=[BLen,Slice,Body_thickness],center=true);
}
}
 
// End that goes into the peg box bass side
translate(v=[40,0,0]){
cube(size=[20,PegBoxHoleW,8],center=true);
}
 
// Part going through the discant side key box
translate(v=[-(Body_len/2)-ALen/2,0,0]){
cube(size=[ALen,PegBoxHoleW,8],center=true);
}
 
// Main body of the key
difference(){
cube(size = [Body_len,Body_width,Body_thickness],center=true);
translate(v=[3,0,0]){
// Remove cut out
cube(size =[Cut_out_rect_len, Cut_out_width, Cut_out_thickness], center=true);
}
// Round cut out for lower keys bass side
translate(v=[(Cut_out_rect_len/2)+4 ,0,0]){
cylinder(h=20,r=(Body_width - 2*Wall_thickness)/2,center=true);
}
 
// Round cut out for lower keys discant side
translate(v=[-(Cut_out_rect_len/2)+4,0,0]){
cylinder(h=20,r=(Body_width - 2*Wall_thickness)/2,center=true);
}
 
// Hole for the peg
translate(v=[-(Body_len/2)+4,0,0]){
cylinder(h=20,r1=2,r2=3,center=true);
}
}
 

Då koden kompileras genereras nyckeln som kan ses på bilden ovan. Koden kommer att köras genom ett andra 
kompileringssteg som genererar styrkod för 3D-skrivaren.

Att stämma en fiols stränghållarresonans

26/01/2014

Det finns en tumregel som säger att stränghållarens resonansfrekvens på en strängad och stämd fiol skall ligga ungefär på hälften av Helmholzresonansen A0 och kroppsresonansen B0. Jag har de senaste dagarna jobbat med att stämma min Guarneri #3 så att huvudresonanserna ligger korrekt för ett solistinstrument. Efter att ha mätt A0 och stränghållarresonansen kunde jag konstatera att stränghållarresonansen låg onödigt lågt vid 130 Hz då den önskade frekvensen skulle vara ungefär 136 Hz. Det faktum att stränghållarresonansen ligger för lågt betyder att stränghållaren är alltför tung vilket är naturligt för en rå omodifierad stränghållare.

Jag vet att stränghållaren är alltför tung och att jag alltså måste gröpa ur den på undersidan för att få ner vikten. Frågan är bara: Hur mycket vikt måste jag ta bort för att med minsta antal försök komma till den önskade frekvensen?

Vi kan ta lite hjälp från grundläggande fysik. Stränghållaren utgör en svängande vikt upphängd i fiolens strängar och senan över ändtappen. Om vi antar att upphängningens fjäderegenskaper inte signifikant ändras av att vi minskar massan d.v.s. att stränghållaren efter förändringen fortfarande är styv så kan vi uppskatta den vikt stränghållaren måste ha på följande sätt:

En vikt som svänger i en fjäder svänger med frekvensen

frekvens = fjäderkonstanten/kvadratroten(massan)

Jag har för enkelhetens skull kombinerat flera konstaner i det jag kallar fjäderkonstanten se t.ex. Wikipedia.

Vi hade tidigare mätt stränghållarens resonansfrekvens genom att spela in knackljudet då vi knackar på stränghållaren med en relativt mjuk hammare och dämpar strängarna t.ex. med handen. Resultatet av mätningen blev 130 Hz. Vi tar nu loss stränghållaren och väger den. Resultatet av vägningen blev 18 g. Vi har nu tillräckligt data för att beräkna fjäderkonstanten (vi löser fjäderkonstanten ur ovanstående formel).

fjäderkonstanten = frekvens*kvadratroten(massan)

Då vi lägger in talvärden får vi fjäderkonstanten = 130 * kvadratroten(18) = 551,5

Då vi nu känner fjäderkonstanten kan vi lösa massan ur den ursprungliga formeln och får:

massan = (fjäderkonstanten)²/(frekvens)²

Då vi lägger in talvärden får vi då vi strävar efter att justera frekvensen till 136 Hz :

massan = 551,5²/136² = 16,44 g

Min våg väger med ett grams noggrannhet och jag gröpte ur stränghållaren så att vågen visade 16 g. Efter att ha strängat fiolen och stämt den så mätte jag igen stränghållarresonansen med resultatet 136 Hz. Resultatet var perfekt!

Observera att det inte spelar någon roll om du anger vikten i gram eller kilogram eller någon annan viktenhet men du måste vara konsekvent. Den beräknade fjäderkonstanten kommer att ha olika värden beroende av vilket viktmått du använder, slutresultatet blir dock detsamma.

Knacktoner och intervall

22/01/2014

Många trimningsmetoder för fioler bygger på att man stämmer fiolens olika delar till specifika tonhöjder och att fiolens olika delar sinsemellan stäms till olika (oftast) harmoniska intervall. Det här låter ju enkelt kan man tycka. Man knackar och lyssnar och efter en del arbete har man ett instrument som är perfekt stämt …

Problemet är att det inte är riktigt så lätt. Då man knackar på t.ex. symmetriska punkter i bottnen eller locket hör man relativt lätt att tonerna i de olika punkterna är olika men det kan ibland vara mycket svårt att uppfatta om den ena tonen är högre eller lägre än den andra trots att de tydligt ligger på olika tonhöjder.

Det allmänna råd man ofta får är att föreställa sig att den första tonen är grundton och att man jämför den andra tonen med grundtonen. Man byter därefter mentalt ordningsföljden så att hjärnan föreställer sig att den andra tonen är grundton/startton och att man jämför den första tonen med denna grundton. Orsaken till problemet är att knacktoner innehåller mycket brus d.v.s. det ingår flera olika toner som kan vara nästan lika starka.

knackton

Bilden visar knacktonen från bottnen av en Guarnerikopia. Vi ser att det finns två kraftiga toppar, den första ligger vid D4=288 Hz och man kunde vänta sig att det här är den ”självklara ton man hör”. Problemet är dock att vi har en ännu högre topp vid A#4=469 Hz. Då man lyssnar kan man höra tonen A# antingen under eller över tonen D. Vad händer?

Sannolikt är problemet att det finns en svag A#3 topp strax vänster om toppen D4. Hjärnan kan alltså tolka knacktonen som ett A#3 med en stark överton A#4 vilket betyder att hjärnan hör ett A#3, eller D4 eller A#4.

Hur kan man hjälpa hjärnan att höra knacktonerna

En möjlighet är att med hjälp av Audacity skapa ett musikinstrument som producerar knacktoner och t.o.m. knacktoner från det instrument man vill stämma! Det visar sig att det är mycket enkelt att skapa sig egna referenstoner. Man spelar in några knacktoner och väljer ut en knackton som låter ren utan dubbelknackning etc. Skapa ett nytt ljudspår och kopiera in den valda knacktonen i ett antal kopior på det nya spåret. Välj nu ut t.ex. kopia nummer två (måla) och använd Effect/Change Pitch. Höj t.ex. knackningens tonhöjd med ett halvt tonsteg. Välj följande knackningskopia och höj tonhöjden med ett tonsteg o.s.v. Resultatet blir en serie knackningar med ökande tonhöjd men skapade utgående från den komponent du försöker stämma. Det är mycket lättare att höra skillnaden i tonhöjd då referensinstrumentet d.v.s. våra självskapade knackningar i stigande tonhöjd har ungeför samma tonkaraktär.

Vårt hjälpmedel motsvarar ett mekaniskt hjälpmedel som ibland har använts vid instrumentbygge. Man kan skära till en serie trätungor som man knackar på ungefär som en xylofon. En svängande trätunga har en tonkaraktär som ligger närmare en knackning än om man t.ex. försöker jämföra knackningen med en ton på ett piano.

Om man har en synt med midianslutning så kan man enkelt gå ett steg längre. På nätet finns instruktioner för hur man skapar samplade midi instrument. Vi genererar helt enkelt en serie knackningar i stigande tonhöjd och skapar ett midi-instrument som vi kan spela med synten. Vi kan då enkelt knacka på fiolen vi trimmar och direkt söka den närmaste knacktonen på syntens tangentbord!

Värmebehandling av stall

22/01/2014

Det är ibland svårt att hitta råämnen för stall som är tätvuxna med jämna kåror (årsringar) och samtidigt hårda och väl lagrade. Då man tittar på såkallade kvalitetsstall (stallsämnen) ser man att stallet är mörkare än ett nytt laserskuret stall och märgstrålarna framträder tydligare. Ett ”kvalitetsstall” är också något mörkare till färgen.

Jag hörde av en bekant att man ofta värmebehandlar stall efter att de har bearbetats. Tanken är att ”smälta ihop” trästrukturer. Idén låter vettig så jag beslöt att göra ett enkelt experiment. Jag beställde nyligen en sats på hundra laserskurna stall från Kina med tanken att jag kan välja ut kanske tjugo användbara stall ur mängden … resten kan jag erbjuda intresserade som övningsmaterial vid trimning.

BridgeHeatTreatment

Bilden visar ett obehandlat råstall (vänster) och ett värmebehandlat råstall till höger.

Enkel värmebehandling

Jag gjorde värmebehandlingen på kokplattan till en elspis. En IR termometer (Biltema Art. 15.278) användes för att följa kokplattans temperatur. Jag valde godtyckligt att värmebehandla stallet vid temperaturen 220 grader C. Stallet lades på plattan då den var kall. Jag följde temperaturen med mätaren då värmen kopplades på och tog bort stallet då temperaturen nådde 220 grader.

Då temperaturen hade sjunkit till ca. 100 grader C lade jag stallets andra sida mot plattan ocj kopplade på värmen igen och lät temperaturen stiga till 220 grader C igen då jag tog bort stallet.

Observationer:

Då stallet hade värmebehandlats på ena sidan hade det ”slagit sig” d.v.s. fått en svag böj på mitten. Värmebehandling av den andra sidan gjorde stallet helt rakt igen.

Stallet hade efter värmebehandlingen en något mörkare färg där märgstrålarna tydligare framträder … precis det man ser i ”väl lagrade” dyra stall.

Akustisk inverkan från värmebehandling av ett råstall

BridgeBeforeHeatTreatment

Spektret ovan visar hur det obehandlade råstallet uppför sig. Vissa områden ser relativt ”risiga” ut.

BridgeAfterHeatTreatment

Följande spektrum visar samma stall efter värmebehandling vid 220 grader C. Värmebehandlingen hade en tydlig effekt och min uppfattning är att resultatet blev bättre. Jag kan inte ännu ta ställning till vilken den optimala behandlingstemperaturen är. Min gissning är att någonting i trakten av 200 – 250 grader C är vad man eftersträvar (tänk bakning av bröd).

Då man fäller ett icke värmebehandlat stall mot en bordsyta klingar det med en lägre ton än då man fäller det värmebehandlade stallet. Det här tyder på att stallet blivit hårdare. Samma slutsats kan man antagligen dra av att huvudtoppen i närheten av 5 kHz i mina spektra visar att toppen flyttats över 100 Hz mot högre frekvens efter värmebehandlingen (antagligen är effekten större eftersom den obehandlade toppen är osymmetrisk).

Värmebehandling är inte okänd men man får söka aktivt för att hitta referenser:

http://www.maestronet.com/forum/index.php?/topic/211911-difference-between-treateduntrted-aubert-bridge/

http://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=4&ved=0CFIQFjAD&url=http%3A%2F%2Fwww.darntonviolins.com%2Fviolinmagazine%2Fbook%2Fsetup.pdf&ei=9YHfUqq4Dan8ygOYnIGoAg&usg=AFQjCNF5xpFeEzYCFqbxmm8yIpkg1T052Q&sig2=PwiDwRhGOgnAFstNukdOvA&bvm=bv.59568121,d.bGQ&cad=rja

 

Guarnerius #3, botten och greppbräda

03/12/2013

Jag har tagit loss greppbrädan för justering och för att komma åt att graduera om bottenplattan.

IMGP5561

Man ser tydligt att greppbrädan har varit mycket svagt pålimmad (detta är bra!) för att den lätt skall kunna tas loss. Med hjälp av mikrometerklocka jämförde jag tjockleken på bottenplattan med förlagan Tibor Vargas del Gesu från 1733. Det allmänna intrycket är att bottenplattan som väntat generellt är ca. 0,5 mm för tjock dock inte överallt. Du kan se tjockleksmarkeringarna d.v.s. hur mycket för tjockt locket är i olika punkter genom att klicka på bilden.

Min uppfattning är igen att om jag skulle ha färdigställt fiolen utan omgraduering av bottenplattan, samma kommentar gällde locket, så skulle man ha fått en medelmåttig typisk kinesisk fabriksfiol. Korrigering av plattorna kommer antagligen, igen, att ge en fiol med bra ljud och bra respons.

Hur går jag vidare?

Jag kommer nu att sickla bottenplattan så att jag överallt ligger inom ca. +0,1 … +0,05 mm från orginalet jag vill helst inte göra plattan tunnare än orginalet. Slutjusteringen kommer att göras akustiskt med hjälp av knackning så att insidan slipas då instrumentet är lackat och spelklart.

Greppbrädan stäms så att knacktonen tvärs över blir möjligast jämn. I praktiken betyder det att undersidans utfräsning som inte är exakt symmetriskt på mitten justeras. Justeringen görs genom att lyssna, samma justering kunde antagligen också göras genom att fräsa urtaget på nytt men det skulle kräva verktyg jag inte har tillgång till. Tanken bakom justeringen av greppbrädan är att se till att vridstyvheten i greppbrädan är symmetrisk och vettig (googla på ”Martin Schleske finger board”) . Jag uppfattar också att det är till fördel att göra greppbrädan något lättare för att kompensera den ökade vikten jag för i halsen via Wittners utväxlade stämskruvar.

Om problem vid klockgjutning, dubbeltoner

02/12/2013

Jag diskuterade klockgjutning med min kusin över facebook igår kväll vilket inspirerade mig att försöka hitta material om klockgjutning och framför allt om den underliggande fysiken. Det är välkänt att klockor förekommer i en mängd olika former.

Österländska klockor är ofta formade som en något modifierad tunna, denna form går tillbaka till kanske 2000 år före vår tideräkning.

Bilden visar ett kinesiskt klockspel från 433 före vår tideräkning. Man fann klockspelet i markisen Yi av Zengs grav. Lyckliga omständigheter ledde till att instrumentet har bevarats i perfekt skick. En intressant detalj är att klockorna är stämda att ge två toner! Mera om dessa två toner senare i artikeln.

Västerländska klockor har successivt modifierats så att den öppna ändan har blivit vidare. Orsaken till modifikationerna är att man strävar efter en möjligast ren ton … problemet är dock att då man knackar på (ringer i) en klocka så hör man en grundton som inte finns men som skapas av övertonsserien.

En koreansk klocka. Kung Seuongdeoks klocka. (Wikipedia)

En klocka som inte är exakt stämd är i allmänhet falsk med sig själv d.v.s. övertonerna stämmer inte överens sinsemellan.

Två toner i samma klocka?

Ovan konstaterade jag att det kinesiska klockspelet från 433 f.kr. var stämt så att varje klocka ger två toner. Hur är detta möjligt?

Det visar sig att om en klocka inte är helt rotationssymmetrisk så kommer svängningarna i klockan att splittras upp i olika svängningsmoder.

I en doktorsavhandling av William A Hibbert om klockor (2008) hittar man ett enkelt exempel på sid. 58 om tondubletter. Vem som vem som helst kan pröva på hemma på köksbordet.

Tag ett normalt symmetriskt vinglas och knacka försiktigt på vinglasets kant. Om glaset är välgjort kommer man att höra i stort sett samma ton oberoende av var man knackar.

IMGP5559

Tag nu ett osymmetriskt glas, gärna tunnväggigt, eftersom tonen är bättre. Ett osymmetriskt kärl är lämpligen en mugg med ett distinkt öra. Muggens öra gör att den inte kan svänga symmetriskt som en helhet. I stället delas svängningarna upp i svängande noder och antinoder. Det visar sig att om man knackar på bildens mugg vid örat (0 grader) så ger muggen en låg ton. Samma ton erhålls vid 90, 180 och 270 grader i förhållande till örat. Om man däremot knackar vid 45, 135, 225 och 315 grader i förhållande till örat så får man en högre ton.

Demonstration av hur knackning vi örat ger en annan ton än knackning 45 grader från örat.

Kineserna använde inte ett öra i sina klockor för att få till stånd osymmetri, se bilden i början av artikeln, men resultatet var detsamma.

Det är klart att om dubbeltonerna blir fel … eller om man bryter symmetrierna ännu mer så kan man få en klocka där många av klockans toner är falska med klockan som helhet. En klocka som är falsk med sig själv är inte speciellt trevlig att lyssna på.

Hjulharpa

01/12/2013

Det händer då och då att man stöter på ett fantastiskt instrument man inte hade en aning om att det existerade. Hjulharpan (Wheelharp) är ett instrument som uppfanns redan på medeltiden men det byggdes aldrig. Instrumentet är nära besläktat med en vevlira men strängarna ljuder inte kontinuerligt utan tonerna genereras så att strängen pressas mot ett hartsat roterande hjul.

The main theme for the film ”Devil may call” …

Videon nedan ger en teknisk beskrivning av instrumentet på engelska.

Enjoy!

Om vargtoner

30/11/2013

Jag har under några dagars tid justerat en barockfiol som länge hängt på väggen. Fiolen blev intressan genom att mitt övningsmaterial börjar ta slut. Jag har inte gjort stora ingrepp på den här fiolen som för några år sedan köptes från ”Old Violin House” på ebay.

Då jag efter ett antal justeringsomgångar provspelade fiolen lade jag märke till ett nästan metalliskt biljud på D-strängen då man spelar tonen E. Jag antog först att problemet låg i att greppbrädan inte var tillräckligt konkav så att strängen vid spelning slår i greppbrädan strax framför det nedtryckta fingret på vänster hand. Kontroll visade dock att greppbrädan antagligen är ok. Vad kan då problemet vara?

Tonen E är en generell stämning man strävar efter att få i botten.  Ofta strävar man efter att lägga locket på ungefär D och botten på E. Kan det här vara orsaken till problemet?

Jag körde ett knackspektrum och fick fram följande bild:

wolf

I programmet Audacity kan man med kursorn identifiera vilken ton en specifik topp representerar. Det visade sig att det inte fanns någon lämplig topp inom det förväntade området på 200 – 1000 Hz. Jag fortsatte då att söka högre up i övertonerna och där nappade det.  Det visade sig att det fanns en dubbeltopp vid 1298 Hz och 1309 Hz. Audacity anger att båda topparna ungefär motsvarar tonen E. Min gissning är att topparna är så distinkta att man då man spelar tonen E på D-strängen splittras grundtonen på två övertoner  på 1298 Hz och 1309 Hz. Eftersom tonerna ligger nära varandra kommer de kraftigt att påverka varandra och vi hör ett fenomen som man kallar svävningar. Man kan antagligen också uppfatta saken som att tonen först tänder på den ena frekvensen men frekvensen är inte stabil och tonen flyttas över till den närliggande frekvensen som inte heller är stabil utan tonen flyttar tillbaka till den tidigare frekvensen. Ur skillnaden mellan frekvenserna kan man se att ovanstående frekvensförflyttning/svävning kommer att ske med frekvensen 11 Hz vilket är tillräckligt långsamt för att örat skall uppfatta att tonen inte är normal.

Hur har jag tänkt åtgärda problemet?

Jag knackade mig igenom lock och botten och hittade tre områden i locket som låg mycket nära E.  De båda stora områdena på varsin sida om greppbrädan samt det stora området till höger om stränhållaren hade mycket lika ton. Jag beslöt att sänka tonen i området bredvid stränghållaren. Efter rätt mycket slipande och provande mellan slipningarna försvann vargtonen.

Guarnerius #3 några mätningar av locket

28/11/2013

Jag kontrollerade nyss gradueringen på locket till Guarnerius #3. Du kan se en del av locket på bilden nedan. Du betraktar locket från utsidan av fiolen och jacket till vänster är halsens infästning.

IMGP5556

Mätvärdena inom parentes är värdena mätta från Tibor Vargas Guarneri och värdena strax intill är de uppmätta värdena på halvfabrikatet. Jag har inte strävat efter någon speciellt stor exakthet i fråga om plats eftersom tjockleken förändras långsamt och mjukt. Tjockleksvärdena är alltså endast riktgivande.

Vad kan man då säga om halvfabrikatets lock? Materialet ser bra ut men den här gången är locket förvånande tjockt. Skulle man ha färdigställt fiolen utan förändringar skulle, anser jag, resultatet ha blivit en skrikig/gäll nybörjarfiol med mycket sträv och tunn bas. Lägg t.ex. märke till området mellan basbjälken och halsen som här är 4.63 mm medan värdet på orginalet ligger i närheten av 3 mm. Tunnar man av halsområdet alltför mycket blir fiolen väldigt mörk i klangen om området är väldigt tjockt blir basen lätt tunn och väsande. Det gäller att hitta den bästa kompromissen för tjockleken här.

Andra områden jag uppfattar som viktiga är områdena nära klossarna vid C-bågen. Vi ser att halvfabrikatet är nästan 0,6 mm tjockare här … resultatet är att de grundläggande svängningsmoderna inte startar och det låter som om fiolen har snuva, den klingar inte.

Områdena nära kanterna av C-bågarna är något tjocka men vi talar om +0,2 till +0,5 mm. Jag kommer att tunna av området mellan f-hålet och C-bågen men jag kommer att lämna det tjockare än orginalet eftersom jag vill ha arbetsmån för senare justeringar. Jag håller på och experimenterar med hur det här området påverkar frekvensområdet i trakten av 5 kHz d.v.s. det område som ger fiolen bärkraft i en stor sal.

De stora svängande områdena nedanför de lägre klossarna och trakten av strängållaren är kanske 0,5 mm för tjocka, inte katastrofalt men nog tjocka.

Observera att jag är tacksam över att halvfabrikatets lock är alltför tjockt. Avsikten har hela tiden varit att graduera om locket. Det är bra att det finns material att ta bort. Det skulle vara mycket otrevligt om locket skulle vara väldigt tunt på någon plats, det går inte i praktiken att lägga till material.

Här är ett litet ljudprov från en äkta Guernerius:

Fioltrimning Guarnerius #3

27/11/2013

Tibor Varga (4 July 1921 – 4 September 2003) spelade på en Guarnerius Del Gesu från 1733. Man hittar information om fiolen här.

Jag har utnyttjat Tibor Vargas fiol som förlaga för min egen experimentella serie Guarneriuskopior. Jag har tagit Tibor Vargas fiol som modell främst för att det helt klart är ett extremt bra instrument samt för att det finns vettiga mätresultat att tillgå för det här instrumentet. Du kan lyssna på fiolen nedan, stycket är Romans för violin  Romans av Beethoven.

Vad försöker jag göra?

Jag har kontakter till en mycket skicklig fiolbyggare i Kina (Roy) och jag gör en serie fiolen utgående från halvfabrikat byggda av Roy. Fiolerna är mycket välbyggda, se bild nedan:

IMGP5553

Bilden visar råmaterialet d.v.s. en såkallad trävit olackerad fiol med locket losstaget. I Kina skulle fiolen antagligen ha gått direkt till lackering och efter insättning av ljudpinne och anpassning av ett stall så skulle fiolen antagligen säljas på nätet för $300 – $500 plus en hundralapp för transporten. Resultatet skulle ljudmässigt antagligen ha blivit en god nybörjarfiol motsvarande de fioler man kan köpa i butik här hemma för 700 – 1000 Euro.

Då jag beställde fiolen som halvfabrikat bad jag också att säljaren skulle skära loss locket åt mig. Jag är listig 😉 det är nämligen inte helt ofarligt att skära loss locket. Om locket har limmats med alltför kraftigt lim kan det spricka då det tas loss … bättre att låta byggaren själv sköta det här jobbet!

Då jag nu har fått fiolen kommer jag att göra följande:

  • Jag mäter locket med mikrometerklocka och jämför tjockleken i olika punkter med mätningarna av Tibor Vargas fiol. Erfarenheten visar att lock och botten typiskt är kanske 0.2 mm för tjockt på många ställen. Jag tunnar ut plattorna så att de motsvarar förlagan rätt bra men jag lämnar plattorna något tjockare än i Vargas fiol eftersom jag vill ha arbetsmån för inre slipning då instrumentet är spelklart.
  • Jag tar loss greppbrädan. Greppbrädan limmas också avsiktligen på ett sådant sätt att den lätt skall kunna tas loss eftersom den slits och kan behöva bytas många gånger under instrumentets livstid. Jag brukar tunna av greppbrädan något från undersidan eftersom jag uppfattar halvfabrikatets greppbräda som något grov.
  • Jag mäter bottenplattan med mikrometerklocka och gör i princip samma jobb som på locket och jag lämnar också här en viss arbetsmån för slutjustering.
  • Kontrollera alla klossarna (6 st.). Klossarna är snyggt gjorda men speciellt klossen vid halsen uppfattade jag på de två tidigare exemplaren som onödigt grov.

De två första fiolerna har visat att det skulle ha varit en dålig idé att lacka instrumenten och tro att man skulle ha fått ett bra instrument. Båda de tidigare instrumenten krävde betydande korrigeringar.

Då de mekaniska ”problemen” är åtgärdade, observera att fiolerna är tekniskt välbyggda, limmas fiolen ihop. Efter limning bearbetas ytan till en så god finish att den kan lackeras. Guarnerius #1 i serien gjorde jag mörk men den ytbehandlades så att ådringen i trämaterialet framträder mycket tydligt. Jag gillar att kunna se trästrukturen men många fiolbyggare tycker att det är fult 😉 . Guarnerius #2 gjordes på samma sätt som #1 men lackeringen var rödare, ungefär mahognyfärg. Båda de första fiolerna lackades med spritlack och polerades med fransk polityr. Guarnerius #3 planeras att lackeras med enfärgat lack vilket ger en jämnare rätt guldgul färg. Slutpoleringen blir igen med fransk polityr. Jag uppfattar att jag kan göra lacklagret tunnare på locket med hjälp av spritlack vilket jag anser att positivt påverkar tonen.

Fiolen kommer att förses med Wittners utväxlade stämskruvar vilket betyder att finstämmare helt kan lämnas bort. Fördelen med att finstämmarna lämnas bort är att de lösa strängstumparna mellan stall och stränghållare kan justeras till exakt rätt längd vilket ger fiolen fyra extra resonanssträngar … det här fungerar inte om det finns finstämmare.

Hakstödet kommer också att bli Wittners eftersom det är extremt lätt och samtidigt gjort av ett material som inte irriterar huden.

Om du bor i Helsingforstrakten och är intresserad av att följa med en specialgjord fiol som justeras akustiskt så är du välkommen att komma och bekanta dig med det här exemplaret efter kanske två veckor. Fiolen får lånas för provspelning och den kommer att vara till salu i något skede. Fiol #1 i serien kan provspelas och eventuellt köpas.

Jag räknar med att bygga en serie på 5 – 6 fioler av den här typen för att lära mig injusteringen av plattorna, stall och ljudpinne och för att experimentera med olika lackningsmetoder. Orsaken till att jag startar från halvfabrikat är att jag som fysiker är mycket intresserad just av trimningen. Användning av halvfabrikat gör att jag får trimma oftare vilket förbättrar inlärningen för mig själv. Min metod för efterslipning av den färdiga fiolen är sannolikt för närvarande rätt unik i hela världen.


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

Canadian journalist Donna Laframboise. Former National Post & Toronto Star columnist, past vice president of the Canadian Civil Liberties Association.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares news about TED Talks and TED Conferences.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling