Vattensorken
Då rönnbär
hänger i rikliga klasar
stundar kall vinter
Då orosmoln
skockas vid horisonten
stundar ofred
Då barn
gråter av rädsla om kvällen
ser man vår tidsålders verkliga ansikte
Nu är bären färdiga att skördas
och genom ovädret
hörs igen tramp av stövlar
över minnenas gravstenar
medan ryggar kröker sig
i väntan på slag
från svartskjortors gevärskolvar
En vinpress
ställs upp för Vintramparen
från Edom
Inför vintern
samlar vattensorken mat
hektolitervis
rustar för hungern
den i sin enkla visdom ser komma
medan människan ännu sover ett sista år
innan den gyllene kalven och kolossen
kan vandra söderut till slakt
genom vackra städer
som brunnit
men vaktas av dödens ögon
under havets yta
medan Vintramparens mantel
färgas röd av stänk
då hatets nävar
krossas
Då har de gamla stjärnorna fallit
från höga poster
Då har västerns sol förlorat
sin självklara glans
och månen
stångat sina horn blodiga
i maktbegär
Då har Vintramparens kärl flödat över
och förvånad
vaknar människan
__________
Rönnbärskärnorna som föll till marken
gror och växer till en skog
Vinet som trampades
mognar i nytt kärl
Barnen som grät av rädsla
har glömt sin gråt
och orosmolnen
har dragit förbi
Vattensorkens ungar
leker nere vid ängskanten
__________
Då går budbärare
från land till land
för att visa på en ny vår bland folken
Då råder lag
över jorden
och vinden som gör vågor i växande fält
för med sig skratt, fragment av ord på ett språk alla förstår
Då
sägs det
är den ung
som dör vid hundra års ålder
och varg och lejon
går i armkrok
med fåren
Dikten ”Vattensorken” skrev jag då kriget på balkan varje dag syntes på tidningarnas löpsedlar. Det kändes ofta som om det vansinniga våldet inte någonsin skulle ta slut. Dikten leker med hänvisningar till motsvarande svåra tider i Europa, jag tänker närmast på Hitlertysklands och Stalins terror. Läsaren ser säkert att jag också använder mig av bibliska hänvisningar till den yttersta tiden, delar av texten är ganska direkt lånad från bibeln. Hänvisningen till solen och månen torde inte vara svåra att förstå.
I den yttersta tidens profetior brukar man framställa tiden som extremt våldsam med ofantliga katastrofer som eventuellt uppslukar hela jorden och kräver att en ny och bättre jord skapas. Tolkningen av stjärnorna som faller från himlen bygger på bahaiidéer. Vi har tendenser att tolka alla liknelser väldigt bokstavligt. Dikten visar en möjlig tolkning/förklaring som kanske vid första påseende kan verka lite överraskande. Kan det t.o.m hända att de yttersta tiderna har kommit … och nu hör till det förflutna men att människorna har varit så uppfyllda av sig själv och så blinda att de inte ens har varit medvetna om det som skett.
Rönnbärsbilden är tagen från nätet från ”pudlarpelargoner.blogspot.com”
Larsil2009's Blog 