Archive for maj, 2019

Klimatpropaganda och Hufvudstadsbladet

20/05/2019

Hufvudstadsbladet (Hbl) är svenskfinlands största dagstidning och därigenom mycket viktig för svenskspråkiga i finland.

Under det senaste året har vi genom Hbl utsatts för en ofattbar ström av klimatpropaganda först som förberedelse för riksdagsvalet i Finland och sedan som fortsättning för att lära ut korrekt röstningsbeteende inför EU-valet. Varje dag har det ingått flera artiklar med skrämselpropaganda för en snar mänsklighetens undergång och domedag.

En öppen fråga till Hbl!

Bakgrund: Vi har under det senaste året sett ett ofantligt flöde av skrämmande klimatinformation/klimatpropaganda (Peter Buchert) i Hbl:s spalter. Jag tror att många läsare skulle vara intresserade av svar på nedanstående fråga med tanke på att vi förväntas satsa miljarder på en omställning i energisystemen för att undvika ytterligare uppvärmning:

Vilken är den mekanism som gör att en eventuell ytterligare uppvärmning på en halv grad från den nuvarande kanske en grad plötsligt blir katastrofal för människor och djur och därför motiverar detta extrema focus på en obetydlig uppvärmning?

Svaret bör ställas i relation till att vi under ett dygn typiskt upplever temperaturvariationer på kanske fem till femton grader, då jag går ut på vintern kan temperaturskillnaden min kropp upplever vara fyrtio till femtio grader och ute i naturen ligger årsvariationen på femtio till sextio grader d.v.s. hundra gånger större än den lilla uppvärmning man politiskt påstår sig försöka undvika.

Svaret bör även ställas i relation till att jag upplever i princip samma klimatförändring på en halv grad om jag flyttar från Tavastehus till Helsingfors. Om jag vill bo i Helsingfors och jag vill tillbaka till en äldre tids klimat så kan jag göra det genom att flytta till en lägenhet nära toppen av något modernt tornhus i Helsingfors eftersom temperaturen sjunker ungefär en grad för varje hundra meter ökande höjd.

Lars Silen, fysiker Esbo

Jag var positivt överraskad över att inlägget faktiskt togs in den 11.5.2019  följt av ett långt svar från Hbl:s klimatskribent Peter Buchert. Orsaken till att jag nu skriver den här artikeln är att det är självklart att jag inte kan besvara Bucherts påståenden inom det utrymme som finns tillgängligt i tidningen. Jag skrev en kort kommentar till Buchert som kom in i tidningen den 20.5.

Koraller

Buchert konstaterar att ”några beräknade skillnader mellan 1,5 och 2 grader för miljön är att förlusterna i biodiversitet och ekosystem blir mindre, hälften så många arter får svårt reducerade utbredningsområden, färre arter dör ut och havsförsurningen  dödar 70-90 procent av varmvattenskorallerna vid 1,5 grader mot 99% vid 2 grader.”

Min kommentar: Intressant smörja!

Vi kan titta på verkliga mätningar.

image

Notera pH variationerna i trakten av Hainan. Vi ser i praktiken ingen förändring på 180 år. En orsak till den stabila nivån kan i detta fall förklaras med att det pressas upp djupvatten som blandas med ytvatten. Notera att pH under tidsperioder på några år kan variera med 0,4 pH utan att detta leder till någon katastrof för korallerna. Man vet dock från många områden på jorden att havsvattnets pH varierar mycket över korta tidsperioder bl.a. till följd av biologisk aktivitet.

Vi kan jämföra detta med NOAA:s mätningar från Aloha Hawai i Stilla havet.

Hawaii Carbon Dioxide Time-Series

NOAA:s mätningar visar på ett samband mellan ytvattnets pH och luftens koldioxidhalt. På 30 år har pH förändrats ungefär 0,05 enheter vilket kan jämföras med de kraftiga naturliga variationerna vid Hainan som är ungefär 8 ggr större.

Länken nedan visar ett ett enkelt experiment  där man följer pH hos havsvatten som funktion av atmosfärens CO2 halt.

På trettio år ser vi en extremt långsamt sjunkande pH men havsvattnet är fortfarande kraftigt basiskt något över 8 (neutralt pH är 7) och det finns inga teoretiska möjligheter att tillföra så mycket CO2 att vi skulle komma ens i närheten av neutralt havsvatten.  Det finns nästan oändliga mängder bufferämnen i haven i form av kalksten …

Notera den lilafärgade linjen som ger uppskattad CO2 halt i atmosfären under årmiljoner. Vi ser att koldioxidhalten i atmosfären idag ur geologisk synvinkel är extremt låg eftersom största delen av det tillgängliga kolet har bundits i kollager och kalksten. En av Greenpeaces grundare Patrik Moore har med goda argument konstaterat att människans brännande av fossila bränslen kan visa sig vara räddningen för livet på jorden. Mätningar i växthus visar att fotosyntesen inte fungerar då koldioxidhalten går under 150-200 ppm d.v.s. växterna svälter ihjäl. Under den senaste istiden då större mängder koldioxid löstes i de kallare haven låg koldioxidhalten skrämmande nära den nivå där växterna börja dö. Vi lever i en intressant tid (för att citera kineserna, då en kines önskar dig en intressant framtid så är det en förbannelse) där vi ideligen ser hur välmenande västerlänningar direkt agerar mot den natur de säger sig vilja skydda (vindkraftverk/fåglar+fladdermöss, palmolja/skövling av regnskog och arbete mot utsläpp av livets gas koldioxid).

Korallerna uppkom för ca. 500 miljoner år sedan då koldioxidhalten i atmosfären 10-20 ggr högre än idag (1000-2000%). Det verkar mycket osannolikt att en livsform som har uppkommit i en miljö med extremt hög koldioxidhalt inte skulle klara en marginell ökning av koldioxidhalten och en samtidig marginell sänkning av havets ytvattens pH. Förändringen i havets pH kan inte ens teoretiskt bli så stor att havet blir surt (det är idag klart basiskt). Peter Bucherts påstående gällande 70-90% döende av världens korallrev är ren smörja.

Det är ett känt faktum att t.ex. stora temperaturvariationer (både kalla och varma) kan leda till korallblekning där korallen byter den existerande algpopulationen, med vilken den lever i symbios , till en ny bättre lämpad för den förändrade livsmiljön. Korallblekning är normalt inte katastrofal för koraller utan korallen återhämtar sig relativt snabbt efter blekningen.

Havsytans nivå

Peter Buchert argumenterar att om vi kan hålla temperaturen vid 1,5 grader över förindustriell nivå i stället för under 2 grader så stiger havsytan stiger tio centimeter mindre. Vi kan titta på situationen i Helsingfors för att få lite lokalt perspektiv.

Havsytans_nivå_Helsingfors

Bilden visar havsytans nivå i Helsingfors sedan 1880-talet (Källa: NOAA).  Vi ser betydande årsvariationer (bruset d.v.s. bredden på den blåa kurvan) som beror av vindriktningar och hur lågtryck råkar gå över området. Kraftiga sydvästliga/västliga vindar kan pressa vatten i östersjöbassängen österut vilket ger högvatten i Finska viken. Effekten är kraftigast längst inne i Finska viken i trakten av St Petersburg där man har byggt skyddssystem just för denna situation. Denna typ av högvatten är inte kopplade till luftens CO2 halt. Den andra mekanismen för att höja havsytan lokalt är lufttrycket. En atmosfär motsvarar en vattenpelare med höjden tio meter. Ett längre stationärt högtryck kan sänka havsytan med 30-40 cm och på motsvarande sätt kan ett lågtryck som blir hängande över området höja vattennivån i ingefär motsvarande grad.  En tredje mekanism i ett innanhav med ett smalt utlopp till världshaven är naturligtvis nederbörd. Spridningen i bilden ovan d.v.s. bredden på det mätta bandet är ungefär +/- 0,45 m och denna spridning beror sannolikt i huvudsak på variationer i lufttrycket.

Den uppmärksamma läsaren ser hur havsytan i Helsingfors har sjunkit från ungefär 7.25 m år 1880 till något över 6,9 m år 2019 vilket betyder att havsytan sjunker lokalt med 2.5 mm per år till följd av landhöjningen. Notera att referenshöjden för havsytans nivå är godtycklig, vi är endast intresserade av förändringen.

Då vi betraktar NOAAs bild ovan så ser vi inget uppåtriktat blad som på en hockeyklubba. Om vi under senare år skulle ha sett en våldsam stegring i hastigheten med vilken havsytan stiger så borde havsytan i Helsingfors sluta sjunka … men detta går inte att se i bilden.

Bembölingarna (läs landets politiker) har satsat mycket krut på nya bestämmelser för att förhindra översvämningar till följd av stigande havsyta i ett område där havsytan i årtusenden har sjunkit till följd av landhöjningen.  Hbl hade i början av 1990-talet en artikel där man varnade för att havsytan (naturligtvis utan att ange tidsskala) till följd av uppvärmningen kan tänkas nå andra våningen i statsrådsborgen med hela centrum av Helsingfor översvämmat. Sedan dess, på 30 år har havsytan i Helsingfors enligt NOAAs bild ovan sjunkit ungefär 7.5 cm och av någon anledning är det väldigt sällan vi på Salutorget i helsingfors ser människor vada över ett översvämmat torg.

Djur kan inte flytta sig?

Peter Buchert konstaterar att många växter och djur inte förmår anpassa sig till en snabb klimatförändring.

Vi kan t.ex titta på sniglar. Väldigt få djur är beroende av en fullständigt stabil temperature (som vi normalt endast hittar i tropikerna med en jämn temperatur året runt på ungefär 25 grader C). I Finland varierar temperaturen under en dag ofta mer än 10 – 15 grader och växter och djur klarar denna kraftiga temperaturskillnad. Under ett år varierar temperaturen i Finland grovt taget +/- 30 grader C.  Inte heller denna totalt 60 grader temperaturskillnad verkar påverka härlevande djur och växter.

Vi kan illustrera absurditeten i Bucherts påstående på följande sätt:

Alla växt och djurarter i Finland, eventuellt undantaget arktiska fåglar och sälar, har vandrat in till landet under de senaste 12-15000 åren. I stort sett alla arter vi har i Finland har i något skede varit en invasiv art som har kommit utifrån och hittat en användbar nisch. Det faktum att en viss art inte lever i Finland bevisar inte att djuret eller växten inte skulle kunna leva här … arten har eventuellt inte ännu hunnit vandra in.

Idag är en invasiv art alla talar om den ”spanska mördarsnigeln” som kommer från sydeuropa men som inte verkar ha några problem med våra temperaturvariationer. Vilken effekt har månne en svag uppvärmning på en arts nordligaste utbredningsområde när arten är sprid över tusentals kilometer i Nord/Syd-riktning?

Antag nu att vår ”vän” mördarsnigeln uppfattar att det blir för varmt och att den vill flytta norrut. Det finns på nätet uppgifter om att mördarsnigeln kan flytta sig 50 meter under en enda natt. Antag nu att temperaturen på snigelns nuvarande ort fram till år 2100 förväntas stiga med en halv grad. Hinner månne snigeln sätta sig i säkerhet?

Snigeln behöver krypa en sträcka på ungefär 100 km norrut för att klimatet skall bli ungefär en halv grad kallare. Hur lång tid tar det då för snigeln att sätta sig i säkerhet längre norrut? Antag att snigeln kryper norrut under en månad varje år med ovanstående hastighet 50 m/natt. Hur många år tar det snigeln att sätta sig i säkerhet?

Svar: Ungefär 66 år d.v.s. snigeln har gott om tid att bilda famil på vägen och att hålla ett antal sabbatsår. Notera att snigeln naturligtvis kan krypa mycket mer än 30 dagar per år vilket personer som drabbats av snigelplågan är väl medvetna om.

Peter buchert konstaterar i Hbl den 20.5 angående exemplet ovan att jag tydligen inte vet något om ekologi. Min uppfattning är att detta gäller Peter Buchert. Exemplet snigel visar hur bred den klimatzon är inom vilken en snigel kan leva. Mördarsnigeln klarar av att leva inom ett latitudområde (syd/nord) med bredden åtminstone 3000 km. Det är då självklart att en liten temperaturvariation i medeltemperaturen som totalt domineras av väder- och årsvariation inte kan vara avgörande.

Jag är naturligtvis villig att ändra åsikt om någon kan ange en djurart som lever på våra breddgrader och som är akut utrotningshotat till följd av en liten temperaturstegring på en halv grad. Vad heter djuret och vilken är mekanismen bakom det akuta utrotningshotet?

Utrotningshotade djur

Peter Buchert konstaterar att färre arter dör ut om vi lyckas hålla uppvärmningen under 1,5 grader.

Hur är det nu med utdöenden? Media för kritiklöst fram vilka uppgifter som helst. WWF (som Buchert gärna lånar material av) talar om 100 000 arter per år. Det är naturligtvis fråga om en gissning i vilken man inbegriper alla arter från blåval till virus och där de flesta antagna utdöenden gäller okända arter som aldrig biologiskt har blivit artbestämda. Om man börjar titta på verkliga kända arter som har dött ut så ser det inte trevligt ut men under de senaste åren finns det mycket få arter som har dött ut. På Wikipedia (horror) hittade jag följande lista över utdöda djur under tidsperioden Holocen. Jag uppfattar att listan eventuellt är relativt trovärdig eftersom Wikipedia normalt har en rätt kraftig bias i riktning katastrof. Då man tittar på listan så ser man att det har dött ut relativt få djur i riktigt modern tid efter att medvetenheten om vikten av att bevara livets mångfald har spritt sig globalt. Den senaste utdöda(!) arten (Vietnamesisk noshörning) jag hittade var från 2010 men det är då fråga om utdöende inom ett lokalt område. Orsaken till utdöendet var inte klimatförändring utan jakt/tjuvjakt. Om jag uppfattar saken korrekt så finns motsvarande noshörning fortfarande på Java även där utrotningshotad men inte utdöd frågan blir då varför arten anges som utdöd i Wikipedia? Om jag rensar bort omkullfallna och döda träd i min skog och hackspettarna försvinner från den … skall jag då meddela att det har skett ett lokalt udöende i Esbo till Wikipedia?

Jag stötte nyss på en intressant artikel om det Spanska Lodjuret. Artikeln konstaterar att arten är akut utrotningshotad och konstaterar att arten antagligen kommer att utrotas inom 50 år till följd av klimatförändringen. Då man läser vidare i artikeln så upptäcker man att det Iberiska Lodjurets population minskade dramatiskt till följd av att tillgången till det viktigaste bytesdjuret (kanin) kraftigt minskade. Orsaken till att bytesdjuren minskade i antal var för mycket jakt eventuellt kombinerat med sjukdom hos byteskaninerna.

Iberian lynx

Bilden är klippt från artikeln ovan.

Naturligtvis måste man lägga in ”klimatförändringen” i artikeln för att författarna skall kunna få forskningsanslag i framtiden:

”Klimatförändringen kommer att vara den sista spiken i kistan konstaterar huvudförfattaren Miguel Araújo och hans kolleger.”

Ett grundlöst antagande då författarna själva har angett att grundproblemet är brist på mat se ovan … där människan är huvudansvarig genom alltför omfattande jakt.

Länkar:

https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/2015JC011066

https://www.pmel.noaa.gov/co2/file/Hawaii+Carbon+Dioxide+Time-Series

https://static-ssl.businessinsider.com/the-iberian-lynx-will-go-extinct-in-50-years-2013-7

 

 

Intressant om alternativa cancermediciner

10/05/2019

Jag har tidigare skrivit om alternativ cancerbehandling då skolmedicinen ger upp.

Jag råkade av en slump träffa på en intressant artikel i kommentarerna till bloggen antropocen.live av Lars Bern. Artikeln i JAALAS (Journal of the American Association for Laboratory Animal Science) beskriver  hur den mat + medicinering mössen som används som försöksdjur fick ledde till den oväntade effekten att inplanterad cancer inte växte vilket ju inte är så bra om man studerar tillväxten hos tumörer hos försöksdjur.

Rapporten har rubriken:

Unexpected Antitumorigenic Effect of Fenbendazole when Combined with Supplementary Vitamins

Artikeln är skriven av: Ping Gao, Chi V Dang och Julie Watson

Min sammanfattning:

Mat innehållande ämnet fenbendazol används ofta för att behandla maskinfektion hos möss eftersom ämnet är enkelt att använda och det har få bieffekter i forskningssammanhang. Det visade sig att en allmänt använd mänsklig lymfom xenograft variant på möss inte visade någon tillväxt. Vidare undersökningar visade att fenbendazol hade lagts till en steriliserbar mat med ett extra tillskott vitaminer (de extra vitaminerna kompenserade vitaminbortfallet vid steriliseringen) … men maten hade aldrig steriliserats. För att undersöka hur fenbendazol påverkar cancertillväxt gjordes experiment med fyra grupper möss som fick standard diet,  standard diet + fenbendazol, standard diet + fenbendazol + vitaminer samt en grupp som fick standard diet + extra vitaminer.

Den grupp möss som fick fenbendazol + extra vitaminer uppvisade signifikant stopp för tumörtillväxt. Mekanismen bakom effekten är okänd och värd ytterligare studier. Fenbendazol skall användas med försiktighet vid tumörstudier eftersom det kan påverka annan behandling och leda oväntade resultat.

tumour_effect_rodents_jaalas2008000037f01

Källa: JAALAS 2008 Nov; 47(6): 37–40

Användning av fenbendazol på människa

Fenbendazol används allmännt på djur och ämnet är billigt. Frågan blir då om ämnet kan användas också på människor?

Brittiska farmakologiska studier indikerar att:

Dosen (LD-50) där 50% av försöksdjuren dör är så hög att mätning är svår att göra. För råttor ligger LD-50 kring 10 000 mg/kg kroppsvikt. Om detta översätts till människa och om man antar att människans känslighet är ungefär likadan som för en råtta så skulle den dödliga dygnsdosen för människa ligga på ungefär 800 g vilket man knappast kan se som speciellt giftigt ( detta kan jämföras med Aspirin där en akut livshotande dos är ungefär 50g).

Frivilliga har tagit Fenbendazol utan skadliga effekter:

”Five healthy male subjects were given oral doses of 300 mg fenbendazole with breakfast, and 6 healthy male subjects were given 600 mg fenbendazole 12 hours after their last meals. Serum concentrations were monitored. The following parameters were evaluated: Blood pressure, pulse rate, symptom list and self-rating scale, and clinical chemistry values. Serum values were detected in 2/5 subjects receiving fenbendazole with a meal and 0/6 subjects receiving fenbendazole without food. No relevant changes were established in the subjects.”

Dosen för Katt är ca. 50 mg/kg vilket översatt till mänsklig vikt skulle vara ca. 4 g.

Observera!!!

Det finns indikationer på att ämnet ger antabusliknande biverkningar om det används tillsammans med alkohol. Använd alltså inte alkohol tillsammans med ämnet!

Ett protokoll som har använts mot cancer i hjärnan är:

Under tre dagar tas motsvarande ca. 110 mg fenbendazol 2 ggr par dag totalt 220 mg ren fenbendazol per dag. Därefter hålls fyra dagars uppehåll. Systemet är alltså 3 dagar fenbendazol därefter fyra dagar paus och cykeln fortsättedr på obestämd tid. Eftersom fenbendazol har få biverkningar kan man eventuellt höja ovanstående dos ibland t.ex. så att dosen ibland fördubblas. Den bästa effekten fås om ämnet tas genast efter en måltid. Ämnet tas upp mycket dåligt i tarmen.

Artikeln Pin Gao et. al. indikerar att fenbendazole för att ge god effekt bör kombineras med en rad vitaminer och sannolikt LCHF-diet (viktigast att få ner blodsockernivån, min kommentar).

Föreslagna vitaminer är:

B, D, K, E och A vitamin. Man antar att det viktigaste vitaminet för djur är E-vitamin. Personligen skulle jag för människa lägga till C-vitamin eftersom människan inte själv producerar C-vitamin. Djur kan själva ur socker producera upp till 15 g C-vitamin per dag (80 kg get).

Vitamin E 800 IU (ca. 500 mg) vilket är en hög dos.. Det finns olika åsikter om vad som är den maximala dosen, sannolikt skall man inte gå över 1000 IU vilket är nära ett gram. Den dagliga rekommenderade dosen ligger på ca. 15 mg (jämför C-vitamin nedan).

C-vitamin öka mängden  stegvis från 1g till ca. 5g. Om diarre uppkommer så halveras dosen. Om kroppen tolererar större doser så kan dosen höjas ytterligare t.ex. Linus Pauling (nobelpris i kemi) tog 18g/dag. Den dagliga rekommenderade dosen är 60 – 100 mg vilket jag personligen ser som en extremt låg nivå som sannolikt på sikt ger personen diverse kroniska sjukdomar som egentligen är lindrig skörbjugg.

D-vitamin 100 ug/dag. Överdriv inte eftersom D-vitamin är fettlösligt och det blir giftigt i höga doser (giftighetsgränsen torde vara 400 ug/dag under veckor – månader).

K-vitamin t.ex. 200 ug/dag. K-vitamin bör tas för att förhindra förkalkningar till följd av ökat D-vitaminintag. Notera att K-vitamin motverkar effekten av Warfarin som kallas blodförtunnare. Warfarin är de facto råttgift i små doser. K-vitamin är motgiftet till råttgift.

Det finns en serie B-vitaminer och det är oklart vilket vitamin som eventuellt kan ge effekt i kombination med fenbendazol . B-vitamin kombination kan vara ett alternativ (B1, B3, B6, B12). Det lönar sig att ta B-vitamin på morgonen eller under dagen eftersom en känd bieffekt är att hjärnan aktiveras. Tar man B-vitaminer innan man går och lägger sig kan man uppleva ovanligt aktivt drömmande (detta kan vara intressant att pröva ibland).

Ytterligare skulle jag personligen samtidigt med ovanstående ta Amygdalin antingen i ren form eller i form av extrakt från aprikoskärnor. Eftersom fenbendazol verkar påverka sockertillförseln till cancer så att cancern svälter så kan det hända att också Amygdalinet (B17) blockeras … ett alternativ kunde i såfall vara att ta amygdalin under de dagar då fenbendazol inte tas.

Alternativ till fenbendazol

Det finns flera ämnen med liknande egenskaper. Ämnet Mebendazole avsett för människor har liknande egenskaper som fenbendazol. Det finns indikationer på att även Mebendazole kunde vara värt att prova som cancermedicin.

Länkar:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2687140/

https://www.nature.com/articles/s41598-018-30158-6

A Drug Made for Animals and Taken by Humans to Treat Cancer: Fenbendazole

Fenben fever

https://www.vmd.defra.gov.uk/ProductInformationDatabase/UKPAR_Documents/UKPAR_908862.DOC

https://www.ema.europa.eu/en/documents/variation-report/panacur-aquasol-v-c-2008-x-03-epar-assessment-report-extension_en.pdf

Cancer, då läkaren ger upp

06/05/2019

Min mor dog i cancer för några år sedan. Processen, från det att hon upptäckte en ”vårta” på foten som visade sig vara melanom,  till hennes död tog ca, ett år.  Genom att jag i praktiken var hennes stödperson under hela denna tid kom jag att på nära håll få följa med hela processen.

Jag kan inte med bästa vilja i världen säga att jag var imponerad av behandlingen. Och jag började från början också söka efter alternativa vårdformer eftersom jag inte uppfattar skolmedicinens syn på cancerns underliggande orsaker som trovärdiga.

Vi lever i en tidsålder där cancerbehandlingen följer den medeltida medicinen i detalj. Den medeltida behandlingsprincipen för varje ny okänd sjukdom var skär, bränn och förgifta. Dagens behandling är operation (skär), strålbehandling (bränn) och förgifta (cellgifter). De två senare alternativen har den otrevliga bieffekten att kroppens immunsystem försvagas. Det första alternativet ”skär” inkluderande biopsi där man tar provbitar medför en stor risk för att sprida cancern.

Otto Warburg fick 1931-talet Nobelpriset i Medicin. Warburg var mycket intresserad av orsakerna bakom cancer och sammanfattningsvis kan man konstatera att han postulerade att cancer berodde på störd ämnesomsättning i det som blir cancerceller. Orsaken till cancern såg han som fel på respirationen d.v.s. celler förlorade förmågan att förbränna socker på normalt sätt. Då cellen inte längre kan producera energi genom att spjälka socker till koldioxid, vatten och energi så sker en återgång till ett uråldrigt reservsystem för energiproduktion där cellen producerar energi genom jäsning. Regressionen (sannolikt aktivering av mycket gamla gener) ökar cellens konsumption av socker 5-50 ggr (typiskt ca. 15 ggr). Den ofantliga sockerkonsumtionen är orsaken till att man genom att ge en patient radioaktivt socker kan se var det finns cancer … strålande sockerconcentrationer är cansersvulster.

Den uråldriga cellandningen kan ha använts före djuren blev välorganiserade mångcelliga organismer. Resultatet blir att cancern förökar sig okontrollerat utan att beakta sin omgivning och resultatet blir en svulst som om den trycker på kritiska organ eller utgör en del av kritiska organ kan bli livshotande.

Vilka är de processer som kan tänkas ge upphov till störning i cellers energiproduktion. Svaret är bl.a. att sur omgivning försämrar syresättningen. Cellandningen fungerar inom ett mycket snävt pH område och om pH i ett område i kroppen sjunker så att det hamnar utanför det önskade intervallet så kan det uppstå problem.

Då en cancersvulst börjar växa så förbrukar den ofantliga mängder socker som den via jäsning omvandlar till mjölksyra d.v.s. det ämne kroppen producerar vid extrem fysisk belastning … tänk maratonlopp. Då en muskel inte syresätts tillräckligt produceras mjölksyra som ger upphov till svåra smärtor. Mjölksyran förs med blodet till levern där den återbildas till socker som via blodet förs tillbaka till cancern … som producerar mera mjölksyra och mera smärta.

En cancerpatient springer alltså kontinuerligt ett maratonlopp som håller kroppen fylld med mjölksyra som kroppen i vävnaderna uppfattar som smärta efter en våldsam fysisk prestation.

Alternativa sätt att blockera cancerns tillväxt

Vi såg ovan att en cancersvulst kräver ofantliga mängder socker jämfört med friska celler vi talar om en sockerförbrukning som är 1500 – 5000% högre än hos friska celler.

Metod #1: Sätt cancern på svältkur

Vi kan bromsa upp cancerns tillväxt genom att svälta ut cancern. Det är självklart att vi genom att minska på tillgängligt socker kan tvinga cancern att svälta vilket i bästa fall kan ge kroppens immunsystem övertag och t.o.m. bota cancern.

För att svälta ut cancern måste man dra ner tillgången på socker och kolhydrater till ett absolut minimum. Kolhydrater från t.ex. bröd är långa kedjor av sockermolekyler som kroppen mycket enkelt bryter ner till socker. Parallelt med eliminering av kolhydraterna eliminerar vi allt socker så väl det bara är mänskligt möjligt.

Om vi eliminerar socker och kolhydrater så måste vi ersätta dem med annan energi och ett gott alternativ är fett t.ex. i form av naturligt smör, kokosfett och djurfett. Man bör däremot mycket nogsamt undvika margarin eftersom margarinfetterna är kemiskt modifierade för att de skall bli fasta i stället för att vara flytande oljor och onaturliga för människan.

Då blodsockret sjunker tillräckligt så börjar levern tillverka ketoner vilka är medellånga fetter som kroppen, inklusive hjärnan,  kan använda i stället för socker. Kroppens friska celler kan använda ketoner utan problem som sockerersättning medan däremot cancern inte kan använda något annat än socker. Resultatet är att cancern försvagas.

Metod 2: Försök ändra på surheten i cancerns omgivning

Eliminering av socker och kolhydrater kommer som bieffekt att göra kroppen mera basisk. Det gå ett hjälpa kroppen på traven t.ex. genom att tillföra basiska material. Ett naturligt basiskt ämne som alltså gör kroppen mindre sur är vid första påseendet väldigt förvånande: Citronsyra. Då sitronsyran bryts ner bildas det koldioxid som kroppen eliminerar via andningen (syran i sitronsyra) och kvar blir basisk ”aska” vars effekt är att kroppen blir mindre sur. Osockrad citronsaft med vatten är alltså ett ”basiskt” naturligt ämne som kan drickas och är gott.

Ett annat alternativ är att ta stora doser C-vitamin tillsammans med matsoda (natron). Om man t.ex. blandar en tesked C-vitamin (askorbinsyra) med en något mindre mängd matsoda så får man en god dryck som påminner om Samarin och som är basisk vilket också gör kroppen mindre sur.

Själv skulle jag använda C-vitamin/Matsoda eftersom en kraftig tillförsel av C-vitamin kan blockera de kanaler på cellytan genom vilka cancern tar in socker … socker och cvitamin använder samma kanaler. Då cvitamin bryts ner i en cancercell och det finns tillräckligt cvitamin så kan det bildas väteperoxid i cancercellerna vilket fungerar som gift för cancern.

Man kan hitta artiklar om användning av Cesiumklorid (cesiumklorid är kraftigt basisk och tenderar att ansamlas i cancersvulster). Kräver medicinsk övervakning och ämnet kan vara svårt att få tag på.

Metod #3: Att vända cancerns sockerhunger mot cancern

Då djur blir sjuka i cancer kan de aktivt börja söka efter vissa sorters gräs att äta.  Vissa gräsarter innehåller relativt höga halter Amygdalin. Sannolikt är orsaken till detta att de instinktivt söker efter ämnet Amygdalin som också har kallats vitamin B17. Amygdalin är ur kemisk synvinkel ett mycket intressant ämne.

Ämnet är en kombination av två molekyler socker kemiskt bundet med cyanid och benzaldehyd. För att bryta ner Amygdalinet behövs entsymet beta-glukosidas som finns i cancerceller men i princip inte i friska celler. Sockergrupperna i molekylen fungerar som lockbete för den sockerhungriga cancern som då den bryter ner molekylen för sockrets skull samtidigt frigör två gifter som dödar cancercellen.

Då man tittar på Wikipedia ser man att Wikipedia för fram falsk information om ämnets giftighet. Ämnet innehåller Cyanid som är ett kraftigt gift men giftet frigörs endast om det finns tillgång till beta-glokisidas … i annat fall så kommer ämnet att i huvudsak att utsöndas med urinen utan att brytas ner och det är alltså inte giftigt i denna form. Om små mängder Amygdalin bryts ner så har kroppen entsymet Rhodanas som förvandlar cyaniden till en icke giftig och för kroppen användbar form.  Notera att vi via maten kontinuerligt får i oss små mänder cyanid som kroppen utan problem hanterar.

En 500 mg kapsel Amygdalin som fullständigt skulle brytas ner i tarmen frigör 2 – 25 mg cyanid (taget ur samma Wikipediaartikel). Notera att en dödlig dos cyanid för en  människa ligger på ca. 3 mg cyanid per kg d.v.s. för en 80 kg vuxen person så är en dödlig dos 240 mg d.v.s. ungefär tio gånger högre än den maximala dosen man kan få via en Amygdalinkapsel på 500 mg.

Orsaken till att en viss mängd cyanid kan frigöras i tarmen är att tarmen kan innehålla bakterier som är kapabla att bryta ner Amygdalinet. Lösningen är att modifiera bakteriefloran genom att långsamt höja dosen och följa med hur personen mår medan dosen ökas. Personligen har jag experimenterat med att äta persikokärnor som innehåller ca. 1% Amygdalin. En kärna väger 0,5 g och jag har under ett dygn ätit mer än 50 kärnor vilket betyder att jag bör ha fått i mig 250 mg Amygdalin … helt utan några som helst negativa bieffekter.

Då Amygdalin ges intravenöst så att bakterier i tarmen inte bryter ner ämnet så kan doser på upp till 6g ges utan bieffekter (jämför detta med Wikipedia-artikelns 0,5g). Farmakologiska verk från början av 1900-talet anger Amygdalinets giftighet som låg. Min personliga uppfattning är att bl.a. Wikipediaartikeln är disinformation från medicinindustrin. Se till exempel Dödliga mediciner och organiserad brottslighet . Det är rätt självklart att en industri med en omsättning  som är mycket större än Telecomindustrin inte är intresserad av att människor i stället för en behandling som kostar $100000 använder ett ämne som inte kan patenteras och som kostar 50-100 Euro/kg (500 – 1000 sek/kg).

På kliniker utanför USA ligger dygnsdosen Amygdalin på ca. 2g taget t.ex. som 4 st doser om 500 mg. Detta har inte visat sig ge förgiftningssymptom.

Hur skulle jag själv göra

Om jag hade fått en cancer dödsdom så skulle jag göra följande:

  • Börja med en ett dygns fasta på bara vatten.
  • Eliminera allt socker.
  • Eliminera kolhydrater i bröd och rotfrukter.
  • Eliminera alla ”lättprodukter” i vilka typiskt fettet har ersatts med mjöl och socker
  • Om man gillar ost så är köpkriteriet fetthalten. Ju högre fetthalt desto bättre vilket samtidigt förbättrar smaken och konsistensen…
  • Använd mycket fett i form av naturligt smör, kokosfett och naturligt fett från t.ex. kött (igen naturligt … finska Luomu).
  • Undvik att ersätta kolhydraterna med proteiner/kött i stora mängder. En orsak till cancern kan vara överbelastning av bukspottskörtelns produktion av bl.a. Trypsin. Minskad mängd kött kan ge bukspottskörtenl möjlighet att läkas.
  • Undvik söta fruktsafter (innehåller lika mycket socker som t.ex. Coca Cola).
  • Undvik söta frukter eftersom vi i detta skede vill eliminera sockret.
  • Alla ätliga gröna växter som växer ovanför markytan kan ätas i princip i obegränsade mängder (kolhydrat/sockerinnehållet är lågt). Kål, tomat, sallad gärna tillsammans med mycket smör eller motsvarande.
  • Avocado är extremt fet och mättar bra rekommenderas.
  • Nötter (undvik jordnötter) är extremt feta och innehåller viktiga spårämnen. Kan ätas i relativt stora mängder.
  • C-vitamin i stora mängder t.ex. 3-4 glas av drycken beskriven tidigare i artiken.  Om man får diarre eller svåra gasproblem så minskas dosen så att problemet försvinner. Ca. 2g askorbinsyra i 1,5 g matsoda blandas i vatten och dricks som ”Samarin”/mineralvatten. Man söker en dos som är maximalt hög utan att ge svåra magproblem.
  • D-vitamin t.ex. 100 ug/dag. Får inte överdoseras eftersom D-vitamin blir giftigt i stora doser. D-vitaminet kan kombineras med k-vitamin.
  • Amygdalin 500 mg kapsel fyra gånger per dag (2g/dag).

Notera!

En cancerpatient i stadie fyra (4) d.v.s. där det finns metastaser på olika håll i kroppen som har utsatts för strålbehandling och cellgiftsbehandling så att immunsystemet skadats blir inte nödvändigtvis frisk av behandlingen men livet kan förlängas betydligt och plågorna minska eller försvinna. En person i stadie fyra har också ofta nått ett stadium där läkarna ger upp och erbjuder pallatyiv vård d.v.s. smärtlindring fram till döden. Det är då inte speciellt förvånande att endast ca. 15% av dessa patienter som har fått en dödsdom går att bota (kan vara vid liv 15 år senare).
Jag har nyligen på nära håll kunnat följa en person som fick dödsdomen i Augusti 2018 (uppskattad tid kvar 3 månader). Som fortfarande lever … problemet är att personen inte har vågat ta den korrekta (hela) dosen varför konditionen långsamt går neråt.

En intressant video om Amygdalin

 

Fioltrimning … Oooops!!!

01/05/2019

Jag har i ungefär två års tid jobbat med att optimera en kinesisk fiol som jag idag kallar min Klezmerfiol d.v.s. fiolen används för spelning av klezmermusik.

Jag ropade in fiolen på e-bay för $111 + frakt d.v.s. totalpriset inklusive moms och frakt kom att ligga på ca. 200 Euro eller grovt översatt till svenska kronor 2000 sek. Fiolen köptes ursprungligen för att den skulle fungera som demonstrationsobjekt för inre justering för fiolbyggarna i finland (Suomen viulunrakentajat ry.) då vi hade en utställning gällande fiolbygge och justering i samband med Folklandia kryssningen 2018.

Jag har specialiserat mig på efterjustering av fioler genom justering av lockets och bottenplattans tjocklek något som kallas re-graduering. Efterjusteringen sker så att fiolen hela tiden är spelbar och justeringen sker genom slipning av kritiska punkter från insidan i små steg. Fiolen slipas varefter den provspelas och därefter slipas på nytt utgående från det akustiska resultat man uppnådde.

Fiolen fixades så att vi som teknisk demonstration hela tiden inför publik bytte ljudpinnen mot en ljudpinne med korrekta dimensioner och korrekt skärning. De kinesiska metallsträngarna byttes mot Pirastro Tonica som inte är speciellt bra men de är billiga jämfört med t.ex. dominant eller Eva Pirazzi. Därefter justerade vi ljudpinnens plats för bästa möjliga ljud. Resultatet var en i princip spelbar fiol d.v.s. fiolen hade inga externt synliga direkta byggfel men ljudet var nasalt och tråkigt. I likhet med de flesta billiga fioler så var basen hes och torr.

Om man tittar på fiolens spektrum så ser man att torrheten beror på att basens grundtoner på g-strängen saknas i princip helt och hållet. Den mänskliga hjärnan hör raden av harmoniska övertoner som produceras av instrumentet och hjärnan lägger själv till den saknade bastonen … men detta görs aldrig fullt ut vilket gör att att de låga tonerna inte är fylliga utan ”torra”.

Torrheten kan enkelt justeras bort genom att göra området mellan basbjälkens övre ända och halsklossen tunnare. Slipning på detta område ger en extemt kraftig effekt och man bör gå fram i små steg säg 10-15 slipdrag fram/tillbaka mellan provspelningar eftersom resultatet om man slipar för mycket kan bli en mörk ”råmande” (tänk ko) ton som inte är önskvärd. Kinesen krävde (extremt) mycket slipande här för att få tonen på plats.

Efter justeringen av basen justeras bottenplattan så att den klingar d.v.s. den får inte vara stum. De viktigaste områdena brukar vara tvärs över locket strax ovanför nederändans kloss och strax nedanför halsklossen.  Det gäller här att vara försiktig så att man inte slipar för mycket uppe vid halsen eftersom detta kan ge upphov till en vargton i trakten av A…H.

Om hur man gör Oooops!

Jah har en längre tid uppfattat att fiolen fungerar ungefär som jag vill ha den. En fiolspelande vän, yrkesviolinist,  som använder axelstöd (vilket jag normalt inte gör) kom på besök och jag lånade honom mitt axelstöd. Jag fick egentligen bara lovord över fiolen men då jag själv spelade fiolen med axelstöd så tyckte jag att fiolen lät lite torr i mina öron (axelstödet påverkar ofta fiolens ljud helt hörbart genom att axelstödet klämmer ihot fiolen från sidorna). Jag tänkte inte vidare på orsaken till problemet … det är ju lätt att åtgärda genom lite slipning.

Torrheten är ju inget problem att åtgärda så jag slipade lite till vid kanalen mellan basbjälke och halskloss vilket löste problemet. På morgonen nästa dag lät fiolen fortfarande bra men jag upptäckte att jag hade slipat ett litet hål vi halskanalen (se bild, mycket pinsamt natuligtvis 😉 ).

Den intressanta frågan uppstod då hur man fixar detta problem på ett snyggt sätt utan att skära loss locket? Min lösning blev att jag skar en liten träflisa från ett lockämne för fiol som jag råkade ha på lager. Jag formade spånan så att den är något större än hålet varefter jag limmade träflisan (svagt) på en supermagnet. Bilden är tagen innan flisan/spånan har rundats/jämnats med sandpapper. Notera att träspånan är limmad på en liten supermagnet som är något mindre än själva spånan. Den stora supermagneten som syns i bilden är en hjälpyta vid bearbetningen av träbiten.

Med hjälp av en yttre magnet kunde jag nu föra lappen till hålet .

Lappens kant kan nu ses vid hålets högra kant under de yttre hjälpmagneterna. Jag tvingade in lim från yttre sidan (flödigt) och flyttade lappen av och an så att den skulle få lim jämnt över hela ytan. Därefter flyttade jag lappen till önskat läge och lämnade kvar en magnet som limpress (den yttre limpressen kan vara precis den slipmagnet som gjorde hålet).

”Limpressen” är på plats.

Då limmet hade torkat tillräckligt tvättade jag bort överloppslimmet från utsidan. Hjälpmagneten på vilken lappen hade limmats togs bort genom att använda en lite större magnet som hammare för att slå loss hjälpmagneten från lappen, detta fungerade helt problemfritt.

Lappen är nu på plats utan ytterligare skador. Lappen är vänd så att ådringen i stort sett går vinkelrätt mot lockets ådring.

Följande steg blev nu att fixa skadan så att den är möjligast osynlig. Eftersom fiolen är åldrad på konstgjord väg beslöt jag att inte försöka återställa lackytan till ursprungligt skick … i stället ”smutsade” jag lappen med mjuk blyertspenna varefter jag drog ett lager brunt betslack över stället. Resultatet är att lappen ser ut ungefär som övriga skador på locket vilket var avsikten med övningen.

Reparationen påverkar inte ljudet på fiolen hörbart men det är självklart att det här instrumentet inte skall slipas mera. Orsaken till att jag slipade hål på locket var att ändan på basbjälken styrde slipmagneten exakt över ett väldigt begränsat område. I framtiden måste jag tänka på att inte vid slipningen ligga och stödja mot ändan av basbjälken. Slipningen skall alltså medvetet spridas ut över en större yta.

Om någon i Sverige är intresserad av att provspela instrumentet så kommer det att finnas på Ekebyholm den 23-27.6 2019 där jag kommer att vara deltagare.

Hur kan denna reparationsteknik användas

Det kan av olika skäl uppstå sprickor i ett fiollock. I vissa fall är sprickan så liten att det inte lönar sig att skära loss locket för reparation utan sprickan limmas och sprickan dras ihop med något lämpligt verktyg. Problemet är dock att en lagning av denna typ sällan blir beständig om man inte limmar ett eller flera såkallade frimärken över den limmade sprickan. Ovanstående lagning visar hur man enkelt kan limma ett frimärke över en spricka i en fiol utan att ta loss locket.


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

This blog is written by Canadian journalist Donna Laframboise. Posts appear Monday & Wednesday.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares interesting news about TED, TED Talks video, the TED Prize and more.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling

%d bloggare gillar detta: