Jag skrev för en kort tid sedan en kort artikel om en nödbuffert för en situation där vårt eget samhälle hamnar i en situation där samhällsfunktionerna kraftigt störs eller stängs ner. I bakgrunden figurerar naturligtvis den Kinesiska Coronavirusepidemin.
Jag konstaterade i den tidigare artikeln, och upprepar detta även här:
Notera att jag ser nedanstående buffert som en vettig normal säkerhetsåtgärd helt oberoende av om vi i något skede får en Coronaepidemi i Europa.
I artikeln i länken ovan konstaterade jag att i nödförrådet bör inkluderas en tillräcklig mängd C-vitamin eftersom stora doser (stor dos är t.ex. två gram varannan timme om magen tål detta) erfarenhetsmässigt verkar ha effekt på virusinfektioner.
Av artikeln framgår att man i Kina använder extrema doser C-vitamin som behandling vid 1019-NCoV lungkomplikationer. Det är självklart att en orsak till att maxidoser C-vitamin används är att andra alternativ inte ännu finns utöver andningshjälp och syrgas, det kan vara fråga om att ta till ett halmstrå som eventuellt kan hjälpa.
Artikeln konstaterar (min översättning):
Det är klart att ökad oxidativ stress spelar en viktig roll i ARDS pathogenesis och därav följande död. Cytokin storm observeras vid både virus- och bakterieinfektioner. Cytocin storm leder till ökad oxidativ stress, ARDS och död verkar vara en vanlig och icke specifik följd av detta. Detta är viktigt ur klinisk behandlingssynvinkel. Användniong av en antioxidant för förebyggandet och hantering av oxidativ stress verkar logisk och något som kan användas utan ett utdraget väntande på patogenspecifika vacciner eller mediciner något som gäller den nuvarande 2019-nCoV epidemin.
Det är ett faktum att stora intravenösa doser C-vitamin med gott resultat har använts mot ARDS och också vid influensa. Fowler & al. beskrev en 26-årig kvinna som utvecklade ARDS (rhinovirus och enterovirus-D68). Hon togs in för ICU (intensivvård). Efter att hon inte reagerade på standardbehandlingen placerades hon i ECMO (hjärt lung maskin) på dag tre. Höga doser C-vitamin (200 mg/kg kroppsvikt) var sjätte timme startades på dag ett vid koppling till ECMO. Dag två syntes en klar förbättring vid röntgning av lungorna. Hennes tillstånd fortsatte att förbättras med ECMO och intravenös C-vitamin och hon kopplades ur ECMO på dag sju och patienten var återställd och skrevs ut på dag 12 utan behov av extra syre.
Notera att de använda C-vitamindoserna är STORA vi talar om någonting av storleksordningen ett gram i timmen. Mängden C-vitamin man kan ta genom munnen begränsas av när magen säger till d.v.s. för mycket leder till diarre … om diarré uppkommer så halveras den dos man för tillfället tar.
Det finns intressanta länkar att titta på (engelska):
Japansk erfarenhet av intrevenös C-vitamin. Notera att doserna då C-vitamin ges intravenöst är mycket stora t.ex. 25g två gånger per dygn. Dosen 25 g/dygn är ca. 350 ggr den rekommenderade dagliga dosen.
Notera att historiskt har ännu högre doser använts. Det fanns läkare som talade on 20g, 50g och 100 g sjukdom d.v.s. ju allvarligare sjukdom desto högre dos gavs. Det är inte möjligt att nå lika höga doser om C-vitamin tas genom munnen. En dos på 20-25g utan besvärliga bieffekter bör vara möjlig oralt (genom munnen) uppdelat på doser på ca. 2g varannan timme. Såvitt jag vet så finns det inte någon klar giftighetsgräns för C-vitamin (jag är intresserad av en bra länk om någon känner till en sådan). Jag har stött på en övre ”tolererbar” gräns på 2 g per dag men den verkar ebsurt låg då jag själv under flera år har haft en dygnsranson på 2-5 ggr högre utan oyrevliga bieffekter.
Videon nedan beskriver ett svårartat fall av Svininfluensa där patienten var kopplad till andningsapparat och läkarna ville koppla från de livsuppehållande maskinerna eftersom situationen ur deras synvinkel var hopplös. Patientens anhöriga gick inte med på detta utan krävde att patienten skulle ges intravenös C-vitamin. Sjukhuset gick med på detta först efter att jurist kopplades in. Då patientens tillstånd förbättrades efter påbörjad C-vitaminbehandling avslutade läkarna C-vitaminbehandlingen med resultatet att tillståndet förvärrades. Efter kraftiga juridiska påtryckningar från de anhörigas sida fortsatte behandlingen men med små doser och patienten överlevde.
Nu är det tid att lägga upp säkerhetsförråd av mat och vatten d.v.s. de förråd varje familj i vilket fall som helst borde ha med tanke på samhällets sårbarhet. Vi vet att man har stängt ner en hel stad Wuhan i Kina, befolkning tio miljoner. En familjemedlem har fått ge sig ut för att skaffa förnödenheter varannan dag. Om staden är stängd så är det lätt att inse att det är extra svårt att få tag på mat och förnödenheter.
Notera att jag ser nedanstående buffert som en vettig normal säkerhetsåtgärd helt oberoende av om vi i något skede får en Coronaepidemi i Europa.
Rent moraliskt är det fel att hamstra t.ex. mat i ett skede då det råder ett nödläge i samhället eftersom hamstring då leder till lidande och i värsta fall död för andra. Samhället idag bygger på att allt finns att tillgå exakt då det behövs d.v.s. lagren i butikerna är extremt små och det finns varor för max några dagar. Sett ur ovanstående synvinkel så är det moraliskt korrekt att lägga upp säkerhetsförråd hemma, då det inte är kris, så att man själv inte behöver tära på beränsade matförråd i en krissituation.
Nödförråd
Ett personligt nödförråd bör innehålla mat som tillåter långvarig lagring. Om man bor i en stad så kan det också vara bra att också ha en buffert vatten som kan drickas. Det personliga förrådet skall naturligtvis sättas upp så att maten används och regelbundet ersätts med färskare produkter för att förrådet skall vara av god kvalitet om det behöver tas i bruk i en krissituation.
Torrskaffning:
Ris, pasta, havregryn och andra flingor för gröt. Torrskaffningen får gärna vara sådan att den kan ätas också utan kokning. Mängden som behövs per person kan uppskattas t.ex. på följande sätt. Kolhydrater t.ex. havre innehåller ca. 370 kcal energi per 100 g havre. Vi behöver enligt officiella källor ungefär 36 kcal/kg kroppsvikt per dag, detta är antagligen betydligt i överkant. I ett nödläge kan vi klara oss på betydligt mindre genom att delvis utnyttja kroppens lagrade fettförråd. Om vi antar att vi behöver halva mängden d.v.s. 18 kcal/kg och dag och antar att nödsituationen gäller i några veckor så kan vi räkna fram följande.
En fullvuxem man (80 kg) behöver ungefär 1440 kcal/dag vilket motsvarar ungefär 380g havre per dag (observera att personens vikt kommer att gå ner men inte katastrofalt). Mängden kan delas upp på olika råvaror t.ex. havregryn, pasta, ris eller motsvarande under antagandet att det behövs ungefär samma vikt av de olika torra råvarorna för att producera den behövliga energin, resten tas ur konserver, ägg eller liknande gärna med mycket naturligt fett.
Om vi lägger upp ett förråd för en månad så kommer det att behövas behövas ungefär följande mängd torrskaffning per vuxen person:
11-12 kg torrskaffning av olika typer per person.Cykeltiden för torrskaffningen är kanske ett år vilket betyder att man tar flingor, mjöl etc. från förrådet och ersätter med färsk vara. Då man tar varor ur förrådet är det skäl att alltid ta ut de äldsta paketen för användning.
Lagra torrskaffningen i en tättslutande låda som håller skadedjur ute.
Notera att nödförrådet sannolikt räcker längre om situationen tillåter dig att en ibland komma över t.ex. mat.
Konserver
Konserver lagras så att det skall finnas variation i kosten och som smakgivare till torrskaffningen.
Köttkonserver, fiskkonserver, bönor mm. lagras t.ex. en burk per dag. Vi kan då uppskatta mängden till trettio burkar med olika typer av innehåll för två personer. Konserver bör hålla flera år vilket betyder att de inte kontinuerligt behöver bytas. Det kan vara bra att ha smakgivare t.ex. tomatpure etc. i små burkar för att kunna ge variation.
Färsk mat
Hönsägg håller länge. Det kan vara bra att lägga upp ett något större förråd än normalt dock så att man hinner äta upp förrådet innan det förfars. Ägg är av naturliga orsaker en extremt välbalanserad kost (näring avsedd för ett växande embryo, allt finns med).
Många frukter håller rätt länge om de förvaras svalt. Set till att förrådet är lite större än normalt men ät av det så att frukten inte förfars. Byt mot nytt efter behov.
Fetter
För stekning och annan matlagning är det säkert vettigt att sätta undan t.ex. någon flaska matolja samt t.ex. Kokosfett på burk. Kokosfett i oöppnad burk verkar hålla länge och detsamma gäller olja på flaska. Kokosfett är intressant genom att största delen av dessa fetter (MCT-fetter=Medium Chain Triglycerides) kan användas direkt av kroppen utan processering i levern. Hjärnan kan ersätta socker som energikälla med MCT fetter.
Vitaminer
Min personliga uppfattning är att nödförrådet bör innehålla grundläggande vitaminer av vilka den viktigaste är C-vitamin. Mängden C-vitamin som borde vara med är ungefär ett kilogram. Ovanstående torrskaffning innehåller väldigt lite C-vitamin. Speciellt om nödsituationen infaller på vintern då grönt inte går att få från naturen så kan en person få skörbjugg rätt snabbt (några veckor). Skörbjugg sänker också kroppens allmänna motståndskraft vilket ökar risken för t.ex. infektioner. Notera att C-vitamin skall förvaras lufttätt eftersom vitaminet i kontakt med luft långsamt förstörs. Större påsar med C-vitamin kan tillslutas helt tätt, klipp alltså inte upp påsen hur som helst utan se till att den lufttäta sömmen inte skadas.
Se en tidigare artikel där användningen av C-vitamin som virusmedicin noteras mot slutet av artikeln. Ett tillräckligt stort lager C-vitamin är garanterat inte till skada. Jag har beställt mitt eget C-vitamin via två källor på ebay:
En Polsk leverantör med snabb leverans (mindre än en vecka). Jag brukar beställa två kilogram per gång men det är sällan jag kommer åt att äta allt själv då omgivningen ber om C-vitamin.
En Brittisk leverantör kommentaren är densamma som för polacken ovan. Snabb leverans.
Jag uppfattar att Askorbinsyra (C-vitamin) är en bulkvara i vår tid. Köper man från Europa så får man prima vara och inte någon förfalskning. Det finns ett enkelt sätt att kontrollera vad man har fått. Lös en liten mängd C-vitamin t.ex. en tesked i vatten och dränk in en bit hushållspapper/pappershandduk med lösningen och låt den stå framme i några dagar. Då C-vitamin oxiderar så blir ämnet tydligt orange. Notera att jag inte har ekonomiska kopplingar till ovanstående leverantörer. Det finns många andra leverantörer jag inte heller skulle tveka att köpa av.
Bedroende av vilken smak man gillar kan C-vitamin blandas i t.ex. saft som sådan. Resultatet blir en något syrligare saft som är helt god. Alternativt kan man lösa t.ex. en tesked C-vitamin och en något mindre mängd vanlig matsoda i vatten. Man får då en dryck som påminner om ‘Samarin’. Skillnaden är att syran i ‘Samarin’ är citronsyra medan vi använder Askorbinsyra. Smakar som mineralvatten.
C-vitamin kan med fördel kompletteras med D-vitamin t.ex. tabletter med 50 ug/tablett. Speciellt under vinterhalvåret är D-vitamintillskott speciellt för personer med rötter i sydligare breddgrader d.v.s. personer med tendens till kraftig pigmentering av huden. Notera att man inte för överdrida D-vitaminintaget eftersom stora doser D-vitamin kan ge förgiftning. Riskgränsen torde ligga kring 400 ug/dag under en längre tid.
Kokmöjligheter
Vid större störningar i samhällsfunktionerna finns det ingen garanti för att elektricitet regelbundet finns att tillgå för matlagning. Det kan vara vettigt att i nödförrådet ha en liten campinggasspis och ett antal gaspatroner. En välfungerande enlågig gasspis kostar kanske 20 Euro och gasen kan lagras länge i ett torrt utrymme. Jag skaffade min spis från Biltema men jag vet att i princip samma spis och samma patroner säljs under många oilika namn.
Vatten
Om det blir problem med strömförsörjningen så betyder detta automatiskt att det blir brist på vatten. Det finns inte längre någon betydande buffert i t.ex. vattentorn utan all vattentransport sköts via elektriskt drivna pumpar. Kontrollera att du har ett kärl som rymmer kanske tio liter vatten med lock och kran. Kärlet ger möjlighet att lagra vatten då sådant finns att få … eller att transportera hem vatten från en vattenpost.
Sanitet
För att inte behöva gå ut i onödan bör det naturligtvis också finnas ett adekvat förråd av toapapper, bindor, tvål etc. speciellt med tanke på att god hygien är extremt viktig.
SWEBB-tv har en intressant diskussion om det nya Coronaviruset och hur det påverkar samhället på en bredare bas. Hur påverkas t.ex. ekonomin då industrin är beroende av leveranser enligt principen JOT (Just On Time).
Det är ett välkänt faktum att svår C-vitaminbrist d.v.s. skörbjugg leder till tandlossning. Det finns också indikationer på att det finns ett samband mellan hål i tänderna och hjärtsjukdomar, tanken är att kronisk inflammation ”smittar” till kranskärlen och hjärtat.
Antag att sambandet inte är dåliga tänder –> hjärtproblem utan att det finns en gemensam underliggande orsak som orsakar både tandproblemen och hjärtproblemen. Den underliggande orsaken kan vara låga D+C-vitaminnivåer i kroppen som leder till skador liknande osteoporos på tandbenet och skador med inflammation på kranskärlen. Vi vet att tandlossning idag är ett vanligt problem … tandlossning är typisk för skörbjugg d.v.s. akut C-vitaminbrist.
Antag att vår kost som i mycket hög grad är baserad på kolhydrater och socker kan ha betydelse.Det finns ett intressant samband mellan antalet hål i tänderna och Alzheimer så att Alzheimerpatienter tenderar att mycket fler plomber (7.8) jämfört med åldringar utan Alzheimer (2,7). Det är självklart att antalet plomber, som tidigare var kvicksilverbaserade, i sig också kan ha betydelse genom kronisk kvicksilverförgiftning.
Fig. Vitamin C syntetiseras i de flesta djur från glukos d.v.s. socker. Människan, aporna, marsvinen och någon fladdermusart saknar denna förmåga och måste således få C-vitamin via mat. Notera likheten i kemisk struktur mellan socker och C-vitamin. Samma kanal genom cellmembranen transporterar både socker och C-vitamin.
Antag nu att den ökande användningen av socker inte i första hand ger hål i tänderna till följd av bakterieaktivitet utan att grundproblemet är att socker/kolhydrater blockerar införseln av C-vitamin i cellerna vilket leder till C-vitaminbrist lokalt trots att nivån C-vitamin i blodet är adekvat. Resultatet är att tandbenet inte förnyas korrekt eftersom det bildas alltför undermåligt kollagen. Kollagensyntesen kräver betydande mängder C-vitamin för att kollagenet skall polymerisera d.v.s. proteinfibrerna som kollagenet består av skall svetsas ihop, jämför härdarens effekt då Epoxy stelnar. C-vitaminet fungerar som härdare.
Vi kan i samhället se en kontinuerligt stigande frekvens av metaboliskt syndrom som på sikt leder till diabetes typ II. Man uppskattar att snart 50% av befolkningen i USA är prediabetisk. Då en person är pre-diabetisk betyder detta att kroppens normala insulinproduktion inte klarar av att sänka blodsockerhalten utan sockerhalten stiger så småningom … med resultatet att många celler utsätts för C-vitaminsvält trots att det i princip finns tillräckligt C-vitamin i kroppen. Det är sedan en helt annan sak att de rekommenderade miniminivåerna för dagligt C-vitaminintag är satta just på gränsen till skörbjugg. Är många av dagens ålderssjukdomar i verkligheten en långsamt framskridande kronisk ”skörbjugg” där skörbjuggens symptom kommer fram efter årtionden i stället för på några veckor som vid akut skörbjugg.
Resultatet av C-vitaminbristen som långsamt förvärras blir skador på tandköttet (peridontit) kombinerat med tandben av allt sämre kvalitet som tillåter bakterier att bosätta sig i tandbenet med hål som följd. Tandlossning betyder att kollagenet inte längre klarar av att limma fast tänderna.
Orsaken till att jag har skrivit den här artikeln är att jag reagerade på att jag efter att jag började äta adekvata doser C-vitamin d.v.s. 5-10 g per dag utspritt över dagen inte har fått hål i tänderna och således inte har behövt besöka tandläkaren. Tandköttet verkar också helt friskt. Det kan alltså vara intressant att fästa uppmärksamhet vid denna möjliga effekt av stora doser C-vitamin.
Det finns indikationer på att brist på C, D och B3-vitaminer kan ha stor inverkan på tandhälsan. D-vitamin är intressant eftersom dagens fokus på statiner som sänker kolesterolnivån också indirekt sänker D-vitaminnivån eftersom kolesterol behövs vid D-vitaminsyntesen!
Förutom ökat C-vitaminintag är det sannolikt skäl att begränsa mängden socker och kolhydrater d.v.s. en kost baserad på högt fettintag och låht kolhydratintag är alltså ett bra komplement till ökat C, B och D-vitaminintag.
Jag råkade av en slump stöta på en intressant video om C-vitamin som cancerbehandling. Videon är på engelska (japansk doktor föreläser). Några intressanta punkter i videon:
Dödligheten i bröstkancer i början av 1900-talet i förhållande till vår tid.
Notera att dödligheten för hundra år sedan var lägre än idag, något vi antagligen borde kalla framsteg (/sark). Vilken är alltså effekten av dagens medeltida behandlingsmetod skär, förgifta och bränn jämfört med en mindre avancerad behandling för hundra år sedan? Notera skär=operera, förgifta=cellgifter och bränn=strålbehandling. Svar: Tydligen är effekten av strålbehandling och cellgifter inte speciellt imponerande.
Man har i olika sammanhang experimenterat med höga doser av C-vitamin som cancermedicin. Mekanismen är tydligen delvis att hög koncentration C-vitamin genererar väteperoxid som får kancerceller att göra självmord (apoptosis). För att man skall kunna uppnå tillräckligt höga C-vitaminnivåer krävs i praktiken att C-vitamin ges i droppform, intravenöst. Den intravenösa dosen är något över 60 gram som ges två gånger i veckan. Den intravenösa C-vitaminbehandlingenm kan kombineras med oralt C-vitamin i en dos på 10g per dag eller högre.
Effekten av stora doser C-vitamin på obotlig cancer av olika typer då stora doser C-vitamin ges jämfört med kontroll som inte får C-vitamin. Notera hur effekten i vissa fall kan vara dramatisk (tarmcancer och bröstcancer).
Notera att stage IV cancer representerar det sista skedet med patienter som normalt uppfattas som obotliga. Vi ser i bilden ovan att många patienter dör men överlevnaden är mycket högre än i kontrollgruppen. Notera att vid bröst och koloncancer överlevnaden för en betydande grupp kan vara två år eller mera … skalan tar slut.
Notera att den intravenösa dosen är tusen gånger större än den rekommenderade dagliga dosen RDA. Den orala dosen är ungefär hundrafemtio gånger den rekommenderade dosen. Det kan dock vara värt att notera att jag inte har hittat någon dödlig dos LD50 för C-vitamin. En dödlig dos är sannolikt så extremt stor att den inte kan anges. Det är intressant att jämföra detta med giftigheten hos Aspirin där en LD50 dos ligger på ungefär sexton gram (200 mg/kg kroppsvikt).
Personligen skulle jag som sista utväg kombinera stora intravenösa doser C-vitamin med kost som är sockerfri och där kolhydrater eliminerats så långt det är mänskligt möjligt. Energin kommer i huvudsak från fett. Orsaken till detta är att en cancercell är skadad så att energi produceras ur socker via jäsning till mjölksyra. Cancerns aptit på socker är tio till femtio gånger större än för en frisk cell vilket kan användas till att detektera cancer. Om man ger patienten radioaktivt socker så kan man detektera de ställen i kroppen som strålar mest d.v.s. de platser där det finns cancer som roffar åt sig socker.
Genom att eliminera socker och kolhydrater (kolhydrat= sockerkedjor) så kan man i bästa fall svälta ut cancern. Kroppens egna celler klarar sig helt utan socker via maten. Kroppen kan själv producera de små sockermängder som behövs.
Föreläsningen finns i videon nedan.
Intravenous Vitamin C for Cancer treatment in Japan by Dr Atsuo Yanagisawa
Vi lever i en intressant tid då snart varje äldre person ordineras statiner oberoende av om medicinen egentligen ”behövs” eller inte. Statinerna är den grupp av mediciner som har hämtat in mest pengar någonsin till läkemedelsindustrin. Frågan uppstår då i vilken grad den extrema statinordinationen är business och i vilken mån den är medicinskt motiverad.
Jag plockade fram lite utgångsdata för friska personer:
Totalt cholesterol: 200 – 239 mg/dl på gränsen till hög.
LDL: <100 mg/dl, 100 – 129 nära optimal.
HDL: <40 mg/dl risk, 40 – 59 mg/dl ju högre dess bättre, >60 mg/dl skyddar mot hjärtproblem.
Blodtryck Systoliskt: 120
Blodtryck Diastoliskt: 80
Det är intressant att notera att om jag använder data från NIH (National Institute of Healt) och använder ”optimala” nivåer så rekommenderar kalkylatorn alltid medelhög eller hög dos statiner.
Jag lägger in följande värden:
HDL (bra kolesterol) = 100 mg/l då rekommendationen säger att HDL över 60 skyddar mot hjärtproblem och stroke.
Totalt kolesterol lägger jag till 199 mg/dl då rekommendationen är optimalt mindre än 200 mg/dl.
Min ålder sätts till 65 år. Jag gissar att åldern oberoende av andra värden ger rekommendationen ät moderat eller mycket statiner.
Systoliskt blodtryck sätts till 120 vilket är normalt för alla åldrar.
Diastoliskt blodtryck sätts till 80 vilket är normalt för alla åldrar.
Dessutom säger jag att jag inte äter blodtrycksmedicin och jag har inte diabetes d.v.s. allting bör vara helt normalt och kalkylatorn ger svaret:
Sorry men jag uppfattar kalkylatorn som bondfångeri.
Om vi accepterar resultatet så ser vi att risken för hjärtattack på årsbasis ligger på ungefär 0,75% d.v.s. mindre än en person på hundra uppskattas råka ut för en hjärtattack. Den absoluta risken ovan är strax under 1/130 för en icke letal hjärtattack. Om statinernas relativa riskminskning antas vara ca. 30% så betyder detta att risken då statiner används minskar till ungefär 0,525% d.v.s. ungefär 1/190 per år. För att vi skall spara ett enda människoliv behöver vi då behandla ungefär 400 sannolikt friska personer med statiner. Forskning visar att användning av statiner sannolikt i viss mån minskar risken för hjärtattack eller blodpropp i hjärnan men den totala dödligheten i statingruppen minskar inte d.v.s. andra dödsorsaker som sannolikt beror av statinerna dyker upp i stället.
Vi vet att statiner kan ha allvarliga biverkningar och att en betydande del av användarna kan få allvarliga bieffekter. Bieffekterna kan också vara dödliga t.ex. till följd av blockering av produktionen av CoQ10 som är nödvändigt för energiproduktionen i hjärtat. Resultatet kan vara plötsligt hjärtstopp. Det finns indikationer på att läkemedelsindustrin manipulerar data om hur vanliga dessa biverkningar är, metoden är pre-screening d.v.s. försökspersonerna sätts på kortvarig behandling och patienter som i detta skede visar bieffekter tas inte med … forskningsfusk!
Vilka är då biverkningarna? Listan nedan är inte komplett.
Muskelsmärtor som kan påminna om träningsvärk men som i vissa fall kan vara invalidiserande.
Muskelskador vilka som biverkning kan ge njurskador då nedbrytningsprodukterna skall elimineras. Muskelskadorna kan också bli permanenta.
Nervskador som kan försvåra användninga av t.ex. fingrar. Sannolikt en följd av att skyddet runt nerver delvis försvinner/skadas (fetter).
Minnesproblem inklusive total förlust av närminnet. Normalt är problemet temporärt men det kan återkomma om statinanvändningen fortsätter.
Problemet med ovanstående lista är att de ofta av läkare tolkas som symptom på normalt åldrande.
Finns det alternativ till användning av statiner?
Världens kanske främsta kemist någonsin, Linus Pauling, som till följd av bredden i sitt tänkande har fått två personliga Nobelpris har rätt övertygande visat vad som är orsaken till kranskärlssjukdomarna mänskligheten idag lider av. Paulings förklaring visar att uppbyggnaden av plack i artärerna är en följd av ett underliggande problem inte orsaken. Att blockera en för människan livsviktig produktion av kolesterol är att behandla symptomen och inte den underliggande orsaken till problemen.
Bakgrund exempel från djurvärlden
Det finns ett litet antal djurarter som i likhet med människan har förlorat förmågan att producera C-vitamin ur glokos (socker). De stora aporna, marsvinet och någon fladdermus har en genetisk defekt i det sista skedet av C-vitaminsyntesen som gör att C-vitamin inte bildas utan det måste tillföras genom maten.
Experiment med marsvin visar att då man minskar mängden C-vitamin i Marsvinets kost så utvecklar djuret samma kranskärlsskador som en människa d.v.s. kranskärlen blockeras och djuret kan dö av hjärtattack precis som en människa.
Man har uppskattat att en Gorilla via maten, den äter under nästan hela sin vakna tid, sätter i sig ungefär fem gram C-vitamin per dag. Gorillor i fångenskap tenderar att få bristfällig mat och lider av stress vilket man vet att det höjer C-vitaminbehovet. Resultatet är C-vitaminbrist som leder till blockering av kranskärlen och eventuellt hjärtattack och död.
Koppling till skörbjugg
Akut brist på C-vitamin leder till skörbjugg. Skörbjugg har många symptom av vilka några ges nedan:
Ger upphov till svår depression
Tandlossning då produktionen av kollagen stoppar eftersom kollagenproduktionen i kroppen kräver C-vitamin. Kroppen består till 25-30% av kollagen som är det ”limämne” som håller ihop kroppen.
Ledproblem eftersom slitytorna i lederna kräver högklassigt kollagen som inte produceras.
Ryggproblem som uppkommer bl.a. då kollagenet blir av så dålig kvalitet att kuddarna (diskarna) mellan ryggradens kotor inte klarar belastningen utan det uppstår diskbråck. Diskbråck kan vara extremt smärtsamt om nerver hamnar i kläm eller kommer i kontakt med bråckytan.
Slumpmässiga blånader på olika delar av kroppen uppstår till följd av att det kollagen som behövs i blodådrorna är av så dålig kvalitet att ådrorna läcker med blånader som följd.
Hjärnblödning om läckaget sker i hjärnan.
Listan kan göras ännu längre eftersom kollagenet har en ytterst central roll i kroppens funktion. Man har uppskattat att det tog läkarvetenskapen över 700 år att acceptera att skörbjugg kunde botas med C-vitamintillskott t.ex. genom att äta cittrusfrukter. Det är då inte speciellt förvånande att vi ser mängder av sjukdomar som i grunden kunde kallas kronisk skörbjugg men som läkarvetenskapen inte accepterar.
Den rekommenderade C-vitaminmängden idag enligt Amerikanska normer är 50-100 mg. Mängden är tillräcklig för att eliminera de akuta bristsymptomen och snabb död men frågan är om mängden är tillräcklig för att förhindra skador vid långvarig brist (om vi antar att t.ex. 75 mg per dag leder till kronisk C-vitaminbrist).
Uppskattning av C-vitaminbehov
Det är rätt enkelt att göra en uppskattning av hur mycket C-vitamin det behövs för att kroppen skall må bra. Det finns koncensus på att kroppen förnyas rätt fullständigt på ungefär sju år. Man uppskattar att kroppen består till 25-30% av kollagen som således också måste förnyas i samma takt. Vi kan då enkelt uppskatta den dagliga kollagenproduktionen på följande sätt om vi antar en kroppsvikt på 80 kg (80 000g):
Kollagenprod = 0,3*80000/(7*365)
Kollagenprod = 9,4 g/dag
Bilden visar en kollagenfiber som består av tre sammansvetsade proteinfibrer.
Kollagen bildas genom polymerisering (kemisk sammansvetsning) av tre proteinfibrer. En fiber svetsas till en granne vart tredje varv. Då vi tittar på det bildade kollagenet så ser vi att mängden C-vitamin (som förstörs vid processen) som behövs för att tillverka perfekt kollagen är ungefär densamma som vikten av det bildade kollagenet. För att bilda perfekt kollagen så förbrukar kroppen således enligt ovanstående beräkning ungefär 9 gram C-vitamin per dag.
Vi ser att det finns en klar konflikt mellan ovanstående beräkning och den rekommenderade dosen på 75 mg. Beräkningen visar att vi för att producera högklassigt kollagen behöver ca. 120 ggr mera C-vitamin än vad läkarvetenskapen anger. Linus Pauling som levde till 93 års ålder drog sina egna slutsatser och konsumerade 18 gram C-vitamin per dag med motiveringen att upp till 50% av C-vitamindosen förstörs i tarmen.
Det är självklart att kollagen bildas också då det är brist på C-vitamin men kvaliteten blir allt sämre. Vi såg ovan att optimalt producerat kollagen kräver ca. 9 gram C-vitamin per dag. Om det inte finns tillräckligt C-vitamin så bildas kollagen men polymeriseringen försämras d.v.s. fibrerna sitter allt sämre ihop. I stället för en stadig kollagenfiber bildas fluffig ”vadd” som inte klarar mekanisk belastning. Vid en C-vitamindos på 75 mg per dag ser vi att ungefär en svetspunkt av hundratjugo är svetsad. Vid den nedre gränsen strax innan en människa får akut skörbjugg är ungefär en svetspunkt på tvåhundra svetsad.
Vilka är de kroniska följderna av C-vitaminbrist?
Man kan vänta sig att kronisk C-vitaminbrist ger liknande symptom som akut skörbjugg men processen fortskrider långsamt över år eller årtionden. Vilka ”ålderssymptom” ser vi i befolkningen?
Alla tandläkare kontrollerar vid varje besök tänderna för att detektera tandlossning. Tandlossning är epidemisk bland äldre människor i vårt samhälle. Ä detta en följd av kronisk skörbjugg?
Min personliga gissning är att socker endast är en delorsak till att det bildas hål i tänderna. En annan orsak är att C-vitaminbrist lämnar tänderna oskyddade mot bakterieangrepp då de porösa kanalerna i tänderna inte på ytan skyddas av kollagen.
Ledproblem. Är detta ett symptom på kronisk skörbjugg.
Ryggproblem. Är detta ett symptom på kronisk skörbjugg?
Depression. Vi ser epidemisk depression i vårt samhälle. Är detta ett symptom på kronisk skörbjugg?
Hjärtproblem. Är detta ett symptom på kronisk skörbjugg?
Sambandet mellan kransartärssjukdomar och C-vitaminbrist
Kransartärerna arbetar under högt tryck och stora mekaniska rörelser. Detta kräver en god kvalitet hos det kollagen som håller ihop blodådern. Då kollagenkvaliteten vid C-vitaminbrist börjar likna vadd eller poröst tyg uppstår det mikroläckage. Kroppen gör då temporära reparationer av läckaget genom att plugga igen läckan med vax (kolesterol). Då kroppen senare har tillräckligt mycket C-vitamin så kan skadan repareras permanent med kollagen. Vid kronisk C-vitaminbrist kommer aldrig den dag då det finns tillräckligt C-vitamin för en bestående reparation. I stället uppstår nya mikroskador som kroppen igen pluggar igen med kolesterol … med åren kommer så småningom hela den skadade ådern att fyllas med kolesterol (fett) och resultatet kan bli en hjärtattack. Om vi då vi har C-vitaminbrist använder t.ex. Statiner för att förhindra kollagenproduktion så leder detta till att kroppens reservsystem för reparation av skador på blodådror skadas. I stället för ”blodpropp” i hjärtat eller hjärnan ökar då risken för t.ex. hjärnblödning som är mycket dödligare än en blodpropp.
Enligt ovanstående resonemang är alltså högt kolesterol kroppens sätt att reparera skador förorsakade av C-vitaminbrist. Om vi medicinerar mot kolesterolet så angriper vi endast ett symptom och resultatet kan bli svåra skador på hjärna, nerver e.t.c. eftersom kolesterol har många viktiga funktioner i kroppen.
Notera att socker konkurrerar om samma kanaler genom cellmembranen som C-vitamin använder för att komma in i en cell. Dagens epidemi av typ 2 diabetes och därigenom förhöjd blodsockernivå kan förväntas försvåra en redan existerande C-vitaminbrist.
Hur ersätta Statiner och bota den underliggande orsaken
Vi kan bota den underliggande C-vitaminbristen genom att äta mera C-vitamin. Behovet är flera gram per dag utspritt över dygnet (ingen engångsdos). Problemet är dock att en delvis blockerad blodåder fortfarande är blockerad även om vi äter mera C-vitamin. Vi måste ge kroppen möjlighet att eliminera placket.
Linus Pauling konstaterade då placket kom på tal att det för varje fysikalisk kemist är självklart hur placket kan elimineras.
Placket är kemiskt fäst i blodåderväggen. För att placket skall kunna elimineras måste fästpunkterna neutraliseras så att inte kolesterol på nytt fastnar i blodåderväggen. Pauling konstaterade utgående från plackets och blodåderväggens kemiska struktur att det behövs L-Lysin för att neutralisera fästpunkterna. Resultatet blir att placket långsamt löses bort och transporteras till levern där det förbränns.
Pauling/Rath protokollet för att eliminera kranskärlssjukdomar är mycket enkelt:
6-9 gram C-vitamin taget över dagen (inte som en enkel dos)
Observera att protokollet endast innehåller billiga och inte patenterbara komponenter. Själv äter jag ca. 5 gram C-vitamin per dag, mera om jag känner symptom på t.ex. förkylning. Jag köper C-vitamin kilovis. Ett kilogram C-vitamin kostar ca. 25 Euro. Jag beställer C-vitamin över nätet antingen från Polen eller från England. Lysin kostar 50-80 Euro per kg och Prolin kostar ca. 100 Euro per kg. En några veckors kur kostar således en spottstyver jämfört med konventionell behandling. Den enda kända bieffekten av stora doser C-vitamin är gaser och lös mage. Om dessa symptom uppträder så experimenterar man fram en lägre dos som eliminerar problemet.
Linus Pauling världens enda ensamma dubbla nobelprisvinnare och mottagare av tiotals hedersdoktorat diskuterar orsakerna till kardiovaskulära sjukdomar och hur dessa rätt enkelt kan botas. Linus Pauling fick hela läkarskrået emot sig men det finns otaliga exempel på att Pauling Rath protokollet fungerar och de underliggande orsakerna till sjukdomen elimineras i stället för att som idag behandla symptomen. Dagen läkarvetenskap är en industri som är flera gånger större än telecomindustrin. Onödig behandling av kardiovaskulära sjukdomar i form av ballongutvidgning, statiner e.t.c. omsätter hundratals miljarder dollar per år.
En intressant berättelse om Statinskador hittar man på bloggen Space Doc.
Dr. Duane Graveline läkare för bl.a. astronauter på NASA började efter rekommendation från sin egen (!) läkare efter en hälsokontroll äta statiner. Artikeln är en beskrivning av vad som hände under flera år fram till Dr. Duane Gravelines död.
Det fanns en intressant notis i dagens Hufvudstadsbladet (den finlandssvenska huvudtidningen) där det konstaterades att ett antal barn i norra Indien dött efter att ha ätit Lichyfrukt/bär.
Frukten innehåller ämnet Hypoglycin som undertrycker kroppens produktion av glukos från kolhydrater. Då ett undernärt barn äter mycket Litchyfrukt så leder detta till att blodsockernivån sjunker (tänk insulinchock) vilket som bieffekt kan leda till hjärnhinneinflammation hos barnen. Frukten är i sig som mogen mycket näringsrik och den innehåller stora mängder C-vitamin.
Mina tankar gick genast till Hypoglycin som cancermedicin. Cancer har en otrolig aptit på socker. Cancerceller förbrukar 5-50 ggr mera socker än vanliga friska celler eftersom cancercellernas energiproduktion är skadad så att cellen inte kan förbränna socker (glukos) till energi, koldioxid och vatten utan i stället använder cancercellerna en mycket mera ineffektiv energiproduktionsmetod d.v.s. jäsning socker –> mjölksyra. Cancerns enorma sockeraptit används bl.a. vid diagnos så att patienten ges radioaktivt socker som kommer att ansamlas i cancersvulster varefter man söker områden i kroppen som strålar.
Inom alternativ cancerbehandling har man, såvitt jag vet, med viss framgång använt LCHF (låg kolhydrat, högt fett) kost som cancerbehandling där man via kostomläggning tvingar ner blodsockernivåerna och svälter ut cancern. Problemet är dock att levern klarar av att producera glukos ur bl.a. protein vilket betyder att blodsockernivåerna aldrig blir mycket låga d.v.s. cancern lider men den kan eventuellt fortsätta på sparlåga.
Problemet med de indiska barnen ovan var att de var undernärda d.v.s. de hade mycket små fettförråd och kosten innehöll inget fett. Detta leder till att hjärnan svälter om man sänker blodsockernivån. Problemet kan kringås genom att man sätter personen (som inte är undernärd) i ketos (kroppen bänner fett i stället för socker) och via födan ger MCT-fetter (Medium Chain Triglycerides) som hjärnan kan använda som alternativt bränsle. MCT-fetter används av bl.a. amerikanska armén som extremt kompakt mat där en soldat under en nödsituation kan klara sig under rätt lång tid på att endast dricka MCT-fett. Tillräckliga mängder fetter skyddar hjärnan från svält medan Hypoglycinet undertrycker kroppens produktion av glukos (som cancern behöver för sin överlevnad). Notera att Hypoglycin undertrycker användningen av långa fettmolekyler i mitokondrierna … kosten bör alltså innehålla mycket MCT-fetter t.ex. kokosfett.
Resultatet av en LCHF kost kombinerad med Hypoglycin bör leda till så låga glukosnivåer att cancern kan slås ut medan tillgången till fett gör att vi inte får de dödliga bieffekter som barnen i Indien fick.
Litche frukt (bilden tagen från Wikipedia). Hypoglycin finns framför allt i den omogna frukten i concentratyioner upp till 100 ggr större än i mogen frukt.
Notera att jag inte har provat Hypoglycin på mig själv. Jag kan inte i detta skede spekulera kring hur stora doser Hypoglycin det skulle behövas för att få önskad effekt (om det finns en sådan effekt). Om någon provar är det skäl att starta från små doser!
Jag har tidigare skrivit om alternativ cancerbehandling då skolmedicinen ger upp.
Jag råkade av en slump träffa på en intressant artikel i kommentarerna till bloggen antropocen.live av Lars Bern. Artikeln i JAALAS (Journal of the American Association for Laboratory Animal Science) beskriver hur den mat + medicinering mössen som används som försöksdjur fick ledde till den oväntade effekten att inplanterad cancer inte växte vilket ju inte är så bra om man studerar tillväxten hos tumörer hos försöksdjur.
Rapporten har rubriken:
Unexpected Antitumorigenic Effect of Fenbendazole when Combined with Supplementary Vitamins
Artikeln är skriven av: Ping Gao, Chi V Dang och Julie Watson
Min sammanfattning:
Mat innehållande ämnet fenbendazol används ofta för att behandla maskinfektion hos möss eftersom ämnet är enkelt att använda och det har få bieffekter i forskningssammanhang. Det visade sig att en allmänt använd mänsklig lymfom xenograft variant på möss inte visade någon tillväxt. Vidare undersökningar visade att fenbendazol hade lagts till en steriliserbar mat med ett extra tillskott vitaminer (de extra vitaminerna kompenserade vitaminbortfallet vid steriliseringen) … men maten hade aldrig steriliserats. För att undersöka hur fenbendazol påverkar cancertillväxt gjordes experiment med fyra grupper möss som fick standard diet, standard diet + fenbendazol, standard diet + fenbendazol + vitaminer samt en grupp som fick standard diet + extra vitaminer.
Den grupp möss som fick fenbendazol + extra vitaminer uppvisade signifikant stopp för tumörtillväxt. Mekanismen bakom effekten är okänd och värd ytterligare studier. Fenbendazol skall användas med försiktighet vid tumörstudier eftersom det kan påverka annan behandling och leda oväntade resultat.
Källa: JAALAS 2008 Nov; 47(6): 37–40
Användning av fenbendazol på människa
Fenbendazol används allmännt på djur och ämnet är billigt. Frågan blir då om ämnet kan användas också på människor?
Brittiska farmakologiska studier indikerar att:
Dosen (LD-50) där 50% av försöksdjuren dör är så hög att mätning är svår att göra. För råttor ligger LD-50 kring 10 000 mg/kg kroppsvikt. Om detta översätts till människa och om man antar att människans känslighet är ungefär likadan som för en råtta så skulle den dödliga dygnsdosen för människa ligga på ungefär 800 g vilket man knappast kan se som speciellt giftigt ( detta kan jämföras med Aspirin där en akut livshotande dos är ungefär 50g).
Frivilliga har tagit Fenbendazol utan skadliga effekter:
”Five healthy male subjects were given oral doses of 300 mg fenbendazole with breakfast, and 6 healthy male subjects were given 600 mg fenbendazole 12 hours after their last meals. Serum concentrations were monitored. The following parameters were evaluated: Blood pressure, pulse rate, symptom list and self-rating scale, and clinical chemistry values. Serum values were detected in 2/5 subjects receiving fenbendazole with a meal and 0/6 subjects receiving fenbendazole without food. No relevant changes were established in the subjects.”
Dosen för Katt är ca. 50 mg/kg vilket översatt till mänsklig vikt skulle vara ca. 4 g.
Observera!!!
Det finns indikationer på att ämnet ger antabusliknande biverkningar om det används tillsammans med alkohol. Använd alltså inte alkohol tillsammans med ämnet!
Ett protokoll som har använts mot cancer i hjärnan är:
Under tre dagar tas motsvarande ca. 110 mg fenbendazol 2 ggr par dag totalt 220 mg ren fenbendazol per dag. Därefter hålls fyra dagars uppehåll. Systemet är alltså 3 dagar fenbendazol därefter fyra dagar paus och cykeln fortsättedr på obestämd tid. Eftersom fenbendazol har få biverkningar kan man eventuellt höja ovanstående dos ibland t.ex. så att dosen ibland fördubblas. Den bästa effekten fås om ämnet tas genast efter en måltid. Ämnet tas upp mycket dåligt i tarmen.
Artikeln Pin Gao et. al. indikerar att fenbendazole för att ge god effekt bör kombineras med en rad vitaminer och sannolikt LCHF-diet (viktigast att få ner blodsockernivån, min kommentar).
Föreslagna vitaminer är:
B, D, K, E och A vitamin. Man antar att det viktigaste vitaminet för djur är E-vitamin. Personligen skulle jag för människa lägga till C-vitamin eftersom människan inte själv producerar C-vitamin. Djur kan själva ur socker producera upp till 15 g C-vitamin per dag (80 kg get).
Vitamin E 800 IU (ca. 500 mg) vilket är en hög dos.. Det finns olika åsikter om vad som är den maximala dosen, sannolikt skall man inte gå över 1000 IU vilket är nära ett gram. Den dagliga rekommenderade dosen ligger på ca. 15 mg (jämför C-vitamin nedan).
C-vitamin öka mängden stegvis från 1g till ca. 5g. Om diarre uppkommer så halveras dosen. Om kroppen tolererar större doser så kan dosen höjas ytterligare t.ex. Linus Pauling (nobelpris i kemi) tog 18g/dag. Den dagliga rekommenderade dosen är 60 – 100 mg vilket jag personligen ser som en extremt låg nivå som sannolikt på sikt ger personen diverse kroniska sjukdomar som egentligen är lindrig skörbjugg.
D-vitamin 100 ug/dag. Överdriv inte eftersom D-vitamin är fettlösligt och det blir giftigt i höga doser (giftighetsgränsen torde vara 400 ug/dag under veckor – månader).
K-vitamin t.ex. 200 ug/dag. K-vitamin bör tas för att förhindra förkalkningar till följd av ökat D-vitaminintag. Notera att K-vitamin motverkar effekten av Warfarin som kallas blodförtunnare. Warfarin är de facto råttgift i små doser. K-vitamin är motgiftet till råttgift.
Det finns en serie B-vitaminer och det är oklart vilket vitamin som eventuellt kan ge effekt i kombination med fenbendazol . B-vitamin kombination kan vara ett alternativ (B1, B3, B6, B12). Det lönar sig att ta B-vitamin på morgonen eller under dagen eftersom en känd bieffekt är att hjärnan aktiveras. Tar man B-vitaminer innan man går och lägger sig kan man uppleva ovanligt aktivt drömmande (detta kan vara intressant att pröva ibland).
Ytterligare skulle jag personligen samtidigt med ovanstående ta Amygdalin antingen i ren form eller i form av extrakt från aprikoskärnor. Eftersom fenbendazol verkar påverka sockertillförseln till cancer så att cancern svälter så kan det hända att också Amygdalinet (B17) blockeras … ett alternativ kunde i såfall vara att ta amygdalin under de dagar då fenbendazol inte tas.
Alternativ till fenbendazol
Det finns flera ämnen med liknande egenskaper. Ämnet Mebendazole avsett för människor har liknande egenskaper som fenbendazol. Det finns indikationer på att även Mebendazole kunde vara värt att prova som cancermedicin.
Min mor dog i cancer för några år sedan. Processen, från det att hon upptäckte en ”vårta” på foten som visade sig vara melanom, till hennes död tog ca, ett år. Genom att jag i praktiken var hennes stödperson under hela denna tid kom jag att på nära håll få följa med hela processen.
Jag kan inte med bästa vilja i världen säga att jag var imponerad av behandlingen. Och jag började från början också söka efter alternativa vårdformer eftersom jag inte uppfattar skolmedicinens syn på cancerns underliggande orsaker som trovärdiga.
Vi lever i en tidsålder där cancerbehandlingen följer den medeltida medicinen i detalj. Den medeltida behandlingsprincipen för varje ny okänd sjukdom var skär, bränn och förgifta. Dagens behandling är operation (skär), strålbehandling (bränn) och förgifta (cellgifter). De två senare alternativen har den otrevliga bieffekten att kroppens immunsystem försvagas. Det första alternativet ”skär” inkluderande biopsi där man tar provbitar medför en stor risk för att sprida cancern.
Otto Warburg fick 1931-talet Nobelpriset i Medicin. Warburg var mycket intresserad av orsakerna bakom cancer och sammanfattningsvis kan man konstatera att han postulerade att cancer berodde på störd ämnesomsättning i det som blir cancerceller. Orsaken till cancern såg han som fel på respirationen d.v.s. celler förlorade förmågan att förbränna socker på normalt sätt. Då cellen inte längre kan producera energi genom att spjälka socker till koldioxid, vatten och energi så sker en återgång till ett uråldrigt reservsystem för energiproduktion där cellen producerar energi genom jäsning. Regressionen (sannolikt aktivering av mycket gamla gener) ökar cellens konsumption av socker 5-50 ggr (typiskt ca. 15 ggr). Den ofantliga sockerkonsumtionen är orsaken till att man genom att ge en patient radioaktivt socker kan se var det finns cancer … strålande sockerconcentrationer är cansersvulster.
Den uråldriga cellandningen kan ha använts före djuren blev välorganiserade mångcelliga organismer. Resultatet blir att cancern förökar sig okontrollerat utan att beakta sin omgivning och resultatet blir en svulst som om den trycker på kritiska organ eller utgör en del av kritiska organ kan bli livshotande.
Vilka är de processer som kan tänkas ge upphov till störning i cellers energiproduktion. Svaret är bl.a. att sur omgivning försämrar syresättningen. Cellandningen fungerar inom ett mycket snävt pH område och om pH i ett område i kroppen sjunker så att det hamnar utanför det önskade intervallet så kan det uppstå problem.
Då en cancersvulst börjar växa så förbrukar den ofantliga mängder socker som den via jäsning omvandlar till mjölksyra d.v.s. det ämne kroppen producerar vid extrem fysisk belastning … tänk maratonlopp. Då en muskel inte syresätts tillräckligt produceras mjölksyra som ger upphov till svåra smärtor. Mjölksyran förs med blodet till levern där den återbildas till socker som via blodet förs tillbaka till cancern … som producerar mera mjölksyra och mera smärta.
En cancerpatient springer alltså kontinuerligt ett maratonlopp som håller kroppen fylld med mjölksyra som kroppen i vävnaderna uppfattar som smärta efter en våldsam fysisk prestation.
Alternativa sätt att blockera cancerns tillväxt
Vi såg ovan att en cancersvulst kräver ofantliga mängder socker jämfört med friska celler vi talar om en sockerförbrukning som är 1500 – 5000% högre än hos friska celler.
Metod #1: Sätt cancern på svältkur
Vi kan bromsa upp cancerns tillväxt genom att svälta ut cancern. Det är självklart att vi genom att minska på tillgängligt socker kan tvinga cancern att svälta vilket i bästa fall kan ge kroppens immunsystem övertag och t.o.m. bota cancern.
För att svälta ut cancern måste man dra ner tillgången på socker och kolhydrater till ett absolut minimum. Kolhydrater från t.ex. bröd är långa kedjor av sockermolekyler som kroppen mycket enkelt bryter ner till socker. Parallelt med eliminering av kolhydraterna eliminerar vi allt socker så väl det bara är mänskligt möjligt.
Om vi eliminerar socker och kolhydrater så måste vi ersätta dem med annan energi och ett gott alternativ är fett t.ex. i form av naturligt smör, kokosfett och djurfett. Man bör däremot mycket nogsamt undvika margarin eftersom margarinfetterna är kemiskt modifierade för att de skall bli fasta i stället för att vara flytande oljor och onaturliga för människan.
Då blodsockret sjunker tillräckligt så börjar levern tillverka ketoner vilka är medellånga fetter som kroppen, inklusive hjärnan, kan använda i stället för socker. Kroppens friska celler kan använda ketoner utan problem som sockerersättning medan däremot cancern inte kan använda något annat än socker. Resultatet är att cancern försvagas.
Metod 2: Försök ändra på surheten i cancerns omgivning
Eliminering av socker och kolhydrater kommer som bieffekt att göra kroppen mera basisk. Det gå ett hjälpa kroppen på traven t.ex. genom att tillföra basiska material. Ett naturligt basiskt ämne som alltså gör kroppen mindre sur är vid första påseendet väldigt förvånande: Citronsyra. Då sitronsyran bryts ner bildas det koldioxid som kroppen eliminerar via andningen (syran i sitronsyra) och kvar blir basisk ”aska” vars effekt är att kroppen blir mindre sur. Osockrad citronsaft med vatten är alltså ett ”basiskt” naturligt ämne som kan drickas och är gott.
Ett annat alternativ är att ta stora doser C-vitamin tillsammans med matsoda (natron). Om man t.ex. blandar en tesked C-vitamin (askorbinsyra) med en något mindre mängd matsoda så får man en god dryck som påminner om Samarin och som är basisk vilket också gör kroppen mindre sur.
Själv skulle jag använda C-vitamin/Matsoda eftersom en kraftig tillförsel av C-vitamin kan blockera de kanaler på cellytan genom vilka cancern tar in socker … socker och cvitamin använder samma kanaler. Då cvitamin bryts ner i en cancercell och det finns tillräckligt cvitamin så kan det bildas väteperoxid i cancercellerna vilket fungerar som gift för cancern.
Man kan hitta artiklar om användning av Cesiumklorid (cesiumklorid är kraftigt basisk och tenderar att ansamlas i cancersvulster). Kräver medicinsk övervakning och ämnet kan vara svårt att få tag på.
Metod #3: Att vända cancerns sockerhunger mot cancern
Då djur blir sjuka i cancer kan de aktivt börja söka efter vissa sorters gräs att äta. Vissa gräsarter innehåller relativt höga halter Amygdalin. Sannolikt är orsaken till detta att de instinktivt söker efter ämnet Amygdalin som också har kallats vitamin B17. Amygdalin är ur kemisk synvinkel ett mycket intressant ämne.
Ämnet är en kombination av två molekyler socker kemiskt bundet med cyanid och benzaldehyd. För att bryta ner Amygdalinet behövs entsymet beta-glukosidas som finns i cancerceller men i princip inte i friska celler. Sockergrupperna i molekylen fungerar som lockbete för den sockerhungriga cancern som då den bryter ner molekylen för sockrets skull samtidigt frigör två gifter som dödar cancercellen.
Då man tittar på Wikipedia ser man att Wikipedia för fram falsk information om ämnets giftighet. Ämnet innehåller Cyanid som är ett kraftigt gift men giftet frigörs endast om det finns tillgång till beta-glokisidas … i annat fall så kommer ämnet att i huvudsak att utsöndas med urinen utan att brytas ner och det är alltså inte giftigt i denna form. Om små mängder Amygdalin bryts ner så har kroppen entsymet Rhodanas som förvandlar cyaniden till en icke giftig och för kroppen användbar form. Notera att vi via maten kontinuerligt får i oss små mänder cyanid som kroppen utan problem hanterar.
En 500 mg kapsel Amygdalin som fullständigt skulle brytas ner i tarmen frigör 2 – 25 mg cyanid (taget ur samma Wikipediaartikel). Notera att en dödlig dos cyanid för en människa ligger på ca. 3 mg cyanid per kg d.v.s. för en 80 kg vuxen person så är en dödlig dos 240 mg d.v.s. ungefär tio gånger högre än den maximala dosen man kan få via en Amygdalinkapsel på 500 mg.
Orsaken till att en viss mängd cyanid kan frigöras i tarmen är att tarmen kan innehålla bakterier som är kapabla att bryta ner Amygdalinet. Lösningen är att modifiera bakteriefloran genom att långsamt höja dosen och följa med hur personen mår medan dosen ökas. Personligen har jag experimenterat med att äta persikokärnor som innehåller ca. 1% Amygdalin. En kärna väger 0,5 g och jag har under ett dygn ätit mer än 50 kärnor vilket betyder att jag bör ha fått i mig 250 mg Amygdalin … helt utan några som helst negativa bieffekter.
Då Amygdalin ges intravenöst så att bakterier i tarmen inte bryter ner ämnet så kan doser på upp till 6g ges utan bieffekter (jämför detta med Wikipedia-artikelns 0,5g). Farmakologiska verk från början av 1900-talet anger Amygdalinets giftighet som låg. Min personliga uppfattning är att bl.a. Wikipediaartikeln är disinformation från medicinindustrin. Se till exempel Dödliga mediciner och organiserad brottslighet . Det är rätt självklart att en industri med en omsättning som är mycket större än Telecomindustrin inte är intresserad av att människor i stället för en behandling som kostar $100000 använder ett ämne som inte kan patenteras och som kostar 50-100 Euro/kg (500 – 1000 sek/kg).
På kliniker utanför USA ligger dygnsdosen Amygdalin på ca. 2g taget t.ex. som 4 st doser om 500 mg. Detta har inte visat sig ge förgiftningssymptom.
Hur skulle jag själv göra
Om jag hade fått en cancer dödsdom så skulle jag göra följande:
Börja med en ett dygns fasta på bara vatten.
Eliminera allt socker.
Eliminera kolhydrater i bröd och rotfrukter.
Eliminera alla ”lättprodukter” i vilka typiskt fettet har ersatts med mjöl och socker
Om man gillar ost så är köpkriteriet fetthalten. Ju högre fetthalt desto bättre vilket samtidigt förbättrar smaken och konsistensen…
Använd mycket fett i form av naturligt smör, kokosfett och naturligt fett från t.ex. kött (igen naturligt … finska Luomu).
Undvik att ersätta kolhydraterna med proteiner/kött i stora mängder. En orsak till cancern kan vara överbelastning av bukspottskörtelns produktion av bl.a. Trypsin. Minskad mängd kött kan ge bukspottskörtenl möjlighet att läkas.
Undvik söta fruktsafter (innehåller lika mycket socker som t.ex. Coca Cola).
Undvik söta frukter eftersom vi i detta skede vill eliminera sockret.
Alla ätliga gröna växter som växer ovanför markytan kan ätas i princip i obegränsade mängder (kolhydrat/sockerinnehållet är lågt). Kål, tomat, sallad gärna tillsammans med mycket smör eller motsvarande.
Avocado är extremt fet och mättar bra rekommenderas.
Nötter (undvik jordnötter) är extremt feta och innehåller viktiga spårämnen. Kan ätas i relativt stora mängder.
C-vitamin i stora mängder t.ex. 3-4 glas av drycken beskriven tidigare i artiken. Om man får diarre eller svåra gasproblem så minskas dosen så att problemet försvinner. Ca. 2g askorbinsyra i 1,5 g matsoda blandas i vatten och dricks som ”Samarin”/mineralvatten. Man söker en dos som är maximalt hög utan att ge svåra magproblem.
D-vitamin t.ex. 100 ug/dag. Får inte överdoseras eftersom D-vitamin blir giftigt i stora doser. D-vitaminet kan kombineras med k-vitamin.
Amygdalin 500 mg kapsel fyra gånger per dag (2g/dag).
Notera!
En cancerpatient i stadie fyra (4) d.v.s. där det finns metastaser på olika håll i kroppen som har utsatts för strålbehandling och cellgiftsbehandling så att immunsystemet skadats blir inte nödvändigtvis frisk av behandlingen men livet kan förlängas betydligt och plågorna minska eller försvinna. En person i stadie fyra har också ofta nått ett stadium där läkarna ger upp och erbjuder pallatyiv vård d.v.s. smärtlindring fram till döden. Det är då inte speciellt förvånande att endast ca. 15% av dessa patienter som har fått en dödsdom går att bota (kan vara vid liv 15 år senare).
Jag har nyligen på nära håll kunnat följa en person som fick dödsdomen i Augusti 2018 (uppskattad tid kvar 3 månader). Som fortfarande lever … problemet är att personen inte har vågat ta den korrekta (hela) dosen varför konditionen långsamt går neråt.
En tidigare artikel nämnde i förbifarten hur Dr Rex Newnham fick artrit (ledproblem) och hur han botade sig själv genom att utnyttja kunskap från sitt eget specialområde växtfysiologi. Han kom fram till att ledproblemen kunde vara en följd av borbrist och han experimenterade då på sig själv med att ta ca. 30 mg Borax per dag för att behandla en eventuell borbrist. Resultatet var att ledproblemen försvann på några veckor.
Läkare som resultatlöst hade försökt behandla honom var inte intresserade då han berättade om effekten av Borax. Information om att Bor i vissa fall hjälper mot artrit spreds dock snabbt och Newnham började distribuera små doser Borax i tablettform. Efter två år var efterfrågan uppe i 10 000 burkar per månad vilket började vara för mycket för Newnham att hantera.
Newnham kontaktade då ett läkemedelsföretag som han antog skulle ha kapacitet att distribuera produkten. Företaget meddelade dock att de inte var intresserade eftersom Borax-produkten konkurrerade med deras egna betydligt dyrare mediciner. Via interna påverkningskanaler påverkade företaget dessutom de Australiska myndigheterna att förbjuda all medicinsk användning av Borax oberoende av koncentrationen år 1981. Dr Newnham bötfälldes därefter för att ha distribuerat gift. Dr Newnham uppfattar att orsaken till förbudet inte var produktens giftighet utan dess farlighet för läkemedelsindustrin. Observera hur även EU har förbjudit Borax baserat på antaganden om att bor ger reproduktionsstörningar … som man själv visar att inte existerar.
Senare kunde Dr Newnham via dubbelblindförsök visa att små mängder Borax har effekt på artrit.
Kostnaderna endast i USA för att behandla olika varianter av artrit har uppskattats till 128 Miljarder dollar(1) av vilket ca. 80 Miljarder är direkta medicinska kostnader och resten är kostnader för arbetsfrånvaro etc. Antag nu att man via kosttillskott kunde eliminera 50% av artitfallen. Kostnaden för läkemedelsindustrin skulle vara astronomiska 40 miljarder dollar.
Kostnaderna för artrit i EU(2) uppskattas till ca. 45.3 miljarder Euro.
Kostnaderna för artrit i Australien(3) uppskattas till ca. 23.9 miljarde Australiska dollar.
Man kan uppskatta de globala(4) kostnaderna ur den globala förekomsten av artrit 1-2% av populationen. Om vi antar att 1.5% av jordens befolkning har artrit i någon form så betyder detta ungefär 110 miljoner människor. Man uppskattar att de direkta medicinska kostnaderna uppgår till ca. $3000 per patient per år vilket ger en global kostnad på denna typ av sjukdomar på ungefär 330 miljarder dollar. Denna summa mostvarar ungefär halva den amerikanska försvarsbudgeten.
Om man jämför ovanstående 330 miljarder dollar med olika storföretag så ser man:
Summan är ca. 10 gånger större än telecombolaget Ericssons årsomsättning.
Summan är större än Samsungs årsomsättning 305 miljarder dollar.
Apple hade en årsomsättning på ca. 230 miljarder dollar.
Notera att samhällets kostnader ovan naturligtvis har en direkt koppling till motsvarande inkomster för läkemedelsföretag, sjukhus som erbjuder vård , ofta väldigt dyr sådan, för ledproblem. Notera också att den medicinska industrin allt mer fokuserar på ett erbjuda vård för kroniska problem … d.v.s. problem som inte botas utan där patienten tvingas genomgå ”vård” hela livet. Det är självklart att enkla bot för bristsjukdomar gör extremt stor skada för företag som sysslar med att behandla symptomen för ifrågavarande sjukdomar. Jag rekommenderar varmt Peter C. Gøtzsche:s bok ”Dödliga mediciner och organiserad brottslighert”. Boken är en ögonöppnare men den är extremt obehaglig läsning. Ett människoliv eller värre ett människoliv med tiotals år av lidande är en god business idé …
Notera att borhalten i jorden i Norden tenderar att vara låg vilket kan förklara varför vi har rätt mycket benskörhet (osteoporos) trots hög mjölkkonsumption (se länkarna nedan).
Personligen uppfattar jag att Bor inte är någon patentlösning på alla ledproblem. En kombination av Bor (10 mg, t.ex. 100 mg borax), C-vitamin (några gram/dag), D-vitamin (100 ug/dag) samt Magnesium är nödvändiga komponenter för friska leder. Brist på C-vitamin ger dålig produktion av kollagen vilket kan ge en mängd olika problem. Kombinationen D-vitamin, K-vitamin, Bor samt Magnesium torde hjälpa mot t.ex. förkalkningar av muskler. Magnesiumbrist i kombination med överskott av D-vitamin (ev. brist på K-vitamin) kan ge upphov till förkalkning av leder och muskler.
Larsil2009's Blog 