Archive for 4 december, 2013

Vår tids korståg mot Kol dödar oskyldiga

04/12/2013

Donna Laframboise kommenterar ett tal som Christiana Figueres (FN byrokrat) nyligen höll gällande IPCCs senaste rapport.

Ett beklagligt faktum är att alltför många människor tror att det inte finns några nackdelar med att kämpa mot global uppvärmning. Det finns alltför många, i sig helt vettiga personer, som absolut vägrar tänka kritiskt gällande klimatpolitiken. Tankegången är tydligen att även om den globala uppvärmningen inte skulle visa sig vara katastrofal så är åtgärderna ändå bra för miljön.

Problemet är dock att det ofta är precis tvärtom åtgärderna kan vara extremt dåliga för miljön. Då vi tittar under ytan på många gröna initiativ så hittar man ofta mordiska tankegångar, att en orörd natur är viktigare än mänskligt välbefinnande. Gröna aktivister vägrar att erkänna ett människor här och nu skadas av klimatpolitiken. Förblindade av sin självgodhet och säkra på att de arbetar för att rädda planeten så tittar de aktivt bort från problemen.

Hur många av dagens extremt fattiga som i utvecklingsländerna försöker hålla sig vid liv anser Figueres att man borde kasta tillbaka i medelhavet så att våra barns barnbarn eventuellt kan få uppleva en hypotetisk klimatstabilitet.

Hur mycket skulle man kunna göra i utvecklingsländerna för att utbilda kvinnor och befolkningen i allmänhet och bygga vägar och energi infrastruktur. Idag kastar världen bort ungefär en miljard euro per dag på klimatpolitiken. En miljard per dag motsvarar ungefär 7,6 miljoner ingenjörers årslöner … sannolikt mycket fler eftersom man får ulandsingenjörer som jobbar mycket billigare än västerlänningar.

Hur snabbt skulle man kunna bygga sidenvägen i form av höghastighetståg till kina?

Hur snabbt skulle man kunna bygga ut vägar, rörnät och elnät i Afrika?

Hur fungerar dagens brungröna klimatpolitiker?

Idag ger man inte lån till företag i Afrika som vill bygga kolkraftverk för att på såsätt producera energi billigt för samhället (kol finns då lokalt). I stället kräver man att extremt fattiga samhällen skall använda opålitliga och extremt dyra metoder för energiproduktion d.v.s. sol eller vind. Tänk dig att du startar småskalig tillverkning av en ”mojäng” och att du för att få lönsamhet i projektet behöver en eldriven svarv och några borrmaskiner. Hur fixar du tillverkningen då strömmen slumpmässigt kan brytas för flera timmar flera gånger i veckan? Problemet har behandlats här vad gäller undervisning i datateknik på den här bloggen.

Godfrey Gomwe upplevde elektriskt ljus för första gången då han studerade på universitet i Zimbabwe. Han är idag chef för ett kolbolag. Varje människa som bryr sig om mänsklig värdighet, försöker att minska fattigdomen, och tänker på barns och mödrars hälsa, säger han, kan inte agera mot kol.

Det är billig elenergi – mycket energi – som är bränsle för ekonomisk tillväxt som ger jobb. Det är billig energi som driver sanitetsinfrastrukturen som skyddar människor från kolera och dysenteri. Det är billig elektricitet som eliminerar de sjukdomar i andningsorganen och tidig död som är en följd av matlagning inomhus i många delar av världen (kokning över öppen eld inomhus).

Många utvecklingsländer har betydande kolreserver. De kommer att utnyttja dessa reserver för att skapa ett bättre liv för befolkningen – för att bespara befolkningen ett enormt lidand.

Gröna aktivisters krav på att bankerna skall sluta finansiera byggandet av kolkraftverk mer eller mindre garanterar att de kraftverk som byggs kommer att smutsa ner mycket mer än vad de skulle behöva göra. Med Gomwes ord:

Kolets betydelse kommer sannolikt att öka på många områden helt oberoende av om utvecklingsbanker är involverade eller inte. Risken är dock att om stöd inte fås från dessa institutioner så kommer billigare, mindre effektiva och mera nedsmutsande teknologier att användas eftersom det är vad man har råd till.

Hur har en hyper-privilegierad person som Figueres mage att, som hon gjorde i sitt tal, kräva att en tredjedel av världens nuvarande elproduktionskapacitet läggs i malpåse eftersom kol inte fyller hennes standard gällande en måne av ost.

Hur kan dagens gröna aktivister döma miljoner av världens mest utsatta människor till onödiga sjukdomar genom kravet på att kolkraftverk helt skall förbjudas?

Det finska miljöministeriet

04/12/2013

Miljöministeriet har trettio personer som jobbar med klimatpolitik och frågor i anslutning till klimatpolitik.

Målsättningen är att göra minska förbrukningen av kol samt förändra samhället i riktning mot hållbar förbrukning av resurser och i en riktning där samhället snabbt kan anpassa sig till förändringar.

Politiker ohoj!

Här finns en snabb metod att lite fixa till hållbarhetsgapet. De här klimatparasiterna kostar samhället uppskattningsvis 3 miljoner euro per år.  Kan någon visa på någonting av värde den här klimatmaffian har producerat.

Temperaturkurvan ovan är tagen direkt från Meteorologiska institutionens egen hemsida (4.12.2013). Observera temperaturen i Sodankylä som i egenskap av nordlig station enligt dagens klimatmodeller borde har värmts upp extremt mycket (blå kurva). Man ser genast att temperaturen idag på inget sätt är speciell och att det var varmast mot slutet av 1930-talet.

Helsingfors är något varmare än 1930-talet men detta är knappast förvånande eftersom den röda kurvan är från Helsingfors Kaisaniemi som ligger i stort sett mitt i en storstad d.v.s. ca. en kilometer från stadens exakta centrum. Framför allt trafiken har ökat våldsamt sedan 1930-talet och varje motorfordon mostvarar ett värme-element på några kilowatt.

Vilket existensberättigande har den statligt finansiedrade Klimatpanelen då man betraktar ovanstående temperaturkurva?

Vilket existensberättigande har de avdelningar på Meteorologiska Institutionen som sysslar med ickeproblemet katastrofal klimatuppvärmning … då mätningar enligt IPCC (Pachauri) visar att temperaturen inte har stigit på 17 år.

Om temperaturen inte stiger så måste ju detta samtidigt betyda att det inte kan finnas några betydande problem till följd av global uppvärmning … eller tolkar ovanstående parasiter de normala vädret som katastrofal klimatförändring.

Klimatpolitik och demokrati

04/12/2013

Det här är en öppen fråga till alla läsare.

På vilket sätt har den nationella klimatpolitiken förankrats demokratiskt. Orsaken till att jag frågar är att jag i olika sammanhang har stött på konstaterandet ”Finlands officiella klimatpolitik kräver …”.

1) Var finns Finlands* officiella klimatpolitik definierad.
2) Har klimatpolitiken presenterats för väljarna så att de har kunnat ta ställning till den?
3) Vilka var alternativen om väljarna fick säga sin åsikt?
4) Vilka klimatdirektiv från EU ”binder” finland och varför?
5) Vem har godkänt EU klimatpolitiken, och när?

EU_glodlampor

Jag är mycket intresserad av länkar med anknytning till frågorna ovan. Du kan skicka länkar anonymt, skriv då i klartext att du inte vill att kommentaren publiceras.

* du kan fritt byta ut Finland mot Sverige, Norge, Danmark … jag antar att problemställningen är ungefär densamma.

Då Finland i tiderna gick med i EU betonades att beslut skall fattas så att lokala problem skall behandlas lokalt medan allmänna problem som berör alla stater i unionen skall hanteras på EU-nivå. Den här vackra principen kallas ”subsidiaritetsprincipen” och den beskrivs ungefär så här:

DEFINITION

Subsidiaritetsprincipen avser att avgöra den interventionsnivå som är mest relevant inom de områden där EU och medlemsstaterna har delade befogenheter. Det kan röra sig om en åtgärd på europanivå, nationell nivå eller lokal nivå. I alla fall gäller, att EU endast kan ingripa om den är i stånd att agera mer effektivt än medlemsstaterna. Protokollet om tillämpning av subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen nämner tre kriterier som avser att bekräfta huruvida ett ingripande på europanivå är möjlig:

har åtgärden transnationella aspekter som inte kan regleras av medlemsstaterna?
skulle en nationell åtgärd eller avsaknad av åtgärd bryta mot föreskrifterna i fördraget?
skulle en åtgärd på europanivå ha betydande fördelar?

Subsidiaritetsprincipen avser också att föra EU och dess medborgare närmre varandra genom att garantera att en åtgärd sker på lokal nivå då det visar sig nödvändigt. Subsidiaritetsprincipen betyder dock inte att en åtgärd alltid ska ske på den nivå som är närmast medborgaren.

Vad har subsidiaritetsprincipen gett oss:

Problem som helt självklart inte är desamma inom olika områden i EU klumpas trots detta ihop och besluten … t.o.m. på mikronivå tas i Bryssel. Ett exempel: Vilken sovrumslampa får jag använda? Svar: Jag får inte använda en glödlampa eftersom den antas vara energislösande.

I vårt klimat så slösar inte en glödlampa energi eftersom spillvärmen värmer användarens bostad. Eftersom bostaden behöver uppvärmning  8 – 9 månader per år är talet om energislöseri ren smörja. I stället tvingar man på samhället energisparlampor. Med energisparlamporna sprider man ca. 1 mg kvicksilver per lampa ut i omgivnngen via avfallsflödena.

Följande blomma är att man på EU nivå ger direktiv om motoreffekten i dammsugare! Hur många timmar per år körs en dammsugare. Hur många av körtimmarna körs under den del av året då lägenheten behöver uppvärmning? En damsugare kostar ingenting energimässigt i en lokal som till följd av klimatet kräver uppvärmning.

Båda exemplen visar hur man inom EU mikrostyr medborgarna via direktiv som helt enkelt inte är giltiga över hela EU.


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

Canadian journalist Donna Laframboise. Former National Post & Toronto Star columnist, past vice president of the Canadian Civil Liberties Association.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares news about TED Talks and TED Conferences.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling