Archive for januari, 2014

Det Europeiska industriella självmordet

28/01/2014

Vi satsar hundratals miljarder Euro per år på att understöda ineffektiv produktion av energi via vindkraft och solpaneler. Mätningar visar att dessa lösningar inte ger någon minskning av koldioxidutsläppen överhuvudtaget, orsaken är att back up energikällor måste köras på tomgång kontinuerligt för att finnas till hands då de ”gröna” källorna inte klarar av att leverera …

I slutet av 2013 fanns i finland 151 vindkraftverk med effekten 447 MW d.v.s. ungefär ett kärnkraftverk av typen Lovisa 1 & 2. Det här ser väl ganska bra ut … eller?

Enligt VTT producerade vindkraftverken ungefär 777 GWh (0,6% av landets energi). Vi kan enkelt beräkna hur stor vindkraftens medeleffekt under året var och jämföra det värdet med festtalens toppeffekt som man uppnår ytterst sällan under året.Medeleffekten i MW blir:

Medeleffekt(MW) = 777000 MWh/(365*24) = 88,69 MW

Våra 151 vindkraftverk visar sig alltså producera i medeltal endast 88,69 MW i stället för propagandans 447 MW. Medeleffekten representerar ungefär 19,8% av toppeffekten. Beräkningen visar hur problematisk vinden är så länge vi inte kan lagra stora energimängder på ett pålitligt sätt. Mätningar visar att den totala vindkrafteffekten kan variera mellan noll och 100% på mycket kort tid och vad värre är så kan man inte pålitligt förutspå hur vinkrafteffekten kommer att variera.

Om man inte har tillgång till stora mängder vattenkraft (Norge och Sverige) som effektivt kan reglera vindkraftvariationerna så måste regleringen ske med hjälp av gasturbin (olja/gas) eller kolkraft. Kärnkraftverken kan i praktiken inte användas för effektreglering eftersom varje förändring av ett kärnkraftverks uteffekt leder till tryckvariationer som sliter på dess tryckkärl och minskar dess livslängd.

Europas extrema arbetslöshet är delvis självförvållad och dagens politik leder till att speciellt tung energiintensiv industri flyttar till USA där energipriserna idag ligger på ungefär en tredjedel av priserna i Europa.

Var finns de politiker som vågar ställa sig upp och kräva att den gröna snårskogen av energidirektiv genomgår en grovavverkning där man som ett första steg hugger bort alla energisubsidier?

Att stämma en fiols stränghållarresonans

26/01/2014

Det finns en tumregel som säger att stränghållarens resonansfrekvens på en strängad och stämd fiol skall ligga ungefär på hälften av Helmholzresonansen A0 och kroppsresonansen B0. Jag har de senaste dagarna jobbat med att stämma min Guarneri #3 så att huvudresonanserna ligger korrekt för ett solistinstrument. Efter att ha mätt A0 och stränghållarresonansen kunde jag konstatera att stränghållarresonansen låg onödigt lågt vid 130 Hz då den önskade frekvensen skulle vara ungefär 136 Hz. Det faktum att stränghållarresonansen ligger för lågt betyder att stränghållaren är alltför tung vilket är naturligt för en rå omodifierad stränghållare.

Jag vet att stränghållaren är alltför tung och att jag alltså måste gröpa ur den på undersidan för att få ner vikten. Frågan är bara: Hur mycket vikt måste jag ta bort för att med minsta antal försök komma till den önskade frekvensen?

Vi kan ta lite hjälp från grundläggande fysik. Stränghållaren utgör en svängande vikt upphängd i fiolens strängar och senan över ändtappen. Om vi antar att upphängningens fjäderegenskaper inte signifikant ändras av att vi minskar massan d.v.s. att stränghållaren efter förändringen fortfarande är styv så kan vi uppskatta den vikt stränghållaren måste ha på följande sätt:

En vikt som svänger i en fjäder svänger med frekvensen

frekvens = fjäderkonstanten/kvadratroten(massan)

Jag har för enkelhetens skull kombinerat flera konstaner i det jag kallar fjäderkonstanten se t.ex. Wikipedia.

Vi hade tidigare mätt stränghållarens resonansfrekvens genom att spela in knackljudet då vi knackar på stränghållaren med en relativt mjuk hammare och dämpar strängarna t.ex. med handen. Resultatet av mätningen blev 130 Hz. Vi tar nu loss stränghållaren och väger den. Resultatet av vägningen blev 18 g. Vi har nu tillräckligt data för att beräkna fjäderkonstanten (vi löser fjäderkonstanten ur ovanstående formel).

fjäderkonstanten = frekvens*kvadratroten(massan)

Då vi lägger in talvärden får vi fjäderkonstanten = 130 * kvadratroten(18) = 551,5

Då vi nu känner fjäderkonstanten kan vi lösa massan ur den ursprungliga formeln och får:

massan = (fjäderkonstanten)²/(frekvens)²

Då vi lägger in talvärden får vi då vi strävar efter att justera frekvensen till 136 Hz :

massan = 551,5²/136² = 16,44 g

Min våg väger med ett grams noggrannhet och jag gröpte ur stränghållaren så att vågen visade 16 g. Efter att ha strängat fiolen och stämt den så mätte jag igen stränghållarresonansen med resultatet 136 Hz. Resultatet var perfekt!

Observera att det inte spelar någon roll om du anger vikten i gram eller kilogram eller någon annan viktenhet men du måste vara konsekvent. Den beräknade fjäderkonstanten kommer att ha olika värden beroende av vilket viktmått du använder, slutresultatet blir dock detsamma.

Kostnaden för gröna jobb?

26/01/2014

Jag googlade en stund kring frågan ”price of green jobs” och resultatet var mer än intressant! Vi börjar med att titta på en youtube video som inleds av Obama där han visar på Spanien som ett föredöme för USA.

Konklusionen är varför vill USA som har rätt låg arbetslöshet ta modell av Spanien där 2,2 jobb har förlorats för varje grönt jobb man har skapat. Spanien har tvingats skära ner de gröna subsidierna eftersom kassakistan helt enkelt är tom…

Den brittiska tidningen The Spectator konstaterar:

Höga kostnader för energi skadar näringslivet. Även serviceindustrin från pubar till data center kämpar med allt högre energikostnader. Den energiintensiva industrin drabbas dock hårdast. Lynemouth aluminiumsmältverket i Nothumberland stängde, som ett exempel, år 2011. Ägarna rapporterade att det inte längre gick att ”bedriva en hållbar business till följd av signifikant stigande energikostnader, kostnader som i huvudsak är en följd av ny lagstiftning.”

De 515 jobb man förlorat på fabriken är endast en del av den totala samhällseffekten. Alla företagets underleverantörer, kunder och övriga leverantörer kommer att få problem.

En aggressiv politik gällande klimatförändring förstör fler jobb än vad man skapar. Studier i Spanien, Italien och Tyskland pekar alla på detta. Mängden jobb ökar endast om de garanterar en ökande nettoexport. De nya jobben går till dem som säljer eller producerar vindturbiner eller solpaneler inte till dem som köper dem. Grundläggande aritmetik visar att alla inte kan vinna spelet. Alla länder kan inte samtidigt sälja mer än de köper.

Vi vet nu med facit på hand att t.ex. Spanien grovt har överinvesterat i grön teknologi och i överdimensionerade subventioner till alternativa gröna energiproducenter. Resultatet är inte svårt att se … undomsarbetslösheten ligger på över 50%.

Källa: The Atlantic.

Vad kommer att ske i Europa då miljoner ungdomar inser att de har blivit blåsta på en människovärdig framtid och att de resurser man kunde ha använt till att skapa ett bättre samhälle av idiotiska politiker har flyttats över i privata fickor i världshistoriens största blåsning. Kommer de här ungdomarna att stillatigande acceptera detta?

Om tro och Wahlström

25/01/2014

Erik Wahlström, tidigare chefsredaktör på Hbl, skrev ett kort inlägg i ”Vetenskapskolumnen” i Hbl den 21.1.2014. Han konstaterar:

”Om klimatet måste man tänka i stora drag. Inte fästa sig vid dagens väder, eller årets medeltemperatur, eller ens decenniets. Inte heller vid enstaka forskningsresultat eller uttalanden. Man måste se till helheten, den stora bilden.

Figuren längst ned på den här sidan har fått mig övertygad om att klimatforskarnas majoritet har mer eller mindre rätt.”

Erik Wahlströms konstaterande är intressant eftersom det tydligt visar att Wahlström tror men han har aldrig brytt sig om att kontrollera saken på djupet. Vad gick fel?

Hbl_Wahlström

Problemet med Wahlströms bild som han tydligen ”tror” på är att ingenting egentligen stämmer med den här bilden. Den första detalj man slås av då man studerar bilden är: Varför hänvisar vahlström till en urgammal bild från ca. 2005 då det finns mycket färskare data? Observera att tiden från 1960 – 2010 är 50 år och kurvorna tar slut ungefär vid 2005. Vi lever nu i en tid då det finns data från ytterligare åtta år.

Den ”mätta” temperaturen i bilden d.v.s. det Wahlström kallar ”observationer” är en följd av att man kraftigt har filtrerat temperaturdata med hjälp av såkallat flytande medeltal så att ett medelvärde över ca. 10 år beräknas. Om temperaturen i verkligheten slutade stiga ungefär 1997-1998 så måste figuren klippas ungefär vid 2005 för att man inte skall se att temperaturen inte längre stiger. Är det här blind autoritetstro hos Wahlström … eller försöker han medvetet vilseföra tidningens läsare. Jag hoppas trots allt på att det första alternativet är det som gäller. Mina läsare skall inte tro att mitt påstående att temperaturen har slutat stiga har plockats ur tomma intet.

Den tidigare mycket ansedda vetenskapliga tidskriften Nature konstaterar att temperaturen inte stiger. Det är sedan en annan sak att man frenetiskt försöker hitta bortförklaringar.

global_temp_NOAA

Bilden från NOAA visar tydligt via satellitmätningar att temperaturen inte har stigit sedan ca. 1998. Då man statistiskt ser hur långt tillbaka i tiden man kan gå utan statistiskt signifikant temperaturstegring ser man att pausen har varat i 16 – 17 år. Om man kräver att temperaturstegringen skall vara noll så talar vi fortfarande om ca. 15 år. Varför syns inte den här pausen i Wahlströms bild då artikeln publicerades 2014?

Observera hur Wahlströms bild visar att observationerna ligger mitt inne i molnet av modellkörningar. Hur ser situationen ut i verkligheten.

Bilden (källa WUWT) visar resultatetn av 73 modellkörningar. Hur har Wahlström lyckats peta in ”observationerna” i molnet av modellkörningar. Vilken vaken människa som helst ser att modellerna inte överenstämmer med verkligheten. Är orsaken till att Wahlström ”tror” på sin bild månne att han vill tro? Beklagligtvis så verkar tron sakna kontakt med verkligheten.

Det är deprimerande att se hur Hbl regelbundet vilseför sina läsare. Om det skulle vara fråga om en petitess som inte berör vanliga medborgare så skulle man kunna rycka på axlarna med ”who cares”. Problemet är att Wahlströms tro kombinerat med dåligt journalistiskt grundarbete kostar de europeiska skattebetalarna hundratals miljarder euro per år. Problemen i t.ex. Grekland är småpotatis jämfört med den resursförstörelse man idkar på politikerhåll.  En annan fråga är hur stor andel den gröna flumpolitiken har i t.ex. Spaniens svåra ekonomiska problem. Undersökningar visar att för varje grönt subventionerat jobb som skapas så förloras 2-3 verkliga produktiva jobb och industrin flyr till länder där det finns verkliga verksamhetsförutsättningar. Verksamhetsförutsättningar är tillgång till pålitlig och billig energi kombinerat med en förutsebar industripolitik. Det är skrämmande att se hur politikerna har skapat ungdomsarbetslöshet på upp till 50% och hur man tydligen inte har en aning om vad man borde göra.

Knacktoner och intervall

22/01/2014

Många trimningsmetoder för fioler bygger på att man stämmer fiolens olika delar till specifika tonhöjder och att fiolens olika delar sinsemellan stäms till olika (oftast) harmoniska intervall. Det här låter ju enkelt kan man tycka. Man knackar och lyssnar och efter en del arbete har man ett instrument som är perfekt stämt …

Problemet är att det inte är riktigt så lätt. Då man knackar på t.ex. symmetriska punkter i bottnen eller locket hör man relativt lätt att tonerna i de olika punkterna är olika men det kan ibland vara mycket svårt att uppfatta om den ena tonen är högre eller lägre än den andra trots att de tydligt ligger på olika tonhöjder.

Det allmänna råd man ofta får är att föreställa sig att den första tonen är grundton och att man jämför den andra tonen med grundtonen. Man byter därefter mentalt ordningsföljden så att hjärnan föreställer sig att den andra tonen är grundton/startton och att man jämför den första tonen med denna grundton. Orsaken till problemet är att knacktoner innehåller mycket brus d.v.s. det ingår flera olika toner som kan vara nästan lika starka.

knackton

Bilden visar knacktonen från bottnen av en Guarnerikopia. Vi ser att det finns två kraftiga toppar, den första ligger vid D4=288 Hz och man kunde vänta sig att det här är den ”självklara ton man hör”. Problemet är dock att vi har en ännu högre topp vid A#4=469 Hz. Då man lyssnar kan man höra tonen A# antingen under eller över tonen D. Vad händer?

Sannolikt är problemet att det finns en svag A#3 topp strax vänster om toppen D4. Hjärnan kan alltså tolka knacktonen som ett A#3 med en stark överton A#4 vilket betyder att hjärnan hör ett A#3, eller D4 eller A#4.

Hur kan man hjälpa hjärnan att höra knacktonerna

En möjlighet är att med hjälp av Audacity skapa ett musikinstrument som producerar knacktoner och t.o.m. knacktoner från det instrument man vill stämma! Det visar sig att det är mycket enkelt att skapa sig egna referenstoner. Man spelar in några knacktoner och väljer ut en knackton som låter ren utan dubbelknackning etc. Skapa ett nytt ljudspår och kopiera in den valda knacktonen i ett antal kopior på det nya spåret. Välj nu ut t.ex. kopia nummer två (måla) och använd Effect/Change Pitch. Höj t.ex. knackningens tonhöjd med ett halvt tonsteg. Välj följande knackningskopia och höj tonhöjden med ett tonsteg o.s.v. Resultatet blir en serie knackningar med ökande tonhöjd men skapade utgående från den komponent du försöker stämma. Det är mycket lättare att höra skillnaden i tonhöjd då referensinstrumentet d.v.s. våra självskapade knackningar i stigande tonhöjd har ungeför samma tonkaraktär.

Vårt hjälpmedel motsvarar ett mekaniskt hjälpmedel som ibland har använts vid instrumentbygge. Man kan skära till en serie trätungor som man knackar på ungefär som en xylofon. En svängande trätunga har en tonkaraktär som ligger närmare en knackning än om man t.ex. försöker jämföra knackningen med en ton på ett piano.

Om man har en synt med midianslutning så kan man enkelt gå ett steg längre. På nätet finns instruktioner för hur man skapar samplade midi instrument. Vi genererar helt enkelt en serie knackningar i stigande tonhöjd och skapar ett midi-instrument som vi kan spela med synten. Vi kan då enkelt knacka på fiolen vi trimmar och direkt söka den närmaste knacktonen på syntens tangentbord!

Värmebehandling av stall

22/01/2014

Det är ibland svårt att hitta råämnen för stall som är tätvuxna med jämna kåror (årsringar) och samtidigt hårda och väl lagrade. Då man tittar på såkallade kvalitetsstall (stallsämnen) ser man att stallet är mörkare än ett nytt laserskuret stall och märgstrålarna framträder tydligare. Ett ”kvalitetsstall” är också något mörkare till färgen.

Jag hörde av en bekant att man ofta värmebehandlar stall efter att de har bearbetats. Tanken är att ”smälta ihop” trästrukturer. Idén låter vettig så jag beslöt att göra ett enkelt experiment. Jag beställde nyligen en sats på hundra laserskurna stall från Kina med tanken att jag kan välja ut kanske tjugo användbara stall ur mängden … resten kan jag erbjuda intresserade som övningsmaterial vid trimning.

BridgeHeatTreatment

Bilden visar ett obehandlat råstall (vänster) och ett värmebehandlat råstall till höger.

Enkel värmebehandling

Jag gjorde värmebehandlingen på kokplattan till en elspis. En IR termometer (Biltema Art. 15.278) användes för att följa kokplattans temperatur. Jag valde godtyckligt att värmebehandla stallet vid temperaturen 220 grader C. Stallet lades på plattan då den var kall. Jag följde temperaturen med mätaren då värmen kopplades på och tog bort stallet då temperaturen nådde 220 grader.

Då temperaturen hade sjunkit till ca. 100 grader C lade jag stallets andra sida mot plattan ocj kopplade på värmen igen och lät temperaturen stiga till 220 grader C igen då jag tog bort stallet.

Observationer:

Då stallet hade värmebehandlats på ena sidan hade det ”slagit sig” d.v.s. fått en svag böj på mitten. Värmebehandling av den andra sidan gjorde stallet helt rakt igen.

Stallet hade efter värmebehandlingen en något mörkare färg där märgstrålarna tydligare framträder … precis det man ser i ”väl lagrade” dyra stall.

Akustisk inverkan från värmebehandling av ett råstall

BridgeBeforeHeatTreatment

Spektret ovan visar hur det obehandlade råstallet uppför sig. Vissa områden ser relativt ”risiga” ut.

BridgeAfterHeatTreatment

Följande spektrum visar samma stall efter värmebehandling vid 220 grader C. Värmebehandlingen hade en tydlig effekt och min uppfattning är att resultatet blev bättre. Jag kan inte ännu ta ställning till vilken den optimala behandlingstemperaturen är. Min gissning är att någonting i trakten av 200 – 250 grader C är vad man eftersträvar (tänk bakning av bröd).

Då man fäller ett icke värmebehandlat stall mot en bordsyta klingar det med en lägre ton än då man fäller det värmebehandlade stallet. Det här tyder på att stallet blivit hårdare. Samma slutsats kan man antagligen dra av att huvudtoppen i närheten av 5 kHz i mina spektra visar att toppen flyttats över 100 Hz mot högre frekvens efter värmebehandlingen (antagligen är effekten större eftersom den obehandlade toppen är osymmetrisk).

Värmebehandling är inte okänd men man får söka aktivt för att hitta referenser:

http://www.maestronet.com/forum/index.php?/topic/211911-difference-between-treateduntrted-aubert-bridge/

http://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=4&ved=0CFIQFjAD&url=http%3A%2F%2Fwww.darntonviolins.com%2Fviolinmagazine%2Fbook%2Fsetup.pdf&ei=9YHfUqq4Dan8ygOYnIGoAg&usg=AFQjCNF5xpFeEzYCFqbxmm8yIpkg1T052Q&sig2=PwiDwRhGOgnAFstNukdOvA&bvm=bv.59568121,d.bGQ&cad=rja

 


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

Canadian journalist Donna Laframboise. Former National Post & Toronto Star columnist, past vice president of the Canadian Civil Liberties Association.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares news about TED Talks and TED Conferences.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling