Anthony Watts höll nyss ett föredrag vid ”Doctors for Disaster Preparedness”. Föredraget är rätt långt (50 min) men ytterst sevärt.
Anthony Watts har en bakgrund som meteorolog på tv/radio. Han driver idag världens populäraste blog om klimat och vetenskap i allmänhet. Bloggen har haft ca. 150 miljoner besökare.
Kommentarer är välkomna!
Vi har under det senaste halva århundradet av medierna blivit upplysta om att jordens undergång är nära om vi inte ändrar på vårt beteende och gör bättring. Man kommer osökt att tänka på Nils Ferlin:
Den stora kometen
Först blev det ganska tyst i byn:
Förnekade kometen
Bevisade sin plats i skyn
För hela menigheten
Järtecken, sade man till slut
en rackare att blänka!
Nu blåses nådatiden ut,
nu är det dags att tänka!
Nu är det tid att handla rätt
mot mor- och faderlösa,
och garda sej på alla sätt
och varda religiösa.
Så satte de sej ned med fart
vid brillor och postillor
och suckade så tungt och rart
om världens vreda villkor.
De bugade för fattighjon
som förr för tjocka magar
och vägde rätt i handelsbon
i nästan fjorton dagar.
…
Du hittar hela dikten
”Den stora kometen” av Nils Ferlin här.
Vi har under ett par årtionden övertygats om att Arktis d.v.s. det nordliga polarområdet inom kort kommer att bli isfritt. Eftersom många ”vetenskapsmän” med djupa brösttoner för fram denna sanning som är baserad på avancerade datormodeller som körts på några av de snabbaste datorerna i världen så måste det väl vara så eller …
BBC konstaterade att förutsägelsen att Arktis på sommaren 2013 kommer att vara isfri sannolikt är alltför konservativ.
Hur ser då verkligheten ut?
Bilden visar att år 2013 tydligen kommer att bli ett helt normalt isår och trots att ”vetenskapsmännen” konstaterade att Arktis i år borde vara isfritt så finns det ca. 7 miljoner kvadratkilometer is kvar. Om trenden fortsätter så kommer vi att få ett rätt normalt år gällande is i år.
Andra ”vetenskapliga” förutsägelser om ett isfritt Arktis:
Xinhua News Agency – 1 March 2008
“If Norway’s average temperature this year equals that in 2007, the ice cap in the Arctic will all melt away, which is highly possible judging from current conditions,” Orheim said.
[Dr. Olav Orheim – Norwegian International Polar Year Secretariat]
__________________
Canada.com – 16 November 2007
“According to these models, there will be no sea ice left in the summer in the Arctic Ocean somewhere between 2010 and 2015.
“And it’s probably going to happen even faster than that,” said Fortier,””
[Professor Louis Fortier – Université Laval, Director ArcticNet]
__________________
National Geographic – 12 December 2007
“NASA climate scientist Jay Zwally said: “At this rate, the Arctic Ocean could be nearly ice-free at the end of summer by 2012, much faster than previous predictions.” ”
[Dr. Jay Zwally – NASA]
__________________
BBC – 12 December 2007
“Our projection of 2013 for the removal of ice in summer is not accounting for the last two minima, in 2005 and 2007,”…….”So given that fact, you can argue that may be our projection of 2013 is already too conservative.”
[Professor Wieslaw Maslowski]
__________________
Independent – 27 June 2008
Exclusive: Scientists warn that there may be no ice at North Pole this summer
“…..It is quite likely that the North Pole will be exposed this summer – it’s not happened before,” Professor Wadhams said.”
[Professor Peter Wadhams – Cambridge University]
__________________
Annual Review of Earth and Planetary Sciences
Vol. 40: 625-654 – May 2012
The Future of Arctic Sea Ice
“…..one can project that at this rate it would take only 9 more years or until 2016 ± 3 years to reach a nearly ice-free Arctic Ocean in summer. Regardless of high uncertainty associated with such an estimate, it does provide a lower bound of the time range for projections of seasonal sea ice cover…..”
[Professor Wieslaw Maslowski]
__________________
Yale Environment360 – 30 August 2012
“If this rate of melting [in 2012] is sustained in 2013, we are staring down the barrel and looking at a summer Arctic which is potentially free of sea ice within this decade,”
[Dr. Mark Drinkwater]
__________________
Guardian – 17 September 2012
“This collapse, I predicted would occur in 2015-16 at which time the summer Arctic (August to September) would become ice-free. The final collapse towards that state is now happening and will probably be complete by those dates“.
[Professor Peter Wadhams – Cambridge University]
__________________
Sierra Club – March 23, 2013
“For the record—I do not think that any sea ice will survive this summer. An event unprecedented in human history is today, this very moment, transpiring in the Arctic Ocean….”
[Paul Beckwith – PhD student paleoclimatology and climatology – part-time professor]
__________________
Financial Times Magazine – 2 August 2013
“It could even be this year or next year but not later than 2015 there won’t be any ice in the Arctic in the summer,”
[Professor Peter Wadhams – Cambridge University]
__________________
Mängder av ”vetenskapsmän” hugger i sten så att gnistorna yr. Vilken kan ursaken till detta vara?
Den viktigaste orsaken är sannolikt att förutsägelserna är baserade på klimatmodeller, klimatmodeller som inte har varifierats mot verkligheten. En annan orsak är att det är mycket lätt att utgående från kortvariga trender över några år göra extrapoleringar in i framtiden enligt ”om trenden håller i sig så …” man glömmer att klimatologiskt alla tidsperioder kortare än ca. 30 år … eventuellt borde perioden vara ännu längre … är väder, inte klimat.
Varje normal tänkande människa med erfarenhet av ett nordiskt klimat vet att temperaturen från vinterns kallaste temperaturer på -30 … -40 grader C kommer att stiga till +30 kanske +35 på sommaren. Ingen är så idiotisk att han extrapolerar vårens snabba uppvärmning hundra år in i framtiden och påstår att alla självklart kommer att brinna upp inom två till tre år på det arktiska området … om trenden håller i sig. Vi vet att temperaturen på hösten igen kommer att sjunka ungefär i motsvarande grad och att medeltemperaturen under långa tidsrymder är förvånanden konstant.
Den intressanta frågan är dock varför dagens media inte fyller sin uppgift och låter opportunistiska ”vetenskapsmän” stå till svars för den idioti de har matat media med. Vi lever lyckligtvis i en tid då allt som satts ut på nätet går att få fram efter ett antal år. Om en person kan visas ha kommit fram med totalt ogrundade förutsägelser tidigare så bör dessa personers trovärdighet idag vara obefintlig.
Gästinlägg av Fredrik Österholm.
Bilderna är av Anders Backman ((c) 2013 Anders Backman) som besökte Ilulissat (Isfjorden) på Grönland i somras. Notera att bilderna visar Isfjorden mitt i sommaren då mängden is är som minst. Det finns fortfarande en hel del is kvar trots alla rapporter om smältande Grönlandsis. Inlandsisens tjocklek är kring tre kilometer vilket betyder att det tar årtusenden innan den isen smälter helt.
Inlandsisen över Grönland smälter, polarkalotternas istäcke hotas av samma naturfenomen, Sahara breder ut sig och vattennivåerna stiger? Orkaner , zunamier och skogsbränder sopar rent där de drar fram, jordbävningar ödelägger städer och byar och orsakar död, svält och umbärande för hundratusentals människor, så har det alltid varit på vår jord.
Fig. 1 Observera lyftkranen som används som tändsticksask för att ge en uppfattning om isbergets storlek. Kom ihåg att 9/10 finns under ytan och således inte syns. Fjorden är 600 meter djup …
För ca 115 000 år sedan inleddes den senaste av planeten Tellus många istider, som då täckte fenno- skandien med ett istäcke som växte och växte, så att det för sådär 20 000 år sedan uppnådde en tjocklek på hela 3 000 meter. Då inträffade något, istäcket började smälta, helt utan mänsklig på- eller åverkan. Isen smalt under tusentals år och fennoskandiens konturer danades i takt med att glaciärerna rann bort och bildade Ancylussjön för sådär 10 000 – 12 000 år sedan, då täcktes fennoskandien ännu av ett tjockt istäcke. Genom en landsänkning för ca 7000 år sedan bröt havet igenom och danska sunden bildades , Litorinahavet svallade fritt kring de första stränderna längs linjen där Salo-Seinäjoki-Ylivieska nu ligger i det som vi idag kallar Finland. Varför dessa glaciologiska och geomorfologiska utsvävningar, jo för att förstå att den bild vi har av vår jord inte är den slutgiltiga. Jorden omformas hela tiden: Av kontinentalplattornas rörelser, vulkaniska aktiviteter, magmans hetta som söker sig uppåt , solens och hela universums inverkan och till en del Homo Sapiens åverkan. Det vi upplever nu är kanske finale grande av vår senaste istid. När allt har smultit bort är det bara att invänta en ny istid om tusentals år. Vi, jordens passagerare, kommer väl att under mellantiden få uppleva ett växlande klimat med stormar, hetta, torka , översvämningar, men också på många platser, får vi hoppas, ett behagligt klimat under x- antal generationer. Floran och faunan kommer stegvis att omdanas som den gjort under tidigare eror , tills en ny istid kyler ned aggressionerna på jorden. Att klimatet hela tiden varierar och att flora och fauna omdanas berättar tvärvetenskapliga analyser som utförs och uppdateras . Forskningen berättar bland annat om fynd av fårspillning i borrkärnor gjorda under alpernas glaciärer, där har alltså betat fårhjordar innan glaciären bildades. Ett annat exempel: Min bror geomorfologen fil.dr Henrik Österholm fann under en forskningsexpedition till spetsbergen under 1960 talet, fossil av kottepalmen, vars nuvarande nordligaste utbredningsområde är norra Afrika. Den berättar också om” värmebölja” över Spetsbergen och Grönland under 1860 och 1920 talet då isarna vid kusten delvis smalt tills en ny köldperiod tog vid, för att igen i våra dagar bli varmare.
Fig. 2 Ilulissat på sommaren … det går fortfarande att se några isflak.
År 1867 finns dokumenterat att snön låg kvar hela juni i Österbotten och Västerbotten och att Gloskärsfjärdens is bar släden ännu vid midsommartid. Under de kalla vintrarna under 1960- 1970 talet påstod ” klimatexperterna ” att vi inte längre kan räkna med normala somrar, snön skulle normalt ligga kvar ännu i juni. År 2007 påstod våra” klimatexperter” och en del meteorologer att södra Finland och Helsingfors inte längre skulle få uppleva julsnö och riktiga vintrar. Isbrytarna kunde tas ur tjänst och säljas. Nu i mars 2011 ligger snön, som började falla redan i oktober, kvar djup och vit över hela landet och isbrytarna kämpar sig genom rekordtjocka is vallar. Sådan är verkligheten. Vad skall vi då göra , lägga händerna i kors, vänta och se, be till ett otal gudar och förstås spara energi och leva enligt ekologiska lagar och skona vår jord efter bästa förmåga. Det skall vi göra, för att spara känns i plånboken och renar samvetet, men att släcka lamporna och ta” peden” istället för bilen, hjälper föga i en värld där människor med strävan till högre levnadsstandard samtidigt tänder miljontals lampor för varje lampa vi släcker och hundratusentals nya bilar rullar ut på vägarna under den tid vi låter bilen stå och nya kolkraftverk startas månatligen i Kina medan vi köper utsläppsrättigheter på ” klimatbörsen”. Vi i Europa har uppnått vår levnadsstandard, vi kan väl inte missunna miljarder asiater och afrikaner samma utveckling. Vad skall vi då göra. Vi skall förstås spara och skydda vår jord efter bästa förmåga och använda vår kunskap och innovation för människans bästa. Men , har vi , den industrialiserade delen av världen, vilja och reella möjligheter att med eget sparande balansera u-ländernas explosionsartade ökning i levnadsstandard och påföljande belastning av miljön? Universums och vårt eget solsystems livscykel kan vi inte styra eller påverka, vi kan bara som Fritjof Andersson konstatera : ”Det är hemskt, men det är sant” . Det är alltså dags att bygga vår version av Noaks Ark, nämligen att kartlägga konsekvenserna av klimatförändringen, samordna våra ekonomiska och tekniska resurser rationellt, odla där det går att odla, bygga städer och byar där det går att överleva och flytta befolkningen till säkra platser. Folkvandringar är inget nytt under solen. I takt med att den senaste istiden rann bort följde samer och andra folkslag renhjordar och annat vilt till nya betesmarker här i norr, det tog ju några tusen år, men resultatet blev gott.
Fig. 3 Sommarturisterna är ute med båt och tittar på isbergen i fjorden.
Att anpassa oss och säkra möjligheten att överleva bör vara människans strävan de närmaste tusen åren. Vi kan ju också spara in på den 0.1 %? som Finland påverkar klimatet, för plånbokens och samvetets skull. Lyckas vi med detta? svaret ges någon gång i en avlägsen framtid. Under tiden kan vi ju också glädja oss över att ju mera Kina, Indien och Ryssland ökar sina utsläpp dess mindre blir vår procentuella del av belastningen.
Fredrik Österholm
De ”stora” vetenskapliga tidskrifterna har varit tidskrifterna Nature och Science. Ett gränsfall mellan vetenskaplig och poulärvetenskaplig tidskrift har varit t.ex. Scientific American. Då man ser på hur tidskrifterna har utvecklats ser man en långsam nedmontering av tidskrifternas vetenskapliga auktoritet, en process som har fortgått under årtionden.
I min unghdom köpte jag gärna Scientific American eftersom den innehöll vettiga artiklar med åtminstone ett visst mått av koppling till verklighet och också vetenskap. Idag hör Scientific American till de tidskrifter jag inte ens bläddrar i, det är helt enkelt bortkastad tid och naturligtvis också bortkastade pengar.
Vad har hänt?
Jag uppfattar att man har frångått vetenskap och i stället satsar på sensation och känslor. Kanske är det här också en följd av att man i journalistutbildningen inte längre anser att det också behövs kunskap i naturvetenskap.
Jag hittade en intressant artikel på WUWT av Willis Eschenbach. Artikeln är ett öppet brev till den nya chefsredaktören för tidskriften ”Science”. Jag beklagar att min översättning sannolikt inte gör Willis Eschenbach rättvisa. Intresserade läsare kan titta på artikeln i orginal. Diskussionen som följde på publiceringen på WUWT är också värd att titta på. Artikeln kan läsas i översättning nedan:
Willis Eschenbach
Kära Dr. McNutt:
Låt mig, som en något ovillig prenumerant på Science, börja med att välkomna er som den senaste chefsredaktören för tidskriften Science. Ni har konstaterat ”För trettiofem år sedan, när jag var en doktorand och min första forskningsartikel publicerades i Science, kunde jag aldrig ha drömt om att jag en gång skulle ha äran att bli chefsredaktör för denna ansedda tidskrift.”
Utöver er mycket imponerande resume får ni mycket positiva känslor från min sida för den här delen av er biografi på Wikipedia, som jag hoppas är sann:
McNutt är en NAUI-certifierad dykare och hon är utbildad för undervattens demolisation och hantering av sprängämnen i amerikanska flottans UDT och SEAL team. Ni har en otrolig möjlighet, som är att föra en glansig tidning som driver en specifik agenda tillbaka till att igen bli en ansedd vetenskaplig tidskrift.
Beklagligtvis, under de 35 år som förflutit sedan er tid som doktorand, har en tidskrift tillhörande stjärnorna fallit ner i smutsen. Börjande med Donald Kennedy och med fortsättning under Bruce Alberts har den blivit ett smutsigt verktyg för högljudd klimataktivism … och det experimentet har visat att Science inte samtidigt kan vara en aktivist tidskrift och en vetenskaplig tidskrift. Science har lagt sin (snabbt minskande) tyngd bakom ett antal målsättningar. Ja en del av dessa målsättningar är faktiskt viktiga.
Problemet är att ni är övertygad om att dessa ideal och mål är viktiga och ni vill övertyga oss om detta. Men samma ögonblick ni övertygar människor om att era mål är viktigare för er än vetenskapen så är loppet kört gällande er vetenskapliga auktoritet. Ni kan antingen vara aktivister eller ha vetenskaplig auktoritet, båda är inte möjliga samtidigt. Er tidskrifts tidigare åtgärder har klart visat att era aktivistmålsättningar är mycket viktigare för er än vetenskapen.
Det har funnits två huvudproblem inom det område jag jobbar med, klimatvetenskap. Det första problemet är att, trots upprepade förfrågningar, tidigare redaktörer för Science har skrotat era egna regler för vetenskaplig transparens. Ni fortsätter att publicera artiklar om klimatvetenskap utan att kräva att författarna arkiverar data och program enligt era egna regler. Det verkar som om att regeln om att arkivera data och programkod gäller endast små människor som jag själv men då redaktörerna vill driva en specifik agenda så gäller inte reglerna längre … rätt intressant egentligen.
Det andra problemet är att man inom klimatvetenskapen alltför ofta har ersatt peer kontroll med vän kontroll. Resultatet är att folk skrattar åt den smörja som går för klimatvetenskap på era sidor. De är inte av annan åsikt än era artiklar. De skrattar åt era artiklar. Man har i vissa vetenskapliga kretsar sagt att den enda orsaken till att tidskriften inte används för hygien-ändamål är det glättiga papperet som suger i sig dåligt … allvarligt, ni har publicerat ett antal verkligt schabbiga artiklar på mellanskolenivå, det är pinsamt.
Med en ny chefsredaktör hade jag önskat att det skulle ha hört till det förgågna. Olyckligtvis, efter att ni tog över rodret, har ni valt att avslöja er … hmmm … låt mig beskriva det som er brist på erfarenhet av konceptet ”vetenskaplig tidskrift” genom att följa i era föregångares aktivistfotsteg. Jag hade hoppats på att ni skulle ha varit fiffigare än vad de var och ni har ännu möjlighet att vara det. Att hoppa in mitt i en klimatdebatt och staka ut er ställning för tidskriften Science? Varför? Det betyder självmord för tidskriften. En vetenskaplig tidskrift skall aldrig ha en redaktionell syn på den vetenskap som diskuteras och som tidskriften bevakar. Lämna detta till tidskriften Mother Jones, National Geographic eller Populär vetenskap. Då er tidskrift kraftigt tar en aktivistposition i fråga om klimatvetenskap så bevisar detta att ni har övergett klimatvetenskapen. Då vetenskapen är stark behövs inga försvarare … och om chefsredaktören uppfattar att någon del av vetenskapen behöver försvaras så betyder det bara att denna del av vetenskapen är mycket svag.
Gällande det att ni själv tar ställning? Det är intressant. Problemet är att ni är en extremt välutbildad, stark, ser bra ut, och en jäkligt smart kvinna på alla sätt … och medan detta är bra så är det samtidigt en skrämmande kombination. En baksida av detta är att människor, speciellt män, inte har berättat den oglättade sanningen för er under många år. Som en följd av detta kan en del av det jag har att säga komma som en överaskning för er.
Här är några klimatpåståenden från er ledare, som antagligen är based på er forskning kring rörelser i jordskorpan.
Forskare har börjat studera geologin för att få en baskunskap om förändringsmönster som kan användas i klimatmodeller. Information från tidigare epoker avslöjar tillstånd som kan motsvara en framtida värld med mera CO2. Projektioner baserade på sådana tidigare indikationer är fortfarande osäkra, eftersom det inte finns någon exakt tidigare analog till vår tid i tidigare geologiska epoker. Dock är även de mest optimistiska förutsägelserna allvarliga. T.ex. miljöförändringar till följd av klimatförändringar kommer att vara alltför snabba för många arter att anpassa sig till vilket leder till omfattande utdöende av arter. Beklagligtvis ser jag dessa förutsägelser som onödigt optimistiska.
Den oinitialiserade lade eventuellt inte märke till förändringen från subjektiv till deklarativ. De av oss som är bekanta med spelet med ärtan under bägarna såg att du gjorde något konstigt. Du startade från ”Projektioner baserade på sådana tidigare indikationer är fortfarande osäkra”. Detta är sant, inte endast sant, utan en grov underskattning.
Här är klimatvetenskapens nuvarande tillstånd, förståelsen av tidigare klimatförändringar och förutsägelsen av framtida klimat.
Ok, vi har väntat några år, dr. McNutt. Förutsägelserna har inte slagit in … och trots detta så fortsätter ni att predika för oss. Var publicerades månne artikeln ”Vad hände med den globala uppvärmningen?”
Hm, den publicerades i tidskriften Science … ni vill bli tagen på allvar inom klimatvetenskapen men ändå nämner ni inte bristen på uppvärmning med ett ord?
Ingen kan förklara de tidigare klimatförändringarna, CO2 förklaringen klarar inte av att förklara det förgångna, och ni säger att förutsägelser baserade på det förgångna ”fortfarande är osäkra” vilket är en grov underdrift och en ren lögn.
Men trots osäkerheten, trots bristen på kunskap, , så försäkrar ni oss i nästa mening att att förutsägelserna att ”KLIMATFÖRÄNDRINGAR BLIR ALLTFÖR SNABBA FÖR MÅNGA ARTER ATT ANPASSA SIG TILL VILKET LEDER TILL OMFATTANDE UTDÖENDE AV ARTER” inte är tillräckligt alarmistiska för er…
Förändringarna ”kommer att bli” alltför snabba? ”Kommer att bli”? Och det är inte tillräckligt alarmistiskt för er?
Jag hoppas faktiskt att ni inte förstår vad ni säger. Jag hoppas sannerligen att ni inte förstår att den mening ni skrev inte är något annat grov alarmism som ni för fram utklädd till vetenskap.
Eftersom ni inte vet hur de okända klimatförändringarna KOMMER att påverka arterna på vår planet så är detta en ofattbar hybris. För att hålla sig till sak, ni har absolut inga bevis för att ert påstående om ”omfattande utdöende av arter”. Ingen modern art har bevisats dö ut till följd av klimatförändring. T.o.m. tidskriften Nature har gett upp idén om en ”sjätte våg av utdöenden” som ni försöker sälja. Det finns överhuvudtaget inga bevis för ert påstående om ”utdöende till följd av klimatförändring”.
Låt mig ta ett litet sidospår och diskutera en idé om ett ”naturligt experiment”. Människor säger alltid att vi inte kan studera klimatet i ett laboratorium, och det stämmer. Vi kan inte använda ett laboratorium till att studera hur ett stort ekosystem fullt av verkliga arter skulle reagera på t.ex. temperaturförändringar. Men vi har naturliga experiment och vi har precis utfört ett intressant experiment. Här är resultaten från det experimentet.
Enligt Berkeley Earth Surface Temperature dataset som visas ovan så är den globala landtemperaturen idag två och en halv grad varmare än den var kring år 1810. Två och en halv grad på två århundraden är betydligt mer än de två grader uppvärmning man oroar sig för … var är liken?
Ni verkar oroa er över hur snabbt förändringarna sker. Två och en halv grad på två århundraden är snabbt, det är mer än hälften av den förändringshastighet ni oroar er över. Till följd av detta borde vi kunna se åtminstone något tecken på att uppvärmning leder till att arter dör ut … kan ni då nämna de arter som har dött ut till följd av uppvärmningen under detta naturliga experiment? Jag frågar eftersom jag har sökt mycket noga och jag har inte hittat någon.
Ni fortsätter er litania av substanslös rädsla:
Också arter som kan tolerera den nya miljön kan trots allt minska då de ekosystem de är beroende av kollapsar. Oceanerna kommer att bli mera skiktade och mindre produktiva.
Oceanerna kommer att bli mera skiktade? De kommer att bli mindre produktiva? Och ni säger att arter kan minska men ekosystemskollapsen presenteras som ett faktum? Min kära dam, ni skrev nyss att dessa ”projektioner” är mycket osäkra. Låt mig föreslå att ni lite löser upp ”kommer att” och ”kommer att inträffa”. Ni vet inte om varmare oceaner blir mer eller mindre produktiva och den sortens påståenden får helt enkelt folk att peka finger och skratta. Jag ber er, sluta med uttalandena uppifrån. Ni blev nyss utsedd, det är sant, men endast till chefsredaktör för tidskriften Science och inte till en mera himmelsk och allseende post.
Utöver detta, kanske ni kan peka på ett exempel på en ”ekosystemskollaps” som har berott på en två och en halv grads uppvärmning som har skett under de två senaste århundradena? Du förstår … bevis?
Du fortsätter …
Om sådana ekosystemproblem inträffar kommer förändringarna att påverka människor djupt. Den minskade produktiviteten i oceanerna påverkar den 20% av populationen som är beroende av havet för mat. Skördarna kommer att slå fel oftare, speciellt på land vid lägre latituder där den största bristen på mat finns.
Den först delen är bra, ni börjar med ”om sådana ekosystemsproblem inträffar”. Resten är dock rädsla som saknar stöd i litteraturen, overifierad och osann. Ni har inga bevis för att några graders uppvärmning skulle få skördarna att slå fel oftare. Vi kan igen göra samma naturliga experiment. Vi har nyss sett vad som hände då temperaturen sedan 1810 steg med två och en halv grad. Så var snäll och berätta för oss dr. McNutt …
Kanske ni inte är medveten om dussintals motsvarande förutsägelser som medlemmarna av det imaginära ”97% koncensus” har huggit i sten med. Det är naturligtvis inget problem om ni inte är medveten om dessa ”vetenskapliga” förutsägelser, jag menar ni är ju en geolog, inte en klimatvetenskapsman … men om ni saknar denna typ av grundläggande kunskap om området klimat så varför försöker ni då föreläsa om detta?
Tråkigt nog verkar det som om ni i likhet med många hederliga människor helt enkelt som en papegoja upprepar påstådda faror som ni har svalt utan att ägna dem en enda kritisk tanke. Titta igen på det naturliga experimentet. Vi har haft två och en halv grads uppvärmning och från allt jag kan finna så var den uppvärmningen inte skadlig för de varelser som bor på vår planet. Det finns inte klimatflyktingar. Korallatollerna har inte sjunkit i havet, de finns fortfarande kvar. Enligt IPCC har mängden extrema väderfenomen inte ökat. Inga städer har utrymts till följd av stigande havsnivå.
Två och en halv grad C och vi har inte sett några katastrofer till följd av uppvärmningen, det är tvärtom. Generellt har uppvärmningen varit bra för växter, djur och människor. Längre växtperioder och mildare vintrar gav större och stabilare skördar. Längre isfria perioder för nordliga hamnar tillät mera handel. Mildare vintrar dödade färre människor … vem skulle inte gilla det?
Ni utger er för att vara en vetenskapsman, dr. McNutt. Jag skulle vara glad om jag bevisades ha fel då jag säger att er klimaträdsla inte verkar ha verklighetsgrund. För att visa att jag har fel behöver ni endast ge bevis. Inte påståenden. Inte allvarliga varningar om kommande olyckor som saknar historiska motsvarigheter. Ni måste bevisa era påståenden.
Alltså, om ni kunde vara så vänlig och visa på de tidigare katastrofer som var en följd av de två och en halv graderna C snabba uppvärmning. Er alarmism om en ytterligare två och en halv grads uppvärmning borde åtminstone innehålla en liten gnutta realism även om den är baserad på en Hollywood ”sann berättelse” eller motsvarande realism.
Om ni inte lyckas hitta någon temperaturkatastrof från 2.5 graders uppvärmning borde å andra sidan en ärlig vetenskapsman ändra sina synvinklar … bollen är hos er.
Jäklar, området är så nytt för er att ni inte ens får era alarmistsynvinklar att hänga ihop. Al Gore undervisar i det här så att hans adepter alla skall kunna sjunga från samma psalmbok, ni borde kanske låna en kopia. Enligt alarmisterna borde koldioxidens effekt vara störst utanför tropikerna och i polarområdena. I dessa områden antas den påverka i huvudsak temperaturen på natten och på vintern.
Ert påstående att skördarna kommer att slå fel ”på låga breddgrader” står i direkt konflikt med alarmisternas förutsägelser om faror vid polerna.
Inte endast det, men ert påstående (utan referens) om tropiska förluster stämmer inte heller med historiska data somvisar att tropikerna har värmts minst av alla temperaturzoner. Uppvärmningen av tropikerna sedan 1900 drunknar i brus, ert påstående om tropiska skördeskador är ett dåligt skämt. Ni borde åtminstone byta breddgrader och slå er ihop med era övriga troende och Al Gores lärjungar i fråga om att skrämma människor med ett arktis som blir varmare … det har åtminstone skett även om, beklaglitvis för alarmister och er själv, Alaska blev betydligt kallare under det första årtiondet av det 21 århundradet, bevisen är alltså inte helt klara.
Och i varje fall, var är mina underlydande? Jag vill att myndigheterna skall använda sina Solyndra pengar till att favorisera mig på samma sätt som de som Al gore skolar med hjälp av oljepengar han satte i sin ficka … för sin TV-station. Hur kommer det sig att Al Gore har lärjungar och inte jag? Jag antar att moralen är att man först borde få oljemiljonerna sedan får man lärjungarna. Jag lär mig tydligen ganska långsamt … hur kommer det sig att Al Gore får oljemiljonerna och ingen säger ett ord men att skeptiker smutsas med att vara betalda av oljebolagen men de får inte en endaste slant.
… nåja. Ni fortsätter:
Detta oförmånliga tillstånd kan fortgå i tusentals år medan geologiska processer långsamt reagerar på obalansen som skapats genom att frigöra den fossila kolreservoaren. Tidsskalan för att återställa biodiversiteten, med alla dess fördelar, kommer att vara ännu längre.
Tertullius berättar att de romerska kejsarna hade en slav vars uppgift var att i kejsarens öra viska ”Respice post te! Hominem te memento!” It det avseendet, dr. Mc Nutt låt mig vara slaven som påminner er om att ni endast är den senaste bland framtida före detta chefsredaktörer för Science, en tidskrift som en gång var stor.
Medan er artikel fortfarande har en viss vikt (dock beklagligt minskad) så ger den er inte förmågan att ex oficio blicka ”många årtusenden in i framtiden”. Ni försöker kanalisera Cassandra, och ni misslyckas totalt. Jag kan inte uttrycka detta tillräckligt starkt. Aktivism är inte er vän. Ju kraftigare chefsredaktören är aktivist desto mindre auktoritet har hon som vetenskapsman och desto mindre auktoritet har Science som en vetenskaplig tidskrift. Vilken del av ”intressekonflikt” förstår inte ni, Bruce Alberts och Donald Kennedy? Ni kan inte samtidigt vara peer reviewer, portvakt som väljer vad som kan publiceras och samtidigt vara en stark vetenskaplig alarmist som för fram en specifik tro.
Var alltså snäll och låt bli att besvära oss med med av er substanslösa rädsla för var en viss uppvärmning kan få till stånd. Ni är fortfarande ok. Ja, ni gjorde ett misstag vid första försöket, men det finns fortfarande många möjligheter kvar innan ni är en ex chefsredaktör och det betyder att ni bör låta bli att upprepa era misstag vid nästa omgång.
Vad vi borde oroa oss för är vad er tidskrift gör, inte vad klimatet gör. Att föreläsa för andra människor då ert eget hus är i så dåligt skick gör inte att ni ser vis ut, det får er att se skenhelig ut. Ni måste göra något åt den dåliga kvalitet på den forskning ni publicerar innan ni börjar föreläsa om klimatvetenskap. Hur skulle det vara om ni skrev en ledare om hur era föregångare lät bli att kräva, att principen ”data och programkod” skall finnas tillgänglig, skulle följas. Tänker ni eventuellt följa denna tradition? Det här är något ni kan kommentera auktoritativt.
Efter detta kunde ni eventuellt skriva en ledare om hur ni fördömer sättet att låta medförfattare kontrollera varandras arbete? Det skulle vara intressant. Eller hur skulle det vara med en ledare om de etiska implikationerna av Peter Gleicks agerande och vad de avslöjar om omfånget av korruption för en god sak i klimatvetenskapens huvudfåra. Detta skulle vara mer än välkommet.
Men var snäll … inga fler folkskollärarinnemässiga föreläsningar och inga ytterligare kanaler för spridning av Ehrlich och Holdren. Vi har fått nog av en lång serie misslyckade domedagspredikanter under årtionden. Jag gissar att ni inte vill lägga ert namn till raden av misslyckade katastrofprånglare.
Jag säger allt det här av flera orsaker. För det första kan jag inte se på då någon kör en buss över en klippkant utan att försöka varna dem. Ni skadar allvarligt både ert eget och tidskriften Science anseende genom ert agerande, i min värld har jag en skyldighet att säga något.
Å andra sidan finns det ett gammalt talesätt som säger ”det är bättre att tända en liten vaxcylinder gjord av fossila bränslen med en veke i än att förbanna mörkret” eller någonting i den stilen. Jag är inte den som sitter stilla då någonting jag uppfattar som viktigt hotas.
Jag säger det också i egenskap av en amatörvetenskapsman. Jag är en varm anhängare av den process vi kallar vetenskap och jag tycker inte om att se tidskrifter förhindra vetenskaplig transparens för den ena eller den andra sidan i en vetenskaplig diskussion.
Och konstigt nog, jag skriver för att jag på riktigt vill er väl. Ni har en fantastisk möjlighet som jag skulle önska jag hade. Ni har möjligheten att styra Science tillbata till att vara en verkligt ansedd vetenskaplig tídskrift.
Dessutom får dykare mitt stöd, och kvinnliga dykare som har fått undervattensträning med sprängämnen med gruppen SEALS får mitt fulla men något avundsjuka stöd.
Huvudproblemet är att jag igen skulle vilja se Science bli det den en gång var, en vetenskaplig tidskrift utan annan agenda än att vara den bästa vetenskapliga tidskriften på jorden.
Samma ögonblick ni börjar slipa er egen yxa och driva er egen agenda så blir ni yxkvinnan med ett eget uppdrag, inte en vetenskapsman … och även om världen också behöver yx-kvinnor, och jag är säker på att ni i en verklig situation är bra, såskadas både tidskriften Science och vetenskapen själv då chefredaktören börjar slipa sin yxa. Er kredibilitet som den som väljer vad som är värt att publicera förstörs.
Hälsningar, och önskan om välgång för er i ert nya uppdrag som chefsredaktör och för tidskriften i era händer.
w.
Det är ett känt faktum att olika klimatmodeller, även om de har samma initialvärden, ger olika resultat. Ett välkänt exempel är IPCCs spagettigraf över olika klimatmodellers beräknade framtidsscenarier.
Bilden visar IPCCs klimatmodellers framtidsscenarier jämfört med verkliga mätningar (satellit [kvadrat] och väderballonger [bollar]). Bilden visar hur modellerna grovt överdriver en framtida uppvärmning.
Bloggen WUWT gav en intressant länk till en ny publikation, som har genomgått s.k. peer review, som behandlar numeriska fel i beräkningarna.
Forskarna undersökte vad som händer då man kör samma klimatmodell på olika datorplattformer. Det visade sig att trots att initialvärdena var exakt lika för de olika datorsystemen så divergerade körningarna rätt snabbt d.v.s. resultaten från de olika körningarna blev allt mer olika. Hur är detta möjligt? Räknar datorerna fel?
Orsaken till divergensen är något som kallas avrundningsfel som är en följd av att tal i en dator oftast uttrycks med ett begränsat antal decimaler. Antalet decimaler en dator jobbar med kan vara i storleksordningen 16 decimaler plus en exponent som anger hur decimaldelen skall skalas. Vid beräkningar är är det speciellt riskabelt att beräkna skillnaden mellan två nästan lika stora tal.
Ett exempel:
Antag att vi gör en beräkning på en dator där ett tal uttrycks med 8 decimaler. Vi stöter på en situation där vårt program beräknar skillnaden mellan två stora tal. Sekvenserna xxxxxxx och yyyyyyyy representerar information som inte ryms i talrepresentationen.
T = 3173333.3xxxxxxx – 3173332.1yyyyyyyy = 1.2
Vi har plötsligt gått från 8 siffror till en två.
Då vi subtraherar små tal från stora tal kan motsvarande problem dyka upp. Antag igen att vi använder en dator med 8-siffrors talrepresentation och att vi i programmet behöver utföra subtraktioner av små tal från ett basvärde:
X = bas – modifikation
X = 10 344 232 – 0.012345
Om vår antagna dator med 8 siffrors talrepresentation utför subtraktionen så får vi:
X = 10 344 232
eftersom det lilla talet vi subtraherade är så litet att det inte påverkar det första talet över huvudtaget. Om vi har ett komplicerat program som miljontals gånger utför motsvarande beräkningar så kan felen med tiden bli betydande. Problem av ovanstående typ är välkända i datavetenskapen och det finns många metoder för att minska på felen man får till följd av avrundningsfel. Problemet är dock att många lösningar kräver att man vet hur beräkningarna generellt uppför sig för att man skall kunna optimera beräkningarna på ett vettigt sätt.
Utöver ovanstående avrundningsfel kan det förekomma andra problem då man flyttar en klimatmodell från en beräkningsplattform till en annan. Då man kompilerar modellen för en ny plattform får man andra algoritmer för hur t.ex. olika matematiska funktioner beräknas. Små skillnader i algoritmerna kan ge upphov till intressanta kumulativa fel. Klimatmodeller körs idag i allmänhet på stora processorfarmer d.v.s. programmen körs på hundratals eller tusentals processorer som behandlar olika delar av modellen och sedan skickar mellanresultat till andra processorer där resultaten kombineras. Det är lätt att se att det utgående från ovanstående exempel kan ha betydelse i vilken ordning olika delresultat behandlas. I t.ex. det senare fallet kan vi ibland ha situationer då det lilla talet har betydelse men att det har betydelse vad man eventuellt har subtraherat tidigare.
Andra orsaker till skillnader är hur beräkningarna optimeras. En kompilator kan t.ex. intelligent arrangera om olika termer i ett uttryck så att de kan beräknas så snabbt som möjligt, naturligtvis under förutsättning att resultatet matematiskt blir detsamma. Om vi har ett komplicerat uttryck så kan vi mycket väl få situationer där olika termers beräkningsordning har betydelse även om uttrycken matematiskt sett är ekvivalenta.
Resultatet av tio dagars körning där man jämförde på vilken höjd olika datorsystem beräknade att 500hPa geopotentialen borde befinna sig. Resultatet blev:
Vi ser att endast tio dagars simuleringar ger en standardavvikelse på 10 m i den beräknade höjden. En klimatmodell körs äver tiotals år d.v.s. tusentals eller tiotusentals dagar, det är lätt att inse att då endast de numeriska problemen gör att resultaten blir mycket tvivelaktiga.
Är det här den nivå på förståelse av jordens klimat vi väntar oss av FN? Videon är på engelska och den visar en intervju med delegaten från Cook Islands vid klimatkonferensen i Bonn. Vi kommer rätt nära Orwells dubbeltänkande där Svart blir Vitt och Sanning blir till lögn.
Delegaten har ett glatt leende men kunskap har hon beklagligtvis inte …
Det lönar sig för övrigt att läsa Orwell igen och jämföra med avlyssningsskandalen i USA. Orwells framtidsvision är obehagligare än den värld vi ser idag, men samtidigt finns det mycket få detaljer i Orwells beskrivning som man inte redan nu har tekniskt på plats eller som skulle vara enkla att implementera.
Det krävs antagligen inga kommentarer…
Min artikel ”Mera koldioxid i atmosfären gör jorden grönare” ledde till en viss diskussion på facebook. Ett intressant argument för att dagens temperaturförändring är farlig var att förändringen just nu är extremt snabb jämfört med tidigare (Läs: icke av människan förorsakade …) klimatförändringar. Artikeln nedan tar en titt på det här argumentet.
Det finns olika uppskattningar av hur temperaturen har förändrats under de senaste 100 … 120 åren. En god gissning, baserad på olika vetenskapliga uppskattningar, är att temperaturen har stigit ca, 0,7 grader C sedan 1890. Temperaturförändringen är då ungefär 0,057 grader C/decennium. Är den här temperaturstegringen unik och hur förhåller sig den till tidigare kända klimatvariationer. Observera att temperaturförändringen 0,7 grader ligger på gränsen till vad man pålitligt kan avläsa en kvicksilver/sprittermometer visuellt. Visuell avläsning torde ge en noggrannhet på ca. en halv grad.
Dr. Don J. Easterbrook råkade ha en analys av precis den här frågan på WUWT för någon dag sedan http://wattsupwiththat.com/2013/06/02/multiple-intense-abrupt-late-pleisitocene-warming-and-cooling-implications-for-understanding-the-cause-of-global-climate-change/#more-87448 .
Det finns flera olika indirekta metoder för att uppskatta temperaturen under tidsperioder då det inte existerade av människan konstruerade termometrar. Man har bl.a. använt förhållandet mellan isotoperna O18 och 016 som proxy för temperaturen. För närvarande är de bästa data som finns från projekten ”Greenland Ice Sheet Project” (GISP) och ”Greenland Ice Core Project” (GRIP).
Fig. 1 Förhållandet mellan syreisotoperna O18 och O16 mätt i isborrkärnor på Grönland.
Fig. 2 Uppskattad temperatur under samma tid (Cuffy and Clow, 1997 och Alley, 2000).
Fig. 3 Syreisotopmätning från borrkärna på Grönland. Man ser en extremt snabb temperatursänkning ungefär för 12800 år sedan följd av en kallperiod säm räckte 1300 år. För 11500 år sedan steg temperaturen snabbt igen. Varmare är uppåt på Y-axeln. (Baserad på data av Cuffy and Clow, 1997 and Alley, 2000).
Man ser genast att bilderna korrelerar ytterst väl. Mätningar från olika områden på jorden visar att temperaturförändringarna var globala.
Förändringens hastighet nu och tidigare
Under de senaste 25000 åren har temperaturen förändrats rätt abrupt många gånger. Bilden nedan visar kalla och varma perioder om ca. hundra år, länden kan variera i någon mån.
Fig. 4 Kalla och varma perioder under de senaste 25000 åren. Den första temperaturförändringen skedde för ca. 24000 år sedan och stapeln nr. 15 är ungefär från tiden 11000 år sedan. Observera att Y-axeln är graderad i Farenheit. Förändringarna bör alltså multipliceras med 5/9 för att man skall få förändringen i grader C.
Då man studerar förändringarna i fig. 4 ser man att tre perioder av temperaturförändring var 20 – 24 gånger större än det vi har sett under det senaste århundradet. Fyra händelser var 6 – 9 gånger större än det vi har upplevt. Dessa data är viktiga och intressanta eftersom de inte kan ha varit förorsakade av människan, vi ser alltså naturliga fluktuationer som är mångdubbelt större än det senaste århundrades uppvärmning.
De abrupta förändringar man kan se kan inte ha förorsakats av långsamma stegvisa förändringar (Croll-Milankovitch).
Det är ytterligare intressant att notera att trots att koldioxidhalten i atmosfären har stigit kontinuerligt så har den globala temperaturen inte stigit under de senaste 16 åren. Det verkar alltså sannolikt att koldioxidens inverkan på jordens temperatur är betydligt lägre än vad t.ex. IPCC har antagit … vilket också stöds av att många forskargrupper som jobbar med klimatmodeller nu skriver ner den antagna av koldioxidklimatkänsligheten med 30 – 50%. Klimatkänsligheten ligger nu nära den nivå skeptikerna utgående från grundläggande fysik men utan inverkan av förstärkande vattenånga kom fram till. Det verkar alltså sannolikt att ökande vattenånga leder till effektivare borttransport av värme och skuggande moln vilket gör att IPCC sannolikt rätt grovt överskattar den uppvärmning vi har att vänta till följd av ökande koldioxidhalt i atmosfären. Eftersom uppvärmningen är logaritmiskt beroende av koldioxidhalten har vi sannolikt redan sett huvuddelen av den förväntade uppvärmningen.
Uppdaterad 2.6.2013, lade till länkar på slutet.
Det är ingen hemlighet att koldioxid får de flesta växter att växa snabbare. Man har bl.a. uppskattat att 30 – 50% av lantbrukets gröna revolution är en följd av koldioxidgödning. Det är inte utan orsak man i växthusnäringen höjer koldioxidhalten i växthus eftersom växterna växer bättre.
Mätningar indikerar att då atmosfärens koldioxidhalt går under 200 ppm (vi ligger idag nära 400) så stannar många växters tillväxt upp eftersom växterna då svälter.
Den 31.5.2013 publicerade AGU d.v.s. American Geophysical Union en rapport http://www.agu.org/news/press/pr_archives/2013/2013-24.shtml där man har undersökt torra områden på jorden. Man har kunnat visa, genom satellitmätningar och modelller, att mängden gröna blad har ökat med ca. 10% till följd av den ökande koldioxidhalten. Effekten är starkast på torra områden eftersom högre koldioxidhalt betyder att färre klyvöppningar behöver vara aktiva för att växten skall få den koldioxid som behövs, detta betyder samtidigt att mängden vatten som avdunstar i samband med växten andning minskar och att växten blir tåligare mot torka.
Koldioxidens effekt kan ses bl.a. som skogsutbredning på tidigare helt gräsbevuxna områden.
Det är intressant att se hur man politiskt aktivt demoniserar koldioxiden som tillsammans med syre är är absolut livsnödvändiga för nästan alla former av liv på jordklotet. Skulle man avlägsna all koldioxid från atmosfären så skulle livet på jorden dö ut nästan genast.
Intressanta länkar:
http://news.nationalgeographic.com/news/2009/07/090731-green-sahara.html
http://joannenova.com.au/
De senaste 16 åren har jordens temperatur inte stigit vilket naturligtvis gör stora grupper aktivister som är beroende av klimatpengar desperata.
Jag råkade stöta på en entressant artikel i WUWT som diskuterar växthusgasen metan och eventuella framtida katastrofala utsläpp inom det arktiska området till följds av framtida stigande temperaturer.
I Wikipedia kan man läsa (översättning från engelska):
Det arktiska området är en av de naturliga källorna för växthusgasen metan. Global uppvärmning accelererar metanutsläpp både i form av utsläpp från existerande förråd i marken och genom methanogenesis i ruttnande biomassa. Stora mängder metan finns lagrade i arktis i naturliga gaslager såsom permafrost och i form av marina klatrater. Permafrost och klatrater faller sönder vid uppvärmning vilket kan leda till stora utsläpp av metan från dessa källor till följd av global uppvärmning.
Bilden visar hur metankoncentrationen i atmosfären har varit ungefär konstant de senaste åren efter en ökning i slutet av 1900-talet. Metan bryts ned rätt snabbt i atmosfären och det bildas då vatten och koldioxid.
Man har sedan slutet an 1980-talet undersökt hur en eventuell uppvärmning skulle påverka utsläppen av koldioxid i arktis .
Undersökningen visade att då tundra värmdes upp så ersattes mossor och lavar av buskvegetation och den biologiska aktiviteten gick djupare in i marken. Sönderfallet vid jordytan blev långsammare medan den ökade längre ner. Användning av växthus för att på artificiell väg höja temperaturen med två grader för att simulera en framtida uppvärmning visade inte någon förändring i kolinnehållet i marken under växthusen.
Det är ett känt faktum att man kan påverka människors beteende genom att skrämma dem … men inte hur länge som helst då katastrof på katastrof inte kommer utan går upp i rök.
Organisationen AMEG d.v.s. Arctic Methane Emergency Group konstaterar att en ”Planetär katastrof är oundviklig om man inte via geoingenjörskonst kyl arktis”. Man vill alltså avsiktligt kyla t.ex. Norden och finland. Kom ihåg att t.ex. Helsingfors befinner sig på 60-nde breddgraden d.v.s. lika långt norrut som södra Grönland.
AMEG hänvisar till en kommande hungersnöd inom det närmaste året och påstår att denna hungersnöd beror på klimatförändringen och främst uppvärmningen av arktis. Man hänvisar till Complex Systems Institute (CSI) som presenterar följande bild:
Bilden visar prisindexet för mat från 2003 fram till 2020. Observera att allt från 2013 framåt är rena gissningar. Man konstaterar, sannolikt helt korrekt, att stigande matpriser i fattiga länder kan åstadkomma plötslig oro i befolkningen såsom t.ex. arabvåren.
Då man tittar på ovanstående bild från 2004 till nutid så slås man av att de kraftigt stigande matpriserna sammanfaller med allt större satsningar på biologiska bränslen.
Bilden visar hur en allt större del av majsproduktionen i USA (30 – 40%) har använts till att producera motorbränsle i form av etanol. Källa http://www.afdc.energy.gov/data/tab/fuels-infrastructure .
Man kan se samma trend globalt då t.ex. EU införde krav på att en bestämd mängd biobränslen måste användas. Frågan som genast infinner sig då man tittar på den ursprungliga kurvan (CSI) som visar snabbt stigande livsmedelspris och jämför den med användningen av biobränslen är: Har vi här en fullständigt onödig och av människan skapad konfliktsituation. De oroligheter vi kan komma att se kan vara skapade av politiker för att få till stånd globala oroligheter. Det är lätt att se att det inte finns någon brist på mat. Det enda problemet är att man bränner så mycket mat att det påverkar de globala livsmedelspriserna.
Man har i Europa till följd av konstgjort höga energipriser, skapade genom subventionerad grön energi och beskattning, lyckats få till stånd en ekonomisk kris där de företag som har möjlighet röstar med fötterna och flyttar bort produktionen till vettigare områden på jorden. Situationen skulle ha varit densamma i USA om man inte plötsligt hade upptäckt att det fanns ofantliga mängder naturgas. Det är intressant att notera att det också under stora delar av Europa finns motsvarande geologiska formationer som i USA. Man kan alltså anta att också Europa kunde vara självförsörjande på naturgas om den politiska viljan att skapa Europeisk produktion skulle finnas.
Låg industriproduktion och stor arbetslöshet har lett till att bl.a. efterfrågan på bensin har sjunkit kraftigt. I New York Times http://www.nytimes.com/2013/03/17/us/17ethanol.html?pagewanted=all fanns en artikel om produktionen av etanol för användning som biobränsle.
Artikeln konstaterar att nästan 10% av etanoltillverkanrna har stoppat produktionen under det senaste året delvis till följd av det senaste årets torka som gjorde råvaran så dyr att produktionen blev olönsam.
Minskad efterfrågan på bensin har förstärkt problemen genom att minska på efterfrågan på etanol.
Vad kan man säga annat än att det är skrämmande att se att det helt tydligt finns personer i hög ställning med sådan hybris att man tror sig vara kapabel att på ett kontrollerat sätt förändra hela norra halvklotets klimat.
Jag hittade en intressant artikel skriven av Willis Eschenback på bloggen WUWT. Artikeln tittar på olika uppskattningar av land- och havstemperatur och vissa förvånande diskrepanser mellan olika dataset. Du hittar artikeln (engelska) här.
En kommentar till ovanstående artikel pekade på en rätt spännande detalj i klimatvetenskapen. Det är välkänt att det är mycket svårt att beräkna en ”medeltemperatur” för vår jord. Vi vet att ca. 70% av jordens yta är hav, med ett relativt litet antal mätstationer. Hur skall land och hav vägas mot varandra och vilken noggrannhet kan man anta att man kan nå då jordens temperatur uppskattas?
Hur absurd situationen är visas av att man uppskattar att jordens temperatur har stigit med ca. 0.7 grader celsius under det senaste århundradet jämfört med någon referenstemperatur. Med vilken noggrannhet kan vi uppskatta ifrågavarande globala referenstemperatur?
Det verkar naturligt, då vi tänker på ovanstående 0.7 graders uppvärmning att, då successiva förbättrade uppskattningar av jordens temperatur görs, vi också i successiva uppskattningar skulle se en stigande temperaturtrend.
Hur ser verkligheten ut?
Utgångspunkt: Under det senaste århundradet har temperaturstegringen uppskattats till ca. 0.7 grader C.
Kommentar (korrektion) : Uppskattningen i denna källa är 14.0 grader C globalt. Värdet i ovanstående bullet gäller norra halvklotet där temperaturen är 14.6 grader C. Södra halvklotets temperatur uppskattas till 13.4 grader C.
De intressanta frågorna i anslutning till ovanstående uppskattningar är naturligtvis:
Ref:
Du hittar motsvarande frågor på bloggen notrickszone.com (artikeln på engelska).
A lagrange point in life
Lars Silén: Reflex och Spegling
Lars Silén: Reflex och Spegling
Canadian journalist Donna Laframboise. Former National Post & Toronto Star columnist, past vice president of the Canadian Civil Liberties Association.
Lars Silén: Reflex och Spegling
by Steve McIntyre
Techno bits and mind pleasers
Lars Silén: Reflex och Spegling
The world's most viewed site on global warming and climate change
The TED Blog shares news about TED Talks and TED Conferences.
Lars Silén: Reflex och Spegling
Larsil2009's Blog 