Det handlar om pengar, NGO, gröna och kändisar och EU-valet

23/05/2014

Grävande journalister gjorde en videobandning av gröna kändisar som hade kallats till ett möte för att diskutera en ”dokumentär” mot såkallad ”frakking” med en arabisk oljeproducent som betalare. Projektets pris var nio miljoner dollar.

”Vi har inga moraliska problem … det handlar endast om pengar.”   Dokumentären planeras explicit så att tittaren skall dra den felaktiga slutsatsen att gröna kändisar finansierar filmen.

WWF, Greenpeace och en mängd andra globala NGO spelare är uppbyggda så att ekonomisk insyn saknas men organisationerna har en ofantlig politisk makt genom olika underliggande gräsrotsorganisationer som dock själva saknar all makt.

Då vi talar om nedmonteringen av det Europeiska samhället, avindustrialisering, förstörelse av energi-infrastruktur och på slutändan 10 – 20% arbetslösa så kan det vara värt att fråga sig om beslutsfattarna har det allmänna bästa för ögonen eller om det är som med de amerikanska kändisarna ”Vi har inga moraliska problem … det handlar bara om pengar.” Jobbar din kandidat med Europas bästa för ögonen eller är avsikten med verksamheten att fylla de egna fickorna? Hur kommer din kandidat att rösta gällande pålitlig energi och möjlighet till industriell produktion i Europa? Är din kandidat köpt av utomstående aktörer eller är det en person du kan lita på att tänka själv och arbeta för vårt gemensamma bästa.

Att stämma en stråke

14/05/2014

Maestronet diskuteras hur en stråke kan ”stämmas” så att den passar ihop med en fiol på bästa möjliga sätt. Vid första påseendet verkar frågan ganska irrelevant. Vad skulle man kunna stämma på en stråke?

Det finns dock en liten detaljs som tyder på att alla stråkar inte är skapade likvärdiga. Vilken är orsaken till att helt vettiga violinister ibland är villiga att i värsta fall betala 10000 – 20000 Euro för en riktigt bra stråke? Om alla stråkar skulle producera ljud på samma sätt så vore t.ex. 10000 Euro för en toppstråke ett absurt pris för ett så enkelt verktyg. Vi vet dock att toppstråkar går att sälja … det finns alltså något prisvärt.

Materialet som används i en stråke har naturligtvis en stor betydelse för hur en stråke fungerar. Å andra sidan är det ett känt faktum att ett riktigt bra stråkmaterial inte är en garanti för att resultatet blir en bra stråke. Hantverket och hur man skär till en stråke har också betydelse. Erfarna stråktillverkare verkar i viss mån stämma sina stråkar enligt användarens önskemål. Nedanstående video visar hur en stråke tillverkas.

Videon visar hur stråkmakaren på slutet försiktigt tunnar av stråken och klangen verkar ändra.

På Maestronet presenterades följande schematiska metod för stämning av en stråke, precis som vid stämning av fiolstall samt lock och botten tas extremt små mängder material bort (observera att områdena är grovt angivna) :

Området från spetsen till ca. 100 mm påverkar E-strängen.

Området 100 – 220 mm påverkar A-strängen.

Området 200 – 450 mm påverkar D-strängen.

Resten av stråken påverkar G-strängen.

Om t.ex. D-strängen låter dämpad så tar man loss froschen och skrapar bort lite material från undersidan av stråkstången där det inte syns.
Om t.ex. en not har en metallisk biklang så notera var tonen ligger och skrapa försiktigt på motsvarande punkt på stråken.

Vad händer

Då stråken dras över strängen kommer den turvis att ”klibba” vid strängen och turvis att glida med låg friktion. Då samma process upprepas snabbt kommer en sågtandsliknande triangelvåg att uppkomma som sedan filtreras i fiolens stall och i fiolkroppen. Då strängen börjar röra sig så kommer dess rörelse att påverka hurudan friktionen mellan strängen och stråken är vi får alltså en återkoppling från strängen. Det här är den konventionella förklaringen. Det är dock fysikaliskt sett självklart att varje gång stråken hugger/släpper så kommer motsvarande kraft som överförs i sidled till strängen att leda till vibrationer i stråkens längdled och vibrationerna är antagligen stora eftersom krafterna är desamma som på strängen!

Eftersom stråken är elastisk och den har massa så kommer den att börja vibrera. Det verkar naturligt att vibrationer med låg amplitud och hög frekvens kommer att genereras nära stråkens spets. Lägre frekvenser med större amplitud genererar vibrationer över en allt större del av stråken.

Om den drivande frekvensen är densamma som tonen violinisten vill spela så är allt sannolikt som det skall vara. Om däremot stråkresonansen råkar vara svag på den spelade tonen så kan någon närliggande stråkresonans bli betydelsefull vilket kan leda t.ex till icke önskade svävningar i den genererade tonen. Eftersom fjädern/massan i sptsen av stråken antagligen är icke linjär så verkar det troligt att frekvenser i strängen och i stråken ev. också genererar skillnads- och summatoner som eventuellt kan bli hörbara (distorsion/brus).

Harding fiddle spectrum when the open D-string is played

Harding fiddle spectrum when the open D-string is played.

Spektrum av en Hardangerfiol då en öppen D-sträng spelas.

Harding fiddle bow spectrum when an open D-string is played

Harding fiddle bow spectrum when an open D-string is played

Stråkens spektrum mätt med kontaktmikrofon då samma öppna D-sträng spelas. Notera att vi eventuellt får extra högfrekvensförstärkning (boost) i trakten av 3000 Hz. Stråken kan mycket väl ha en stor betydelse för klarhet och hur fiolen bär i en stor sal!

Fiolbygge: Experiment med omöjligt material (1)

11/05/2014

Jag har under den senaste tiden jobbat rätt mycket med att stämma plattorna på fioler. Råmaterialet har varit vita fioler från Kina av Roy Kang. Jag har graduerat om fiolerna och efter lackering slutjusterat dem så att de viktigaste svängningsmoderna fungerar. Slutjusteringen har alltid skett genom min egna specialteknik för inre slipning. Plattorna på fiolen slutjusteras alltså i ett skede då fiolen är lackerad och spelbar. Eftersom justeringen sker efter lackeringen blir man samtidigt av med en betydande felkälla d.v.s. lacket som rätt kraftigt kan flytta vissa resonanser.

Det senaste instrumentet är en stardivariuskopia med botten av såkallad ”birds eye” lönn. Materialet påminner till strukturen om masurbjörk och materialet uppkommer, antar jag, så att det bildas mängder av små kvistar i stammen, kvistar som ger ögon (potentiellt kvisthål) samt en extremt vacker vedstruktur.

Justering av locket

lock_strad1

Fig. 1  Locket är nu omgraduerat enligt medeltal av ett antal Stradivariusfioler.

Locket vägde obearbetat ungefär 83 g. Locket var något tjockare än vad jag anser vara lämpligt, det här var naturligtvis bra eftersom det gör en justering möjlig. Om locket hade varit allför tunt så hade det gett upphov till problem, det är svårt att lägga tillbaka material 😉 .

Observera att det här endast är det första steget i bearbetningen av locket. Den slutliga justeringen sker från insidan då instrumentet är ihoplimmat och i spelbart skick. Som ett experiment kommer jag att lacka insidan med ett lager shellack. Jag uppfattar att lackning av insidan bör göra lockets två ytor mera symmetriska vilket bör minska på mekanisk distorsion (om nu detta har någon betydelse).

IMGP5686

Baksidan av fiolen med ett lager grundlack. Observera den kaotiska vedstrukturen. Ett normalt fiolbotten har en vågig vedstruktur vilket gör att ljuset då ytan lackats bryts po olika sätt och ett randigt vågmönster uppstår. ”Birds eyes” lönn uppkommer sannolikt så att ett stort antal kvistar bildas på ungefär samma område på stammen. Ögonen är små kvistar som samtidigt kraftigt påverkar fiberriktningarna i stammen vilket ger ett mycket extremt men samtidigt, tycker jag, intressant utseende åt instrumentet. Problemet är dock att jag uppfattar att normala tumregler för hur man graduerar bottenplattan inte fungerar eftersom virket är kaotiskt. Min teknik för efterjustering bör dock utan problem bita på den här typen av trä också.

Många yrkesviolinisters reaktion är ”glöm det” d.v.s. ett instrument med lönn av den typen blir inte bra. Det blir mycket intressant att se hurudant det här instrumentet blir!

 

 

En diskussion med en klimattroende

08/05/2014

Jag råkade hamna in på en tråd på politikern Björn Månssons facebooksida. Björn är som Europolitikerkandidat naturligtvis aktiv just nu. Jag har putsat bort alla namn utom Björn och mig själv. Jag lämnade kvar Björn eftersom det gör tråden något personligare och eftersom jag inte uppfattar att Björn trampar i klaveret. Övriga skribenter är namnlösa eftersom jag inte vill att de skall vara lätt igenkännbara på nätet. Diskussionen finns trots allt på en facebook sida som inte är helt globalt tillgänglig … bara nästan. Tråden inleddes med:

Björn: När jag från mitt hotellfönster i Smedsby, Korsholm tittar ut och ser det vackra snötäcket, reflekterar jag över om klimatFÖRÄNDRING är ett korrektare begrepp än klimatUPPVÄRMNING. Men lika illavarslande ändå.  

Man kan inte annat än att dra på munnen åt det här resonemanget. Den globala (katastrofala) uppvärmningen morfades till klimatuppvärmning då temperaturen inte spelade med. Klimatuppvärmning gjordes till ”klimatförändringen” men i botten har hela tiden funnits demoniseringen av ”livets gas koldioxid”. Nu har media frenetiskt kopplat varje väderfenomen till ”klimatförändringen” vilket naturligtvis leder till att man lägger fram en aldrig sinande ström naturliga väderfenomen för att skuldbelägga medborgarna. Om det visar sig att koldioxiden inte har den stora uppvärmande effekten man har påstått utan temperaturen börjar sjunka. Varför skall vi då slå sönder samhället genom att eliminera alla de säkra energikällorna och ersätta dem med energikällor som man frångick redan för mer än hundra år sedan eftersom de var opålitliga? Hela den skrämmande domedagsvisionen bygger ju på att CO2 värmer men för Björn månsson är kylan lika illavarsnande. Vad ligger då bakom kylan?

XX: Klimatet har ju förändrats drastiskt genom tiderna utan människans påverkan, varför skulle den förändring vi nu ser bero på oss? Jag har iaf svårt att tro det. Jag har en känsla av att vi människor har en tendens att överskatta vår betydelse i helheten.

Björn: Det är möjligt, och låt oss hoppas att det är så. Jag resonerar så att vi för säkerhets skull ändå borde vidta åtgärder för at inte bidra till förändringen. Om skeptikerna har fel kan det snart vara för sent att vända utvecklingen.

YY: När man vidtar åtgärder ”för säkerhets skull” så kan man ju ändå tänka efter, så att man inte i ivern går och skjuter sig i foten, som Greenpeace i Tyskland. Detta exempel, där ensidig hetspropaganda åstadkommit att kärnkraft har bytts ut mot kol- och brunkolsförbränning, är ett förhoppningsvis varnande exempel på vart ensidig fanatism kan föra. Ochså ett varnande exempel på vilket slags ivrare man inte ska lyssna på.

MM: ”Om” skeptikerna har fel så är loppet mer eller mindre kört för oss alla. Det är fullt möjligt (fast inte alls säkert) att vi redan har passerat en point of no return, och då spelar det egentligen ingen roll vad vi gör längre. Håll i hatten bara, liksom.

ZZ: Men det kommer ju dock inte att hindra mina barns generation att banka på ”skeptikernas” portar någon natt i framtiden, med facklor, högafflar och hängsnaror i högsta hugg. Sådana är vi människor tyvärr att vi vill ha våra syndabockar. Helst på ett fat med ett äpple i munnen.

Wow! Vi har att se fram emot kristallnätter i framtiden där de rättroende bränner hedningarna. Vi har exempel på det här i Europas historia. Är vi på väg i den riktningen igen?

H: Diskussionen (om klimatförändringen) har förts, på 80-talet. Konsensusen är i det närmaste total inom vetenskapliga kretsar. Med tanke på att politik i allmänhet sköts enligt utkastet av en specialbeställd konsultgrupps förutbestämda resultat är det absurdt att sitta på sina tummar och vänta på att den sista procenten av samtliga av världens naturvetare sällar sig till skaran. Folk vill inte ta ansvar så det är lättare att låtsas som om allt är höljt i dunkel. Märk, att konsensusen bakom att mänskan står för största delen av den pågående klimatförändringen är större än bl.a. konsensusen att tobak orsakar cancer. Med den logiken borde Björn driva för cigaretter för barn eftersom vi ”inte bara kan veta”

TK: Problemet är att det nu finns allt för stora politiska, ekonomiska och vetenskapliga intressen för att teorin om att människans utsläpp av koldioxid i atmosfären orsakar klimatförändringen är sann att det är svårt att argumentera för något annat. Allt för många har allt för mycket att förlora på att det skulle visa sig inte stämma.

Jan Vapaavuori sa det rakt ut på en presskonferens jag var på en gång under min korta karriär på HBL, att det finns olika åsikter om hur människans utsläpp av CO2 påverkar klimatet men EU har bestämt att det är teorin enligt vilken människan är boven som är sann och då är det det som är verklighet för oss. Det var tal om utsläppsrätter.

För att man ställer sig skeptisk till att människan orsakar klimatförändringen genom sina CO2 utsläpp betyder det inte att man tycker att vi kan strunta i miljön. Men det är viktigt att vi gör de rätta besluten på basen av rätt information. Inte på basen av Al Gores skrämselpropagandaturnéer.

Angående konsensusen så är det väl som med konsensusen om Guds existens i kyrkan, alla är eniga och den som säger emot är en kättare och blir utkastad

En som inte håller med:
http://www.youtube.com/watch?v=iEPW_P7GVB8

H: Och dr. Jay Gordon anser att cigaretter inte orsakar cancer. Vi kan undersöka geologiska spår för att se att under äldre tider har koldioxidhalt korrelerat med varmare klimat. Vi har en god förståelse av hur koldioxid värmer upp atmosfären från fysiken. Vi har dessutom mätresultat som visar att koldioxidhalten stiger stadigt och kunnat räkna ut att det är pga mänskan. Men Tomas teori om världens största konspirationsteori där sgs samtliga klimatvetare arbetar dag ut och dag in på något de vet att inte kommer att leda någon vart låter också bra.

Kommentar: Här ser vi tekniken som används. Angrip alltid personen inte fakta. Vi ser också hur man hänvisar till kvasifakta. Det är sant att det finns en korrelation mellan temperatur och koldioxidhalt i atmosfären. Kan vi av detta dra slutsatsen att temperaturen ur ett geologiskt perspektiv stiger till följd av ökande koldioxidhalt i atmosfären? Svaret är nej, men varför? Orsaken är att mätningar visar att temperaturen först har stigit och därefter koldioxidhalten i atmosfären med flera hundra års fördröjning. Hur kan temperaturen på förhand veta att koldioxidhalten i atmosfären kommer att stiga och att temperaturen därför borde stiga?  Påståendet är alltså fullständig smörja.

Björn: Det är ju just detta som är dilemmat, att expertisen är så delad. Som politiker kan jag i ett sådant läge bara dra slutsatsen att det tillsvidare är nödvändigt att lyssna på pessimisterna och försöka forma en politik utgående från att de kan ha rätt – MEN inte till ett orimligt pris och in absurdum. Och sedan hoppas att optimisterna har rätt, förstås.

Lars Silen: Hur förklarar du att koldioxidhalten i atmosfären har stigit betydligt men den globala temperaturen har inte stigit på 17 år. Min uppfattning är att modellerna grovt överskattar koldioxidens inverkan på temperaturen. Kom ihåg att katastrofscenarierna bygger på att koldioxidens uppvärmande effekt borde förstärkas med en faktor tre för att man skall nå IPCC:s ”profetior”. Den här förstärkande effekten går inte att se.

Finns det faktiskt inte vettigare projekt att satsa över 100 000 miljoner euro/per år i Europa … speciellt som inverkan från den europeiska satsningen ligger långt under våra möjligheter att mäta effekten av satsningen (sannolikt av storleksordningen 1/1000 grad).Det är deprimerande att se på det kommande eurovalet och att inte hitta en enda kandidat man faktiskt skulle kunna rösta på.
Björn: Är inställningen till klimatpolitiken det enda kriteriet för dig vid val av kandidat? Se Johns kommentar några inlägg uppåt här i tråden!
H: Det är lite det här som är problemet; JAG förklarar inget om klimatförändringen, på samma sätt som JAG inte går och grälar med min bilmekaniker som säger att bromsplattorna är utslitna och borde bytas. Jag, och så vitt jag vet alla andra i den här diskussionen, är inte forskare med publikationer inom området under bältet. Men jag saknar den ofantliga arrogansen att tro att jag efter att ha satt mig in i frågan med att surfa pseudovetenskapliga bloggar på nätet skulle ha kunskap som överträffar sgs alla experter på området. Och om du sitter på sådana fantastiska kunskaper, publicera i Nature och bli berömd!
Angående påståendena om att jorden slutat värmas, finns bl.a. den här artikeln http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/grl.50382/full

onlinelibrary.wiley.com

Balmaseda, M. A., K. E. Trenberth, and E. Källén (2013), Distinctive climate sig See More

Lars Silen: Jag anser att europas energipolitik är extremt viktig. Vi har idag i Europa en arbetslöshetsgrad som ligger mer än dubbelt upp mot situationen i början av 1990-talet då man i Finland ansåg situationen vara katastrofal.

Om våra politiker slår sönder europas energisystem till följd av ren och skär dumhet eller för att de inte orkar läsa på så garanterar vi mycket snabbt att vi får omfattande samhällelig oro eftersom arbete inte finns och det inte lönar sig att investera i Europa … och våra ungdomar har ingen positiv vision av framtiden. Är det inte egentligen ganska sunt att ungdomar börjar hoppa i taket så småningom även om det tar sig vansinniga anarkistiska former. Jag antar att också jag som fyrtio år yngre skulle ha stått på barrikaderna om det liv jag hade att se fram emot skulle vara fyrtio år av korta snuttjobb, svårigheter att inrätta sitt liv och skaffa barn före fyrtio … då krediter inte fås eftersom man inte har fast jobb osv.

Klimatet är inget problem om du ärligt själv kontrollerar vad verkliga mätningar säger, låt bli att lyssna på vetenskapshoror i etablissemanget (säger inga namn för då får jag en stämning på halsen). Däremot är det livsviktigt att vi t.ex. i Norden har tillgång till billig energi under vintern … det är helt enkelt nödvändigt för att vi skall kunna bo här. Vad tänker europapolitiker på då man försöker detaljstyra samhället t.ex. i energifrågor utan att inse att Europas klimat vid medelhavet faktiskt inte är riktigt detsamma som uppe vid Ishavet (sark). Om vi industriellt skall kunna klara av Kina, Indien … så är en förutsättning att Europa har en pålitlig energiförsörjning till ett konkurrenskraftigt pris … det här är inte fallet idag. Det mest deprimerande är att man inte trots ofantliga satsningar ens har lyckats minska de koldioxidutsläpp som man anget som orsak till den europeiska hästkuren. Tysklands ”Energiewende” har kraschat och man bygger brunkolskraftverk så snabbt man hinner.

Var hittar jag en kandidat som jag anser att jag kan lita på, en kandidat som har samhällets och invånarnas bästa för ögonen? Tråkigt nog har jag inte ännu hittat den kandidaten. Den viktigaste faktorn är medborgarnas bästa men för att fylla den uppgiften krävs att personen klarar av att också jobba, tänka själv och ifrågasätta koncensus.

Lars Silen: Kommentar till H.  Har du försökt mäta temperatur med 1/1000 grads noggrannhet, jag kan lova dig att det inte är trivialt ? Det är den här noggrannheten som behövs för att man skulle kunna säga någonting. Jag kan med ett eget mätsystem se relativa temperaturförändringar av den storleksordningen men om jag går in i rummet där sensorn finns monterad i ett rör för att undvika konvektion så kommer strålningvärmen från mig själv, på 3 meters avstånd, att ge utslag som är tio gånger större. Notera att jag talade om relativa förändringar. Om de försöker mäta absolut över tidsrymder på årtionden är problemet extremt mycket svårare. Man började ta ARGO flötena i bruk i början av 2000-talet och före detta fanns inga mätningar man kan kalla pålitliga främst för att antalet mätningar var extremt få och dessutom inte standardiserade.

Den andra intressanta frågan är hur du matar ner varmt vatten till under 700 m djup. Min uppfattning är att vattenflödena i världshavet i princip fungerar så att varmvatten flyter på ytan mot polerna och kallt vatten ca. 4 grader sjunker ner vid polerna då is bildas. Hur värmer du upp världshavens djupvatten (ca. 4 grader) med 4 gradigt vatten?

Den tredje intressanta frågan är vilken mekanismen är som plötsligt har kopplats på efter 1997-1998 då temperaturen slutade stiga. Var fanns den mekanismen under de 20 år före 1998 då temperaturen fortfarande steg?

Intresserade kan Googla lite och titta på en lång serie förklaringar till att uppvärmningen har stoppat (att uppvärmningen har stoppat är accepterat vilket bevisas bl.a. av läckta email vid ”climategate”) … förklaringar som ofta motsäger varandra.

H: Det är svårt att ta ställning till påståendet om att man borde kunna mäta temperaturerna med en noggrannhet på 1/1000. Det är din åsikt att det är den behövliga noggrannheten, någon annan tycker att det borde vara 1/1000 000, någon tredje tycker att det räcker med 10 graders noggrannhet. Den största delen av publicerade artiklar håller inte med dig om att det är ett problem. Likaså frågorna om havsströmmar, forskning har gjorts, andra experter inom området har inte hittat fel i dem. Ifall du kan hitta grova fel i metodiken är det bara att skriva en artikel och få den publicerad. Det är att delta i den vetenskapliga dialogen. Allt annat lutar främst åt åsikthållet.

Min kommentar: Hups! Skribenten har naturvetenskaplig utbildning och är färdig att acceptera en osäkerhet på 7 storleksordningar. Vet alltså inget men är samtidigt inte villig att göra det hemarbete som behövs för att kontrollera vad situationen är. På medeltiden grälade man om hur många änglar som rymdes på ett nålshuvud … har vi månne lärt oss något alls?

Lars Silen: (Kommentar till H:s hänvisning till IPCC:s sammandrag) IPCC:s material riktat till beslutsfattare … skrivet av beslutsfattarna för beslutsfattartna. Har mycket lite att göra med verkligheten.Med tanke på den vita globala uppvärmning som låg på marken idag på morgonen (sark) kan det vara skäl att titta på detaljer som t.ex. Hbl aldrig rapporterar om: http://notrickszone.com/…/spiegel-on-antaractic-sea…/

notrickszone.com

Science journalist Axel Bojanowski, a trained geologist, at Spiegel writes how s See More
H: Angående ”climategate”, ett ord som lanserats för att försöka ge trovärdighet åt konspirationsteorierna, är det en av de största ickeskandalerna. Epostmeddelandena har undersökts och fel har inte just hittats. Om du anspelar på Kevin Trenberth’s osäkerhet är det ett citat taget ur kontext. Han har dubier, andra håller inte med, de för en diskussion. Kan du citera något från meddelandena som visar att de tänker föra allmännheten bakom ljuset? Eftersom det är hemliga diskussioner som förs mellan s.k. konspiratörer borde det vara lätt att hitta sådana.

Vad är problemet med Antarktis? Vi har ett fenomen vi inte kan förklara fullständigt, vi har en mängd olika hypoteser som kan undersökas för att få ett svar på problemet (som inte är så svartvitt). Så fungerar vetenskapen; den rättar sig efter nya iakttagelser. Om något är det här ett bevis på att det inte finns en stor konspiration, eftersom forskarna i så fall hade döljt och förfalskat informationen.

Min kommentar: Om du gör dig besväret att söka på nätet så ser du att det här är exakt det som sker. Man har processat i många år för att få tillgång till rådata gällande t.ex. Manns hockeyklubba. Alla de stora vetenskapliga tidskrifterna säger sig kräva att data görs tillgängliga så att rapporterade resultat skall kunna verifieras. I praktiken är det sällsynta undantag att data finns tillgängliga. Det har under många år gjorts kontinuerliga korrektioner på temperaturmätningar som är oförklarliga men där effekten är att temperaturen skenbart stiger snabbare. Ett exempel på nära håll är de förändringar GISS gjort på t.ex. Reykjaviks temperatur. Korrektioner som Isländska meteorologer konstaterar vara felaktig. Motsvarande fiffel förekommer i Australien.
Lars Silén: Problemet är att vi har klimatmodeller som används beslutsunderlag som helt klart inte fungerar. Som du konstaterar så förstår man inte varför inte antarktis värms upp.
Det intressanta är också att arktis inte heller har värmts upp som man har väntat sig. Om du tittar på ”experters” förutsägelser så ser man att artktis redan för något år sedan borde ha varit isfritt (på sensommaren) man som känt finns det mycket is även i norr … situationen är relativt normal då man betraktar den period som vi har någorlunda väl täckande mätningar för d.v.s. efter 1979.
Hur många ”domedagar” har experterna skissat upp under de senaste årtiondena, en del har man glömt under stor tystnad och en del flyttar man ideligen framåt? Det är välkänt i politiken att ett yttre hot är effektivt för att påverka väljarna. Den djupa omoralen ligger i att dagens ungdomar mår extremt dåligt till följd av att en nonexistent världens undergång lanseras igen och igen. Tråkigt nog har inte hela populationen resurser att på egen hand genomskåda den manipulerade verklighet de dagligen serveras.
Lars Silén: Till H.  Angående mätnoggranheten… Du presenterade själv en bild på hur världshavens värmeinnehåll antas förändras. Jag vet att du klarar av att ta reda på världshavets yta och havens medeldjup. Från det här är det enkelt att beräkna vilken temperaturförändring det här motsvarar. Du behöver faktiskt inte tro utan du kan göra en enkel öveslagsberäkning och kontrollera själv … det är så naturvetenskap fungerar. Om vi antar att havsdjupets temperatur stiger med säg 1/1000 grad då ofantliga värmemängder matas ner i havet. Vilken fara finns det i det? Tror du att värmen plötsligt kan koncentreras och komma farande ur djupen och åstadkomma en plötslig katastrofal uppvärmning? Om du har en mekanism för att plocka ut värmen så kan jag bara gratulera dig till världshistoriens största termodynamiska upptäckt … som samtidigt löser väldens energiproblem för all framtid .
H: Publicera.
Lars Silén: ”Publicera”. Betyder den här kommentaren att du eller någon högstadieelev gjorde överslagsberäkningen? Det här är välkänt … man presenterar alltid världshavens (eventuella) uppvärmning som lagrad energi eftersom talen blir ofantliga och pöbeln och politiker förstår sig inte på tal större än deras årslön. Vi har sökert alla stött på politikern som konstaterat att en åtgärd kommer att vara rätt billig… den kostar bara en miljon … eller var det en miljard ?
H: Nej, med det menar jag att du skall publicera dina insikter. Björns FB-sida och Hbl är inte rätt forum för vetenskaplig debatt. Vetenskapliga, redigerade publikationer är det. Och vem har påstått att koldioxid inte skulle värma klimatet? Kan du citera några artiklar som visar att högre koncentration av CO2 inte leder till att mer värme blir kvar? Vad händer med all IR-strålning gasen absorberar?
Henrik till C: varför stiger då koldioxidhalten i luften? http://www.esrl.noaa.gov/…/ccgg/trends/co2_data_mlo.png

H: En sån härn aktuell artikel stötte jag på i Guardian som lite tar upp saker som diskuterats här: http://www.theguardian.com/…/top-ten-global-warming…

www.theguardian.com

Dana Nuccitelli: Contrarian climate scientist Roy Spencer put forth the top 10 ‘skeptic’ arguments – all are easily answered
Lars Silén: Problemet ligger i din kurva ovan (Mauna Loa) där vi ser en någorlunda monoton stegring av koldioxidhalten. Då du jämför den stigande koldioxidhalten (som leder till en grönare jord) med temperaturen så inser du att det finns ett problem. Varför har temperaturen inte stigit under de senaste nästan 18-åren. Kurvan nedan visar UAH satellitmätningarna sedan 1979 då man inledde satellitmätningar. Den globala temperaturen ligger på en relativt hög nivå sett ur ett perspektiv på några hundra år då vi tittar tillbaka mot den lilla istiden då det var hungersnöd i Europa till följd av missväxt … och man regelbundet ordnade marknader på Themsens is eller då svenskarna marscherade över de danska sunden. När såg du förresten de danska sunden frusna senast? Temperaturen är sannolikt fortfarande lägre än på 1000-talet då vikingarna koloniserade Grönland. Hur vet jag det? Vikingarna begravde sina döda i gravar som fortfarande ligger i tjäle. En annan intressant detalj är att då glaciärer drar sig tillbaka på Grönland så kommer det fram rester av björkskog under glaciären där ingen skog alls finns idag. Trädresterna har ådersbestämts till ca. 1000 år med C-14 metoden.Proxymätningar indikerar att temperaturen var ännu högre under romartiden. Romarriket gick under i kaoset som följde av att klimatet blev kallare med hungersnöd och folkvandringar som resultat.Det finns uppskattningar om att temperaturen sedan 1800-talets slut har stigit med uppskattningsvis 0.8 grader av vilket hälften före den tid då man har ansett att koldioxiden har spelat någon roll.Den intressanta frågan är varför stiger inte temperaturen om koldioxidhalten i atmosfären bevisligen stiger.Varför ligger klimatmodellerna med mycket få undantag utanför två sigma gränserna … det här brukar vara ett kriterium för falsifiering?Jag väntar fortfarande på att du själv gör överslagsberäkningen för hur mycket haven har värmts upp och förklarar varför den temperaturförändringen är farlig…Du hänvisar också till Dana Nuccitelli ovan. Kolla själv upp hur dagens vetenskapliga ”klimathoror” d.v.s. vetenskapsmän som säljer sin själ för att få en del av klimatmiljarderna kom fram till påståendet 97% koncensus och 3% vilseförda ”förnekare”. Gör hemarbetet själv, information finns om du är villig att ärligt kontrollera situationen. Det är naturligtvis vars och ens egen sak om du vill tro (i betydelsen religion) men försök inte då påstå att du bygger på vetenskapliga resultat.Allra viktigast, visa att du kan tänka och jobba själv:
Beräkna först havens uppvärmning utgående från data du själv har presenterat … på vilket sätt är situationen farlig?http://wattsupwiththat.files.wordpress.com/…/tlt_update…

H: Du må göra ad hominem attacker mot Nuticelli, men han tar upp och behandlar dina påståenden rätt väl i artikeln ovan. Jag beklagar om jag missförstod ditt tidigare utlåtande (tisdag 22.02).Orsaken att klimatforskningen förutspår en större förändringän endast koldioxiden är att det finns andra faktorer i klimatsystemet, bl.a. Issmältning, som håller på att ske. Det att inte all is överallt smälter lika snabbt är igen för att systemet är komplext, inte för att de grundläggande modellerna har fel. Det är inte bara vattenånga de talar om, du försöker förringa forskningen genom att förenkla den.Och slutligen kvarstår min undran och förundran varför dessa saker alltid tas upp på oredigerade ovetenskapliga blogga och forum istället för att publiceras? Eftersom det endast behövs huvudräkning för att kullkasta decennier av forskning av tusentals forskare tycker man att någon hungrig forskare skulle vilja öka sin renommé genom att lägga upp ett par artiklar som revolutioner världens syn på klimatet?
Sidokommentar: Om du tittar på t.ex. ”klimatgate” så ser du att man har gjort allt för att avvikande åsikter inte skall få komma fram. Ny forskning publiceras inte i ”Klimat”-journaler helt enkelt för att de helt enkelt inte släpps fram. Obekväma forskare publicerar ofta i andra vetenskapliga tidskrifter inom närbesläktade områden. Den här censuren är en skam för vetenskapen.
Lars Silén: Till H.  Du förstod inte vad jag skrev ovan. Min kommentar angående vetenskapshoror ovan kan väl knappast gälla Nuccitelli eftersom HAN INTE ÄR NÅGON VETENSKAPSMAN … han är journalist. Hur skulle jag kalla honom en vetenskapshora om han inte är någon vetenskapsman. Ditt påstående om ”ad hominem” attack är således grundlös. Sedan är det en helt annan sak att det han skriver inte håller måttet.Jag slutade läsa där Nuccitelli hänvisar till Spencer som en av 3% skeptiker … jag känner faktiskt väl till Nuccitelli. Det blir tråkigt nog lite enformigt att igen fråga dig: Har du själv kontrollerat ens det första påståendet i Nuccitellis artikel? Vet du hur man kom fram till 97% av vetenskapsmännen?
– Hur såg de frågor ut som man ställde?
– Vad är det vetenskapsmännen påstås ha 97% koncenus om?
– Hur många tillfrågades d.v.s. hur stor var sampeln?
– Hur många personer ingick i den grupp som ”svarade rätt” d.v.s. den grupp som man hänvisar till som 97%?Du har nu två intressanta frågor att gräva i:
– Hur stor är den temperaturökning man påstår att man har detekterat i världshaven? Om du inte klarar av beräkningen kan du sätta någon elev att göra den, det är inte svårt. Är svaret skrämmande och i såfall varför?
– Kontrollera hur man kom fram till 97% konsensusen som Nuccatelli hänvisar till. Anser du att resultatet har något värde och i såfall varför?Läste du för övrigt Nuccitellis artikel själv? Jag blev tvungen att läsa vidare 😉  . Vad anser du om hans illustration på mänsklig påverkan gällande temperatursegring. Hur skulle du som lärare bedöma ett motsvarande elevsvar ?Bilden påminner om föriga gubben som konstaterade att då man skall starta kokningen ute i skogen så tar man 30% vatten, 30 % malt, 30% socker och 30% jäst … Då någon påpekade att att man då kommer till över hundra procent så svarade gubben att det blir inget problem. Man tar bara en större bytta.Försök alltså göra grundläggande trovärdighetstest på det du läser. Allt är faktiskt inte sant . Nuccitellis bild nedan:
http://static.guim.co.uk/…/139…/Attribution50-65_450.jpg

static.guim.co.uk

Lars Silén till H: Eftersom det tydligen är svårt att göra en värmebalansberäkning för havet så visar jag nedan hur en ”back of the envelope” beräkning kan göras. Det här är högstadiefysik vilket betyder att också politiker, lärare och skolelever borde kunna förstå den .Världshavens yta är ungefär 360 miljoner kvadratkilometer (källa Wikipedia). Om du inte tror på det så kan du beräkna ytan själv från jordradien (6371 km) och infot att världshaven täcker 71% av jordens yta. Världshavens medeldjup är 3.682 km.För att värma upp havet från botten till ytan krävs ofantligt mycket energi. För enkelhetens skull tittar vi på hur mycket energi vi behöver för att värma havet en grad.
E = c*m*dT
c = 4.18 J/gK (inget behov av korrektion för saltinnehållet)
dT= 1 K
m = 3.6*10⁸ * 3.6 * 1*10¹⁵ g (faktorn 10¹⁵ förvandlar till g)
Då vi lägger in talvärden får vi 5.54*10²⁴ J för att värma havet en grad.Vi kan nu använda det här resultatet för att titta på hur noggrant vi behöver mäta. Det finns uppskattningar på att värmeobalansen idag är ungefär 0.63 W/m² (också andra uppskattningar finns) men vi är intresserade av storleksordningar så vi accepterar den här gissningen. Energiobalansen matar in energi i havet 0.71*havsytan*Obalansen*ett_år. Vi lägger in talvärden och får:
dE(år) = 1.12*10²² J
Om hela den här energimängden på ett okänt och mystiskt sätt matas ned i världshaven leder det till en temperaturökning på:
dT = E_obalans/E_en_grad = 1.12*10²²/5.54*10²⁴ K = 0.002 K/år.
Världshavens temperatur mäts idag i huvudsak med hjälp av automatiska ARGO bojar som kan dyka ner till ca. 2000 meter (jämför detta med havens medeldjup 3682 meter … mycket blir omätt). Då man tittar på ARGO hemsidan (googla) så ser man att bojarnas mätnoggrannhet uppskattas till ca. 0.005 K. Den årliga teoretiska temperaturökningen ligger långt under detta. Nu är det klart att man delvis kan kompensera mätnoggranheten med ett stort antal mätningar men då får vi samtidigt en mängd nya felkällor (position, djup, temperatur …).
Enligt din kurva har hela havet sedan början av 1970-talet tagit emot 20*10²² J under en tidrymd på 32 år. Det här motsvarar en temperaturstegring på 1/1000 grad per år och det är hälften av energiobalansuppskattningen ovan. En eventuell årlig ökning på 1/1000 grad kräver många års mätningar för att man skall kunna säga något alls. ARGO mätningarna inleddes ungefär år 2000 och före detta hade man mycket sporadisk information om världshavens temperatur på djupet. Din kurva är intressant eftersom den lägger den största delen av ökningen i värmeinnehållet i de stora havsdjupen … där inga mätningar i praktiken görs.
Om världshavens temperatur har stigit med hastigheten 1/1000 grad per år (vilket jag tvivlar på) vilken är faran med detta. På vilket sätt kommer en eventuell temperaturstegring på någon tusendedels grad farande upp ur havsdjupen och biter oss?
Det finns en hel del publikationer på ARGO mätningarna vad säger de?http://wattsupwiththat.files.wordpress.com/…/knox…Mellan 2003 och 2008 verkar ARGO-mätningar indikera att världshavens temperatur sjunker. Intresserade läsare kan titta på en synvikel på problemet nedan.http://wattsupwiththat.com/…/new-paper-on-argo-data…/

wattsupwiththat.files.wordpress.com

Lars Silén till H:

Eftersom jag gjorde hemarbetet gällande 1/1000 grad för dig (se H:s kommentar tidigare i tråden) så vore det roligt om du kunde titta på Nuccitellis 97%. Det här leder till intressanta diskussioner om missbruk av statistik för att lura pöbeln … och politiker.

Känner en toppviolinist igen sitt eget instrument?

15/04/2014

Nedanstående video från youtube visar den världskända violinisten och pedagogen Ida Haendel vid ett informellt möte med Igor Gruppmann och Vesna Gruppmann. Man har nyligen på Maestronet diskuterat en undersökning där man har låtit en grupp på tio toppviolinister blint spela på en grupp nya och gamla instrument. Den här undersökningen tyder på att åtminstone vissa toppviolinister inte vid ett blindtest känner/hör någon skillnad mellan ett gott modernt instrument och gamla klassiker.

I videon demonstrerar Ida Haendel teknik för åhörarna och allt stämmer inte. Hon ber då att få demonstrera på sitt eget instrument (en äkta stradivarius) varvid åhörarna konstaterade att hon spelar på sitt eget instrument. Problemet var att instrumentet hade ett främmande axelstöd …

Borde man alltså dra slutsatsen att en toppviolinist inte ens nödvändigtvis känner igen sin egen stradivarius 😉 .

Jag har förstått att Ida Heandel är en ytterst intressant violinist och musikpedagog och min kommentar är på inget sätt avsedd att förringa henne … inslaget är helt enkelt extremt intressant!

Petteri Taalas, hur man ljuger med finess

13/04/2014

Uppdatering 15.4.2014 för finska läsare, se länk i slutet av artikeln.

I kvällsnyheterna idag (13.4.2014) uttalade sig Petteri Taalas som är Meteorologiska Institutets chef och Finlands representant i IPCC. Inslaget betonade att mänskligheten snabbt måste sluta upp att använda fossila bränslen och ersätta dessa med t.ex. vindkraft och solenergi. Petteri Taalas konstaterade att utsläppen från fossila bränslen har nått en aldrig tidigare skådad nivå bl.a. till följd av utsläpp i utvecklingsländerna men främst i Kina och Indien. Tanken är naturligtvis att personen som följer med nyheterna skall göra kopplingen att situationen är katastrofal.

Den kända SciFi författaren Robert Heinlein beskriver tre sätt som ”makten” d.v.s. beslutsfattarna kan ljuga på. De olika sätten är:

  1. Låt bli att säga sanningen. Detta gör endast en ren amatör.
  2. Säg sanningen men lämna bort bitar av sanningen så att lyssnaren själv skapar den lögn lögnaren ville få fram.
  3. Säg hela sanningen men presentera den så att ingen tror på den.

Petteri Taalas uttalande på TV faller inom kategori två ovan, han är alltså rätt skicklig som lögnare men han tillhör inte de absoluta topparna 😉 . Petteri Taalas ljuger genom att lämna bort en kritisk del av sanningen vilket gör att åhöraren själv skapar den önskade felaktiga slutledningen.

Vad hände? Petteri Taalas hänvisar till att utsläppen från användningen av de fossila bränslena är större än man ens vågade dröma om i början av 1990-talet när man sparkade igång klimathysterin.

Petteri Taalas har helt rätt i att utsläppen idag är större än de förväntade scenarierna. Det som gör Petteri Taalas till en kategori (2) medelmåttig lögnare är att petteri Taalas av någon anledning glömde bort att informera lyssnarna om att klimatmodellerna förutsåg en kraftig temperaturstegring till följd av den stigande koldioxidhalten i atmosfären men att den förutspådda temperaturstegringen aldrig realiserades. Den globala temperaturen har inte stigit på över sjutton år … skulle det inte ha varit relevant att låta tittaren få veta också detta?

Varför måste utvecklingsländerna enligt Petteri Taalas avstå från en mänsklig levnadsstandard … om koldioxiden inte har visat sig medföra de katastrofer man i över tjugo år har överösts med via inkompetenta nyhetsmedia. Om temperaturstegringen koldioxidökningen inte medför kraftigt stigande temperaturer så betyder det samtidigt att Petteri Taalas indirekt framför en grov lögn som varje år kostar Europa uppskattningsvis 100 000 miljoner Euro. Skulle det inte vara vettigare att satsa den här summan på att t.ex. skapa jobb för Europas ungdomar?

Det finns uppskattningar om att nästan 50% av de stigande skördarna efter 1960 d.v.s. den gröna revolutionen beror på koldioxidgödsling av gröna växter. Vi ligger skrämmande nära en situation där växterna direkt svälter till följd av brist på livsviktig koldioxid. Mätningar tyder på att växter mår extremt illa om koldioxidhalten i atmosfären faller under ca. 200 ppmv (vid början av den industriella revolutionen låg den på ca. 280 ppmv och idag på ca. 400 ppmv). Notera att man regelmässigt tillför koldioxid till luften i växthus eftersom växterna växer mycket snabbare då koldioxidhalten är högre (halterna i växthus kan vara upp till 5 gånger högre än halten i atmosfären idag).  Experiment bl.a. i ubåtar visar att koldioxidhalter som är ännu högre än halten i växthus inte ger problem för människor.

Uppdatering (finska): finsk kommentar till Petteri Taalas. Se också Alestalo: Finlands Trifim Lysenko?.

 

 

Att flytta resonanser

01/04/2014

Jag gjorde en serie små modifikationer på min Guarneri #3 som har varit utlånad. Eftersom fiolens resonanser låg strax utanför de accepterade tumreglerna för ett toppinstrument beslöt jag flytta resonanserna B1- , A1 och B1+ så att fiolen ligger inom det önskade intervallet.

G3_movin_resonances

Fig. 1  Justering av botten/lock så att fiolens resonanser läggs på önskad plats.

Hur kan man flytta huvudresonanserna

Slipning av bottenplattan påverkar i huvudsak B1+ medan slipning av locket påverkar B1-.  Jag fixade problemet med låg B1- genom att tunna av området under lockets ringmodsbåge nere vid stränghållaren. Detta område påverkar B1- rätt kraftigt.

 

Mätning av knackspektra på fiol

30/03/2014

Ett mycket bekvämt sätt att kontrollera responsen på en fiol man jobbar med att förbättra är att mäta instrumentets frekvensgång. Lättast görs detta med hjälp av dator och ett lämpligt program (t.ex. Audacity).

Man placerar mikrofonen en bit  från instrumentet. Man bandar därefter en serie knackningar på stallet t.ex. från G-strängens sida med ett hårt föremål t.ex. en metallstav. Använd folkvett då du knackar … du vill inte skada instrumentet. Den exakta placeringen av mikrofonen är inte kritisk men det lönar sig att köra med samma placering hela tiden för att olika mätningar skall kunna jämföras sinsemellan.

Bilden visar två knackspektra mätta på samma fiol (min Guarneri #3) mätta med mindre än 5 minuters intervall. Då man betraktar de två kurvorna så ser man att de skiljer sig betydligt från varandra speciellt vid frekvenser över ca. 2.5 kHz. Orsaken till skillnaden är enkel. Den svarta kurvan är knackad med en metallstav (stål) och den röda kurvan är knackad med gummihandtaget på en liten fil. Den mjuka hammaren fungerar som ett lågpassfilter som klipper kraftigt vid 2.5 kHz. Vad är det som händer?

Metoden att mäta spektrum genom att knacka på fiolstallet, eller andra platser, bygger på intressant matematik/fysik. Vi mäter ett spektrum genom att spela in ljud som vi sedan matematiskt behandlar så att vi omformar ljudet till frekvenser. Hjälpmedlet vi använder kallas Fourieranalys och mera speciellt Fast Fourier Transform (FFT). Skillnaden mellan en generell Fourier transformation och en snabb (fast) fouriertransformation är att den snabba transformationen begränsar antalet mätvärden till jämna multippler av 2 t.ex. 1024, 2048, 4096 … 16384 vilket gör att beräkningarna kan förenklas och de blir mycket snabbare.

Man kan också vända på transformationen och undersöka vilken typ av signal vi får ut om vi kombinerar en serie sinusvågor. Det visar sig att om vi vill skapa en oändligt hög puls som samtidigt är oändligt kort (en mycket teoretisk puls som inte existerar i naturen, en delta puls) så måste vi kombinera alla frekvenser från 0 Hz till oändligheten och alla frekvenser har samma amplitud. Då vi knackar på stallet så kommer vi att åstadkomma en approximation av en deltapuls d.v.s. då vi knackar så matar vi in alla frekvenser (inom det hörbara området) med ungefär samma amplitud. Vi gör alltså i princip ett frekvenssvep genom stallet utan att behöva någon frekvensgenerator. Genom att mäta ljudpulsen med mikrofon och därefter göra en fouriertransformation av ljudet vi hörde kommer vi att kunna se vilka frekvenser som har dämpats och andra frekvenser som instrumentet ger ifrån sig effektivt.

Hard_soft_hammer_spectrum

Fig. 1  Knackspektrum mätt på samma fiol knackat med hård hammare (svart) och gummihammare (röd).

Om vi knackar med en hård hammare så får vi en distinktare och kortare pulse som ligger närmare den ideala deltapulsen. Knackar vi med en gummihammare så får vi en längre deltapuls vilket syns som ett lågpassfilter som i bilden ovan skär kraftigt vid ca. 2.5 kHz.

Observera!

Man kan mycket väl knacka med en mjuk hammare under förutsättning att man vet att den resonans man vill titta på ligger under den frekvens där man börjar skära de höga frekvenserna. Ovanstående bild ger då man tittar på endast den röda kurvan ett intryck av ett instrument som har en extremt dålig diskantåtergivning. I verkligheten går det mätta instrumentet rätt högt i frekvens (6000 … 7000 Hz). Om vi t.ex. vill bestämma Helmholzresonansen genom att mäta över ljudhålet och knacka på locket så lönar det sig att använda gummihammaren för att inte skada lackytan. Helmholzresonansen 270 – 280 Hz ligger långt nedanför skärningsfrekvensen 2.5 kHz i figuren vilket betyder att gummihammaren inte förvränger låga frekvenser.

 

 

 

 

 

En fiols grundresonanser

18/03/2014

Då man mäter frekvensspektret för en fiol så inser man genast att en fiol är ett mycket komplicerat instrument. Vid första anblicken verkar det omöjligt att förstå vad som gör att ett toppinstrument låter bra. Eftersom det finns ett naturligt intresse hos byggare och musiker att få fram bättre instrument har man aktivt studerat problemet under lång tid. Jämförelser mellan ett stort antal toppinstrument tyder på att toppinstrument har stora likhet gällande ett litet antal grundläggande resonanser.

Observera att de grundläggande resonanser som beskrivs nedan är viktiga men att det finns mängder av andra resonanser som inte behandlas här. Övriga resonanser påverkar, ibland kraftigt, instrumentets tonfärg och karaktär. För att producera ett gott instrument bör man alltså lägga de grundläggande resonanserna rätt men utöver detta bör instrumentet justeras så att klangfärgen tilltalar spelaren.

Observera att alla mätningar görs på ett spelbart instrument med ljudpinnen på önskad plats och ett preliminärt injusterat råstall.

Fiolkroppens viktigaste resonanser

Uppdaterad: 25.3.2014

  1. Resonansen A0 eller Helmholzresonansen. Denna resonans bestäms främst av instrumentets volym och f-hålens yta. Helmholzresonansen kan justeras väldigt lite (några Hz). Helmholzresonansen kan alltså uppfattas som en konstant egenskap hos instrumentet som bestäms av formen som används för kroppen, sargernas höjd (bestämmer volym), och plattornas välvning. Ljudhålens storlek påverkar Helmholzresonansen så att då ljudhålen görs större så stiger Helmholzresonansen. Helmholzresonansen ligger i allmänhet för en fiol inom 270 – 280 Hz. För en fiol av Stradivariustyp ligger Helmholzresonansen ofta kring 270 Hz och på en fiol av Guarnerityp vid kanske 277 – 278 Hz. Helmholzresonansens amplitud kan justeras genom att  allt göra locket lättare/tunnare. Anders Buen konstaterar att den klassiska ”kremonaklangen” verkar hänga ihop med en relativt kraftig A0 resonans.Du hittar Anders Buens artikel om den gamla italienska tonfärgen här.
  2. Resonansen B0 är en mekanisk resonans där fiolens hals och greppbrädan böjer hela kroppen. Man strävar efter att lägga denna kroppsresonans nära Helmholzresonansen A0. Justeringen kan göras genom att ändra greppbrädans resonans. Typiskt område är 260 – 270 Hz.
  3. Resonansen B1+ (tillsammans med resonansen B1-) är den ena av kopplingfresonanserna mellan lock och botten. B1+ påverkas av både lock och botten men inverkan från botten är kraftigare. Typiskt område är 510 – 550 Hz.
  4. Resonansen B1- (tillsammans med resonansen B1+) är den andra kopplingsresonansen mellan lock och botten. B1- påverkas av både lock och botten men inverkan från locket är större. Typiskt område är 410 – 460 Hz.
  5. Resonansen A1 är nära besläktad med Helmholzresonansen A0. Resonansen är den naturliga frekvens som uppstår då luften inne i fiolen skvalpar av och an i fiolen i längdled. Normalt ligger A1 mellan B1- och B1+ men det är också möjligt att den hittas några Hz under B1-.
  6. Stränghållarresonansen ligger med en ojusterad stränghållare med vikten 20 g kring 115 – 120 Hz. En god tumregel är att stränghållarresonansen justeras så att den är hälften av A0 eller B0. Alternativt kan stränghållarresonansen läggas så att den är hälften av medeltalet av A0 och B0. På en Guarneri måste stränghållaren gröpas ur på undersidan så att vikten sänks till ca. 17 g. Resonansen ligger då kring 130 – 135 Hz. Valet av strängar kan i viss mån påverka stränghållarresonansen.

Hur ligger resonanserna på ett solistinstrument

Ett solistinstrument spelas ofta i en stor sal.  För att instrumentet skall klinga bra och höras över en synfoniorkester måste instrumentet ha en god volym inom området 3 – 5 kHz. Kraftig respons nära 5 kHz gör att instrumentet tränger igenom också en kraftig ljudmatta eftersom få andra instrument ger hög volym inom detta frekvensområde. Responsen får inte vara alltför hög i området ovanför 5 kHz eftersom klangen då kan uppfattas som sträv. Då lyssnaren uppfattar de höga frekvenserna från soloviolinen så uppfattar man samtidigt varifrån ljudet kommer och hjärnan lägger till de frekvenser som de fakto inte hörs. I ett solistinstrument vill man att de grundläggande frekvenserna skall ligga ungefär på följande sätt:

  1. Skillnaden mellan B1+ och B1- skall vara 75 – 95 Hz.
  2. Skillnaden mellan B1+ och A1 skall vara 60 – 90 Hz for ett solistinstrument. Skillnaden skall vara 40 – 60 Hz för ett orkesterinstrument och 20 – 40 Hz för ett kammarmusikinstrument. Om skillnaden ligger under 20 Hz fås ett lättspelat instrument som dock saknar volym/kraft.
  3. Skillnaden mellan B1- och A1 skall ligga på 0 – 16 Hz.

Använd dator och programmet Audacity för mätningarna. Mikrofonen kan anslutas via ljudkortets mikrofoningång eller också kan en USB mikrofon användas. Alla mätningar bygger på att man knackar på instrumentet på olika platser och mäter responsen med mikrofonen likaså placerad på olika platser beroende av vilken resonans man söker. Mätningarna görs på följande sätt. Banda resultatet av knackningarna. Jag brukar knacka 6 – 7 ggr för att få tillräckligt med ljudmaterial för analysen. Välj (måla) det område du vill analysera och gå till menyn ”Analyze -> Plot Spectrum”. Programmet beräknar nu ett spektrum av det bandade ljudet. I den nedre delen av spektret kan man ställa in tilläggsparametrar. Välj:

  • Algoritm: Spectrum
  • Function: Hanning Window
  • Size: 4096, 8192 eller 16384. Större värde ger bättre upplösning men samtidigt visas mera ”brus” vilket kan göra tolkningen besvärlig.
  • Axis: Log Frequency

Programmet kommer i fortsättningen ihåg de valda beräkningsparametrarna.

Bestämning av Helmholzfrekvensen A0

Håll mikrofonen nära (1 – 2 cm ifrån) den övre delen av ett f-hål och knacka var som helst på fiolkroppen.

A0_resonans_measured

Fig. 1  Resultatet av knackningarna inspelade med Audacity. Området har målats (mörkgrått) för beräkning av spektret.

A0_spectrum

Fig. 2  Den högsta toppen i bilden vid 278 Hz är Helmholzresonansen A0.

Bestämning av kroppsresonansen B0

Kroppsresonansen är en kombination av kroppens och halsens flexibilitet. Man kan mäta kroppsresonansen t.ex. på följande sätt:

Håll i fiolen över det bredaste stället (vid sargen) nedtill med mikrofonen nära mitten av bottenplattan (1-2 cm). Knacka på undre sidan av snäckan.

B0_recording

Fig. 3  Inspelat knackljud.

B0_spectrum

Fig. 4  Spektrum beräknat på knackljudet i fig 3. Resonansen B0 ligger rätt lågt vid 243 Hz och den bör justeras uppåt. Det är inte självklart att resonansen kan flyttas hela vägen upp till 278 Hz.

Mätning av resonansen B1+

Resonansen B1+ mäts så att mikrofonen hålls nära locket (1-2 cm) strax ovanför f-hålet i riktning mot halsen. Man knackar på stallet med en penna eller gummihandtaget på en liten fil. Jag har mikrofonen placerad på ett stativ och håller i fiolen med höger hand i halsen så att strängarna dämpas.

B1+_spectrum

Fig. 5  Spektrum med B1+ synlig. Den högsta toppen vid 548 Hz är B1+. På en fiol med tjockt och stumt botten kan det vara svårt att se vilken av topparna som är B1+ eftersom B1+ då kan vara relativt obetydlig och osynlig. Slipning av bottnen tvärs över uppe/nere vid M5 ringmoden ger större amplitud på B1+ vilket gör att den kan identifieras.

Mätning av resonansen B1-

Resonansen B1- mäts genom att mäta nära mitten av bottenplattan och man knackar nära mitten av bottenplattan.

B1-_spectrum

Fig. 6  Toppen B1- ligger 479 Hz. Strax till höger syns i det här fallet också B1+ vid 547 Hz. Om lock och botten är tjocka och stumma kan det vara svårt att identifiera B1-. Lösningen är att slipa in moden M5 (man slipar längs nodlinjerna).

Mätning av luftresonansen A1

Mikrofonen placeras nära det nedre runda hålet i ett f-hål och man knackar på fiolkroppen bredvid stränghållaren.

A1_spectrum

Fig. 7  Den högsta resonansen är Helmholzresonansen A0 vid 278 Hz. Följande skarpa resonans vid 473 Hz är luftresonansen A1.

Mätning av stränghållarresonansen

Mikrofonen hålls nära stränghållaren och man knackar med penna eller med gummihandtaget på en fil på stränghållaren.

Tailp_spectrum

Fig. 8  Den högsta toppen vid 116 Hz är stränghållarresonansen.

Diskussion

Mätningarna har gjorts på en kinesisk fiol tillverkad av ”Song”. Fiolen har relativt tjocka plattor vilket lätt kan konstateras eftersom den i spelbart skick väger 472 gram utan hakstöd. Det här är ungefär 50 gram mer än mina Guernerin som ligger på 400 – 420 gram. Fiolens klang är inte dålig, justeringarna har främst varit inriktade på att öka plattornas flexibilitet genom inre slipning utan att förändra B1+  och  B1- alltför mycket.

Innan justeringen inleddes var det svårt att avgöra vilka toppar som var B1+ och B1-. Slipning har gjort topparna tydliga och resonanserna har ökat med uppemot 10 dB d.v.s. volymen har ökat med uppemot 10 ggr.

Goda egenskaper hos hästhuvudfiolen

Idag ligger B1+ och B1- mycket bra. Mätningarna visar att:

B1+ – A1 = 75 Hz (för solistinstrument 60 – 90 Hz)

Instrumentet bör alltså då justeringen är slutförd bli ett hyggligt solistinstrument för någon musikstuderande.

B1+ – B1- = 69 Hz (75 – 95 Hz)

Målet är att sänka B1- till 273 Hz vilket leder till att skillnaden stiger till 75 Hz vilket är OK. B1- sjunker om man gör lockets upphängningar i kanterna marginellt lättare.

Vad behöver justeras

Skillnaden A1 – B1- borde vara 0 – 16 Hz. Idag är skillnaden -6 Hz d.v.s. något utanför det önskade frekvensfönstret. Problemet går att åtgärda genom att försiktigt slipa locket från insidan.

Kroppsresonansen B0 ligger vid 243 Hz vilket är onödigt lågt. Genom att i det här fallet göra greppbrädan tunnare på undersidan nära stallet kan man höja greppbrädans egenresonans vilket flyttar B0 uppåt. Andra alternativ är att göra snäckan (i det här fallet hästhuvudet lättare t.ex. genom att borra ur det) samt att göra greppbrädan kortare. Då B0 ligger lämpligt i förhållande till A0 och B0 får man ett livligare instrument som är trevligt att spela på.

Stränghållarresonansen ligger onödigt lågt vid 116 Hz. Genom att sänka stränghållarens vikt med 3 – 4 gram kan resonansen flyttas till ca. 135 Hz vilket ligger i ett vettigt förhållande till A0- och B0-resonanserna.

Kommentar 25.3.2014: Resonanserna mättes utan hakstöd. Då hakstöd (Wittner) monterades sjönk B1- medan A1 hölls oförändrad. Resultatet är att ingen justering behöver göras.

En kort kommentar gällande frekvensmätningar

Vid mätningarna ovan var vi endast intresserade av vid vilken frekvens en given resonans ligger. Vi var inte intresserade av hur stark resonansen var. Om vi justerar en fiol så kommer vi förr eller senare att nå en punkt där vi är intresserade av hur kraftiga resonanser är i förhållande till varandra och som absoluta tal. Ljudintensiteten anges som dB och skalan är logaritmisk.

Det mänskliga örat förmår uskilja en intensitetsförändring på ungefär 3 dB d.v.s. en situation där intensiteten fördubblas. Det här betyder att vi sällan är speciellt intresserade av olikheter i respons på instrumentet som är mindre än ungefär 3 dB eftersom örat ändå inte förmår uppfatta skillnaden.

Då vi justerar resonanserna i fiolkroppen eller i stallet visar det sig att man med mycket små förändringar (slipning) kan åstadkomma responsförändringar på 10 dB eller mer vilket alltså betyder att ljudintensiteten förändras med en faktor tio. Detta faktum, att små fysiska förändringar kan ge upphov till extremt stora förändringar i instrumentets respons är orsaken till att jag inte uppfattar dagens fokus på ”extremt bra virke” eller något ”lack med nya egenskaper” som annat än urbana legender. Det är klart att ett extremt bra virkesval kan leda till plattor som är t.ex. 50% bättre än plattor av medelmåttigt material, problemet är att förändringen är så liten (50%) att örat antagligen inte kan höra någon skillnad mellan de två materialen. Om vi däremot akustiskt stämmer av platorna, sargerna, stränghållaren … och stallet så kan vi öka responsen med 1000% eller mer!

Om vi vill jämföra olika spektra vad gäller ljudintensiteten så lönar det sig att behandla de olika inspelningarna så att de är möjligast lika. I Audacity finns en funktion i menyn ”Effect –> Normalize” som justerar inspelningens totalamplitud till en given nivå. Måla först inspelningen och kör därefter Normalize. Två normaliserade spektra kan nu jämföras och det är inte längre lika kritiskt att knackningarna görs med absolut samma kraft.

Det är klart att det är bra att välja ett så bra material som möjligt, instrumentet blir bättre. Man bör dock komma ihåg att intrimning av instrumentet så att dess olika delar akustiskt fungerar optimalt lätt kan ge förbättringar som är 10 till 15 ggr större än de förändringar vi får genom att optimera materialen. Man bör också komma ihåg att det existerar ett litet antal goda instrument som är helt vansinnigt byggda t.ex. så att kårorna i locket inte står på kant … och trots detta fungerar instrumentet väl.

Vad jag försöker säga är att det lönar sig att välja bra material men att det är betydligt viktigare att förstå hur instrumentet fungerar akustiskt. En byggare som förstår hur instrumentet fungerar och som är villig att använda tid för att justera instrumentet kan oftast kompensera ett medelmåttigt material genom optimerad injustering av instrumentet.

Referenser:

Platetuning.org

Se också min artikel om Carleen Hutchins

CAS Mode Tuning

CARLEEN HUTCHINS en fiolbyggarmästare

17/03/2014

Carleen Hutchins har sedan 1950-talet i mycket hög grad påverkat den moderna fiolbyggnadskonsten. Carleen Hutchins stora bidrag var metoden att akustiskt stämma fiolens fria plattor d.v.s. innan komponenterna limmades ihop till en fiol. Stämning av plattorna till specifika toner och kontroll att plattorna svänger på önskat sätt med hjälp av Chladnymönster gjorde att fiolbyggandet blev mycket mera förutsebart än tidigare.

Jag blev tipsad om nedanstående korta video av min vän Anders. Längden på videon är 6 minuter och den ger en god bild av personen Carleen Hutchins samt av vissa av Hutchins byggmetoder.

Vid tiden 4 minuter visar Carleen Hutchins hur hon stämmer en fiolkropp från utsidan. Detaljen är intressant eftersom jag gör samma avstämning av fiolkroppen men min metod* som går ut på att kroppen slipas på insidan då den är spelbar tillåter att instrumentet är färdigt lackat då justeringarna görs.

Inre slipning tillåter att i princip godtyckliga fel på plattorna, då plattorna blivit alltför tjocka, kan korrigeras på det färdiga instrumentet. Man kan rätt enkelt med hjälp av dator och olika akustiska mätmetoder mäta sig fram till var det finns fel på en fiol som inte fungerar bra. Alternativt kan man använda hörseln och knacka sig fram till punkter av obalans i plattorna. Jag brukar som regerl stämma plattorna akustiskt symmetriskt över fiolens mittlinje så att knacktonerna i kanterna är någorlunda lika. Då knacktonen är lika i två punkter är också spänsten i locket ungefär lika … något jag uppfattar att klangen blir bättre av! Carleen Hutchins metod för att stämma de fria plattorna är dock på intet sätt föråldrad. Ju bättre man lyckas med tjockleksgradueringen av plattorna innan fiolen limmas ihop, desto mindre behöver man slipa senare.

(*) Utvecklad tillsammans med min bror fysikern Johan Silén.

Språket i videon är engelska.


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

Canadian journalist Donna Laframboise. Former National Post & Toronto Star columnist, past vice president of the Canadian Civil Liberties Association.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares news about TED Talks and TED Conferences.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling