Archive for 27 november, 2013

Fioltrimning Guarnerius #3

27/11/2013

Tibor Varga (4 July 1921 – 4 September 2003) spelade på en Guarnerius Del Gesu från 1733. Man hittar information om fiolen här.

Jag har utnyttjat Tibor Vargas fiol som förlaga för min egen experimentella serie Guarneriuskopior. Jag har tagit Tibor Vargas fiol som modell främst för att det helt klart är ett extremt bra instrument samt för att det finns vettiga mätresultat att tillgå för det här instrumentet. Du kan lyssna på fiolen nedan, stycket är Romans för violin  Romans av Beethoven.

Vad försöker jag göra?

Jag har kontakter till en mycket skicklig fiolbyggare i Kina (Roy) och jag gör en serie fiolen utgående från halvfabrikat byggda av Roy. Fiolerna är mycket välbyggda, se bild nedan:

IMGP5553

Bilden visar råmaterialet d.v.s. en såkallad trävit olackerad fiol med locket losstaget. I Kina skulle fiolen antagligen ha gått direkt till lackering och efter insättning av ljudpinne och anpassning av ett stall så skulle fiolen antagligen säljas på nätet för $300 – $500 plus en hundralapp för transporten. Resultatet skulle ljudmässigt antagligen ha blivit en god nybörjarfiol motsvarande de fioler man kan köpa i butik här hemma för 700 – 1000 Euro.

Då jag beställde fiolen som halvfabrikat bad jag också att säljaren skulle skära loss locket åt mig. Jag är listig 😉 det är nämligen inte helt ofarligt att skära loss locket. Om locket har limmats med alltför kraftigt lim kan det spricka då det tas loss … bättre att låta byggaren själv sköta det här jobbet!

Då jag nu har fått fiolen kommer jag att göra följande:

  • Jag mäter locket med mikrometerklocka och jämför tjockleken i olika punkter med mätningarna av Tibor Vargas fiol. Erfarenheten visar att lock och botten typiskt är kanske 0.2 mm för tjockt på många ställen. Jag tunnar ut plattorna så att de motsvarar förlagan rätt bra men jag lämnar plattorna något tjockare än i Vargas fiol eftersom jag vill ha arbetsmån för inre slipning då instrumentet är spelklart.
  • Jag tar loss greppbrädan. Greppbrädan limmas också avsiktligen på ett sådant sätt att den lätt skall kunna tas loss eftersom den slits och kan behöva bytas många gånger under instrumentets livstid. Jag brukar tunna av greppbrädan något från undersidan eftersom jag uppfattar halvfabrikatets greppbräda som något grov.
  • Jag mäter bottenplattan med mikrometerklocka och gör i princip samma jobb som på locket och jag lämnar också här en viss arbetsmån för slutjustering.
  • Kontrollera alla klossarna (6 st.). Klossarna är snyggt gjorda men speciellt klossen vid halsen uppfattade jag på de två tidigare exemplaren som onödigt grov.

De två första fiolerna har visat att det skulle ha varit en dålig idé att lacka instrumenten och tro att man skulle ha fått ett bra instrument. Båda de tidigare instrumenten krävde betydande korrigeringar.

Då de mekaniska ”problemen” är åtgärdade, observera att fiolerna är tekniskt välbyggda, limmas fiolen ihop. Efter limning bearbetas ytan till en så god finish att den kan lackeras. Guarnerius #1 i serien gjorde jag mörk men den ytbehandlades så att ådringen i trämaterialet framträder mycket tydligt. Jag gillar att kunna se trästrukturen men många fiolbyggare tycker att det är fult 😉 . Guarnerius #2 gjordes på samma sätt som #1 men lackeringen var rödare, ungefär mahognyfärg. Båda de första fiolerna lackades med spritlack och polerades med fransk polityr. Guarnerius #3 planeras att lackeras med enfärgat lack vilket ger en jämnare rätt guldgul färg. Slutpoleringen blir igen med fransk polityr. Jag uppfattar att jag kan göra lacklagret tunnare på locket med hjälp av spritlack vilket jag anser att positivt påverkar tonen.

Fiolen kommer att förses med Wittners utväxlade stämskruvar vilket betyder att finstämmare helt kan lämnas bort. Fördelen med att finstämmarna lämnas bort är att de lösa strängstumparna mellan stall och stränghållare kan justeras till exakt rätt längd vilket ger fiolen fyra extra resonanssträngar … det här fungerar inte om det finns finstämmare.

Hakstödet kommer också att bli Wittners eftersom det är extremt lätt och samtidigt gjort av ett material som inte irriterar huden.

Om du bor i Helsingforstrakten och är intresserad av att följa med en specialgjord fiol som justeras akustiskt så är du välkommen att komma och bekanta dig med det här exemplaret efter kanske två veckor. Fiolen får lånas för provspelning och den kommer att vara till salu i något skede. Fiol #1 i serien kan provspelas och eventuellt köpas.

Jag räknar med att bygga en serie på 5 – 6 fioler av den här typen för att lära mig injusteringen av plattorna, stall och ljudpinne och för att experimentera med olika lackningsmetoder. Orsaken till att jag startar från halvfabrikat är att jag som fysiker är mycket intresserad just av trimningen. Användning av halvfabrikat gör att jag får trimma oftare vilket förbättrar inlärningen för mig själv. Min metod för efterslipning av den färdiga fiolen är sannolikt för närvarande rätt unik i hela världen.

Våld, Greenpeace och ekoterrorism

27/11/2013

Nyheter Hbl inte vill att du skall känna till!

I Hbl den 27.11.2013 ingår en artikel med rubriken ”Aktioner en risk i Greenpeaces strategi”. Greenpeace aktivisten Timo Puohiniemi konstaterar att man aldrig använder våld då man t.ex. bordar en borrplattform.

Eftersom en orsak till att ryssarna tog hårt i mot Greenpeace precis var att man bl.a. rammade ryska myndighetspersoner med gummibåt så kan det vara kul att titta på några videoexempel …

Observera hur Greenpeace aggressivt kör på de svarta ryska gummibåtarna. Slutresultatet är att ryssarna skjuter flera salvor varningsskott.

Jag är ingen anhängare av valfångst och jag anser att japanernas ”vetenskapliga” valfångst absolut bör fördömas. Däremot anser jag som seglare att det aldrig kan finnas orsak att på havet med avsikt ramma ett annat fartyg.

Det här är en lång video från insidan av ekoterroriströrelsen. Igen konstaterar jag att jag inte understöder valfångst etc. men att påstå att de gröna terroristerna inte skulle använda våld håller inte riktigt vatten… Det är också rätt intressant att se hur man provocerar befolkningen till att t.ex. kasta sten på Greenpeace för att eventuellt få fram skråmor och blod … som ger bra rubriker.

Betyder Hbls vinkling att man sympatiserar med terrorism?

Om stigande havsyta … var är alla de 49 999 997 övriga flyktingarna?

27/11/2013

Nyheter Hbl inte vill att du skall känna till!

Det här är väldigt goda nyheter!

Den 27.11.2013 hade Hbl en kort notis undertecknad HBL-FNB-AFP-REUTERS-TT med följande innehåll:

Klimatflykting fick avslag

Nya Zeeland En man från Kiribati som sökte status som världens första klimatflykting har fått nej av en domstol i Auckland i Nya Zeeland. Mannen ansökte om asyl med motiveringen att det allt varmare klimatet höjer havsnivån och hotar hans hemstat och familj.

Om mannen inte överklagar beslutet till högre rättsinstans blir han och hans hustru och tre barn utvisade. Enligt domarn har liknande asylansökningar kommit från bland andra Tonga, Fijo och Bangladesh. Inte en enda har godkänts. HBL-FNB-AFP-REUTERS-TT

Trots att notisen är väldigt kort så innehåller den ett antal intressanta detaljer:

FN uppskattade år 2005 att det år 2010 skulle finnas 50 miljoner klimatflyktingar. Dessa flyktingar skulle fly en stigande havsyta, allt starkare orkaner och sönderslagen matproduktion. UNEP presenterade t.o.m en karta över hur det skulle se ut. År 2011 plockade man bort kartan och förklarade att den nog egentligen inte var UNEPs. Under de följande två åren lagrades samma förklaring på nytt och på nytt 26 gånger … vilket gjorde att de äldsta versionerna försvann från ”The Way back archive” som lagrar historik över internet sidor d.v.s. kartan försvann.

Man bör vara medveten om att nästan ingenting på nätet går att plocka bort. En så här intressant ”förutsägelse” går nog inte spårlöst förbi. Det finns alltid någon som är förutseenden och lagrar bilden på någon annan server. Lite googlande med söksträngen ”map climate refugees” fick utan problem bilden att återuppstå från de döda.

Man måste antagligen dra slutsatsen att den förutsedda klimatförändringen har varit väldigt långsam om vi idag skriver 2013 och Hbl rapporterar att den första klimatflyktingen har fått avslag på sin asylansökan.

Vad har hänt i de utpekade riskregionerna:

Nassau Bahamas, statistik visar att befolkningen under de senaste tio åren har ökat med 50 047 personer. Stora flyktingskaror lämnar nog inte öarna … snarare sker inflyttning.

Seychellerna hade 2002 en befolkning på 81755 personer. År 2010 hade befolkningen ökat till 88311. Samma kommentar som ovan …

På Solomonöarna har befolkningen stigit till över en halv miljon. Det är tio år sedan den föregående folkräkningen och befolkningen har ökat med 100 000 personer.

Vi kommer alla ihåg hur regeringen på Maldiverna i propagandasyfte höll ett möte under vattnet.

 

Vad har hänt med maldiverna sedan dess?

Då man nu läser om Maldiverna ser man inga hänvisningar till stigande havsyta. Planer finns för stora byggnadsverk planerade att användas årtionden in i framtiden. Ett intressant faktum är att atoller inte löper någon risk att sjunka i havet så länge de korallrev som finns runt öarna inte förstörs. Överdrivet fiskande, fiske med gift, fiske med språngämnen etc. är farliga både för korallreven och för öarna själva. Om produktionen av korallsand från reven upphör så sjunker öarna i havet. Däremot är en långsamt stigande havsyta inget problem eftersom öarna kontinuerligt förnyar sig och stiger ur havet i samma takt som havsytan.
Tidskriften Science Daily har en artikel på engelska om hur nya öar bildas bl.a. på Maldiverna.

Vad säger mätningar om havsytans nivå?

Mätningar vid mätstationer vid marken ger resultatet:

Bilden är tagen från Holgate 2007.

Den tyska meteorologen Klaus-Eckart Puls har analyserat hur havsytan stiger och han ger följande bild:

Observera att en accelererande stigande havsyta borde synas som en kurva som böjs uppåt. I stället ser vi att kurvan böjs nedåt och att stegringshastigheten tvärt emot vad nyhetsmedia för fram åtminstone för tillfället håller på att minska. Det förs kontinuerligt fram katastrofuppskattningar på en till två meter högre havsyta år 2100 men ovanstående mätningar ger en övre gräns på ca. 30 cm och om trenden håller i sig blir stegringen mindre. Med den här takten på stigande havsyta, som är helt normal sedan istiden, finns det inga risker för söderhavsöarna om man sköter flora och fauna i havet.


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

Canadian journalist Donna Laframboise. Former National Post & Toronto Star columnist, past vice president of the Canadian Civil Liberties Association.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares news about TED Talks and TED Conferences.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling