I George Orwells bok 1984 lär vi oss att vi skall tolka det politiska fikonspråket precis tvärtom mot vad man egentligen säger. Språket förvrängs kontinuerligt, avsiktligt, för att grumla till debatt kring känsliga frågor ”… vi avser ju inte det du säger.”
Politiska lögner kan idag eventuellt lättare avslöjas än tidigare eftersom det finns informationskanaler som inte kontrolleras av makthavarna. Att man inte kan lita på officiell information är ett välkänt faktum. T.ex. Bismark konstaterade ”tro inte på någonting innan det officiellt har förnekats.”
Vi kan testa hur vi skall utnyttja ovanstående:
Vi kan på nationell nivå och på internationell nivå se vilken roll en mängd NGO:s (Non Governmental Organisations, icke statliga organisationer). Via media serveras vi bilden att dessa NGOn representarer den vanliga medelsvensson. Om vi använder Bismarks eller 1984 läsning så torde resultatet bli:
Bismarks läsning:
Namnet ”Non Governmental Organisation” börjar med nekningsordet ”Non” d.v.s. ”icke”. Hur finansieras dessa icke statliga stororganisationer?
Svar #1: Via statliga pengar som samtidigt styr vilka åsikter organisationen har. Personer med fel åsikt fryses ut (se video nedan). NGO:n fungerar alltså som statliga strategiers gummistämpel d.v.s. man kan peka på stöd från befolkningens sida eftersom det är fråga om en NGO.
Svar #2: Vissa NGO:n finansieras av superrika oligarkkretsar för att driva specifika frågor utan att beställarens namn syns. Ett exempel på detta är George Soros stöd till mängder av NGO:n. Då man konstaterar att pengarna ges för ett gott ändamål utan krav på specifika genkänster kan man antagligen applicera Bismarks tänkande på detta.
En intressant sidofråga som kan vara relevant är varifrån Orwells boks namn ”1984” har tagits. George Orwell själv tvekade mellan The Last Man in Europe och 1984.Följande fråga blir naturligtvis varifrån årtalet 1984 kommer? Det har framförts idén att titeln 1984 skulle ha skapats utgående från att 1984 skulle vara hundraårsdagen för grundandet av The Fabian Society i Storbrittannien.
År 1954 grundades Bilderberg gruppen som har nära kopplingar till Fabianisterna. I Bilderbergmötena, som är slutna tillställningar utan yttre insyn, har mängder av finska politiker deltagit. Kan vi lita på att dessa politiker har landets bästa som mål?
Notera hur ledande politiker ur båda grupperna representerar världens absoluta ekonomiska elit. Kan man faktiskt lita på att världens socialistoligarker faktiskt har hela världens bästa framför ögonen?
Det är ett välkänt faktum att det är mycket olönsamt att råna en bank. Det finns inte längre några pengar i en vanlig bank och de pengar som finns eller som transporteras mellan företag och kund är väl skyddade.
Dagens gangsters är väl skolade och de är inte intresserade av småsummor. Vad är väl bättre än att formelt lagligt töma världens skattebetalares (läs medelklassens) fickor och flytta över pengarna i dagens superrikas fickor. Hur görs detta?
För att få vara med om den stora fördelningsfesten måste man ha ett bra startkapital. Man påverkar världens beslutsfattare (önskade beslut fås alltid till stånd om priset är det rätta) till att skapa en överföringsautomat som garanterar investeraren en riskfri inkomst … de verkliga kostnaderna dras från statssubsidier d.v.s. skattebetalaren betalar kalaset.
Jag tänker naturligtvis på den globala klimathysterin och satsningen på samhällsförstörande s.k. hållbar energi. Det stora problemet med den synliga delen av den hållbara energin d.v.s. vindkraft och solkraft är att den är destruktiv för världens energisystem. De här energikällorna behandlas inte likvärdigt med andra energikällor bl.a. genom att de har förtur till nätet d.v.s. de kan alltid sälja den energi som de producerar även om detta betyder att man tvingar t.e.x. konventionella kraftverk att gå på tomgång med dålig verkningsgrad. Då det blåser mycket kan det bli en katastrofal överproduktion som måste dumpas utanför producentens gränser eftersom energin inte kan lagras ekonomiskt.
Satsningen på vind/sol har kostat bortåt 1 miljard dollar per dag sedan 2011. Satsningen har inte gett några CO2 inbesparingar (se t.ex. på Tyskland) men satsningarna har kraftigt höjt energipriset i länder med en stor andel förnybar energi av denna typ. Investeringarna i förnybar energi har sedan 2011 kostat grovt taget 2200 miljarder dollar som till betydande del har flyttats över i superrikas fickor genom garantipriser, garantiproduktion och garanterad inkomst.
Vad kunde 2200 miljarder dollar användas till
Summan 2200 miljarder är ofattbart stor. Antag att vi anställer en miljon människor till att räkna igenom en hög med 2200 miljarder mynt och antar att varje räknare kan räkna och bokföra en slant per sekund. Hur lång tid behövs det för denna miljon räknare att ta sig igenom hela högen?
Svar: Ungefär fyra månader för en miljon arbetare om man antar 8 timmars dagar utan pauser.
Ovanstående satsning 2 200 000 000 000 dollar motsvarar sett ur en annan synvilkel ungeför 50 000 000 årsverken med finsk medellön.
Vad kunde man ha fått till stånd med dessa pengar?
Brunnar i Afrika
Det finns ett stort behov av brunnar i Afrika. Att borra en brunn kostar 1000 – 1500 dollar/brunn med lokal teknologi. Vi kunde finansiera 1.4 miljarder brunnar för den summa vi har förslösat på fantasier. Vi kunde alltså ha bygga bort hela brunnsbristen för en liten del av summan.
Avsaltning av havsvatten
På platser där det inte finns grundvatten behöver vi producera vatten på annat sätt. T.ex. vid afrikas horn så finns det havsvatten att tillgå. Vad skulle byggandet av avsaltningssystem kosta i detta område? Befolkningen i området uppgår till 48 miljoner och vi antar att vi vill producera 100 liter vatten per person och dag för t.ex. tio procent av befolkningen. Notera att det finns fungerande vattentillgångar idag. Vad skulle en avsaltningsanläggning (anläggningar) kosta?
Isarael har byggt avsaltningsanläggningar som idag tillåter landet att exportera vatten till grannländerna. Priset på en anläggning som avsaltar 125 liter vatten per person för fem miljoner invånare kostar ca. 500 miljoner dollar och priset per kubikmeter är idag ca. 58 cent. Vi får en bättre bild av priset om vi jämför priset med t.ex. amerikanska F35 jaktplan. Priset för att bygga bort vattenbristen i området motsvarar ungefär 5 st jetjaktplan. Till detta bör naturligtvis läggas distribueringssystem. Vi kunde för de bortkastade klimatpengarna bygga fyratusen motsvarande system. Pengar skulle således finnas för även andra ändamål.
Utbildning av världens befolkning
Ett annat sätt att titta på summan är att se vad utbildning kostar. Man har uppskattat att det kostar ungefär 1.25 dollar per barn och dag att utbilda barn till den nivå man strävar mot (FN). Summan 2 200 000 000 000 dollar skulle räcka till för nästan 5 miljarder utbildningsår d.v.s. man kunde på kort tid bygga upp utbildning för alla världens barn … om det skulle finnas intresse för detta.
Vad har det kostat per kapita
Vi har blivit rånade på ungefär 600 dollar för varje man, kvinna och barn på det här jordklotet med ett resultat som ur klimatsynvinkel är fullständigt omätbart. Pengarna används idag av världens jetset till privata flygplan, ett antal hus vid havsstränder (Al Gore) etc. Däremot förväntas betalarna d.v.s. världens medelklass skära ner på sin konsumtion .
Jag kan personligen leva trots en stöld på 600 dollar. Situationen är dock mycket värre för världens fattiga som enligt världsbankens definition lever på 1.9 dollar per dag. För dessa människor betyder det att de har blivit bestulna på 88% av sin årsinkomst. Ökade kostnader slår alltid hårdast mot de fattiga. För de superrika spelar det ingen roll om t.ex. bensinpriset stiger tiofalt … peanuts!
Man har i debatten om den katastrofala globala uppvärmningen, som sedan blev klimatförändringen då väldigt lite synligt inträffade :), också diskuterat inverkan från mänsklig uppvärmning av mätstationerna. Det är lätt att förstå resonemanget bakom UHI d.v.s. värmenedsmutsning av mätstationerna. Om en station då den byggs placeras i orörd natur men där det senare byggs en stad kring mätstationen så verkar det naturligt att uppvärmning av hus, trafik etc. bör värma omgivningen kring termometern som således bör visa en för hög temperatur jämfört med en tvillingtermometer som antas ha placerats ut på en motsvarande plats men som besparats från kringliggande bebyggelse.
Det är självklart att en viss uppvärmning bör gå att observera. Att mäta hur stort UHI felet är, är däremot mycket svårt eftersom felet är beroende av vindriktning, vindstyrka, den omgivande bebyggelsens typ etc. I allmänhet försöker man uppskatta UHI felet som funktion av t.ex. den närliggande stadens storlek jämfört med någon möjligast ostörd station inom några tiotals kilometer från den värmenedsmittade stationen. Notera att om det finns stora vattenytor i närheten av en termometer så kommer vattnet att påverka temperaturen nära stranden. Inverkan från havet går antagligen att se i figuren nedan.
En enkel mätning av UHI i Helsingfors
Jag satte ihop en enkel datalogger baserad på en Arduino Mega 2560 processor. Till processorn anslöt jag ett SD-minneskort och realtidsklocka (RTC). Programmet skrevs så att data insamlas med ca. en minuts mellanrum under hela experimentet. För varje mätning loggades tid, temperatur och luftfuktighet.
En termometer av typen AM2302 som mäter luftfuktighet och temperatur anslöts till Arduinoprocessorn. Uppgifter på nätet och de angivna tekniska data säger att termometerns precision ligger på ca. +/-0.5 grader, repeterbarheten är ca. +/- 0.3 grader. Sensord upplösning d.v.s. den minsta skillnaden mellan två mätvärden är 0.1 ⁰C respektive 0.1 % relativ leftfuktighet. I ett ostört slutet rum ligger brusnivån klart under dessa värden. Okalibrerad så är sensorns absoluta noggrannhet antagligen på ovan angivna +/- 0.5 C medan däremot relativa förändringar går att avläsa med bättre precision.
Loggningen startades då jag körde iväg från Mankholmsvägen på Sommarö i Esbo mot Herlsingfors. Avståndet från Mankholmsvägen till Helsingfors absoluta centrum är ca. 25 km (kortare fågelvägen, se bild). Starten gick kl. 21.18. Vindriktningen var enligt meteorologen ungefär 60 grader och vindhastigheten var 3 m/s.
De första mätvärdena är antagligen något för höga eftersom jag inte väntade på att sensorn skulle svalna innan jag startade. Sensorn är liten till formatet och den har en liten termisk massa. De sista mätvärdena är antagligen representativa också för starten. Sensorn mätte temperaturen ca. 5 cm upp från biltaket så att sensorkablen som är relativt styv samtidigt fungerade som kort mast.
Rutten ses i bild ett.
Temperaturmätning över hela den körda sträckan gav följande resultat:
Avståndet mellan mätningarna är ungefär en minut. Exakt tid har loggats men den är ointressant. Vid start från Mankholmsvägen torde temperaturen ha varit ungefär -3.5 grader. Jag lät inte termometerns temperatur stabiliseras innan start vilket betyder att den var något varm vid starten. Kurvan visar avvikelse från hela körningens medelvärde d.v.s. en temperaturanomali. . Hela körningens medeltemperatur var -3.92 grader C. Färden går först mot nordväst (Sökö) och kallast är det vid Sököviken. Sököviken är en förort med uppskattningsvis 15 000 invånare.
Färden går nu mot Helsingfors på motorväg och temperaturen stiger jämnt. Vid mätning nummer 23 har vi nått Gräsviken där motorvägen tar slut. Vid mätning nummer 27 har vi nått Helsingfors absoluta centrum med våningshus på alla sidor (Järnvägsstationen, det man i Sverige skulle kalla centralen). Temperaturen har nått ett toppvärde.
Förden går vidare längs Kajsaniemigatan över ”Långa bron” mot Berghäll. Vi passerar Kajsaniemiparkens ena sida vid mätning 35. Vid mätning 41 är vi tillbaka vid Kajsaniemi efter att ha kört tillbaka över långa bron. Jag kör nu på en liten väg runt Kajsaniemiparken i vars ungefärliga mitt Meteorologiska Institutionen har en mätstation med kontinuerliga temperaturmätdata från 1800-talet. Vid 22-tiden, då jag kör genom parken, anger stationen temperaturen till ca. -4.8 grader (min mätning kanske 100 meter från stationen visar -4.3 grader vilket verkar plausibelt eftersom jag kör längs en strand).
Vid mätning nummer 44 kör jag ut från Kajsaniemiparken precis vid Järnvägsstationen d.v.s. jäg är igen vid stadens absoluta centrum och temperaturen stiger snabbt.
Vid mätning nummer 50 är jag tillbaka vid Gräsviken nära uppfarten till motorvägen ”Västerleden”. Vid mätning 63 är jag tillbaka vid Esboviken och färden gär därefter vidare tillbaka ut mot skärgården. Vid mätning 72 har jag parkerat och stängt av loggningen.
Editering 16.12.2018:
Nedan visas luftfuktigheten under körningen. Här gäller igen att jag borde ha låtit sensorn stabiliseras under någon timme innan körningen. De första mätvärdena borde vara sannolikt betydligt högre. Fuktighetsmätningen tyder på att UHI temperaturmätningen är realistisk eftersom varm luft kan innehålla mera fuktighet. Om luftens absoluta mängd vattenånga antas vara konstant så bör en högre temperatur ses som lägre relativ luftfuktighet vilket också är fallet här. Luftfuktighetsmätningen visar att temperaturstegringen i centreala Helsingfors är verklig och inte endast en följd av t.ex. varierende körhastighet och värmeläckage från vilen till sensorn.
Notera att jag visar luftfuktigheten i relation till mätseriens medeltal d.v.s. luftfuktighetsanomalin. Den relativa luftfuktigheten var under körningen i medeltal ungerfär 73% relativ luftfuktighet.
Jag har planerat att skriva ut en hållare för två stycken sensorer, en på avståndet 5 cm från bilens tak och den andra på 10 cm avstånd från biltaket. Användning av dubbel sensor bör visa hur stort felet (UHI störning) från min egen bil är.
Slutsatser
Egentligen kan inga slutsatser ännu dras. Vindriktningen var sådan att det ligger stora bostadsområden i riktning ONO. Det är egentligen förvånande att det gick att se något som sannolikt kan vara UHI. En första gissning är att UHI ligger på kanske en halv grad (0.5 grader C) under dagens förhållanden.
Vidare planer
Jag planerar att göra samma körning vid trafiksvag tid vid olika vindriktningar för att få en bild av hur vädersituationen inverkar. Jag har också planer på att köra ner till Porkala udd som ligger västerut från Helsingfors (som också ligger på en udde). Tanken är att se hur havet inverkar på temperaturen då Porkala är mycket glest bebyggt. En kombinerad körning till både Helsingfors och Porkala under samma kväll (2-3 timmar) kunde vara en intressant jämförelse.
Jag tittade nyss på statistik över de valigaste sjukdomarna i Finland. Jag antar att situationen är liknande i de andra nordiska länderna även om skillnader finns. Resultatet av sökningen blev:
1. Sjukdomar i blodomloppet. Ungefär 38% av alla dödsfall förorsakas av dessa sjukdomar.
2. I cancer dör ca. 25%. Den vanligaste dödsorsaken i cancer för män är lungcancer och hos kvinnor bröstcancer.
3. Ungefär 15% dör i Alzheimers sjukdom. Huvuddelen är kvinnor och mängden Alzheimerfall har tredubblats på de senaste tio åren.
4. Det finns uppskattningar på att 8% av befolkningen har diabetes typ 2. Av dessa kommer ca. 2/3 (ca. 65%) att dö i kärlsjukdomar eller slag. Notera att dödsfallen är slutet på en lång kronisk sjukdomshistorik som eventuellt har sträckt sig över årtionden.
Antalet döda per år i Finland (2017 Statistikcentralen) uppgick till 53722. Vi kan ur detta uppskatta antalet döda per årskull och sjukdomstyp är:
Kärlsjukdomar 20 000 döda.
Cancer ca. 13 500 döda.
Alzheimar/demens 8000 döda
Totalt är ovanstående sjukdomar skyldiga till uppskattningsvis 77% av alla dödsfall.
Problemet är inte i första hand antalet döda eftersom det är självklart att alla som vandrar på den här jorden en gång kommer att dö. Problemet är att undvika resurskrävande kroniska sjukdomar vilket samtidigt ger fler aktiva år för befolkningen.
Underliggande orsaker till kärlsjukdomar, cancer och demens
Den gemensamma nämnaren bakom många vanliga sjukdomar idag är det metaboliska syndromet vilket man kunde se som ett förstadium till diabetes typ 2. Man uppskattar att ungefär 18% av europas totala medicinska budget används för diabetes och diabetes följdsjukdomar.
Det metabiliska syndromet är en följd av överdrivet intag av kolhydrater (läs socker) kombinerat med ett alltför stort intag av industrifetter d.v.s. växtoljor som på kemisk väg har omformats till att bli bredbara.
Stärkelse och motsvarande kolhydrater är kedjor av glukosmolekyler som kroppen bryter ner till glukos. Glukos kan användas av alla kroppens celler som bränsle.
Vanligt socker består av en kombination av Glukos och Fruktos. Glokosen kan användas direkt medan fruktosen måste processas i levern för att bli användbar i kroppen. Ett överskott av socker leder till att fruktosen förvandlas till fett i levern på motsvarande sätt som alkohol kan ge fettlever.
Vi har genom hela året tillgång till söta frukter som innehåller betydande mängder fruktos. Överdrivna mängder frukt eller stora mängder juice kan ge samma leverskador som en alkoholist kan få.
Vad händer då vi äter stora mängder kolhydrater
Kolhydrater bryts ner till glukos som går in i blodströmmen där en del av sockret (glukos) tas upp av kroppens celler som bränsle. Ökade sockernivåer leder till att kroppen producerar hormonet insulin vars uppgift bl.a. är att signalera att kroppens fettceller skall ta emot överskottet av socker och omvandla sockret till fett. Notera!!! En uppgift för Insulin är att lagra fett! Notera att glukos och fruktos inte är ekvivalenta. Kroppen kan använda glukos direkt medan fruktos kräver processering i levern.
Så länge insulinnivåerna hålls höga kommer kroppen att lagra fett i fettvävnaderna. Ett följdresultat är att för att kroppen skall kunna ta fett ur sina fettreserver så måste insulinnivåerna fås ner kraftigt. Det enda sättet att effektivt sänka insulinnivån är att minska på kolhydratintaget/sockerintaget och genom att förlänga intervallen mellan måltiderna. Detta är lätt sagt men svårt att göra eftersom kroppen tolkar fallande insulinnivå bl.a. som hunger.
Om vi alltså endast försöker skära ner kolhydratintaget d.v.s. äta mindre så kommer detta normalt inte att lyckas eftersom personen kommer att känna en kontinuerlig våldsam hunger som är mycket svår att behärska. Lösningen är att ge kroppen en signal att vi är mätta utan att höja insulinnivån. Detta kan göras genom att äta vettiga former av fett såsom smör, djurfett, kokosfett etc. Fett skickar en mättnadssignal till hjärnan utan att insulinnivån egentligen stiger alls. Eftersom insulinnivån aldrig steg mycket så sjunker nivån inte heller mycket efter måltiden vilket betyder att insulinets hungersignal försvinner. Resultatet är att insulinnivån sjunker vilket leder till att kroppen kan börja ta fett ur de egna förråden (ketoner som kan användas i stället för glukos). De små mängder glukos som behövs kan levern producera själv ur fett. Fungerar detta?
Man kan enkelt testa hungerfunktionerna genom att äta s.k. snabba kolhydrater. Det behövs ett antal mellanmål genom hela dagen för att hungern inte skall bli för svår. Mellanmålen består ofta av ”snacks” d.v.s. något sött som snabbt höjer insulinnivån. Då insulinnivån på detta sätt aktivt hålls hög leder detta till att kroppen hela tiden uppfattar att den är i gödningsmod d.v.s. socker lagras kontinuerligt som fett och kroppsvikten stiger sakta men säkert. Hunger är en så grundläggande känsla att mycket få människor klarar av att hålla emot hungern under längre tider … resultatet är att en bantare halkar tillbaka i gamla vanor och vikten stiger igen, eventuellt blir den högre än före bantningsförsöket.
Som bahai (jag är bahai) hör det till att fasta under en kort period (19 dagar) varje år. Fasta är en mycket hälsosam och effektiv metod att sänka blodsocker/insulinnivåerna. Att vara utan mat (och dryck) mellan soluppgång och solnedgång kan för många vara svårt. Ett sätt att hantera fastan är att medvetet gå över till en kost med extremt lite kolhydrater kombinerat med mycket fett. Resultatet är att hungerkänslan hålls borta i praktiken hela dagen. Om kvällsmaten då igen innehåller möjligast lite kolhydrater så kommer kroppen inte att överhuvudtaget gå ur sin fettförbränningsmod utan insulinnivåerna hålls låga i nästan tre veckor. Forskning visar att en kost baserad på extremt lågt kolhydratintag och mycket fett botar diabetes typ 2 på ungefär tre veckor.
En person som äter i huvudsak kolhydrater under fastan kommer att uppleva fastan som en stor uppoffring som egentligen är obehaglig. Då en dags fasta har tagit slut så kompenseras detta av överätande på kvällen och följande morgon vilket i värsta fall leder till att kroppsvikten stiger trots fastan.
Vad kan man äta utan att höja blodsocker och insulinnivå
En brittisk frukost bestående av ägg, bacon e.t.c. men så att brödet lämnas bort ger en mättnad som håller sig igenom hela dagen utan behov av mellanmål. Lunch kan lämnas bort vilket ger mera arbetstid och eliminerar kanske en timme av tomgång då man är trött efter lunchen.
Sökning på nätet ger mängder av recept på maträtter med lågt kolhydratinnehåll. Allmänt gäller att gröna växter som växer ovanför jordytan kan ätas obegränsat (sallad). T.ex. Avocado är extremt fettrik. Kokosfett kan användas och likaså riktigt smör. Nötter kan också innehålla upp till 50% fett. Notera att mängden kolhydrater måste sättas mycket lågt för att kroppen skall kunna gå in i fettförbränningsmod. En känsla för mängden kolhydrat får man genom att se att de 20 g kolhydrater som är målsättningen motsvarar ungefär en skiva bröd per dygn.
Har myndigheterna åstadkommit ett folkmord?
Vi har i årtionden hjärntvättats, utgående från falska forskningsresultat, att en hälsosam kost innehåller upp till 60% kolhydrater kombinerat med mycket lite fett. Resultatet har varit snabbt ökande diabetes typ 2, snabbt ökande cancer, snabbt ökande demens. En orsak till att den rekommenderade lågfettkosten har varit så destruktiv är att fettet, av smakskäl, har ersatts av socker och mjöl i industrimaten.
Det finns många indikationer på att t.ex. diabetes typ 2 kan botas helt så att inga mediciner behövs genom att kraftigt lägga om patientens kost så att kolhydrater tas ner till ett minimum medan kolhydraterna ersätts med fett och fibrer. En kraftig kostomläggning av denna typ bör göras kontrollerat eftersom kosten leder till att behovet av insulin snabbt sjunker vilket kan leda till i värsta fall insulinchock om personen fortsätter astt ta tidigare doser insulin.
Det verkar finnas en klar korrelation mellan sockerkonsumtion och hjärtproblem. Det verkar finnas en klar (och egentligen rätt självklar) korrelation mellan sockerkonsumtion och diabetes typ 2. Vore det inte då klart att samhället för att spara på resurser aktivt borde gå in för att lära människor en diet som man vet i många fall botar diabetes typ 2 och eliminerar de följdsjukdomar diabetes typ 2 ger upphov till? I stället för att lära människor hur man undviker diabetes typ 2 så behandlar man symptomen och instruerar patienterna att leva som tidigare. Hårresande sätt att behandla människor!
Diskussion i EU parlamentet.
Det är intressant att notera att överdriven sockerkonsumtion också eventuellt kan leda till C-vitaminbrist eftersom glukos kemiskt påminner om C-vitamin och samma kanaler används av celler för att ta in både glukos och c-vitamin (Vitamin C socker antagonism). Kan detta vara orsaken till mängder av kroniska sjukdomar i tänder, i leder, kärlsjukdomar och depression som alla är typiska skörbjuggssymtom men i kronisk form i motsats till förgångna århundradens akuta skörbjugg.
Samhällets kostrekommendationer (på finska). I praktiken har inga förändringar gjorts i kostrekommendationerna under de senaste årtiondena trots snabbt ökande diabetes typ 2. Är våra tjänstemän betalda att föra fram disinformation eller är det fråga om total dumhet … eller naturligtvis båda samtidigt?
2015 totala läkemedelsersättningar i Finland 1.3 Miljarder Euro. Av denna summa går 13% (170 Miljoner Euro) till diabetesmediciner.
Det här är ett försök att uppskatta hur stor den termiska havsytehöjningen är utgående från kända bakgrundsdata. Kontakta mig gärna om du hittar grova felaktigheter. Notera att det här är en överslagsberäkning (back on the envelope). Vi är intresserade av storleksordningen.
Världshaven är jordklotets värmeregulator eftersom 70% av jordens yta är hav. Världshavens vämekapacitet är många hundra gånger större än atmosfärens värmekapacitet.
Världshaven är intressanta genom att temperaturprofilen botten – yta är precis tvärtemot vad man intuitivt skulle vänta sig. Världshavens bottenskikt är kallare än ytan vilket är en följd av att vattnets täthet (vikt per kubikmeter) minskar då temperaturen sjunker mot +4 grader för att därefter börja öka igen. Den här egenskapen hos vatten är orsaken till att planeten inte är i huvudsak en isklump med ett tunt lager ytvatten nära ekvatorn.
Vattnets täthetsförändring som funktion av temperaturen skapar en effektiv mekanism för värmetransport från tropikerna till polerna. Varmt vatten transporteras på ytan mot polerna. Då havsis bildas vid polarområdena sjunker kallt och saltrikt vatten ner mot havsdjupen och rinner tillbaka mot tropikerna längs havets botten.
Haven har en annan mycket effektiv värmeregulator som leder till att havsytans temperatur vid tropikerna ytterst sällan går över ca. 28 – 30 grader C. Då det tropiska havet värms kommer avdunstningen från havsytan att öka och stora mängder vatten förs upp i atmosfären som ånga varvid det bildas moln som reflekterar bort solljus till rymden. Vattenångan är samtidigt en extremt god värmetransportör som effektivt transporterar värme från ytan till ca. 10 km höjd där värmen strålar ut i rymden.
De två värmeregulatorerna ovan aranterar att hvsytans temperatur vid nordliga breddgrader sällan går mycket under 0 grader C eftersom det bildas ett isolerande isskikt vid lägre temperaturer och tropiska hav värms inte över 28-30 grader C eftersom det ger upphov till kylande åska på eftermiddagarn. Om mera värme strålar in till tropiska hav så leder detta till att eftermiddagens åskväder förskjuts en aning mot en tidigare tidpunkt på dagen och havsytans temperatur ändras mycket lite.
Kontroll av havens temperaturtrend
Det finns många sätt att kontrollera havens temperaturtrend. Den skenbart enklaste metoden är extremt svår i praktiken d.v.s. att mäta temperaturen på olika djup i havet och beräkna trender för hela havet. Problemet är att havets medeldjup är ca. 3500 meter och det finns helt enkelt inte ännu tillräckligt mycket pålitliga mätningar för att man skall kunna få fram en pålitlig trend. Försök görs hela tiden (en artikel i The Guardian) .
Något om hur extremt små/stora tal noteras inom naturvetenskaperna:
Vattnets temperaturutvidgningskoefficient (längd) är ungefär 0.0000293 per grad C. Det är väldigt jobbigt att skriva ner ett stort antal nollor före ett tal eller många nollor efter ett tal. Man har av denna orsak förenklat saken så att man anger de signifikanta siffrorna som ett decimaltal t.ex. ovan 2.93 och sedan anger man hur många nollor man skall sätta före eller efter detta tal för att få fram det ursprungliga talet. I ovanstående fall blir utvidgningskoefficienten:
Antalet nollor får vi genom att addera exponenterna d.v.s. indexen över 10 eller talen efter E.
Egenskaper hos vatten
Vatten är ett rätt komplicerat ämne vad gäller expansion. Vid 10 ⁰C är utvidgningen ungefär 2.93E-5 per ⁰C. Då temperaturen sjunker så sjunker också expansionskoefficienten för att vid 4 grader C ligga på noll och därefter börjar vattnet igen att utvidga sig. Största delen av havet har en temperatur nära 4 grader C d.v.s. expansionen är mycket liten inom detta intervall.
Vi kan göra en enkel mycket konservativ (d.v.s. den överdriver den termiska expansionen) överslagsberäkning av hur mycket havsytan stiger till följd av stigande temperatur. En grov överdrift fås t.ex. genom att anta att havets nuvarande temperatur skulle vara +10 grader C. Frågan blir då hur mycket havsytan stiger för varje grad temperaturen ökar.
dh = h*dT*a
dh = havsytehöjning i meter
h = havets medeldjup 3500 meter
dT = temperaturstegringen i grader celsius eller Kelvin.
a = längdutvidgningskoefficient vid +10 ⁰C = 2.93E-5/⁰C
Då vi lägger in talvärden får vi:
dh = 3500m*1⁰C*2.93E-5/⁰C = 0.1 m
Vi ser att den termiska expansionen är helt försumbar för alla förväntade havstemperaturer. Den lilla årliga stegringen 2-3 mm/år vilket motsvarar ca. 20 cm på hundra år skulle kräva att hela havets medeltemperatur skulle stiga med 0.66 grader på hundra år. Vi ligger lång från den nivån.
Uppskattning av hur mycket havet värms idag
Man har grovt uppskattat att det i haven lagras en energimäng på ungefär 8.5E21 J/år.Mängden låter, och är, ofantlig. Frågan blir då hur mycket hela havet värms upp per år om trenden fortsätter under en lång tid framår.
Vi vet att världshavens totala massa är ungefär 1.37E21 kg.
Imbalans i havens energi-innehåll är ungefär33E22 J på 30 år. Ur detta kan vi då vi känner havets massa beräkna temperaturstegringen då vi vet att värmekapaciteten hos vatten är 4.18 J/g⁰C. Temperaturstegringen per år blir då ungefär:
Min personliga åsikt är att uppskattningen är grovt i överkant eftersom haven värms uppifrån och stigande yttemperatur leder till ökande avdunstning och snabbare värmeförlust via konvektion till rymden. Vattentemperaturen under ca. 1000 m djup ligger mycket nära fyra grader d.v.s. utvidgningskoefficienten är mycket nära noll. Detta betyder att nedanstående beräkning överskattar den verkliga havsytehöjningen ca. 3 ggr.
Vi kan nu beräkna hur mycket havsytan stiger till följd av termisk utvidgning av havsvattnet som långsamt blir varmare.
Korrektion för att två tredjedelar av havsdjupen har en längdutvidgningskoefficient mycket nära noll ger då:
dh = 0.3*0.2 mm/år = 0.06mm/år vilket torde ligga långt under vad vi idag kan mäta.
Är det här faktiskt något det lönar sig att vara orolig över 6 – 20 mm på hundra år? Det korrekta värdet torde ligga betydligt närmare 6 mm/århundrade än 20 mm/århundrade.
Osäkerheten i uppskattningarna gällande stigande havsyta ligger på uppskattningsvis 1.5 mm/år vilket är ungefär 25 gg större än den ovan uppskattade termiska havsytehöjningen.
Jag råkade av en slump stöta på en intressant artikel
Effect of Amygdalin on the treatment and recurrence of endometriosis in an experimental rat study
Jag har tidigare skrivit om Amygdalin/Laetril och Vitamin B17, kärt barn har många namn, använt som cancermedicin. Bakgrunden är att ämnet då det bryts ner i en cancercell frigör gifter som antas vara tillräckligt kraftiga för att döda cellen. Amygdalinet innehåller två molekylstrukturer som består av socker och två strukturer som vid nedbrytning proucerar gift bl.a. cyanid.
Vi vet att en cancercells energiproduktion har skadats så att cellen i stället för att bryta ner socker med hjälp av syre till koldioxid (CO2) och vatten och energi gör detta anaerobt (utan syre) så att det produceras mjölksyra och energi. Cellens sockerbehov ökar med 5 – 50ggr jämfört med en frisk cell. Det enorma sockerbehovet kan användas till att hitta cancer i kroppen genom att ge patienten socker som är radioaktivt märkt. De punkter i kroppen som strålar mycket är områden som tar in stora mängder socker … alltså cancer. Cancern förvandlar som ovan nämndes socker till mjölksyra vilket sannolikt är orsaken till de smärtor som ofta förekommer vid cancer. Mjölksyrenivåerna i kroppen hålls höga vilket vi uppfattar som extrem trötthet eftersom mjölksyran signalerar att vi har utfört ett extremt tungt fysiskt arbete (tänk maratonlopp). Saken blir inte bättre av att mjölksyran i levern oterbildas till socker som igen absorberas av cancern …
Amygdalinets två sockermolecyler kan tänkas fungera som lockbete för cancerceller så att ämnet absorberas av cellen och därefter bryts ner av ämnet beta-glukosidas som cancerceller producerar men som inte finns i friska celler. Då amygdalinmolekylen bryts ner så dör cellen. För att effekten skall vara god bör naturligtvis tillgången på socker i kroppen begränsas så mycket som möjligt d.v.s. man kör ner konsumtionen av socker och kolhydrater så långt det går och tvingar kroppen att gå in i fettförbränningsmod som kallas ketosis. Stor brist på socker gör att en större mängd Amygdalin absorberas av cancern. Sockerberoendet och hur man kan använda brist på socker i kroppen som förstärkare är en detalj som man verkar ha missat inom skolmedicinen där man serverar cancerpatieter mat med stora mängder socker … eller ger socker intravenöst d.v.s. man direkt föder cancern.
Jag stötte av en slump på en artikel om endometrios d.v.s. en cancerliknande växt i livmodern på somliga kvinnor. Endometriosen har egenskaper som påminner om cancer men den är godartad d.v.s. den genererar inte metastaser d.v.s. dottersvulster i andra delar av kroppen.
Det slog mig då att det kunde vara skäl att titta på om Amygdalinet kunde ha motsvarande effekt på endometrios som på cancer … so Google is sometimes your friend 😉 . En sökning gav en intressant träff. Ett universitet i Turkiet har tittat på Amygdalinets inverkan på Endometrios: Background: Endometriosis is an aggressive disorder and associated with infertility, pelvic pain and intra-abdominal adhesions in women of reproductive age. Women with endometriosis has the potential risk of recurrence ranging from 21.5% in two years to 50% in five years after recovery period. Therefore, there is a certain requirement for new drugs as an alternative therapy to the current ones.
Bakgrund: Enometrios är en aggressiv åkomma som kan leda till sterilitet, buksmärtor och sammanväxningar hos kvinnor i reproduktiv ålder. risken för återfall är mellan 21.5% (två år) till 50% på fem år. Det behövs därför nya läkemedel som alternativ till de nu existerande.
Aim: The aim of the present study is to compare the effects of amygdalin and leuprolide acetate on endometriosis development and recurrence in rats.
Mål: Målet för studien är att jämföra effekten av amygdalin och leuprolid på utvecklingen av återfall av endometrios hos råttor.
Study Design: Animal experiment
Studiens design: Djurförsök
Methods: A total of 30 adult female rats were enrolled. Induction of endometriosis was performed by implanting endometriotic focci on the peritoneal side of the abdominal wall. Before amygdalin or leuprolide acetate treatment one of the implant was removed for histopathological analysis, and rats were randomly divided into three groups. Saline (Group 1), amygdalin (Group 2), and leuprolide acetate (Group 3) were administered for three weeks. After treatment, one of the remaining three implants was excised for histopathological evaluation, and all treatments were terminated. Estradiol was given after the estradiol induction for the recurrence of endometriosis. Rest of the implanted tissues were removed, then all rats were euthanised. The implant volumes, histopathological injury and fibrosis levels were observed.
Metoder: Totalt 30 vuxna råttor användes. Genom implantering av endometriotiska center på bukhinnan. Innan amygdalin eller leuprolid behandling avlägsnades ett implantat för patologisk analys och råttorna indelas slumpmässigt i tre grupper. Saltlösning (grupp 1), amygdalin (grupp 2) och leuprolid acetat (grupp 3) gavs under tre veckor. Efter behandlingsperioden togs ett implantat ut för patologisk undersökning och behandlingen avslutades. Estradiol gave efter estradiol induktion för att studera återfall av endometrios. Resten av implantaten avlägsnades och alla råttor eutanasierades. Volymen hos implantaten, de histopatologiska skadorna och fibros studerades.
Results: The endometriotic foci volumes in Group 2 and Group 3 were significantly lower than in Group 1 (p = 0.001, p = 0.002, respectively). The histopathological injury scores and fibrosis levels were not significantly different among the groups (p > 0.05).
Resultat: Volymen hos de endometriska centra i grupp 1 och grupp 2 var signifikant lägre än i grupp 1 (saltlösning) (p=0.001, p=0.002 respektive). De histopatologiska skadepoängen och fibrosnivåerna ar inte signifikant olika mellan grupperna.
Conclusion: The present study showed that amygdalin has an evident effect in the treatment of endometriosis.
Konklusion: Studien visar att amygdalin har en klar effekt vid behandling av endometrios.
Rapporten är intressant eftersom den klart visar att det efter tre årtionden av smutskastning av ämnet fortfarande finns ett forskarintresse för det.
I Finland har vi ett demokratiskt politiskt system som i grunden bygger på transparens och hederlighet hos de folkvalda. Det är självklart att samhället skadas då beslutsfattare kan köpas att driva projekt som inte är i kommunens, stadens eller landets intresse.
Det verkar självklart att den beryktade långdansen kring Malms flygplats startade som ett försök till ett ekonomiskt klipp. Man kan bara spekelera om hur många bruna kuvär som har givits under bordet till politiker i Helsingfors. Ingenting går naturligtvis att bevisa men många av långdansens argument för att förstöra landets näst mest trafikerade flygplats sett ur synpunkten starter/landningar.
Att politiker får betalt för politiska tjänster efter fullgjot värv verkar också självklart. Om man betalar en hög politiker en miljon för ett föredrag så är det inte längre fråga om att föredraget faktiskt har värdet en miljon och att åhörarna får ett utbyte som motsvarar tiotusentals dollar per deltagare. Det är fråga om betalning av mutor i efterskott så att ingen kan anklagas för detta.
Vilket pris har då en politiker?
Det har forskats i denna fråga och det är intressant att se att priset är skrämmande lågt. Det verkar självklart att en global dollarmiljardär om hen vill kan styra och ställa rätt fritt bland vilka politiker som helst. Ett exempel på detta är George Soros som helt problemfritt tar sig audiens hos EU:s högsta ledare … en person som inte demokratiskt har blivit vald till någonting inom unionen. Jag har svårt att tänka mig att politikernas audienser hos Soros inte ger klirr i kassan hos den enskilda politikern.
Roosevelt institutet har gjort en studie som kom fram till att för varje $100 000 en vald representant fick från finansmarknaden (gällande Dodd-Franck lagstiftningen) så ökade sannolikheten med 13.6% att representanten kunde gå emot det egna partiets syn på denna fråga.
Personer som följde finansmarknadens önskemål fick ofta $200 000 – 300 000 från denna sektor vilket ökade sannolikheten för åsiktsbyte med 25-40%.
Man studerade också kopplingarna mellan pengar från Telecommindustrin och en viktig omröstning om nätverksneutralitet år 2006. För varje $1000 en person fick från företag som stödde nätverksneutralitet (Google och Netflix) så blev de 24% mera sannolika att stöda detta. För varje $1000 från företag som var emot så ökade chansen 2.6% för en röst emot.
Av ovanstående kan man antagligen dra slutsatsen att industrilobbare i frågor som inte har speciellt stor synlighet kan köpa önskade beslut för några tusenlappar per politiker man behöver för att få ett önskat beslut. Exempel på detta är kemikalielagstiftningen i EU då det gäller ämnen som inte har väldigt stor synlighet. Jag tänker här på t.ex. ämnet Borax som i praktiken har förbjudits i EU trots att ämnet i sig ligger på ungefär samma giftighetsgrad som koksalt.
Då saken gäller frågor med större synlighet så stiger priserna. Den amerikanska studien indikerar att man kraftigt kan påverka beslutsfattarna beslut genom att erbjuda dem 2-3 årslöner för jobbet. Betalningen kan ges då politikerna slutar jobba inom politiken t.ex. i form av betalning för en serie föredrag hållna av en politiker med mångårig erfarenhet av hur systemet fungerar. Alternativt kan man ge unga politiker valunderstöd vid kommande val.
Vad kostar det att driva en synlig fråga?
I Finland har vi 200 riksdagsmän. Det är rätt självklart att det finns mycket få frågor där alla skulle vara emot en specifik lagstiftning en ”kund” anser sig behöva. Om vi antar att projektet kräver att 30% av riksdagsmännen köps d.v.s. ca. 70 personer och att priset är fem årslöner per röst så kan vi uppskatta kostnaden till (månadslönen för en riksdagsman är ca. 6500Euro):
Kostnad för att köpa ett beslut: 70*6500*12*5= 27 300 000 Euro
Priset är så lågt, 27 Miljoner Euro, att en dollarmiljardär kan betala det med fickpengar. Kostnaden motsvarar 2.73% av rörelsekapitalet på en miljard (om vi antar att manipulatören har endast en miljard att röra sig med). Notera att t.ex. George Soros sitter på ca. 22 miljarder dollar d.v.s. kostnaden för Soros skulle vara av storleksordningen 0.1%. Finns det någon som tror att de superrika inte skulle använda sina pengar till att köpa sig inflytande. Det är lätt att förstå varför Soros har fri tillgång till EU:s högsta ledare.
Hur borde de systemet se ut som förhindrar denna typ av förstörelse av demokratin? Hur borde straffen se ut?
Jag konstruerade för kanske ett år sedan ett ljudpinneverktyg för justering av fioler. Verktyget används till att mäta ljudpinnens plats i förhållande till stallet.
Som känt har ljudpinnen en viktig roll i hurudant ljud fiolen ger. Det är inte utan orsak man på olika språk säger att ljudpinnen är violinens själ! Nyckelharpan har precis som fiolen en ljudpinne som även den måste vara korrekt injusterad för att harpan skall klinga. Ljudpinneinstrumentet nedan är konstruerat för nyckelharpa d.v.s. det är något större än motsvarande instrument för violin.
Ljudpinneverktyget består av två halvor. Den nedre halvan har ett urtag som motsvarar en halv ljudpinne. Man för in den nedre halvan genom f-hålet och hakar urtaget i ljudpinnen. Den övre halvan som således ligger ovanpå locket visar då grafiskt exakt var ljudpinnen står. Vill man dokumentera ljudpinnens plats kan man ange avstånd på följande sätt:
Den korta skalan närmast ljudpinnens plats i riktning mot f-hålet anger ljudpinnens avstånd till stallets kant. Skalan går från 5 – 10 mm.
Den långa skalan visar ljudpinnens plats i förhållande till f-hålet. Skalan går från 15-30mm
Den korta skalan som går i instrumentets längdriktning anger avståndet mellan ljudpinnen och stallets bakkant.
Ljudpinneverktyget har konstruerats utgående från Sören Åhkers ritning ( http://www.sorenahker.com/sortiment/order.htm ÖVR008). Jag gissar att samma verktyg bör gå att använda också på andra nyckelharps ”familjer”.
Bilden visar hur verktyget har skapats i programmet OpenScad. Man kunde lika väl ha använt något CAD-program som stöder generering av stl-filer.
Verktyget i bilden är tänkt som en gåva till nyckelharps ”gurun” Esbjörn Hogmark.
Hur kan jag köpa verktyget? Du kan inte köpa det men du kan skriva ut det själv. I slutet av den här artikeln hittar du en länk till ljudpinneverktygets ”.stl”-fil. Du laddar ner stl-filen och går till någon person som har en 3d-skrivare, till ett bibliotek (gäller åtminstone Helsingforsregionen i Finland) .. eller så går du till en firma som gör 3d utskrifter.
Hur skriver man ut verktyget?
3D-skrivaren drivs av ett kontrollprogrami mitt fall heter programmet ”Repetier-Host” men det finns flera andra som fungerar enligt samma principer.
Steg #1
Ladda ner .stl-filen på datorn till en lämplig katalog. Det enda kravet är att du hittar programmet. Du kan lagra filen på en minnepinne om du vill skriva ut verktyget på en publik skrivare.
Steg #2
Starta kontrollprogrammet i mitt fall Repetier-Host. Sätt på skrivaren. Då programmet startar klickar man ”Connect” för att koppla ihop skrivare och dator.
Steg #3
Ladda in stl-filen i mitt fall finns en knapp ”Load”. Programmet visar nu hur verktyget kommer att se ut i grafisk form på skärmen.
Steg #4
Översätt stl-filen till maskininstruktioner. Detta görs med ett program som kallas ”Slicer” d.v.s. programmet skivar den 3d-modell som stl-filen beskriver i ungefär 0,25 mm höga skivor ch beräknar därefter hur skrivarhuvudet skall röra sig för att fylla skivan med plastmaterial.
Steg #5
Ställ in bäddens temperatur enligt skrivarens instruktioner. I mitt fall kör jag med materialet PLA för vilket bäddens tempeSteg #1ratur kan sättas till 60 grader C och extruderns (utskriftsmunstycket) temperatur till 205 grader C.
Bilden visar hur det ser ut på datorskärmen under utskriften. Utskriften kräver ca. 20 minuter d.v.s. det finns precis tid för en kopp kaffe.
Du hittar ljudpinneverktyget här i zip-format. Filen måste packas upp innan den används. Moderna perativsystem packar upp filen då man klickar på den.
Verktyget skrivs ut i två delar som limmas ihop t.ex. med hjälp av Superlim (Cyanoacrylat), epoxy eller något annat lämpligt lim. Notera att vattenbaserade lim inte fungerar så bra eftersom plasten gör att limmet torkar mycket långsamt.
Steg #1
Slipa ytan på den undre delen d.v.s. den del som har en fyrkant med hål i i den ena ändan. Slipning av ytan gör att vi inte av misstag skrapar insidan av harpan då verktyget används. Den övre delens undre del är helt slät och behöver inte slipas.
Steg #2
Sök fram en 4mm maskinskruv med mutter varefter du stryker lim på fyrkanten i den undre delen. För skruven genom hålet i den undre och den övre delen och dra åt muttern försiktigt. Vrid genast den övre delen så att cirkeln som visar ljudpinnens plats matchar motsvarande urtag i den undre delen. Du kan också trä en grov nål genom det lilla hålet mellan de två skalorna i verktygets längdriktning. Motsvarande hål finns också i den undre delen. Använd nålen till att rikta den övre delen i förhållande till den undre så att passningen mellan delarna blir exakt.
Steg#3
Drag åt muttern och vänta någon timme på att limmet stelnar helt.
Man kan göra skalorna tydligare genom att färga skalstrecken t.ex. med vit, silver- eller guldmärkpenna.
Verktyget får fritt skrivas ut och om så önskas också i försäljningssyfte. Vid försäljning bör källan d.v.s. en länk till eller utskrift av den här artikeln följa med verktyget.
Den här artikeln är en något utvidgad variant av ett debattinlägg till en finlandssvenska huvudtidningen Huvudstadsbladet. Inlägget refuserades vilket jag antar beror på att det ingår konkret kritik mot tidningen och ett konstaterande att det Hbl skrivit är att betrakta som ”Fake News”. Den största skillnaden mellan den här artikeln och debattartikeln till Hbl är att jag kan använda illustrationer på vebben vilket inte är möjligt i Hbl.
Hbl:s ”Fake News” marknadsfördes så här:
Fig. 1. Hbl:s ”Fake News”.
Vi har under rötmånadstiden nästan dagligen kunnat följa med klimatnyheter i Hbl med rafflande rubriker. Sommarens varma sköna väder har gjorts till något vi borde vara rädda för eller hellre skämmas över. Skall jag som läsare tro på Meteorologiska institutets chef Juhani Damski och på att Hbl vet vad de talar om eller skall jag uppfatta skriverierna som dagens populära ”Fake News”?
Hbl konstaterar lördagen den 18.8 att temperaturen mellan 1880 och 2010 har sigit med 0,85 grader och att temperaturen i Finland stigit ännu mera vilket i sig sannolikt stämmer.
Fig. 2. Bredden på det horisontella strecket tvärs över termometern motsvarar över hundra års temperaturstegring.
Enligt IPCC (*) kan mänsklig inverkan på temperaturen inte urskiljas över de normala variationerna före ungefär 1950. Efter ca. 1975 uppfattar IPCC att merparten d.v.s. över 50% är mänsklig inverkan. Temperaturen i världen, enligt Hbl, har stigit med ca. 0,6 grader C sedan 1975. Ca. 50% av detta är mänsklig uppvärmning d.v.s. 0,3…0,4 grader som vi alltså teoretiskt eventuellt kunde göra något åt. Finns det någon som helst orsak att kasta miljarder och åter miljarder på en petitess av den storleksordningen då landets temperatur varierar +/-30 grader varje år?
Meteorologiska Institutet har en vebbsida (**) som visar temperaturtrenden i två välskötta Finska meteorologiska stationer Sodankylä och Kaisaniemi i centrum av Helsingfors. Sodankylä, en ostörd station på landsbygden, har en temperaturtrend över perioden 1908 – 2017 på ca. 1,25 grader per århundrade av vilket igen kanske en fjärdedel eventuellt är mänsklig påverkan om vi antar att IPCC:s gissning att en mänsklig påverkan kan börja urskiljas ca. 1950 stämmer.
Det är intressant att notera att årsvariationerna i medeltemperaturen är så stora att alla årsmedeltal utom några extremt låga temperaturer i början av 1900-talet ryms inom gränserna två standardavvikelser d.v.s. hela mätserien ryms med god sannolikhet inom ramen för naturlig variation. Skrämmande? Absolut eftersom våra politiker kastar miljarder på något som inte är mätbart med en konventionell utetermometer och en temperaturstegring som inte går att urskilja med hjälp av våra egna sinnen. Det är också skrämmande att en tidigare pålitlig nyhetskälla (Hbl) tydligen inte längre går att lita på.
Fig 3. Årsmedeltemperaturerna i Sodankylä sedan 1935.
Hbl konstaterar att havsytan har stigit med 19 cm på strax över hundra år. Uppgiften stämmer men vägt mot vinklingen i fig. 1 är detta ”Fake News”. Hur påverkar detta oss? Skall vi fortfarande tro på Hbl:s uppgifter från 1990 talet då Hbl talade om att havsytan kunde stiga till andra våningen i statsrådsborgen? Varför ser vi inte idag permantenta murar med sandsäckar på Salutorget?
Svaret är naturligtvis att havsytan har stigit med ungefär 15-20 cm/århundrade i århundraden. Man kan inte se någon acceleration i havsytans höjning d.v.s. vi ser ingen förändring alls under de senaste århundradena för vilka det finns mätningar. Hbl beskriver detta som att ”Klimatkrisen är här”. Var är krisen då ingenting går att se? Uppgiften som sådan är sann men den marknadsförs som katastrofal vilket är Hbl:s ”Fake News”.
Fig. 4. Havsytans nivå Helsingfors sedan 1880. Trenden är att havsytan idag sjunker med 22 cm per århundrade. Påståendet att det skulle finnas stora risker för översvämningar till följd av stigande havsytenivå i Helsingfors där havsytan sjunker är ”Fake News”.
Vår landhöjning mäts i förhållande till världshavens yta vilket betyder att vi de fakto inte ser någon förändring alls, landhöjningen fortsätter i stort sett i samma takt som förut. Den intressanta frågan är dock varför Hbl lyfter fram den stigande havsytan med ”Klimatkrisen är här” havsytan har stigit med 19 cm. Är tanken månne att man försöker visa att det inte heller här finns någon katastrof på lur … eller är det fråga om ”Fake News” där man använder människors brist på kunskaper till att göra läsarna rädda för en ”stigande havsyta” som hos oss fortsätter att sjunka? En stigande världshavsyta som har stigit sedan slutet på istiden och sällan så långsamt som nu.
För att havsytan skulle stiga en meter i Helsingfors under de närmaste åttiotvå åren (dvs. till år 2100) måste vi med början från idag se en havsytehöjning i världshaven på (1000 + 0.82*220)/82 mm/år= 14.4 mm/år (notera att jag har använt NOAA:s värde för stegringen i havsytan som är större än Hbl:s värde vid beräkningen). Vi skulle då i södra finland kunna se havsytan stiga märkbart på en generation … ingenting går att se. Inte ens i Österbotten är havsytans nivåförändring så snabb … men där sjunker havsytan nästan så snabbt och om trenden i fig 4 fortsätter så måste man nog fortsättningsvis varje generation flytta bryggor i österbotten eftersom havet drar sig tillbaka (notera att havsytan sjunker med ca 10 mm/år i österbotten).
Svåra Pellagra-epidemier grasserade i de amerikanska sydstaterna under den förra hälften av 1900-talet. Man talade om sjukdomen med de fyra D-na på engelska:
Dermatitis (hudproblem)
Diarrhea (diarre)
Dementia (demens)
Death (död)
Man har uppskattat att det mellan 1906 och 1940 fanns 3 miljoner fall av Pellagra vilket ledde till ca. 100 000 dödsfall. Orsaken till sjukdomen, som först beskrevs av en spansk läkare Don Gasper Casal år 1735, var okänd. Casal kallade sjukdomen mal de la rosa.
En intressant beskrivning av pellagraepidemin i USA början av 1900-talet visar hur människorna som hade Pellagra frystes ut på ungefär samma sätt som personer med HIV idag.
Sjukdomen pellagra beror på akut brist på vitamin B3 (Niacin). Orsaken till epidemin i USA var att bomullsodlingen ledde till en mycket ensidig odling av andra grödor vilket ledde till att främst de fattiga som i hög grad levde på majs kom att drabbas.
Det är intressant att notera att ursprungsbefolkningen inte drabbades i samma mån trots hög konsumption av majs. Orsaken var att att niacinet i huvuddrag fanns i kornets grodd som europeiska behandlingsmetoder eliminerade. Niacin i majs är dessutom relativt svårlösligt vilket kan åtgärdas på indianskt vis genom att blötlägga majsen i alkalisk vätska före användningen … niacinet blir lättare att uppta av kroppen.
Läkarna spekulerade kring många orsaker till sjukdomen. Vissa trodde att det var en bakteriesjukdom eftersom sjukdomen förekom epidemiskt på begränsade områden. Sjukdomen förekom också allmänt på t.ex. sinnesjukhus där patienterna men inte vårdpersonalen drabbades. Skillnaden mellan vårdare och patienter låg i att patienterna åt en extremt ensidig diet baserad i huvudsak på majs medan vårdarna åt en mera varierad och närande mat. Dödligheten i patientgruppen var 64%!
År 1914 fick Dr. Jozef Goldberger, en ungerskfödd läkare, i uppgift att undersöka orsakerna till Pellagraepidemierna. Efter några månaders studier kom Goldberger fram till att det antagligen var en sjukdom relaterad till kosten. Han motiverade detta med att endast patienterna och inte vårdarna drabbades. Vårdarnas diet var betydligt mera varierad och allmänt bättre.
Trots att Goldberger inte kände till orsaken till sjukdomen så spekulerade han att en diet med mera färskt kött, ägg och mjölk skulle förhindra sjukdomen. Experiment (Goldberger och Pellagra) visade att detta också var fallet.
Trots att man relativt snabbt via experiment kunde visa att sjukdomen berodde på ensidig kost så dröjde det länge innan man fick epidemierna under kontroll … det fanns starka motståndare inom den klassiska medicinen som hade satsat sin auktoritet på att sjukdomen orsakades av bakterier eller motsvarande. Det svåraste pellagraåret var 1929 d.v.s. många år efter att orsaken till sjukdomen i princip var helt klarlagd. Ser vi här igen ett exempel på att vetenskapen går framåt en begravning i taget då professorerna inom den akademiska världen går bort och inte längre kan bromsa utvecklingen.
Man löste slutligen problemet så att man lade till Niacin i mjöl vilket ledde till att i praktiken hela befolkningen fick i sig ett minimum av vitamin B3 vilket rätt snabbt ledde till att Pellagra försvann som en epidemisk sjukdom.
Är problemet helt löst?
En intressant följd av att man lade till vitamin B3 i mjöl i USA var att 50% av patienterna på sinnesjukhusen skickades hem eftersom de blev friska. Man har senare undersökt effekten av vitamin B3 på diverse andra sjukdomar/problem och det kan finnas kopplingar till:
Schizofreni. Man experimenterade på 1950-1960-talet med Niacin i stora doser på flera gram (200ggr den rekommenderade dagsdosen) och resultatet var att 80% av schizofrena patienter uppfattade en klar förbättring eller botades helt.
Inlärnings- och beteendestörningar hos barn verkar åtminstone ibland vara kopplade till B3 vitaminbrist.
Minnesproblem (icke Alzheimerrelaterade).
Tvångsbeteende (t.ex. tvångsmässig handtvätt).
Behandling av alkoholism förstärks om patienten ges B3 vitamin.
Fysiska effekter:
Niacin sänker kolesterolnivåerna effektivt utan statinernas negativa effekter.
Påverkar artritis d.v.s. lika typer av ledproblem detta dock i kombination med C-vitamin och Bor.
Hur stor borde människans dagliga dos vara?
I den utvecklade delen av världen fås största delen av b3-vitaminet från kött och fisk. Jag fick plötsligt idéen att se om det finns någon korrelation mellan Niacin (via kött) och schizofreni. Tanken var att om vi ligger nära den undre gränsen för niacinintag (B3) så bör vi kunna se en trend där de länder som har den lägsta köttkonsumtionen bör ha märkbart högre frekvens av schizofreni än länder med en hög köttkonsumtion. Notera dock att hög köttkonsumtion med säkerhet också korrelerar mot en högre levnadsstandard som i sig kan tänkas minska reisken för schizofreni i viss mån.
Jag har inte plockat ut alla länder jag har hittat data för och jag är säker på att data gällande stora köttproducenter t.ex. Argentina eventuellt ger alltför höga värden på den lokala köttkonsumtionen. Resultatet blev:
Fig. 1 Man kan se en svag men tydlig korrelation så att schizofrenifrekvensen är högst i länder med låg köttkonsumtion och lägst i länder med hög köttkonsumtion.
Jag plockade med ögonmått ut två punkter som kan tänkas representera trenden och härledde ur detta formeln:
Scizofrenifall = -1.75*Niacin(mg/d) + 290
Jag har beräknat-n iacinmängden (se t.ex.) utgående från den dagliga köttdosen … notera att det här är en mycket grov uppskattning. Vi kan nu använda formeln till att beräkna den niacinmängd som sänker schizofrenifrekvensen till noll om vi antar ett linjärt niacin/schizofreniberoende (vilket naturligtvis inte är säkert).
Medelmängden niacin per person som skulle behövas för att eliminera schizofreni blir då ungefär 160 mgNiacin(B3) per dag vilket ligger på ca. 8 ggr. den idag rekommenderade dosen.
Hur mycket mat behövs för 160 mg niacin (B3)?
Tonfisk ca. 700 g/dag
Höna 1 kg/dag
Jordnötter 1,16 kg/dag
Svamp 2.5 kg/dag.
Solrosfrön 1,93 kg/dag
Ärter 7,6 kg/dag
Notera att i alla fall utom för tonfisk är mängderna så stora att de ligger utom räckhåll i praktiken. Sannolikt varierar behovet rätt mycket från individ till individ. Baserat på äldre medicinska rapporter så behövs en dos på flera gram/dag utspritt på 2-3 doser för att eliminera de värsta problemen.
Personligen, jag har inte schizofreni, äter jag 500 mg niacin per dag för att jag känner att jag mår bra av det. Detta är 25 ggr den rekommenderade dagliga dosen. Sökningar gällande niacindos indikerar att risken för komplikationer ligger vid över 5 g/dag vilket är ytterligare tio ggr den dos jag tar.
Intressanta experiment
En intressant fråga är hur stor del av den epidemi av psykiska problem, depression, beteendestörningar etc. man enkelt och billigt kunde eliminera genom att i t.ex. skolan ge alla elever en c-vitamintablett kombinerat med B-vitaminer? Dosen kunde vara en brustablett av vardera sorten vilket är en mycket liten dos.
Varför denna kombination? Svaret är:
Ett typiskt symptom på skörbjugg är depression. Antag att depressionen hos en del av populationen kommer innan man ser de typiska fysiska skörbjuggssymtomen (tandproblem, blånader, ledproblem …).
Flera olika B-vitaminer har depression som ett symptom vid vitaminbrist (B3, B6, B12).
Brist på B3-vitamin kan ge ADHD-liknande symptom med koncentrationsproblem och olika typer av tvångsbeteenden utan att man ännu kan tala om schitzofreni.
Finns det någon större skola med parallelklasser som skulle vara intresserade av att göra ett experiment där man under en längre tid ger alla elever på en klass vitamintillskott enligt tankarna ovan och där man använder parallellklassen som referens. Experimentet kunde göras som ett dubbelblindexperiment så att ingen i skolan vet vilkendera klassen som får placebo (bubbelvatten utan vitaminer) och vem som får vitaminer (bubbelvatten med vitaminer). Lärarnas uppgift skulle vara att rapportera om positiva/negativa beteenden samt eventuella förändringar inlärningsprocessen. Efter t.ex. ett år kunde man analysera ordningsproblem och frånvaro i båda klasserna kombinerat med utvärdering av elevernas skolresultat för att se om det finns någon märkbar skillnad.
