Mysticism 1

12/05/2016

Det är med en viss rädsla jag skriver den här texten. Jag hoppas att den kan få människor med liknande erfarenheter som mina att våga tala om dem och helst utan att man genast får stämpeln ”galning” slagen i pannan.

Jag har sedan ungdomen varit intresserad av mystik och religion. Under skoltiden läste jag allt jag kom över om yoga, buddism, kristendom e.t.c. Vid ungefär 12-års ålder fick jag epilepsi. Jag minns det första anfallet mycket väl. Jag hade varit och sett på en film om valfångst med mina bröder, en film där blodet bokstavligen flödade och på kvällen vid läggdags fick jag det första anfallet eventuellt till följd av det extrema obehag filmen gav mig. Anfallen kom alltid just då jag skulle somna eller precis då jag höll på att vakna. Jag kan utan överdrift säga ett krampanfall är extremt obehagligt.

Mitt intresse för meditation och yoga fick mig att på egen hand, utan lärare, experimentera med olika meditationstekniker som jag hade hittat via olika böcker. Utgångspunkten var yoga och buddistiska meditationstekniker så som jag förstod dem. En dag satt jag och mediterade och gjorde andningsövningar då jag började känna av förstadierna till ett epileptiskt anfall. Jag började höra ett pulserande ljud wow, wow, wow som påminner om brummet från en söndrig förstärkare och samtidigt började jag se pulserande ljus i olika färger.

Plöstsligt såg jag något som såg ut som en grotta som delade sig i två gångar en till vänster och en till höger och jag förstod på något sätt att jag skulle välja mellan gångarna. Om jag valde den vänstra grottgången så skulle jag få ett epileptiskt krampanfall … om jag valde den högra gången skulle jag inte få ett anfall.

En grotta, ungefär i de här färgerna … dock något mörkare såg jag.

Jag valde naturligtvis den högra gången och fick inte något anfall och jag har aldrig haft ett anfall efter detta. Problemet löstes alltså till hundra procent.

Om jag som fysiker vill försöka ge en rationell förklaring så uppfattar jag att hjärnan hade upptäckt ett sätt att koppla förbi ett skadat område med ärrvävnad i hjärnan. Ärrvävnad kan ge slumpmässiga störningssignaler som vid olyckliga sammanträffanden kan störa omgivningen och som en störningslavin utlösa ett krampanfall. Mitt undermedvetna frågade mig om jag accepterade korrektionen och efter att korrektionen hade gjorts permanent så försvann min epilepsi för gott. Det finns naturligtvis andra mycket mera mystiska förklaringar också och jag tar inte ställning till vilken förklaring som är korrekt, däremot är jag mycket tacksam över resultatet.

Några dagar efter den här upplevelsen slutade jag att ta medicin mot epilepsi utan några som helst negativa följder. Jag är igen glad över att medicineringen blev onödig eftersom jag vet att medicinerna på sikt kan ge nervskador.

Intresset för religion och mystik blev av naturliga orsaker inte mindre av den här upplevelsen. Jag var aktiv i den Evangelisk Lutherska församlingen, sjöng i kyrkokören och fungerade som frivillig ungdomsledare ansvarig för fotoklubben i församlingen.

Vid påsktid antagligen 1969 eller 1970 satt jag i kören framme i Gamla kyrkan i Helsingfors avslappnad och antagligen i någon form av kontemplativt tillstånd. Plötsligt fäste en okänd inre röst min uppmärksamhet vid påskens bibeltext och frågade mig: ”Om du skulle ha varit med om händelserna för tvåtusen år sedan … på vilken sida skulle du då ha stått?” Efter någon minut fortsatte rösten:”Situationen är precis densamma idag. Gå ut och sök!”

Resultatet blev att jag rätt snart efter denna upplevelse skrev ut mig ur kyrkan. Problemet var, även om jag antagligen inte förstod det då, att det inte fanns någon i omgivningen som förstod vad jag hade varit med om och som kunde prata om händelsen. Jag fick endast som jag uppfattade saken innehållslösa standardsvar på mina frågor.

Mycket snabbt kom jag i kontakt med varma, intelligenta och andliga personer som jag dock av olika orsaker inte, trots många positiva möten, anslöt mig till (tack Kamran och många andra). Det skulle ta mig sexton år innan jag hade gjort mitt val.

Sökarens väg kom också att gå via en kurs anordnad av Sjundedagsadventisterna. Adventisterna är en av de kristna rörelser som mycket aktivt, under första hälften av 1800-talet, väntade på den utlovades (Kristus) återkomst i de yttersta tiderna. Kursen behandlade de ”yttersta tiderna” och profetior som de uppfattade som pekande mot vår tid och också mera exakt tidpunkten för återkomsten.

Nedanstående text är min egen och jag är inte medveten om att jag skulle ha läst något motsvarande tidigare. Jag lämnar avsiktligen bort svaret på pusslet eftersom jag inte vill ta bort glädjen hos sökare som själv vill se hur bitarna kan läggas.

Inledning

Nedanstående text är ett pussel som idag bör vara rätt enkelt att lösa. Pusslet är samtidigt en samling insikter jag själv har fått på en djup mystisk nivå en liten bit i taget under årtionden. Det är självklart att det här är endast en bråkdel av det material som finns tillgängligt. Det kan vara nyttigt att göra sökningar också på andra språk eftersom sannolikheten för att hitta relevant material då ökar. Jag ber läsarna att inte i onödan kommentera lösningen för att inte ta bort glädjen att själv hitta lösningen för andra. Kommentarer gällande mystik, moral och religion i allmänhet är däremot välkomna.Det blir mycket intressant att se om det finns någon läsare som lyckas placera bitarna ungefär som jag.

Jag uppfattar att man för att kunna ”förstå” många mystiska texter måste kunna frigöra sig från en alltför bokstavlig och konkret läsning. Tänk dig att du får en beskrivning av något i form av en dröm. Vi vet av egen erfarenhet att många av våra självklara fysikaliska lagar inte gäller i en dröm. I en dröm kan jag flyga, jag kan gå in i ett stängt rum genom en vägg, eller jag kan sitta i en buss som startar och ser hur bussen kör framåt och lämnar mig sittande förvånad i luften bakom bussen som körde iväg. Vi varnas också explicit för att tolka många texter alltför bokstavligt:

Matteus 13

Då trädde lärjungarna fram och sade till honom: »Varför talar du till dem i liknelser?» Han svarade och sade: »Eder är givet att lära känna himmelrikets hemligheter, men dem är det icke givet. Ty den som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har. Därför talar jag till dem i liknelser, eftersom de med seende ögon intet se, och med hörande öron intet höra, och intet heller förstå …

Allt detta talade Jesus i liknelser till folket, och utan liknelser talade han intet till dem.

Jag har tagit referenser till Nya och Gamla testamentet som utgångspunkt eftersom dessa texter trots allt fortfarande av historiska orsaker är relativt djupt förankrade i vår kultur. Om du hittar lösningen så tag kontakt och bekanta dig med oss. Om du lyckades lösa pusslet så har du nog inga problem att hitta länkar på nätet. Om du inte hittade en lösning men du tycker att problemet verkar intressant så hittar du nog utan problem textförfattarens telefonnummer och e-postadress på nätet. Var inte rädd att ta kontakt det här är ett pussel, inte ett prov!

Notera att jag inte är Adventist och enligt värdsligt sätt att se på saken så är jag inte heller Kristen i det här skedet kunde man antagligen säga att jag är en av dem som följer ljuset (mera om detta nedan). Jag tar Adventisternas material som startpunkt aftersom de som jag uppfattar saken räknade rätt trots att tolkningen blev fel.

Sjundedagsadventisterna beräknade att den utlovades återkomst skulle ske vid ändens tid den 21.3.1844. Adventisterna motiverade detta med bl.a. följande profetior (notera dock att det finns hundratals profetior och att man kommer till året 1844 via många olika kedjor av profetior).

Daniel 8:13-14

13Då hörde jag en helig ängel tala, och en annan av de heliga sade till denne som talade: ”Hur lång tid avser synen med det dagliga offret, den vanhelgande överträdelsen och templet och härligheten som blir utlämnade till att förtrampas?” 14Denne svarade honom: ”Efter 2 300 kvällar och morgnar kommer templet att få sin upprättelse.”

Daniel 9:1

1Under Dareios första år – han som var son till Xerxes, var av medisk härkomst och hade blivit kung över kaldeerriket – 2under hans första regeringsår, uppmärksammade jag, Daniel, i skrifterna hur många år Jerusalem skulle ligga i ruiner enligt Herrens ord till profeten Jeremia: sjuttio år. 3Jag vände mig till Herren Gud med bön och åkallan och höll fasta i säck och aska. 4Jag bad till Herren, min Gud, och bekände:
”Ack, Herre, store och förfärande Gud, du som troget håller fast vid förbundet med dem som älskar dig och håller dina bud! 5Vi har syndat och handlat orätt, vi har dragit skuld över oss och trotsat dig, vi har vänt oss bort från dina bud och lagar. 6Vi har inte lyssnat till dina tjänare profeterna som har talat i ditt namn till våra kungar, hövdingar och fäder och till allt folket i landet.

Varför råkade profeten Daniel i panik då han genom profeten Jeremias text såg att Jerusalem skulle ligga öde i 70 år. Sjuttio år är ju inte någon speciellt lång tid eller hur? Problemet ligger i att man då man beräknar tidrymder i profetior räknar en dag som ett år. Ett år består av 360 dagar (notera årets längd i detta sammanhang är inte 365 dagar utan 12*30=360 dagar och alla månader har samma längd 30 dagar) vilket då skall utläsas som 360 år. Profeten Daniel uppfattade plötsligt att straffet skulle vara 70*360 = 25200 dagar –> 25200 år vilket onekligen är en ganska lång tid som ungefär motsvarar ett Platoniskt år d.v.s. den tid det tar för jordaxeln att precessera ett helt varv (25800 år).

Profeten Daniel ”diskuterade” länge straffet med sin Gud och fick det till slut förkortat till en mera acceptabel period.

Daniel 9:21

20Medan jag ännu bad och bekände min egen och mitt folk Israels synd inför Herren, min Gud, och bar fram min bön för hans heliga berg, 21ja, medan jag ännu bad min bön, kom Gabriel, som jag förut såg i min syn, mot mig i ilande flykt. Det var vid tiden för kvällsoffret. 22Han kom fram och talade till mig: ”Daniel, nu har jag begett mig hit för att ge dig full insikt. 23Redan när du började din bön gavs ett svar, och jag har kommit för att meddela dig det, ty du är högt älskad. Lägg nu märke till svaret, så att du förstår synen!

24För ditt folk och för din heliga stad är sjuttio veckor bestämda innan ondskan hejdas, synden stävjas och skulden sonas, innan den eviga rättfärdigheten kommer i dagen, den profetiska synen beseglas och det allra heligaste invigs. 25Detta skall du veta och besinna: från det att ordet utgick om att Jerusalem skall återställas och uppbyggas, till dess att den som är smord till furste kommer, skall det gå sju veckor. Under sextiotvå veckor blir sedan staden återuppbyggd, med gator och vallgravar. Men under en tid av vånda, 26efter de sextiotvå veckorna, kommer han som är smord att förgöras och försvinna. Både staden och helgedomen blir förstörda liksom fursten som skall komma. Slutet kommer genom en stormflod, och den fastställda ödeläggelsen fortgår ända till krigets slut. 27För en veckas tid kommer han att sluta ett starkt förbund med många. Under en halv vecka avskaffar han både slaktoffer och matoffer. På skändlighetens vingar kommer han som vanhelgar, ända till dess att det fastställda slutet drabbar honom.”

Adventisterna tolkade situationen så att båda profetiorna hade samma startpunkt d.v.s. beslutet att återuppbygga Jerusalem år 457 fKr (årtalet kan variera något, men inte mycket, beroende av källa). Den korta profetian 70 årsveckor d.v.s. 70*7=490 dagar –> 490 år pekar på perioden ca. år 27-34 eKr d.v.s. ungefär då man tror att Jesus korsfästes. Det här är alltså på sätt och vis en historisk kalibrering. Den långa profetian på 2300 år ger året 1844 (2300 – 457 = 1843, då man noterar att tideräkningen saknar år noll så kommer man till år 1844).

Både i Europa och USA fanns olika grupper som väntade på den utlovades ankomst under första hälften av 1800-talet. Då Adventisternas beräknade tidpunkt kom … och gick utan att något märkbart hade hänt måste man ju hitta en förklaring. En grupp konstaterade att man hade gjort ett fel i sina antaganden och alltså räknat fel. Nya antaganden gjorde att tidpunkten kunde flyttas framåt till början av 2000-talet, t.ex. Jehovas vittnen, men också det datumet har kommit och gått utan att något synligt har hänt.

Den stora besvikelsen då den utlovade inte visade sig.

Adventisterna konstaterade att man nog hade räknat rätt och att Kristus ”där uppe” hade påbörjat arbetet med den yttersta domen. En fin ”förklaring” till varför ingenting finns att se.

Johannes 10

1″Sannerligen, jag säger er: den som inte går in i fårfållan genom grinden utan klättrar in på ett annat ställe, han är en tjuv och en rövare. 2Men den som går in genom grinden är fårens herde. 3För honom öppnar grindvakten, och fåren hör hans röst, och han ropar på sina får med deras namn och för ut dem. 4När han har släppt ut sina får går han före dem, och fåren följer honom därför att de känner igen hans röst. 5Men en främling följer de inte, utan springer ifrån honom, därför att de inte känner igen främmande röster.” 6Denna bild använde Jesus när han talade till dem, men de förstod inte vad han menade.7Sedan sade Jesus: ”Sannerligen, jag säger er: jag är grinden in till fåren. 8Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem. 9Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad. Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna bete. 10Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd.11Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. 12Den som är lejd och inte är herde och inte äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. 13Han är ju lejd och bryr sig inte om fåren. 14Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig, 15liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren. 16Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst, och det skall bli en hjord och en herde. 17Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan få det tillbaka. 18Ingen har tagit det ifrån mig, jag ger det av fri vilja. Jag har rätt att ge det, och jag har rätt att få det tillbaka. Detta har min fader bestämt för mig.”

Notera: Grinden kan lika väl översättas med dörren eller med porten. Detta görs i andra översättningar.

Vi återkommer senare till ovanstående text men vi kör först in på ett litet sidospår. Frågan är hur exakt kristendomens uppkomst fanns beskriven i Gamla testamentet. Hittar vi namnet på personen och hittar vi namnet på religionens utövare? Kunde alltså en person som studerade skrifterna ha genomskådat skådespelet och kännt igen den utlovade?

Vi har blivit lärda att judarna väntade på den ”smorde” d.v.s. man väntade sig en världslig kung. Då man inte fick den förväntade världsliga kungen så kände man inte igen den smorde ”Messias”. Finns det eventuellt mera information som inte är lika klar?

Habakuk 3:13

1En bön av profeten Habackuk.

2Herre, jag har hört om dina gärningar, jag har sett dina verk, Herre.Förnya dem i denna tid, ge dig till känna i denna tid, minns i dess oro din barmhärtighet.

3Gud kommer från Teman, den Helige från berget Paran. Himlen är uppfylld av hans prakt, jorden är full av lovsång till honom.

4Glansen är som solens ljus, som fått sina strålar av honom, hans makt är dold i den.

5Framför honom går pesten, farsot följer i hans spår.

6Han träder fram – och jorden skälver. En blick – och folken darrar. Urtidens berg rämnar, uråldriga höjder sjunker samman. Han går fram på urtidens vägar.

7Jag ser ofärden drabba Kushans tält, och Midjans hyddor skakas.

8Vredgas Herren på floderna? Rasar din vrede mot floderna eller din harm mot havet då du drar fram med dina hästar, med dina segrande vagnar?

9Du gör din båge redo, du lägger pil efter pil på strängen. Marken klyvs av strömmar,

10bergen bävar vid din åsyn. Regn forsar ur molnen, havsdjupet dånar. Solen glömmer att gå upp

11och månen stannar i sin boning för skenet av dina vinande pilar, för glansen av ditt blixtrande spjut.

12I raseri går du fram över jorden och tröskar folken i vrede.

13Du drar ut till ditt folks räddning, drar ut för att rädda din smorde. Du knäcker taket på den gudlöses hus och blottar dess grund ända till klippan.

14Med pilar genomborrar du hans härförares huvuden när de övermodigt stormar fram och vill skingra oss, som för att släpa undan och sluka den svage.

15Du driver fram dina hästar över havet, och de väldiga vattnen brusar.

16Jag hör det och darrar i mitt innersta, vid dånet skälver mina läppar, benen i min kropp löses upp, och jag går med vacklande steg. Jag väntar på att olyckans dag skall randas för det folk som angriper oss.

17Fikonträdet knoppas inte, vinstocken bär ingen frukt. Olivskörden slår fel, fälten ger ingen gröda. Fåren är borta ur fållan, hägnen är tomma på kor.

18Men jag vill jubla över Herren, glädja mig över Gud, min räddare.

19Herren, min härskare, är min styrka. Han gör mig snabbfotad som gasellen, och jag kan löpa över bergen.

Den svenska översättningen är inte speciellt tydlig. … drar ut för att rädda din smorde.

På engelska:

You went forth for the salvation of Your people, For the salvation of Your anointed. You struck the head of the house of the evil. To lay him open from thigh to neck.

Notera: salvation of Your anointed.  Vad betyder Solen och Månen?

 

Jesaja 62:11

Säg till dotter Sion: Se, din räddare kommer. Sin segerlön har han med sig, de han vunnit går framför honom.

12De skall kallas ”det heliga folket”, ”de som Herren befriat”, och du skall heta ”den man söker sig till”, ”staden som aldrig blir övergiven”.

På engelska:

Behold, the Lord has proclaimed to the end of the earth, Say to the daughter of Zion, “Lo, your salvation comes; Behold His reward is with Him, and His recompense before Him.”

Det hebreiska ordet för frälsning, räddare är Jeshua. Maria och Josef fick order om att barnets namn skulle vara Jesus (d.v.s. Jeshua=frälsare) Vi ser alltså hur vi om vi studerar ursprungstexten inte endast hittar den smorde utan också namnet på barnet Jesus … vilket en vaken läsare eventuellt kan se. Det namn den ”smorde” och de som följer den smorde fick ges på det språk under antiken kring vår tideräknings början användes i regionen på motsvarande sätt som vi idag använder engelska för kommunikation mellan olika språkgrupper och kulturer. Språket är grekiska den smorde = Christos=Kristus och de som följer den smorde blev de Kristna.

Vi hittar ett exempel på att det här kan vara en giltig tolkning i

Lukas 2:

25I Jerusalem levde då en man, vid namn Simeon, en rättfärdig och from man, som väntade på Israels tröst; och helig ande var över honom.

26Och av den helige Ande hade han fått den uppenbarelsen att han icke skulle se döden, förrän han hade fått se Herrens Smorde.

27Han kom nu genom Andens tillskyndelse till helgedomen. Och när föräldrarna buro in barnet Jesus, för att så göra med honom som sed var efter lagen, 28då tog också han honom i sin famn och lovade Gud och sade:

29”Herre, nu låter du din tjänare fara hädan i frid, efter ditt ord,

30ty mina ögon hava sett din frälsning,

31vilken du har berett till att skådas av alla folk:

32ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna, och en härlighet som skall givas åt ditt folk Israel.”

Vi återkommer nu till kapitel 10 i Johannes evangelium där Kristus flera gånger poängterar att han är Grinden/Dörren/Porten. Han säger också mycket tydligt att han som kommer via grinden/porten är den yttersta tidens herde.

Kan det vara så att Adventisterna räknade rätt men de sökte fel person? Borde vi lyssna på Kristus och för återkomsten, precis som han säger, söka en person känd under namnet ”Porten/Dörren/Grinden” och som är mycket intimt knuten till Adventisternas datum vårdagjämningen 1844?

Hesekiel 43

Och han lät mig gå åstad till porten, den port som vette åt öster. 2Då såg jag Israels Guds härlighet komma österifrån, och dånet därvid var såsom dånet av stora vatten, och jorden lyste av hans härlighet. 3Och den syn som jag då såg var likadan som den jag såg, när jag kom för att fördärva staden; det var en syn likadan som den jag såg vid strömmen Kebar. Och jag föll ned på mitt ansikte. 4Och HERRENS härlighet kom in i huset genom den port som låg mot öster.

Det finns olika översättningar av den här texten och översättningen beror tydligen av hur man uppfattar visionen. Är den enklaste översättningen eventuellt porten/dörren/grinden i öster?

En intressant fråga blir då om Porten framträdde år 1844. Är den här personen känd och talar vi idag fortfarande om Porten?

Vi återvänder nu till kap. 10 i Johannes evangelium. Han som kommer via Porten/Grinden i öster är herden för fåren i ändens tid. Vi ser hur Hesekiel beskriver hur Herrens härlighet kommer via Porten i öster. Kan det vara så att den här Herrens Härlighet är den yttersta tidens herde?

Notera att de svenska bibelöversättningarna talar om porten/grinden/dörren medan t.ex. en finsk eller engelsk mera konsekvent talar om Porten.

Pusselbit nummer 1

Hittar du en historisk person kopplad till vårdagjämningen år 1844 som på ett främmande språk är känd under namnet Porten eller det den svenska bibeln översätter med grinden? Det här språket var dominerande i Mellanöstern vid den av Adventisterna beräknade tidpunkten på samma sätt som grekiskan dominerade under antiken. Den här personen ”Porten” hann verka i ungefär sex år innan han gick samma öde till mötes som personen i Johannes 10 som kraftfullt sade sig vara Grinden (Porten). Vem är den mannen? Vilket språk måste vi översätta ”Porten/Grinden” till för att personen skall vara lätt att känna igen? Vilken är enligt din mening den mest direkta kopplingen till vårdagjämningen år 1844?

Pusselbit nummer 2

Jesaja 60

Stå upp, mitt folk! Låt ditt ljus lysa, så att alla folk kan se det! Herrens härlighet strömmar ut från dig. 2 Mörker och natt ska komma över alla jordens folk, men från dig ska Herrens härlighet lysa. 3 Alla nationer ska komma till ditt ljus. Mäktiga kungar ska se Herrens härlighet i dig. 4 Lyft upp dina ögon och se! Dina söner och döttrar kommer hem från avlägsna länder. 5 Dina ögon ska stråla och ditt hjärta fyllas av glädje. Köpmän från hela världen ska komma till dig och föra med sig rikedomar från många länder. 6 Väldiga kamelkaravaner ska dra upp till dig. Unga kameler från Midjan, Saba och Efa kommer med guld och rökelse för att prisa och upphöja Gud. 7 Du ska få alla Kedars hjordar, och till mina offeraltaren ska du få Nebajots bockar, och jag ska förhärliga mitt härliga tempel den dagen. 8 Vilka är de, som flyger som ett moln till Israel, som duvor till sina bon? 9 Jag ser hur handelsfartyg från många länder, de allra bästa, för Israels söner hem igen långt bortifrån, och de har rikedomar med sig. Den Helige i Israel, som är känd över hela världen, har förhärligat dig i allas ögon. 10 Utlänningar ska komma och bygga upp dina städer. Furstar och kungar ska skicka dig hjälp, för även om jag förgjorde dig i min vrede ska jag i min nåd vara barmhärtig mot dig.

Hittar du en person kopplad till personen Porten/grinden som framträdde efter Porten och som världen idag känner under namnet ”Herrens Härlighet” men igen så att vi måste översätta namnet till ett annat språk för att detta skall vara enkelt att se. Vilket är namnet och vilket är språket?

Ovanstående text från Jesaja visar på ett intressant sätt på tidpunkten då människor kommer flygande till det heliga landet och judarna igen samlas ihop från hela världen.

Pusselbit nummer 3

Johannes 8:12

12Åter talade Jesus till dem och sade: ”Jag är världens ljus; den som följer mig, han skall förvisso icke vandra i mörkret, utan skall hava livets ljus.” …

Johannes 12:35

35Jesus sade till dem: ”Ännu en liten tid är ljuset ibland eder. Vandren medan I haven ljuset, på det att mörkret icke må få makt med eder; den som vandrar i mörkret, han vet ju icke var han går. 36Tron på ljuset, medan I haven ljuset, så att I bliven ljusets barn.”

Kan det finnas ett dolt meddelande i den här texten? Ljuset (Kristus) kom till världen för en tid men sedan föll mörkret på nytt efter korsfästelsen. Om Adventisternas beräkning stämmer så borde Ljuset ha kommit tillbaka år 1844. De som följer Kristus kallas Kristna. Om Ljuset har kommit tillbaka så bör det vara naturligt att det finns människor som Följer ljuset. Vilket språk måste vi översätta ”De som följer ljuset” till för att hitta ”Portens” och och den yttersta tidens herdes ”Herrens Härlighets” följeslagare? Vilket är namnet i dess välkända form?

De som ”Följer ljuset”

P1000801

Den här gruppen människor är känd överallt i världen bara man översätter namnet till rätt språk.

Den här gruppen människor behöver många medarbetare från alla religioner men också från människor som inte har en religiös tro för att skapa ett nytt och mänskligare samhälle och för att på nytt väcka den andliga sidan hos dagens människor.

Om du lyckades lösa pusslet med de tre bitarna är du välkommen med. Om du inte hittade lösningen är du fortfarande välkommen eftersom ovanstående är ett pussel och inte ett prov. Om du lyckades lösa pusslet har du inga problem med att hitta kontaktuppgifter till människor nära dig om du vill veta mera om vad vi försöker göra. Om du inte hittade lösningen så kan du Googla på författarens namn till den här texten. Du hittar då efter ett visst sökande både telefonnummer och en fungerande väldigt gammal epostadress.

Rent konkret så skulle jag gärna vilja få kontakter till sökare i Ingå, Ekenäs och i Åbo skärgård.

  • På ett synligt plan är vår uppgift att skapa förutsättningar för en bestående världsfred.
  • Uppgiften för varje individ är att efter bästa förmåga söka sanningen. Själva processen att söka sanningen är det centrala. Man kunde säga att det inte spelar någon roll hur stort kärlet är i vilket vi förvarar sanningen utan den personliga viljan att söka.
  • Alla religioner är grenar på samma uråldriga mystiska rot. Det här betyder inte att religionerna är lika, objektivt sett så är de det inte. Olika religioner har framträtt under olika tider och försökt påverka sin omgivning. Då omgivningen genom århundraden eller årtusenden förändras så kan vissa frågeställningar så småningom bli irrelevanta.
  • Det måste finnas harmoni mellan religion och vetenskap. Religion som har tappat kontakten med den materiella världen utvecklas till vidskepelse. Vetenskap som har tappat kontakten till kärlek och moral är omänsklig och fasansfull något vi har kunnat se alltför många gånger i vår egen tid.
  • Män och kvinnor har samma värde. Detta betyder dock inte att det inte skulle finnas olikheter mellan könen. Män och kvinnor skall ges en god utbildning. Man har t.o.m. sagt att om en fattig familj måste välja mellan utbildning av pojkar eller flickor så borde man idag prioritera flickorna. I praktiken är det dock det lokala samfundets uppgift att se till att ett sådant val inte skall behöva göras d.v.s. både pojkar och flickor skall ges en så god utbildning som möjligt.
  • Vi vill arbeta för en värld där man aktivt går in för att via uppfostran lyfta fram de ädelstenar som finns gömda i varje individ. En uppfostran som ger individen möjlighet att växa gör att man kan se de här skatterna.
  • Vi vill hjälpa de unga att växa så att de kan ta ansvar för mänskligheten och mänsklighetens många behov på ett rättvist sätt.
  • Vi vill bygga en värld där vi tillsammans ser till att våra gamla inte lämnas vind för våg och glöms bort.
  • Vi vill skapa en värld i vilken det finns endast en mänsklig ras ”Människa” och där de olika detaljskillnader och färgnyanser vi ser uppfattas som vackra smycken på individen.
  • Vi vill skapa en värld där människorna genom ett gemensamt hjälpspråk kan kommunicera direkt med varandra och skapa globala vänskapsband.
  • Bakom allt det här finns en uråldrig mystisk kraft som har påverkat mänskligheten i årtusenden. Det är fråga om en religion för dagens människor som ger individen möjlighet att växa som människa, som medmänniska och som lärare.

Lars Silen

Etiketter: , , , , , ,
Publicerat i Mysticism, Religion, Uncategorized | 2 Comments »

Om fetma och kost

07/03/2016

Det här är ett sammandrag av en diskussion förd i Hufvudstadsbladet (Hbl i Finland). Diskussionen startades av Medicine- och kirurgie doktor Olof Palmgren som förde fram den klassiska synen på övervikt d.v.s. problemet är helt enkelt att en person med övervikt äter alltför mycket och följaktligen så ligger problemet i slutändan i en svag karaktär hos individen. Den överviktiga förmår inte förändra sitt beteendemönster så att vikten kan fås att gå ner permanent. Jag citerar, av upphovsrättsloga orsaker, endast en del  Olof Palmgrens ursprungliga inlägg nedan (betoningen nedan är min).

Vill man magra måste man äta och dricka mindre än vad kroppen behöver.
… Tyvärr finns det dock alltför många personer med kraftig övervikt som disponerar för diabetes, anstränger hjärta, benbyggnad och leder med mera. Motion är viktig för alla människor, men minskar inte på vikten. Träning bränner inte fettet.
Givetvis ökar träningen i viss mån kroppens energibehov, men ofta växer även aptiten. Musklerna växer och väger mera än fettet. Övervikten beror på många olika orsaker men har en gemensam faktor. Om man dricker mycket sprit och äter mera än vad kroppen behöver ökar man i vikt. Vill man magra måste man äta och dricka mindre än vad kroppen behöver.
Olof Palmgren

Konstaterandet verkar vid första ögonkastet vettigt sett ur en fysikers synvinkel … får man i sig mera energi än man gör sig av med så måste överskottet lagras någonstans i form av framför allt fett … men är situationen faktiskt så enkel?

På 150 år har sockerkonsumtionen ökat från under tio kg/person och år till över sextio kg/person och år. Notera att vi utöver denna mängd socker även äter stora mängder snabba kolhydrater t.ex. vitt mjöl som kroppen förvandlar till glukos (socker). Situationen är alltså värre än vad sockerkonsumtionen utvisar.

Sockerkonsumtion_1700-nutid

Resultatet av denna extrema sockerkonsumtion har blivit en epidemi av fettma i västvärlden. Vi borde då kanske fråga oss om antagandet att det endast är mängden mat som är roten till övervikten stämmer? Kan det vara så att just sockret och närbesläktade kolhydrater har en nyckelroll då vi blir feta?

Då vi äter socker kommer sockernivån i blodet att snabbt stiga vilket kroppen hanterar genom att producera insulin. Insulinet används för att mata in socker i kroppens celler där det används för att producera energi. Insulinet används också till att ge cellerna en signal att socker skall lagras som fett vilket samtidigt gör att kroppen inte använder de fettreserver som redan finns även om kroppen temporärt skulle behöva mera energi än normalt. Konstaterandet att motion inte minskar på vikten är alltså helt korrekt under förutsättning att det hela tiden finns tillräckligt socker lagrat i kroppen. Då sockernivån börjar sjunka en till två timar efter sockerintaget går det en signal till hjärnan att vi är hungriga igen vilket ofta åtgärdas med sockerbaserade snacks, läsk eller motsvarande och processen upprepas. Hunger är en så grundläggande känsla att väldigt få klarar av att motstå hunger vilket leder till för mycket mat och en galopperande övervikt.

sockerfluktuationer_dag

Källa: http://www.phlaunt.com/diabetes/43067769.php

Bilden ovan visar blodsockervariationerna i en normalindivid samt två exempelindivider. Individen Tom är i en situation där blodsockernivån aldrig går ner ens i närheten av normalnivån. En kontinuerligt hög sockernivå ger olika typer av diabetesskador. Om man artificiellt höjer insulinnivån utan att påverka dieten kommer man att skjuta upp diabetesskadorna men Toms vikt kommer att fortsätta att stiga till följd av högre insulinnivåer.

Den intressanta frågan blir då hur vi kan hantera hungern? Det visar sig att proteiner och fett skapar en mättnadskänsla mycket effektivare än t.ex. kolhydrater. Borde vi inte i såfall gå in för att modifiera vår kost så att vi på ett naturligt sätt blir mätta innan vi har vräkt i oss så mycket att vi blir feta? Den naturliga vägen att gå skulle om detta resonemang gäller vara att aktivt dra ner på socker och kolhydrater och byta ut en stor del av dessa mot t.ex bladgrönsaker, proteiner (både vegetariska och animaliska) och vettiga former av fett. Resultatet är samtidigt en minskad sockerbelastning vilket torde minska risken för typ 2 diabetes.

Kan det vara så att problemet inte i första hand är mängden mat vi äter utan det faktum att vi äter dumt? En enfaldigt sammanställd kost gör att vi äter ofta vilket gör att kroppen kontinuerligt lägger undan energi för de dåliga tider som aldrig kommer i vårt samhälle!

Kan vi jämföra situation för en sockerberoende person med en heroinist? Då heroinets effekt börjar klinga av är beroendet så stark att heroinisten använder nästan vilka metoder som helst för att komma över följande dos. Heroinisten har inte kontroll över suget efter nästa dos. Har vi samma situation gällande sockerberoende? Hungerkänslan, som dessutom är extremt enkel att åtgärda, genom äta sockerbaserad skräpmat t.ex. snacks, kan inte behärskas vilket leder till övervikt. Eftersom mycket stora mängder socker och kolhydrater används i industrimat för att ersätta fett och ge tillbaka den smak och den konsistens som försvann med det fett som borde ha funnits där, men som togs bort, så kommer insulinnivån hos de flesta att kontinuerligt ligga högt vilket leder till fetma. Situationen förvärras av att myndigheterna rekommenderar oss att äta ofta för att undvika svängningar i blodsockernivån.

Olof Palmgren avarade på min inlägg i Hbl 20.2 med nedanstående kommentar som är klippt från ”Pressreader” googla på ”Hbl olof palmgren måtta i allt”.

Olof_Palmgren_Måtta_i_allt.png

Olof Palmgren (Hbl 29.2) verkar avsiktligen missförstå vad jag konstaterade i mitt inlägg angående kost (Hbl 20.2). Han konstaterar att man genom att lämna bort socker och kolhydrater skulle skapa undernäring och en katastrof i världen. OP verkar inte vara medveten om att en kost helt utan socker och kolhydrater är helt möjlig. Ett exempel på detta är eskimåernas traditionella mat som bestod till 50% av fett, 30-35% av protein och resten kolhydrater i form av glykogen som finns i kött. Hjärtsjukdomar var mycket ovanliga trots den extrema fettkonsumtionen.

Mitt konstaterande gällande människans behov av socker och kolhydrater d.v.s. tillsats av socker och kolhydrater i kosten stämmer alltså. Konstaterandet betyder dock inte att det skulle vara önskvärt att gå in för en så extrem diet. Däremot är dagens extremt socker- och kolhydratrika kost knappast något vi borde uppfatta som normaldiet utan något som är lika extremt som eskimåernas diet men i riktning mot den andra ytterligheten.

Palmgren verkar också tro att en frisk kropp inte klarar av att hantera lågt blodsocker. Människan skulle inte ha överlevt som art om vi skulle bli matta och apatiska varje gång vi inte får mat (socker) vid korrekt klockslag. Kroppen har mångdubbla säkerhetssystem för att hantera svält. Om det inte finns tillräckligt glukos så kan levern ur fett börja producera fettsyror (ketoner) som hjärnan kan använda i stället för socker. Många läkare verkar dock idag ha indoktrinerats att tro att ketoner automatiskt betyder att kroppen har kommit i ett livsfarligt tillstånd ketoacidos som förekommer vid oskött typ 1 diabetes. En frisk människa kan utan problem gå över i ketonförbränning där kroppens fettförråd används genom att t.ex. fasta 1-2 dygn utan att detta ger några som helst obehagliga biverkningar. En typ 2 diabetiker bör dock dra ner på mängden insulin i takt med att blodsockerhalten sjunker eftersom resultatet annars kan bli insulinschock vilket är det Palmgren beskriver ovan (då man ger glukos direkt i ådern då blodsockerhalten har sjunkit för lågt hos en diabetiker). Den här diskussionen gäller i princip friska människor som dock kan ligga i riskzonen för metaboliskt syndrom och typ två diabetes. En normal frisk människa går inte in i insulinschock av en fasta på några dagar.

Problemet med en kost som till 60-70% består av kolhydrater och socker är att den lägger insulinet på en kontinuerligt hög nivå. Hög insulinnivå ger kroppen order att lagra fett eftersom en av insulinets uppgifter är att tvinga in energi i form av socker i cellerna. Svängningar i blodsockernivån tolkar kroppen som hunger vilket leder till kontinuerligt småätande och på sikt viktuppgång genom att kroppen hela tiden fyller på glukosförråden utan att använda de fettreserver som finns. Detta är orsaken till Palmgrens konstaterande att motionerande inte sänker vikten. Kroppen förbränner endast glukosförråden temporärt som snabbt fylls på igen utan att fett tas ur fettcellerna. Eftersom ett glukosöverskott hela tiden finns så kommer fettförråden att kontinuerligt växa.

Jag håller helt med Palmgren om att målet bör vara att äta mångsidigt. Frågan är dock om vi idag faktiskt äter mångsidigt då vi äter extrema mängder kolhydrater och socker? Vi kan i hela världen se en aldrig tidigare skådad epidemi av övervikt som på sikt leder till att kanske varannan västerlänning antas få typ 2 diabetes under sitt liv.

Dagens överviktsepidemi startade 1977 då man i USA gav kostrekommendationer där man på falska grunder demoniserade fett och via industrimat och ”lättprodukter” ersatte fettet med kolhydrater och ofta rent socker. Jämför detta med den diet man använder för att göda svin. Gödsvin ges skummjölk (lite fett men mycket mjölksocker), mängder av kolhydrater och … socker i olika former. Socker leder till att aptiten ökar, gäller detta månne för människor också?

Hur borde man äta för att bränna fett? Min uppfattning är att nyckelfrågan är att ge kroppen signaler att fettförråden måste tas i bruk. Denna signal ger vi genom att under en längre tid sänka blodsockernivån. För att kroppen skall hinna börja bränna fett måste avståndet mellan insulintopparna göras så stort som det är praktiskt möjligt samtidigt som insulinnivån generellt måste sänkas.

Mycket få människor klarar av att t.ex. äta ett socker- och kolhydratrikt mål på morgonen och därefter äta nästa gång vid 15-17-tiden. Orsaken är att morgonmålet ger en kraftig insulintopp som klingar av efter kanske två timmar. Efter två timmar är personen hungrig och tar sig en kopp kaffe med sött tilltugg eller ett glas läsk. Insulinnivån stiger nu till den höga normalnivån och personen känner sig tillfreds i två timmar då det är dags att gå och äta lunch. Vid två till halv tretiden är blodsockret igen lågt efter lunchen och det är tid att boosta blodsocker och insulin med ett mellanmål … det finns ingenstans en lucka där kroppen skulle börja bränna fett vilket betyder att inget fett försvinner.

Alternativet är något som ser ut som ett brittisk morgonmål med ägg, bacon smör och något grönt. En liten mängd kolhydrater är ok men huvuddelen av maten är fett och proteiner. Resultatet av den ökade fettmängden är att hjärnan får en signal ”Jag är mätt!”. Det är fullt möjligt att, då fettet långsamt förbränns i levern, arbeta fram till tre … fyratiden utan att vara hungrig. Det är inte någon nackdel för arbetsgivaren att två korta och en lång paus i arbetet elimineras … man frågar sig om det här vore något någon arbetsgivare skulle vara intresserad av att försöka sig på. Ett kraftigt morgonmål med hög fetthalt skulle serveras av firman och man skulle i stället eliminera söta drycker och en onödig lunch. Skulle detta eventuellt höja totalproduktiviteten? Speciellt intellektuellt arbete där långa perioder av intensiv koncentration behövs skulle antagligen påverkas positivt av eliminering av onödiga kafferaster och på dem följande 20 minuters omstarter för att komma ihåg vara man var före pausen.

Är inte en diet med håg fetthalt rena döden för hjärtat? En sökning på kranskärlssjukdomar visar att dödligheten i Finland är ca. 94/100000 medan den i Storbrittanien är 60/100000 d.v.s. britterna mår tydligen inte sämre av en fetare diet. Det finns en intressant vebbplats som ger dödligheten för en hel del olika sjukdomar. Det är självklart att skillnaden i dödlighet inte beror endast av skillnaden i morgonmål.

http://www.worldlifeexpectancy.com/cause-of-death/coronary-heart-disease/by-country/

För att det inte skall bli några missförstånd så förespråkar jag inte en helt kolhydrat- och sockerfri diet. Däremot uppfattar jag att vi antagligen skulle må bra av att kraftigt ändra på dieten i riktning mot en mera traditionell kost med betydligt mera naturligt fett och proteiner. Vi kan utan några som helst problem sänka sockerkonsumtionen till en sjättedel utan att vara extrema på något sätt eftersom människor levde med denna sockerkonsumtion innan mänskligheten kom in i epidemin av fett och sockersjuka. Det verkar rätt klart att en snabb lösning som åtminstone förbättrar dagens situation är att minska på sockret. Socker måste ersättas med lämpligt fett helt enkelt för att kroppen skall ges korrekta mättnadssignaler vilket förhindrar frossande och därigenom indirekt viktuppgång.

Notera:

Ytligt sett har Palmgren rätt i att mängden mat på slutändan avgör om vi blir feta eller inte. Min frågeställning är varför så många människor idag äter mera än vad de behöver? Man bör också komma ihåg att ämnesomsättningen hos samma individ kan variera inom rätt vida gränser. Om ämnesomsättningen sjunker men matintaget hålls konstant så ghår sannolikt vikten upp. Om å andra sidan matmängden minskar och kroppen sänker ämnesomsättningen så behöver inte vikten minska trots ett minskat matintag.

Ett intressant inlägg på engelska:

Lars Silén Fysiker

Etiketter: , ,
Publicerat i kolhydrater, Medicin och kost, Natur och biologi, Samhälle, socker | Leave a Comment »

C-vitamin, Jod och Bor borde jag tro på konspirationsteorier?

11/01/2016

Jag är fysiker till utbildningen, alltså inte läkare. Under de senaste åren har jag använt mycket tid till att läsa forskningsrapporter gällande konventionell och alternativ cancerbehandling. Jag gillar att läsa på ”bred front” d.v.s. jag koncentrerar mig inte på en specifik liten detalj utan då jag stöter på något intressant så följer jag dertta nya spår så långt nya intressanta uppgifter dyker upp. Då ett spår tar slut så återvänder jag till den ursprungliga frågan. En följd av detta läsande har varit att jag har halkat in också på andra (kroniska) sjukdomar såsom åderförkalkning och autoimmuna sjukdomar.

Den bild jag har fått av skolmedicinen via ovanstående sökande är kanske lite karrikerat följande:

  • En människa som uppvisar ett icke önskat medicinskt symtom är ”sjuk”
  • En läkares uppgift är att studera patientens symtom och därefter gräva fram en eller flera mediciner som eliminerar det inte önskade symptomet.
  • Om medicinen tar bort det ursprungliga symptomet så är patienten ”frisk”
  • Det spelar inte någon roll om medicineringen på slutändan ger andra icke önskade symptom eftersom lösningen naturligtvis då är att igen studera dessa symtom och söka fram nya mediciner som eliminerar de nya symptomen så att patienten igen blir ”frisk”.
  • Processen kan fortgå under många år i många iterationer och det blir allt mindre utrymme på bordet där pillerburkarna står.

Notera att ovanstående eventuellt kan uppfattas som något elakt och att andra synpunkter också finns.

Vid läsandet stötte jag på några mycket intressanta detaljer gällande tre olika ämnen som alla sannolikt är nödvändiga för människokroppen. De tre ämnen jag reagerade på är:

  • C-vitamin
  • Jod
  • Bor

Vad reagerade jag på då jag plötsligt tyckte mig se ett mönster?

Vitamin C

Vitamin C är ett vitamin en människa måste få via födan kontinuerligt. Akut brist på C-vitamin leder på några veckor till sjukdomen skörbjugg som om vitaminbristen inte avhjälps snabbt leder till döden. Det var under tidigare århundraden inte alls ovanligt att en stor del av besättningen på ett segelfartyg dog i skörbjugg under en långfärd. Samma sak hände på polarexpeditioner d.v.s. deltagarna dog som flugor i skörbjugg.

Man har uppfattat att det Brittiska Imperiet i hög grad byggde på att man där under en rätt lång tid ensamma kände till att skörbjugg kunde undvikas t.ex. genom att ge besättningen citron eller citronsaft. Brittiska fartyg kunde göra långresor utan att besättningen dog!

På 1930-talet lyckades man syntetisera C-vitamin och idag kan C-vitamin tillverkas i industriell skala genom en jäsningsprocess. Vitamin C kostar ungefär 15 Euro per kg d.v.s. ungefär 2c/g detta i små mänder på ungefär ett kilogram.

De första beläggen på att skörbjugg kunde botas med hjälp av cittrusfrukter är från 1300-talet. Under de brittiska sjuårskrigen 1755 till 1764 mönstrade 185000 män på i flottan och ungefär 134000 rapporterades som saknade eller döda i sjukdom. Den viktigaste sjukdomen var skörbjugg. Trots att man inom sjöfarten i allt högre grad började inse att skörbjugg kunde botas med cittrusfrukter så såg man från ”klassiskt” medicinskt håll på dessa påståenden som anekdotiska och således utan värde.

Då man inom den medicinska vetenskapen efter 600 år accepterade att skörbjugg berodde på brist på c-vitamin så  började man undersöka hur stora mängder c-vitamin som behövdes för att bota skörbjugg. Resultatet var 10 – 60 mg/dag. Mängden är beroende av hur mycket c-vitamin maten i övrigt innheåller.

Den rekommenderade dagliga totala C-vitamindosen är ungefär 60 – 100 mg/dag. Denna dos motiveras med att större doser inte signifikant höver C-vitaminkoncentrationen i blodet utan överskottet utsöndras via njurarna. Den intressanta frågan är då om c-vitaminöverskottet även under en begränsad tid kan vara nyttigt. Mätningar visar tydligt att upprepade doser höjer c-vitaminnivån i blodet till betydligt högre nivåer än vad en enda eventuellt relativt stor dos gör. För att få en bild av vilka mängder C-vitamin som behövs för att en människa skall hållas frisk kan det vara skäl att jämföra de mänskliga rekommendationerna med de mängder c-vitamin andra däggdjur kontinuerligt producerar internt. Människor i likhet med Apor och Marsvin har en genetisk defekt som gör att dessa arter inte kan syntetisera c-vitamin själva.

  • En Gorilla uppskattas äta mer än 5g c-vitamin per dag.
  • En Get som väger ca. 77 kg producerar ca. 13 g c-vitamin per dag (ca. 170 mg/kg).
  • Katter och hundar producerar mindre c-vitamin än getter. Hos hundar och katter kan c-vitaminbrist bli ett problem i äldre djur som då kan få problem med åderförkalkning och skörbjuggsliknande problem.

Då man ser på ovanstående exempel så verkar det självklart att en hälsosam nivå C-vitamin hos en människa borde ligga på ca. 80 – 170 mg/kg kroppsvikt om vi antar att människan fysiologiskt fungerar på ungefär samma sätt som andra djur och att vi vill ersätta den brist på c-vitamin som finns i förhållande till djur som producerar c-vitamin internt. Om vi accepterar detta resonemang borde en människa som väger 80 kg inta mellan 6.5 och 13 g c-vitamin per dag sannolikt i ett antal doser på några gram. Det är möjligt att dosen ligger ännu högre eftersom man vet att stora doser c-vitamin inte absorberas speciellt bra i tarmen.

Den stora frågan är då: Varför rekommenderar myndigheterna ett c-vitaminintag som är mindre än en sextiondedel (1/60) av den dos övriga däggdjur verkar behöva. Den dos man rekommenderar håller enligt amerikanska uppgifter akuta skörbjuggssymptom borta från ca. 70% av befolkningen. Varför rekommenderar man en daglig dos som uppskattas ge 30% (lindriga) skörbjuggssymptom? C-vitamin är vattenlösligt och bieffekter börjar komma vid doser kring 15g/dag och uppåt i form av diarre som går över då dosen minskas. Vilka är effekterna av kroniskt låga intag av c-vitamin? Svar: Experiment på apor visar att aporna får typiska mänskliga sjukdomar i form av åderförkalkning, hjärtattacker och tandproblem …

Skapar man ett säkert patientflöde genom att hålla intaget lågt … ?

Människans behov av grundämnet Jod

Vi vet entydigt att människan behöver Jod. Alltför små mängder Jod i kosten ger sköldkörtelproblem. Epidemiologiska undersökningar har visat att områden som är fattiga på Jod, typiskt långt från de salta världshaven, har förhöjd risk för sköldkörtelproblem och cancer. Finland, speciellt det inre av Finland, är jodfattigt och man vet att människor i östra Finland led av sköldkörtelproblem. Detta var orsaken till att man började tillsätta Jod i bordssalt.

Jodbrist kan ge upphov till följande problem:

  • Sköldkörtelproblem t.ex. struma.
  • Betydligt förhöjd risk för bröstcancer.
  • Betydligt förhöjd risk för prostatacancer.
  • Nedsatt immunförsvar

Man vet att jodbrist igen håller på att bli ett problem sannolikt till följd av följande orsaker:

  • Jod har inte lagts till salt i alla livsmedel. T.ex. salt i bröd innehåller inte nödvändigtvis Jod. Råsalt utan Jod kan vara något billigare än jodsalt vilket gör att livsmedelsindustrin väljer det billigaste alternativet d.v.s. salt utan Jod.
  • Brom från t.ex. flamskyddsmedel i elektronik förhindrar upptagning av Jod.
  • Klor t.ex. från klorerat vattenledningsvatten är en Jodantagonist och kan således förhindra upptag av Jod.

Myndigheterna rekommenderar ett Jodintag på ca. 150 ug för vuxna. Denna dos kan jämföras med ett maximalt kontinuerligt intag på 200 mg i Japan (1300x större än rekommendationen) där sjögräs som innehåller mycket Jod tillhör normalmenun. Man uppskattar att normalintaget i Japan är 12-15mg/dag (ca. 80 ggr större än rekommendationen). Skador till följd av stort jodintag i Japan har inte observerats trots att intaget kan vara mer än 1000 ggr det av den medicinska expertisen rekommenderade intaget.

Några exempel på betydelsen av Jod:

  • Armenien har världens högsta frekvens av bröstkancer (dödlighet 39.96/100 000). Armenien lider av en extrem brist på Jod vilket nyligen åtgärdades genom tillsats av jod i salt.
  • Japan har en låg frekvens av bröstkancer (dödlighet 10.86/100 000 d.v.s. en fjärdedel av bröstcancerfrekvensen i Armenien). Japan har antagligen det högsta naturliga intaget av Jod i världen.

Utan något påstående att orsaken skulle vara skillnad i jodintag är det intressant att notera:

  • Finland dödlighet i Alzheimers sjukdom  (53.77/100 000)
  • Japan dödlighet i Alzheimers sjukdom (4.23/100 000 mindre än en tiondel av frekvensen i Finland).
  • Finland Parkinssons sjukdom dödlighet (4.66/100 000)
  • Japan Parkinssons sjukdom dödlighet (1.52/100 000 ungefär en tredjedel av den Finska nivån)
  • Finland kranskärlssjukdomar dödlighet (94.14/100 000).
  • Japan  kranskärlssjukdomar dödlighet (30.96/100 000 ungefär en tredjedel av den Finska nivån)
  • Finland Multippel skleros dödlighet (0.82/100 000) … 20 ggr Japans dödlighet.
  • Japan Multippel skleros dödlighet (0.04/100 000)

Det här är en intressant video (på Engelska) som rekommenderar ett jodintag på ca 10-15 mg/dag d.v.s. 100x den rekommenderade dosen. Dosen ligger dock fortfarande under 1/10 av det maximala naturliga intaget i Japan.

Jod har en dödlig dos på ca. 2-3 gram ren Jod. Däremot är LD50 för Kaliumjodid ca. 10g/kg för möss d.v.s. mångdubbelt högre. Jämför detta med andra ämnen i samma grupp där klor är mycket giftigt medan NaCl (koksalt) inte i praktiken är speciellt giftigt. Kroppen är kapabel att via urinen göra sig av med ett Jodöverskott.

Den intressanta frågan är igen: Varför begränsar man jodintaget då det verkar självklart att t.o.m en hundrafaldig ökning ligger långt under giftighetsgränsen. Skapar man ett säkert patientflöde rent statistiskt genom att hålla intaget lågt?

Grundämnet Bor och Borax d.v.s. borsyrans natriumsalt

Enligt skolmedicinen vet man inte om Bor hör till de essentiella brundämnena för människan men forskning tyder på att Bor är nödvändigt. En orsak till att man inte med säkerhet vet om Bor är nödvändigt är att Bor ingår i många typer av rå och oprocessad mat. En diet baserad på en betydande mängd frukt och grönsaker ger 2-5 mg Bor per dag men mängden är kraftigt beroende av om växterna har tillgång till Bor.

Mängden Bor vi får i oss har minskat kraftigt de senaste årtiondena och man beräknar att man i västvärlden i medeltal får i sig 1-2 mg/dag och långtidssjuka får i sig kanske 0.25 mg/dag. Konstgödsel leder till att borupptaget ur jorden försvåras och detta kombinerat med en generellt ensidig kost leder till att vi får i oss mycket mindre bor idag än för 50 till 100 år sedan. Man vet att kokning av grönsaker lätt leder till att Bor kastas bort med kokvattnet.

Vilken effekt har Bor på den mänskliga kroppen? Bor justerar balansen mellan Calcium och Magnesium i kroppen. Denna balans har betydelse för hur cellmembranen fungerar och påverkar införseln av näringsämnen till cellerna och borttransport av slaggämnen från cellerna. Det finns indikationer på att en störd funktion av cellmembranen kan öka risken för cancer.

Det finns rapporter på att Bor hjälper mot olika typer av ledproblem både hos djur och människor. Se t.ex.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7889887

Bor påverkar metabolismen av fosfor, calcium och magnesium i benstommen. Symptom på borbrist är artritis d.v.s. ledsmärtor, benskörhet, degenerativa ledsjukdomar, hormonell obalans, minskad libido, minnesproblem, muskelsmärtor, osteoporos, tandkött som drar sig tillbaka samt svagt ledbrosk. Notera att tandköttsproblem också kan vara en följd av c-vitaminbrist.

Borbrist

Brist på Bor får bisköldkörtlarna att bli överaktiva vilket leder till att alltför mycket bisköldkörtelhormon frigörs. Ett överskott av bisköldkörtelhormon leder till att calciumconcentrationen i blodet ökar genom att calcium frigörs från benstommen, leder och tänder. Detta leder till olika typer av led- och tandproblem. Calcium- och Magnesiumöverskottet kommer i huvudsak att utsöndras via urinen.

Då människan åldras kommer en kontinuerligt hög calciumconcentration i blodet att leda till att olika mjukdelar förkalkas vilket kan ge upphov till muskelkramper, förkalkning av ögonen, endokrina körtlar speciellt tallkottskörteln och äggstockarna. Åderförkalkning, förkalkning av njurarna leder på slutändan till njursvikt. När calciumnivån i en cell blir för hög då dör cellen.

Då man analyserar en sjuk led och jämför med en frisk led så visar det sig att den sjuka leden endast har ungefär halva mängden Bor jämfört med den friska. På motsvarande sätt så innehåller ledvätskan i en sjuk led lite Bor jämfört med ledvätskan i en frisk led.

Artritis och osteoporos påverkar en mycket stor del av befolkningen. Olika typer av benbrott en den viktigaste orsaken till långvarig sjukhusvård.

Effekten av bortillskott

Bortillskott kan minska calciumförlusten ur benstommen med upp till 50%. Eftersom calciumet i huvudsak kommer från benstommen så är det möjligt att borbrist är en viktig faktor bakom ledproblem, benskörhet och tandproblem idag.

Bor påverkar omsättningen av steroider och speciellt könshormonerna. Bor höjer testosteronnivåerna hos män och östrogennivåerna hos kvinnor efter klimakteriet. Bor ökar upptagningen av calcium i benstommen och förhindrar mjukdelar att förkalkas.

Den tyska cancerforskaren Dr. Paul-Gerhard Seeger har visat att cancer tenderar att uppkomma via skadade cellmembran. Eftersom cellmembranens funktion är beroende av Bor och eftersom borbristen är mycket utbredd så är det möjligt att detta är en bidragande orsak till att cancer uppstår. Borföreningar har cancerförebyggande egenskaper och de är ”kraftigt benskörhetsförebyggande, anti-inflammatoriska, sänker fettnivåerna, antikoagulanta samt antineoplastiska.” Det finns indikationer på att t.ex risken för prostatacancer inte ökar trots att testosteronnivån stiger. Detta kan jämföras med dagens metod att kemiskt kastrera personer med prostatacancer eftersom man tror att testosteronet gör att cancern växer snabbare. Om det visar sig att Bor bromsar  cancerns utveckling eller sänker risken att få prostatacancer så ger detta ökad livskvalitet åt miljoner män.

På 1960-talet fick växtbiologen Rex Newnham artrit d.v.s. ledproblem. Han fick konventionella mediciner mot problemet men utan effekt. Han började då studera växterna i omgivningen och insåg att jorden saknade specifika spårämnen. Då han visste att Bor positivt påverkade calciumbalansen i växter beslöt han att försöka öka sitt borintag med hjälp av Borax … ett ämne som på vissa områden i världen används som bl.a. myrgift.  Dr Newnham tog ca. 30 mg Borax per dag och ledbesvären försvann på tre veckor. Dr Newnham undersökte under årtionden sambandet mellan bornivåerna i födan och ledproblem. På 1980-talet gjordes ett dubbelblindförsök på Royal Melbourne Hospital som visade att 50% av dem som fick bortillskott upplevde en signifikant positiv effekt mot endast 10% bland den som fick placebo.

Jämförelse av områden med låg halt av bor i odlingsjorden med områden med högre borhalt visade på en omvänd korrelation mellan bor i födan och ledproblem.T.ex. öar där man traditionellt under lång tid har odlat sockerrör är till följd av konstgödsling mycket borfattiga. Jamaica har de lägsta bornivåerna och 70% av befolkningen lider av artrit. Dr Newnham noterade att t.o.m. de flesta hundarna verkade linka. Mauritius vid Afrikas sydostkust har mycket lite Bor och ungefär 50% av befolkningen har ledproblem. USA, England och Australien har medelhöga nivåer Bor, naturligtvis med lokala variationer, och ungefär 20% av befolkningen lider av artrit. Israel har en hög bornivå och endast 1% av befolkningen leder av artrit. Carnarvon i västra Australien har höga bornivåer och endast 1% av befolkningen lider av ledproblem (artrit).

En Orsak till att Dr Newnham gjorde vetenskapliga försök gällande Bor var att Australien år 1981 reglerade att Bor och dess föreningar är giftigtiga i alla koncentrationer vilket ledde till att möjligheterna att använda bortillskott försvann.

En serie korta videon om Bor nedan:

Dr Newnham observerade att patienter med artrit ofta uppvisade svårare symptom då behandlingen inleddes men om behandlingen fortsatte några veckor skedde en tydlig förbättring. Denna effekt är välkänd och kallas en Herxheimerreaktion. Man antar att reaktionen är en följd av att giftämnen frigörs i kroppen då t.ex. en mikrob behandlas med antibiotika och dör. Man vet att Borax är ett relativt effektivt medel mot bl.a. svamp t.ex. Candida. Det är då inte speciellt förvånande om motsvarande reaktion kan observeras då bortillskott ges eftersom bor verkar påverka virus och svamp och i mindre utsträckning också bakterier.

Giftighet

I likhet med de många andra kemiska föreningar är Borax d.v.s. Disodium Tetraborate  (Na2B4O7·10H2O) giftigt i stora doser. För att få en bild av ämnets giftighet kan det vara intressant att jämföra Bor med Natriumklorid d.v.s. vanligt bordssalt:

  • LD50 (Råtta 50% av försöksdjuren dör) för Natriumklorid d.v.s. bordssalt är ca. 3000 mg/kg kroppsvikt.
  • LD50 (Råtta 50% av försöksdjuren dör) för Borax är ca. 4500 – 6000 mg/kg kroppsvikt.
  • För salt konstateras att det är svagt mutagent och skadligt vid inandning.
  • Salt kan ge utvecklingsstörningar i skelettet på foster (Råtta, Möss).
  • Borax är inte mutagent.
  • Borax kan i extremt höga doser ge utvecklingsproblem i benstommen (Råtta)
  • Inte carcinogent på möss.

En studie över 784 förgiftningar med Borax där doserna var 10 – 88 gram visade att 88% av fallen var symptomfria d.v.s. de märkte inte överhuvudtaget av dosen. Man vet dock att långvariga stora doser kan ge problem och barn har dött av doser på 84 mg/kg kroppsvikt vilket motsvarar ca. 40 gram för en person som väger 60 kg.

Då man ser på ovanstående jämförelse mellan bordssalt och borax så ställer man sig lätt frågan om något annat än giftigheten har spelat in då EU byrokraterna har förbjudit Borax inom EU. Ämnet går fortfarande att få tag i eftersom det används t.ex. för glasyr av lergods, som fluxmedel vid lödning av olika metaller etc. Ämnet finns inte längre att köpa via vanliga kanaler i handeln. Har Borax eliminerats från marknaden för att ämnet är ett hot mot vinsterna i den medicinska storindustrin. Då upp till 50% av befolkningen i västvärlden förväntas drabbas av artrit så är det självklart att det finns stora intressegrupper som uppfattar ett enkelt mineraltillskott som ett hot. Har vi igen en situation där det är i läkemedelsindustrins intresse att behandla kroniska sjukdomar med dyra mediciner som tar bort symptomen utan att behandla sjukdomens orsaker. Det lidande hurndratals miljoner människor utsätts för spelar naturligtvis ingen roll i detta spel. Den idealiska patienten kräver medicinering mot sina symptom under hela livet. 

EU beslutet som alltså motiveras med risken för fertilitetsproblem bygger på följande data taget ur PROPOSAL FOR IDENTIFICATION OF A SUBSTANCE AS SUBSTANCE OF VERY HIGH CONCERN (SVHC) :

Se sida 37 i dokumentet som går att hitta som pdf på nätet läser vi:

Human data
Investigations of potentially reproductive effects in humans have not been specifically focussed on boric acid alone: available epidemiological studies mainly addressed the effects of exposure to inorganic borates in general. In studies performed among worker populations (Whorton et al., 1994; Tarasenko et al., 1972) or among a highly exposed population (Sayli, 1998; 2001; 2003), no significant adverse effects on reproduction or reproductive outcome have been reported. However, all epidemiological studies performed exhibited methodological deficiencies (for a more in-depth discussion see ECHA (2008a)). In recent studies, lower Y:X ratio in sperm cells have been reported in boron exposed workers (Robbins et al., 2008; Scialli et al. (2009)), which, however, did not correlate with boron concentration in blood. It was concluded, that there was no clear evidence of reproductive toxicity in highly boron-exposed workers (whose exposure levels are nevertheless below the NOAEL which has been derived from animal studies). Thus, epidemiological studies in humans are insufficient to demonstrate the absence of an adverse effect on fertility.

Summary and discussion of reproductive toxicity
Results from animal experiments demonstrate that boric acid adversely effects fertility and development. Feeding studies in different animal species (rats, mice and dogs) have consistently demonstrated that the male reproductive system is the principle target in experimental animals, although effects on the female reproductive system have also been reported. Testicular damage ranging from mildly inhibited spermiation to complete atrophy has been demonstrated following oral administration of boric acid. Effects on fertility were observed at lower dose levels compared to dose levels, where signs of general toxicity appeared. 17.5 mg boron /kg bw/day was derived as a NOAEL for male and
female fertility (ECHA, 2008a). Developmental toxicity of boric was investigated in the rat, the rabbit and the mouse. In two independent rat studies, the reduction in fetal body weight at 0.1% or 0.2% boric acid in feed from GD 0 to 20 was comparable, maternal toxicity in mice and rats was not striking, since effects on food and water consumption were minimal. Observed weight gain changes seemed to be secondary to developmental toxicity, because body weight gain corrected for gravid uterine weight was not significantly reduced. Studies in rats failed to provide evidence for any treatment related renal pathology. Thus, in the rat, developmental toxicity (decreased foetal weight: at 13.7 mg boron/kg bw/day) occurred in the absence of marked maternal toxicity. For developmental toxicity, a NOAEL of 9.6 mg boron kg bw/day has been derived.

Notera!!

Doserna som har använts vid djurförsöken för att visa på giftighet NOAEL (No Observable Adverse Effect Level d.v.s. en dos där inga negativa effekter går att urskilja) är för både hona och hane  17.5 mg bor/kg kroppsvikt per dag. Detta motsvarar ett kontinuerligt intag av 12,7 g Borax per dag d.v.s. två stora rågade teskedar Borax per dag. För utvecklingsstörningar på foster sätts gränsen till 9.6 mg bor/kg kroppsvikt. Detta motsvarar 87 mg Boarax per kilogram kroppsvikt eller för en fullvuxen person som väger 80 kg så är NOAEL dosen ca. 7 gram/dag en kraftigt rågad stor tesked Borax per dag.

Notera att de mängder Bor kroppen tydligen behöver för att undvika ledproblem ligger kring 10 mg Bor totalt per dag. Den dagliga dosen som t.ex.  Dr Newnham rekommenderade mot artrit ligger på ungefär en åttiondedel (1/80) av NOAEL gränsen. Vilken är den verkliga orsaken till att man förbjuder ett ämne med låg giftighet via EU direktiv? Orsaken till försäljningsförbudet av Borax d.v.s. risken för fertilitetsproblem har inte kunnat påvisas. Är problemet här att ingen politiker som har tagit beslutet har tittat på det material som har legat som grund för beslutet eller är problemet bara ett bevis på total dumhet hos beslutsfattarna.

Då man tittar på mängden pengar som rör sig i läkemedelsindustrin och i sjukvårdssystemen så inser man att det kan finnas andra intressen i bakgrunden. Om man t.ex. kunde minska mängden artrit med 50% så skulle detta rent ekonomiskt motsvara att man eliminerar en stor del av Telecomindustrin! Då det gäller att göra vinster har man åtminstone tidigare i historien aldrig låtit onödiga dödsfall eller mänskligt lidande påverka möjligheterna att tjäna ofantliga mängder pengar.

Intressanta Länkar:

C-vitamin

http://vitamincfoundation.org/suppress.htm

http://paulingtherapy.com/

http://www.nutri.com/wn/klenner.html

http://www.vitamincfoundation.org/mega_1_1.html#FRED

http://seanet.com/~alexs/ascorbate/198x/smith-lh-clinical_guide_1988.htm

Jod:

https://books.google.fi/books?id=FBdk5SkdNZAC&pg=PA19&lpg=PA19&dq=iodine+absolute+maximum+intake&source=bl&ots=VeKGx2pDRY&sig=ny2z06kvt16eF1p6IV-uVlz3xiY&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwiD7_O06ovKAhUkLHIKHf0nBlUQ6AEITTAJ#v=onepage&q=iodine%20absolute%20maximum%20intake&f=false

https://examine.com/supplements/iodine/

http://www.thyroidresearchjournal.com/content/4/1/14

http://hypothyroidmom.com/busting-the-iodine-myths/

Bor

Why Animals Age: They Produce Less Vitamin C. Same for humans?

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9638606

Klicka för att komma åt envhper00403-0084.pdf

http://www.arthritistrust.org/Articles/Boron and Arthritis.pdf

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21129941

http://jac.oxfordjournals.org/content/63/2/325.long

http://www.ithyroid.com/boron.htm

http:/www.sciencelab.com/msds.php?msdsId=9927593

Klicka för att komma åt borax-decahydrate.pdf

 

 

Etiketter: , , , , , , , , , , ,
Publicerat i Medicin och kost | 6 Comments »

Experiment med C-vitamin, matsoda urinvägsinfektion och gikt

09/10/2015

Nobelpristagaren Linus Pauling (1901 – 1994) såg C-vitamin som ett extremt viktigt ämne vid behandling av flera olika sjukdomar. Pauling som var kemist, inte läkare, använde stora doser vitamin C från 4 – 18g per dag för att behandla bl.a. hjärtsjukdomar (åderförkalkning). Paulings dos ligger på kanske 40 – 50 ggr den dagliga dosen rekommenderad av skolmedicinen (75 mg/dag).

220px-L_Pauling

Nobelpristagaren, kemisten, Linus Pauling. Pauling ansåg att stora doser C-vitamin var nyttigt mot diverse åkommor. Bilden är från Wikipedia.

Linus Paulings tankar var inte okontroversiella. Extremt stora doser C-vitamin kan ge problem i form av t.ex. njursten. Allmänt gäller dock att C-vitamin eftersom det är vattenlösligt kommer att spolas ut med urinen utan att ge symptom, mera om detta nedan.

Jag har under senare år två gånger råkat ut för urinvägsinfektion som sköttes konventionellt med antibiotika. Då jag för en tid sedan började känna av symptom ville jag inte i onödan gå igenom en antibiotikakur igen och beslöt att försöka åtgärda problemet på ett alternativt sätt. Tanken var att avsiktligt sänka pH betydligt i urinen genom att ta relativt stora doser C-vitamin. Doser på ca. 2g under ett par dagars tid eliminerade symptomen och mätning av pH visade att urinens pH låg på ca. 5,6 d.v.s. relativt surt. Jag beslöt att fortsätta med de höga C-vitamindoserna en tid för att stabilisera det ursprungliga problemet och för att helt enkelt se vad som skulle hända.

För några dagar sedan blev det plötsligt kallt med temperaturer kring noll grader och jag började använda handskar för att inte frysa om händerna. Jag gillar att äta olika typer av österländsk mat samt också rätt mycket ägg och bacon. Igår gick jag ut med hunden och passade på att kolla en del saker på nätet under promenaden på mobiltelefonen. Jag hade telefonen i höger hand utan handske och hundens koppel i vänster hand med hanske. Resultatet blev:

Någon timme senare började jag ha tydligt ont i den andra leden på högra handens tumme. Smärtan var först obestämd och senare mot kvällen kändes det som om man med tummen i vissa lägen hade stuckit en stoppnål genom ifrågavarande led … inte alls trevligt.

Vad hade hänt? Min tolkning av situationen är att de stora doserna C-vitamin hade påverkat pH ute i vävnaderna så att det fanns en relativt hög koncentration fri urinsyra ute i vävnaderna. Då högra handen kyldes ner så kristalliserades urinsyra i det kalla området och det råkade sig så att den värst drabbade leden råkade vara tummens andra led från tumspetsen.

Min persdonliga diagnos utgående från kännedom om vad jag ätit, kyla och de stora C-vitamindoserna, inte verifierad av läkare, är att symptomen pekade på gikt d.v.s. utfällning av urinsyra som skapar vassa kristaller i leden. Lösningen borde då logiskt vara att minska på syraöverskottet och på detta sätt lösa upp kristallerna vilket bör eliminera problemet.

Jag stoppade C-vitaminintaget och drack ett glas vatten med en halv tesked matsoda. Efter ett par timmar försvann symptomen nästan helt. Ett andra glas på morgonen har eliminerat symptomen helt.

Konklusion

Stora doser C-vitamin kräver att man balanserar syran med lämplig kost. Dessutom kan eventuellt matsoda behövas för att balansera upp pH till en lämplig nivå. Notera att Pauling använde matsoda för att balansera stora C-vitamindoser, tanken är alltså inte min.

Risker

Det finns vissa indikationer på att rökare som intar stora doser C-vitamin kan ha en förhöjd risk för cancer. Min uppfattning är att alla faktorer som sänker kroppens pH kan vara riskabla på längre sikt. Jag tänker på nobelpristagaren i medicin Otto Warburg som konstaterade att man genom att försvåra cellers syreomsättning (andning) kan göra vilken cell som helst till en cancercell. Syreomsättningen är en funktion av blodets pH och detta är en orsak till att blodets ph hålls konstant inom snäva gränser. Om pH stiger för högt … eller sjunker för lågt så dör man! Det är naturligt att kroppen då har flera inbyggda säkerhetssystem för att kroppen skall överleva.

180px-Otto_Warburg

Otto Warburg nobelpristagare i medicin på 1930-talet. Påstod att vilken cell som helst kan göras till en cancercell genom att försvåra cellens syreomsättning. Bilden är från Wikipedia.

Då blodets pH sjunker alltför lågt så hanterar kroppen saken genom att göra sig av med koldioxid vilket höjer pH genom att koldioxid försvinner och det blir kvar alkalisk ”aska” av organiskt material som bryts ned. Om pH stiger för högt så utsöndrar kroppen alkaliska ämnen via njurarna. Då man läser vissa läkares kritik av pH-kontroll så verkar argumentet vara att eftersom blodets pH hålls justerat inom snäva gränser så kan inte pH vara något problem d.v.s. hela kroppen hålls inom samma snäva pH-gränser. Min uppfattning är att argumentet är extremt svagt. Lokalt kan pH ligga på helt andra nivåer än i blodet. Man behöver endast tänka på matsmätningen där extremt låga pH nivåer förekommer. Likaså kan man tänka på benstommen som i princip kan uppfattas som en alkalisk reserv.

Vad händer då pH lokalt blir alltför lågt eller alternativt då syresättningen av celler blir otillräcklig till följd av t.ex. hård fysisk aktivitet? En cell som får allför lite syre kan gå över till en nödmetabolism där socker, i stället för att tillsammans med syre brytas ned till vatten och koldioxid, förvandlas till mjölksyra men via en ineffektiv process som ger ut endast 1/16 and den energimängd man skulle ha fått med syre. Mjölksyran sänker pH ytterligare vilket inte är bra för cellens syresättning.

En cell som har kommit in i mjölksyremoden kan börja aktivera gamla gener från tiden då cellen var en encellig organism vilket leder till att den börjar dela sig okontrollerat … vilket kan ge cancer. Varje gång en cell går över i mjölksyremoden så utgör detta en risk och ju längre perioder celler använder sig av mjölksyremetabolism desto större är risken för regression (”mutation”) som kan synas som cancer. Det är i detta sammanhang intressant att se hur vanlig cancer är hos idrottare i uthållighetssporter såsom ishockeyspelare. Är orsaken helt enkelt den att dessa personer tvingar delar av kroppen att använda mjölksyremetabolism under relativt långa perioder vilket ökar risken för att något går snett. Risken ökar eventuellt till följd av att dessa idrottare konsumerar mycket sädesprodukter för att få snabb energi.

Spekulationer

Vad händer om man under lång tid t.ex. äter mat som tenderar att sänka blodets/kroppens pH? Eftersom blodets pH borde ligga någonstans mellan 7,35 och 7,45 för att andningen skall fungera så kommer kroppen:

  1. Att använda andningen och koldioxidomsättningen tillsammans med njurarna för att reglera blodets pH.
  2. Om (1) inte är tillräckligt och pH sjunker så måste det finnas nödlösningar där kroppen t.ex. börjar ta buffertämnen ur olika organ för att blodets pH skall kunna hållas på en tillräckligt hög nivå. På sikt kan stöld av buffertämnen leda till skador på olika organ men detta spelar ingen roll om döden annars skulle komma mycket snabbt.
  3. Organ från vilka alkaliska buffertämnen tas bör få lägre pH vilket leder till sämre syreomsättning. Resultatet bör vara att vissa celler eventuellt tvingas in i nödmod (mjölksyra) vilket ökar risken för cancer. Varifrån buffertämnen stjäls är antagligen delvis en fysiologisk slumt vilket förklarar varför cancer i såfall uppstår på olika håll i kroppen och inte varje gång i samma organ.

En naturlig åtgärd för att underlätta arbetet för kroppen vore då att modifiera kosten så att den producerar mera alkalisk aska vilket på sikt löser problemet. Alternativt kan t.ex. matsoda i vatten användas.

Etiketter: , ,
Publicerat i Medicin och kost, Natur och biologi | Leave a Comment »

Tagelharpa/Jouhikko/Hiiu kannel

02/08/2015

En vän gav för en vecka sedan boken ”The Bowed Lyre Jouhikki” till låns då vi hade vår vanliga fredagsspelning på Arbetets Vänner i Helsingfors. Boken behandlar stråkharpor i olika varianter från Estland, Finland och Sverige. Boken gav mig inspiration att återkomma till tagelharpan (det här blev nummer två). Det instrument den här artikeln beskriver är att betrakta som en ren prototyp där jag främst har varit ute efter att få dimensionerna ungefär rätt så att instrumentet blir spelbart. Jag bygger sannolikt ett instrument till inom den närmaste framtiden eftersom jag naturligtvis har insett att byggmetoden kan förbättras avsevärt.

Genom att t.ex. göra kroppen något tunnare blir det mycket lättare att såga ut uppningen för vänster hand maskinellt med lövsåg … i det föreliggande exemplaret är stommen några millimeter för tjock för att man skulle kunna vrida stommen fritt vid sågningen. Resultatet var att sågningen måste göras små bitar i taget och den sågade ytan blev relativt ojämn vilket gav mera arbete vid slipning/putsning.

IMGP6140_PEF_embedded

Fig. 1 Utgångspunkten var grovt byggnadsvirke 50 x 150 mm. På bilden har materialet grovhyvlats.

Talharpan jag valde att bygga är av finsk modell med tre strängar. Eftersom det inte finns någon standardiserad form för en talharpa d.v.s. inga standardritningar existerar på nätet så började jag arbetet med att utgående från nogra bilder på existerande talharpor skissa upp en egen modell.

IMGP6137_PEF_embedded

Fig. 2 En grov skiss av det blivande instrumentet. Dimensionerna bestämdes av bredden på materialet jag hade tillgång till samt av önskemålet att mensuren skulle vara ungefär 330 mm.

Skissens form överfördes till stombiten och ytterkonturen sågades ut i bandsåg. Det här var ett misstag. Jag borde ha fräst limytorna för locket innan sågningen … mycket arbete skulle ha sparats. Locket är nedsänkt ca 4 mm i stommen.

Halsen sågades ut i bandsåg. Den största sågtjockleken är mycket nära 150 mm … men det fungerade. Mitt bandsågsbett kunde ha varit något smalare vilket skulle ha underlättat den ganska kraftiga kurvan sedd från sidan i fig. 2.

Den inre delen av klanglådan sågades nu ut med bandsåg. Jag sågade mig in i stommen från ändträt och limmade ihop snittet med varmt snickarlim efter sågningen utan någon putsning av sågytan. Snittet är nästan osynligt. Sargerna kunde ha sågats något tunnare … nästa gång.

Följande skede var att såga ut öppningen för vänster hand. Denna sågning skedde med motorlövsåg. Sågningen skulle ha förenklats väldigt mycket om stommen skulle ha varit 3 – 5 mm lägre (plattare). Stommen skulle då rymmas under sågens arm vilket hade sparat rätt mycket tid vid sågningen. Sågningen gick att göra men den var besvärlig.

Lock och botten gjordes i al eftersom jag råkar ha några lämpliga plankor liggande. Det bästa materialet skulle ha varit kvistfri gran men jag hade inte lämpligt material liggande som kunde offras för ett prototypsinstrument. Många olika trädslag har använts för talharpor vilket betyder att det här instrumentet fortfarande kan anses vara autentiskt. Plattorna gjordes av 100 x 20 mm alplank som i bandsåg klövs till två bitar vardera ca. 10 mm tjocka. Bitarna hyvlades därefter i en tjocklekshyvel till 4,5 respektive 6 mm tjocklek varefter bitarna limmades ihop till 200 mm breda plattor. Då limmet hade torkat kördes plattorna ännu några varv genom hyveln för att de skulle vara jämntjocka och limforgarna rena.

IMGP6216_PEF_embedded

Fig. 3 Limning av lock/botten. Materialet är al. Plattorna är gjorda så att en alplanka 100×22 mm klyvs på längden. Därefter hyvlas delarna till ungefär korrekt tjovklek varefter de limmas ihop med varmlim (traditionellt snickarlim).

 

IMGP6134_PEF_embedded

Fig. 4 Locket limmas på den grovformade stommen.

Stämskruvarna gjordes av en. Jag lade för flera år sedan undan några bitar en med en diameter på ungefär 30 mm. De här bitarna kom nu till användning. Stämskruvarna svarvades ur detta material.

IMGP6144_PEF_embedded

Fig. 5 Stämskruvarna är svarvade av En från från det egna området. Instrumentet har en liten basbjälke även om detta inte är traditionellt. Basbjälken är gjord av gran.

IMGP6146_PEF_embedded

Fig. 6 Bottenplattan limmas på.

Efter att lock och botten limmats på skars kanterna jämna med kniv varefter kroppen formades till sin slutliga form med kniv.

Stall och stränghållare gjordes av ek eftersom jag råkade ha en lämplig bit liggande. Lönn skulle ha varit ett för musikinstrument merra traditionellt material men ek har väldigt likartade mekaniska egenskaper. Bitarna sågades ut med lövsåg varefter de skars till önskad form med kniv.

IMGP6206_PEF_embedded

Fig. 7 Instrumentet i spelbart skick en vecka efter den första titten i boken 🙂 . Tagelharpan/Jouhikon har färgats med bränt socker varefter den har fått några lager spritlack (Shellack). Tanken är att lägga på ytterligare två till tre tunna lager oljelack för att ge djup åt ytan.

Jag har färgat in några fioler med bränt socker eller egentligen mörk sirap som kokats in i kastrull så att sockret blir nästan svart. Då sockret har bränts tillräckligt blir den torkade sockerytan inte klibbig. Eftersom färgen består av förkolnade kolhydrater kan man anta att den är relativt beständig … tänk tjära. Instrumentet lackades några varv med spritlack … eftersom spritlack torkar snabbt och jag ville ha instrumentet med till Altra Volta. Planen är att lacka instrumentet några varv med oljelack senare. Oljelack fungerar bra på shellackgrund.

Strängar

Strängar till en tagelharpa görs av tagel.  Anders gjorde tre strängar med 20, 40 och 60 tagel. Då strängarna stämdes visade det sig att tagelmängderna var något för stora för mitt instrument. Lämpliga tagelmängder skulle antagligen vara 16, 35 och 50. Det är naturligtvis möjligt att kvaliteten på de begagnade taglen inte var speciellt bra. Strängtillverkningen blir ett intressant framtida projekt.

Tillverkning av strängar till en tagelharpa.

Stråkharpa, exempel på musik

Cupola + stråkharpa.

Traditionell finsk folksång + stråkharpa (Jouhiorkesteri)

Pekko Käppi & Jouhiorkesteri

Sofia Joons sjunger och spelar stråkharpa.

Finsk musik på stråkharpa/jouhikko.

Etiketter: , , , ,
Publicerat i Musik, instrumentbygge, Uncategorized | Leave a Comment »

Ice melts when it is warm … or how did it go?

27/06/2015

In 1975 the National Academy of Sciences published the picture below that showed the temperature of the northern hemisphere. The picture shows roughly one degree of warming from 1885 to 1940 and also that essentially all warming had disappeared by 1970.

Temp_1880-1970_National_Academo_of_Sciences

The temperature of the Northern hemisphere by the National Academy of Sciences 1975.

We know it was really cold in the Nordic countries 1860 – 1870 why? This is because we know that up to 20% of the population of areas in Sweden and Finland died in famine because crops failed for several years in a row. From Sweden it is reported:

The 1860-ies was a decade when crops failed in Norrland several times. The spring 1867 was extremely cold and the summer was late. There are many reports about how the winter didn’t want to loose its grip:

On may 22 at 11:30 am it was 1 deg C cold (-1) with the wind from NE. The markers on the lake (on the ice) are still standing upright and the depth of the snow is 1 1/2 aln (roughly 85 – 90 cm). May 25: Cold wind no melting and perfectly possible to move by sled, depth of snow 1 1/4 aln. On may 24 we run on ice frozen to land and no marker had melted off. On june 1: Run on the ice in a sled, good driving. On june 17 the lake was free of ice and in the evening a strong storm arose with lots of rain. June 19: Let out the cows. Snow still in the woods, no leafs on trees, no leafs on blueberry bushes no grass. (Noted by Zakarias Wallmark in Burträsk)

The harbour in Sundsvall in the 1870-ies: Neither sailing ships or steamers were able to negotiate the ice. Not until midsummer 1867 it was possible to sow in the area of Burträsk (where Zakarias Wallmark lived) och the situation was similar in other parts of Norrland.

The temperature curve above shows that still in the middle of the 1880-ies was very cold on the northern hemisphere. The Temperature now started to rise and in the beginning of 1920-ies it was possible to read essentially the same as we read in the news papers today:

Northpole_melting 1923

There are reports that the polar ice is melting and speculations that the ice could vanish altogether. Glaciers are melting fast.

After the temperature peak in 1940 the temperature started to go down again and in the early 1970-ies the whole warming from the beginning of the century had disappeared. The news papers now wrote about the cold and the risk of a new ice age.

NY_Times_1970_ice_age

At the end of the 1970-ies the cooling stopped and the new warming become a part of the politics. Note by the way that meteorologists say that a period of at least 30 years is needed  to draw any valid conclusions regarding climate. The period cooling from the 1940-ies to 1970 is thus an indication of a possible shift from a warming climate to a cooling climate (20 – 30 years). Only ten years after the cooling ended the marketing of a warming catastrophe was started.

Why the establishment suddenly did a 180 degree turn is easy to see by reading for example what the club of Rome was discussing. In the first part of the 1970-ies the worrying population growth  was discussed based on ideas of Malthus. After WWII much psychological research had been done regarding controlling the behaviour of mobs (large groups of people) had been done. The club of Rome had, after thorough internal negotiations,  found that ”weather”, o how British, could be used as a tool for influencing the population of the west.

At the end of the 1980-ies Gro Harlem Bruntland presented the idea of ”sustainable development” and roughly at the same time James Hansen of GISS presented the risk of global warming only ten years after the cooling scare ended by intentionally selecting the statistically hottest day of the summer. Before his thesis was presented to decision makers the air conditioning was shut down to allow the politicians to really feel the heat …

The climate establishment is controlled by the WMO (World Meteorological Institute) under UN (United Nations) and most national meteorological organizations are close coupled to the WMO. A small group of people within the WMO and other top organizations in the hierarchy have been able to control who is allowed to publish and also what is allowed to be published. I recommend the interested reader to Google ”Climate Gate” in different permutations to look at e-mails from the inner circle among other things talking about eliminating the warm period of the 1930-ies … a few years later the warm period had disappeared through corrections. The same set of leaked e-mails also showed how the clique conspired to force editors in important scientific magazines not willing to follow orders to resign … this was also successful in some cases.

As briefly mentioned above the e-post messages shows how the ”task group” discussed how to eliminate the high temperatures in the 1930-ies.  The marketing of the warming couldn’t be effective if it was possible to show that only half a century ago the temperatures were as high as today. The solution was to start correcting the measurements. The corrections were made by making old temperatures colder because changing today’s temperatures upwards wasn’t feasible … too easy to see through. The corrections were done as a series of corrections over a number of years. The adjustments have now almost eliminated the warm period of the 1930-ies just what the leaked mail discussed … an interesting random chance? Are the previous adjustments really done so incompetently that new adjustments that always cool the past are needed annually or semiannually.

GISS_corrections_since_1999

An example of GISS adjustments to temperatures. In this case it is US temperatures since the latter part of the nineteenth century (1880 – 2000).

Notice how the temperature adjustments are 0.5 – 0.6 deg C which is a significant part of the total global warming since the 1880-ies. How was  the correction curve created? Very easy: The original raw data is available on the net. What is needed is simply a subtraction of the raw data from the the GISS temperature estimate. The difference is the magnitude of GISS adjustments. Any reader can check this fairly easily if he/she wants to do the effort. It could also be an interesting effort for anybody to check for example the mean temperature of one year as read from a meteorological year book in one’s own country and compare this data point against the same year as presented by GISS (you find nice web sites where GISS presents its temperature estimates). Not all stations are adjusted yet. I have personally annually checked two stations Sodankylä and Helsinki in Finland but so far there hasn’t been any major changes.

Reykjavik_before_adjustments

The temperature as measured by the Islandic Meteorological institute. According to the local Meteorologists all necessary adjustments have been applied.

The picture above clearly shows the warm period in the 1930-ies followed by a very deep cooling to roughly 1980.

Reykjavik_after_adjustments

The same meteorologic station (Reykjavik) after being massacred by GISS.

Notice how the warm period of the 1930-ies has disappeared almost completely. The Meteorological institute of Island notes:“The GHCN ”corrections” are grossly in error in the case of Reykjavik”.

The same kind of ”adjustments” can today be found all over the world. The same kind of adjustments have been done in Australia where the matter has been brought to justice … so far without results. No valid explanations for the adjustments have been given.

What have these ”Orwellian corrections” brought? One result is of course that official global temperature estimates show a steeply rising temperature curve that closely follows the meme of CO2/temperature. One funny thing few will notice is that the result of the corrections is a number of funny conflicts. The heading of this article is ”Ice melts when it is warm … or how did it go?”.  When we today compare historic reports about melting/high temperatures and cooling/freezing we will notice funny conflicts.

In the first half of the 1920-ies one could read that glaciers and the polar ice were melting fast.

In the beginning of the 1970-ies one could read that the polar ice was advancing and glaciers were starting to advance again.

GISS_global_temp_meteorological_stations

Global temperature according to GISS per june 27 2015. Compare how ”corrections have changed to form of the curve completely.

The original estimate by the National Academy of Sciences in 1975 was:

Temp_1880-1970_National_Academo_of_Sciences

Notice how adjustments almost completely erased the warm period in the 1930-ies just as requested.

How does this work logically? According to GISS , read the curve, the temperatures in the 1970-ies were higher than in the 1920-ies. We know based on news reports from the 1920-ies that there was a fast melting up til perhaps 1950. After this melting period the ice was growing again.

The corrected temperature estimates of GISS thus says according to their own curve:

Glaciers and the polar ice will melt when the global temperature is low and the melting will stop when the temperature is high.

According to GISS the global temperature in the 1920-ies was ca. 0.3 deg C lower when ice was melting fast than in the 1970-ies when it according to GISS was warm and polar ices and glaciers were advancing.

Unfortunately I don’t buy this. Either the historical reports from the 1920 – 1950 are wrong or GISS corrections are wrong. I tend to believe the historical reports especially as the raw data doesn’t show this funny conflict.

Ordinary ”peasant’s logic” tells us that ice melts when it is warm and freezes when it is cold. On the other hand I know that we live in an interesting time … perhaps George Orwell was correct!

Etiketter:
Publicerat i Global uppvärmning - klimat, Klimatmodeller, Koncensus existerar inte i vetenskap, Material in English, Samhälle, Samhälle & religion | Leave a Comment »

Is smälter då det är varmt … eller?

06/06/2015

Notera!
Artikeln har uppdaterats den 28.6.2015. En kurva över den globala temperaturen efter GHCN/GISS korrektioner hade fallit bort vilket kunde ha gjort artikeln onödigt svår att förstå.

År 1975publicerade den Nationella vetenskapsakademin i USA nedanstående bild som visar temperaturen på det norra halklotet. Bilden visar ungefär en 1 grad C uppvärmning från 1885 till 1940 och också att hela uppvärmningen från 1900 till 1940 hade försvunnit ungefär år 1970.

Temp_1880-1970_National_Academo_of_Sciences

Temperaturen på norra halvklotet 1880 – 1970 presenterad av amerikanska National Academy of Sciences år 1975.

Vi vet att det var verkligt kallt i Norden på 1860 – 1870-talet eftersom upp till tjugo procent av befolkningen dog på vissa områden i svält. Från Sverige rapporteras:

1860-talet var ett årtionde då missväxten drabbade Norrland upprepade gånger. 1867 var våren extremt kall och sommaren dröjde. Många vittnesmål finns om hur vintern vägrade släppa greppet:

” den 22 maj kl 11.30 på dagen var det 1 grad kallt med vinden från nordost. Stockbuskarna stå ännu stångraka på träsket och snödjupet är 1 1/2 aln.den 25 maj: Kall blåst och aldrig töat, alldeles fullt snöföre, snödjup 1 1/4 aln. Den 24 maj körde vi på landfast is och ingen stickbuske var löstinad.den 1 juni: Kört isen med gott slädföre.den 17 juni blev träsket rent från is och på aftonen blev det stark storm och mycket regn.den 19 juni: Släppt ut korna. Snö i skogen, icke löv, icke blåbärsblad och intet gräs. „
— Anteckningar ur väggalmanackor funna hos Burträskbon Zakarias Wallmark[1]
Sundsvalls hamn på 1870-talet. Varken segelfartyg eller ångare kunde ta sig igenom is.

Först vid midsommar 1867 kunde man så i Burträsktrakten, och liknande förhållanden rådde på många håll i Norrland.

Bilden ovan visar att det ännu i mitten av 1880-talet var mycket kallt på norra halvklotet. Temperaturen började nu stiga och i början av 1920-talet kunde man i tidningarna läsa i princip samma sak vi har kunnat läsa i vår tid:

Northpole_melting 1923

Redan 1923 undrade man över om nordpolsisarna kommer att smälta bort helt.

Efter 1940 började temperaturen på nytt att sjunka och i början av 1970-talet hade hela uppvärmningen från början av 1900-talet fram till 1940 försvunnit. Tidningarna debatterade nu kylan och risken för en kommande istid.

NY_Times_1970_ice_age

Norra halvklotet är extremt kallt. Klippet är från NY Times 1970.

I slutet av 1970-talet hade avkylningen stoppat och den nya uppvärmningen hade blivit en del av politiken. Notera att man inom meteorologin anser att det behövs en trettioårsperiod av uppvärmning/avkylning för att man skall kunna tala om klimatförändring. Endast tio år efter att den 20-åriga avkylningen hada tagit slut så började marknadsföringen av en kommande värmekatastrof. Varför man vände kappan kan man antagligen förstå då man ser vad ”etablissemanget” bl.a. Romklubben höll på med. Man hade i början av 1970-talet diskuterat den katastrofala folkökningen och utgående från Matlthus idéer den kommande befolkningskatastrofen. Efter det andra världskriget hade man forskat mycket i hur man kan styra människomassor. Romklubben hade efter interna överläggningar kommit fram till att ”vädret”, ack så brittiskt, eventuellt kunde vara den hävstång som kunde användas till att påverka västerlandets befolkning.

I slutet av 1980-talet lanserade Gro Harlem Bruntland den ”hållbara utvecklingen” och ungefär samtidigt presenterade James Hansen den globala uppvärmningen som ett extremt hot genom att på sommaren stänga av luftkonditioneringen i det rum där teserna skulle presenteras … åhörarna kunde alltså känna värmen i sitt eget skinn…

Klimatetablissemanget kontrolleras via WMO (World Meteorological Organization) onder FN och de flesta nationella meteorologiska organisationer är kopplade till WMO. En liten klick på en handfull personer inom WMO, NASA och andra centrala organisationer har rätt väl kunnat kontrollera vem som fått publicera inom det meteorologiska området och också vad som får publiceras. Epostmeddelandena från ”klimategate” d.v.s. interna meddelanden från den inre ringen visar hur man bl.a. konspirerade för att ge sparken år obekväma redaktörer på centrala vetenskapliga tidskrifter. Historien visar att man i vissa fall lyckades …

E-postmeddelandena visar också hur man för ca. 15 år sedan diskuterade hur den obekväma värmetoppen på 1930-talets slut skulle elimineras. Marknadsföringen av den katastrofala uppvärmningen kunde inte vara övertygande om man samtidigt kunde peka på en period i närhistorien då temperaturerna var lika höga som idag. Man beslöt tydligen att eliminera problemet genom att ”justera” mätta temperaturer. Justeringen gjordes så att äldre mätningar gjordes kallare eftersom höjning av dagens temperaturer skulle vara alltför enkel att genomskåda genom att själv följa med temperaturen. Justeringarna har genomförts i en serie uppskattningar av jordens temperatur där de tidigare mätta temperaturerna efter varje justeringsgeneration har blivit kallare. Justeringarna har med åren nästan helt eliminerat 1930-talets värmeperiod, precis det de läckta ”klimate gate” epostmeddelandena efterlyste … intressant slump?

GISS_corrections_since_1999

Korrektioner till temperaturen i USA sedan 1999. Notera hur korrektionerna kring 1940-minskar den obekväma temperaturtoppen i slutet av 1930-talet.

Kurvan visar alltså den officiella temperaturen minus mätta rådata.

Samma korrektioner genomförs på många ställen i världen trots protester. Temperaturen i Reykjavik som den har blivit mätt av Islands meteorologiska institut visas i följande bild.

Reykjavik_before_adjustments

De Isländska meteorologerna har mätt följande temperatur för Reykjavik. Mätningarna innehåller relevanta korrektioner för plats och använda termometrar.

Amerikanska GISS (Goddard Institute of Space Science [NASA]) korrigerar mätningarna på följande sätt:

Reykjavik_after_adjustments

Temperaturen i Reykjavik efter GISS justeringar. De Isländska meteorologerna protesterar men utan resultat.

Notera hur värmeperioden kring 1940 då temperaturerna var lika höga som idag har eliminerats. Det Meteorologiska institutet på island konstaterar: “The GHCN ”corrections” are grossly in error in the case of Reykjavik”. (GHCN korrektionerna gällande Reykjavik är grovt felaktiga).

Samma typ av justeringar hittas på allt fler ställen i hela världen. Exakt motsvarande justeringar har gjorts i t.ex. Australien där saken har förts till domstol och de lokala myndigheterna har ålaggts att korrigera felaktigheterna … dock utan resultat.

Vad har de här Orwellska ”korrigeringarna” lett till?  Ett tydligt resultat är naturligtvis att vi ser en kontinuerligt stigande temperaturkurva som följer det fastslagna manuset att en katastrofal uppvärmning är på gång. Det man inte påminns om är att justeringarna leder till rätt intressanta motsägelser. Rubriken på den här artikeln är ”Is smälter då det är varmt … eller?”. Då vi jämför historiska rapporter om smältning/värme och tillfrysning/kyla inom polarområdet så dyker det upp roande konflikter.

Vi repeterar Nationella Vetenskapsakademins kurva från 1975:
Temp_1880-1970_National_Academo_of_Sciences

Och jämför ovanstående med GHCN/GISS korrigerade kurva som i politiska sammanhang anses vara sanning:
GISS_global_temp_meteorological_stations

I början av 1920-talet kunde man i tidningarna läsa om hur glaciärer smälter i snabb takt.

I början av 1970-talet kunde man läsa om hur isarna i norr lade sig på nytt och glaciärernas smältning hade stoppats.

Hur fungerar det här logiskt. Enligt de moderna korrigerade temperaturuppskattningarna var temperaturen på 1970-talet högre än i början av 1920-talet (jämför GISS korrigerade kurva ”Global Temperature meteorological stations”). Vi vet enligt nyhetsrapporter att vi hade en kraftig avsmältning från 1920 fram till en bit in på 1940-talet varefter isarna igen började breda ut sig. De korrigerade temperaturuppskattningarna säger alltså:

Glaciärer och is smälter då det är kallt och smältningen upphör då det är varmt.

Beklagligtvis köper jag inte det här. Antingen är alla dokumenterbara rapporter om värmeperioden 1920 – 1940 felaktiga eller så är dagens klimatkorrektioner grovt felaktiga.

Normalt bondförnuft säger att is smälter då det är varmt och vatten fryser då det är kallt … men det kan naturligtvis hända att George Orwell hade rätt!

Etiketter: , , , , , , , ,
Publicerat i Global uppvärmning - klimat | 2 Comments »

Fantasier i realtid

11/05/2015

Jag har igen gjort en serie modifikationer på min Hardangerfiol. Jag har uppfattat att fiolens låga register har blivit rätt torrt eventuellt till följd av att lacket med åren hårdnar eller att träet långsamt oxiderar. Jag har försiktigt slipat lock och botten på insidan för att ge instrumentet lite mera must/djup. En justering är dock alltid en balansgång. Jag gillar mitt instrument och jag vill inte modifiera det så att det blir ett helt annat instrument eller så att den ljusa klangen i instrumentet försvinner.

P1040108

Min Kinesiskbyggda hardangerfiol.

 

fiol_botten

Slipning av området A gör tonen rundare/mörkare. Det är skäl att slipa extremt försiktigt här. Jag slipade denna gång området A ungefär 20 drag på insidan. Området B gör tonen ljusare. I allmänhet är man tvungen att slipa både A och B flera gånger för att hitta den balans i tonen man vill ha. Slipning av området C i bottenplattan ger en effekt som påminner om slipning i området B. Området E i bottenplattan påminner om området A i locket men effekten är mycket svagare.

Jag deltog i en sång/musikkväll i ”Fredsstationen” i Böle i Helsingfors torsdagen den 7.5.2015. Publiken bestod av främst ungdomar i åldern 15 – 30 år. Då jag blev uppmanad att spela/sjunga efter ett antal stycken tydligt inspirerade av Sufimusik beslöt jag att spela en improviserad ”meditation” på den modifierade Hardangerfiolen. Nedanstående ljudexempel är återskapad ur minnet vilket betyder att tonarten är densamma och den allmänna känslan bör bara rätt lika … men liksom all improviserad musik är det fråga om någonting som skapas i stundens ingivelse och sedan försvinner i intet. Stycket har ingen egentlig rytm och längden är rätt exakt 5 minuter. Stycket får spelas/reproduceras fritt utan ersättning. Källan får gärna anges men det är inget krav.

Etiketter: , , ,
Publicerat i Fioltrimning, Musik, Musik, instrumentbygge, Samhälle & religion | Leave a Comment »

Inledande justering av Sockerfiol #2

31/03/2015

Sockefiol nummer 2 är lackad och börjar så småningom vara i spelbart skick. Jag har avtalat med min vän Zoltan Takacs som är toppviolinist vid den finska radioorkestern att vi gör den akustiska stämningen av fiolkroppen tillsammans så att han har möjlighet att se processen. Samtidigt har jag fördelen att ha ett extra par goda öron och en person som det går att diskutera skiftningar i fiolklangen med.

Innan injustering av kroppen är möjlig måste naturligtvis fiolen som sådan fungera. Den här artikeln beskriver hur fiolen ställs upp så att den är spelbar dock utan att göra bestående förändringar i fiolen. Slutresultatet av den här inledande justeringen är ungefär det slutresultat vanliga byggare får d.v.s. det här är vad resultatet råkade bli för just den här fiolen. För min process är det här startpunkten i en justeringsprocess som görs i små steg under några veckors tid.

IMGP2564

IMGP2554

Det första steget var att grovt yxa till ett stall med korrekt höjd och stränga fiolen så att det gick att se att stränghöjden var korrekt. Fötterna var ännu grovt tillskurna men det hindrar ju inte att man tar de första tonerna ur instrumentet. Mätningar av Dünnwaldparameterarna gav följande resultat:

File to process: 01_s2_initial.txt

Dunnwald parameters for :01_s2_initial.txt

A = 57.6187575814

B = 58.0013245333

C = 53.5653649062

D = 50.5725805287

E = 46.7906861788

F = 37.4920647702

L[Db] = -9.660404

ACD – B = -4.96729515679

DE – F = 10.681078587

Speciellt L-parametern är ganska usel. Fiolen har en mjuk något ”murrig” klang. Inte alls illa egentligen. Då fiolen provspelades av en folkmusikerbekant så gillades den skarpt … men stallet måste åtminstone justeras in så att det ser ut som ett stall. Stallet slipades in mot fiolen så att springorna under stallsfötterna försvann. Samtidigt sänkte jag stränghöjden en aning på E-sidan och tunnade av stallet på mitten. Resultatet av dessa förändringer blev:

File to process: 02_s2_stallet_inslipat.txt

Dunnwald parameters for :02_s2_stallet_inslipat.txt

A = 57.669968814

B = 57.57735385

C = 53.06503775

D = 50.2522291839

E = 47.6638228344

F = 39.8865612984

L[Db] = -3.291752

ACD – B = -4.80060196111

DE – F = 8.72344368901

Brilliansen minskade en aning (DE-F) medan framför allt L-parametern steg till ett område som börjar vara ok.

Spektret visar att området speciellt 3 … 4 kHz ligger rätt lågt vilket leder till att parametern DE-F också blir låg. Vad kan justeras?

Parametrarna L och ACD-B kan höjas genom att justera bottenplattan som nu inte ”ringer” korrekt. Knacktestning av bottenplattan ger ett dämpat ljud som snabbt klingar av. Jag lämnar dock dessa justeringar till torsdagen den 2.4 så att justeringarna kan göras tillsammans med Zoltan.

Värmebehandlar nu stallet utan andra modifikationer. Värmebehandling i (torr) kastrull så att temperaturen på kanske 5…10 minuter höjs till 130 grader C varefter stallet får svalna till remstemperatur. Den andra sidan av stallet behandlas på samma sätt.

File to process: 03_s2_stall_värmebehandlat.txt

Dunnwald parameters for :03_s2_stall_värmebehandlat.txt

A = 56.0291038605

B = 55.18143365

C = 52.0056394375

D = 48.6804344598

E = 45.523117702

F = 36.7762417016

L[Db] = -7.811827

ACD – B = -3.89359583519

DE – F = 9.90102120175

Vi ser att brilliansen ökade något (DE-F) och nasaliteten förbättrades marginellt. L-parametern försämrades men vi gör oss inget problem i detta skede eftersom vi sannolikt kan påverka L-parametern genom att flytta ljudpinnen. Jag satte in ljudpinnen rätt långt bakom stallet. Följande skede blir nu att stegvis flytta ljudpinnen framåt.

IMGP2539

Värmebehandlingen gick till så att jag lade stallet i en tom torr kastrull och värmde upp kastrullen på en elplatta till 130 grader C. Temperaturen kontrollerades med gjälp av en IR-termometer (Biltema). Då temperaturen nådde 130 grader stängdes plattan av och kastrullen/stallet fick svalna till rumstemperatur. Stallet svängdes sedan och den andra sidan behandlades på samma sätt.

Resultetet blev att stallet mörknade en aning. Om man inte följer med temperaturen är det lätt att bränna stallet vilket inte ser bra ut. Tänk på bakande av pepparkakor …

Vilken effekt har värmebehandlingen av stallet. Jag fällde stallet mot ett keramikfat och mätte ljudet från stallet före och efter värmebehandlingen. Resultatet blev:

s2_stall_obehandlat

Motsvarande spektrum efter värmebehandlingen har följande utseende:

s2_bridge_heat_treated_130degC

Notera hur de stora topparna blir jämnare och hur området 5 – 10 kHz stiger betydligt.

Observera!

Spektret är en kombination av ljudet från et keramikfat och stallet. Det är mycket svårt att dra några som helst slutsatser av spektren förutom att de höga frekvenserna verkar förstärkas vilket också är önskvärt.

Efter värmebehandlingen flyttades ljudpinnen i två steg. I det första steget flyttades ljudpinnen ungefär 0,5 mm i riktning mot stallet. Situationen före flyttningen framgör ur följande bild. Notera att f-hålets kanter med avsikt inte har färgats ännu eftersom den inre slipningen på grund av tung trafik in genom f-hålen sannolikt skulle ge vissa skador på lackskiktet vid kanten.

IMGP2550

Ljudpinnens startläge.

Spektret mättes innan ljudpinnen flyttades och Dünnwaldparametrarna beräknades ur spektret:

File to process: 04_s2_before_sound_post_movement.txt

Dunnwald parameters for :04_s2_before_sound_post_movement.txt

A = 54.5373453256

B = 53.34066135

C = 48.2681126562

D = 47.462948046

E = 42.6428494967

F = 34.945097375

L[Db] = -5.981938

ACD – B = -3.84089632531

DE – F = 9.45972091912

Stallet flyttades nu framåt mot stallet ungefär 0,5 mm och spektret mättes igen.

File to process: 05_s2_snd_post_0.5mm_towards_bridge.txt

Dunnwald parameters for :05_s2_snd_post_0.5mm_towards_bridge.txt

A = 57.7177763721

B = 58.3479794667

C = 52.1596876562

D = 49.8472987126

E = 47.4275626689

F = 38.7599602016

L[Db] = -4.008617

ACD – B = -5.9548351642

DE – F = 9.5521278278

Instrumentet fick nu vila i en timme varefter spektret mättes på nytt och motsvarande Dünnwaldparametrar beräknades:

File to process: 06_s2_before_second_snd_post_move.txt

Dunnwald parameters for :06_s2_before_second_snd_post_move.txt

A = 57.0221154884

B = 55.7270328

C = 50.574507375

D = 49.1470482529

E = 45.2956242649

F = 37.7892715202

L[Db] = -5.935711

ACD – B = -4.20772168889

DE – F = 8.91422621933

Ljudpinnen flyttades nu ca. 1 mm mot stallet med följande resultat:

File to process: 07_s2_snd_post_1mm_towards_bridge.txt

Dunnwald parameters for :07_s2_snd_post_1mm_towards_bridge.txt

A = 57.042697814

B = 55.2120464667

C = 50.7065035937

D = 48.6203173218

E = 45.0775141523

F = 37.4736369274

L[Db] = -2.546658

ACD – B = -3.94407283704

DE – F = 8.89893552636

Fiolen får nu vila ett par dagar innan den inre slipningen tar vid. Det kan vara kul att jämföra ovanstående inte ännu speciellt goda parametervärden med några kända Guarnerius/Stradivariusvioliner. Värdena är tagna ur Anders Buens artikel ”On Timbre Parameters and Sound Levels of Recorded Old Violins”. Artikeln finns på nätet. Googla på artikelns namn och Anders Buen.

Vi hittar följande:

Sockerfiolens L-parameter (bas) är -2.5 i detta skede vilket motsvarar Guarneri del Gesu 1742 ”Wieniawski” motsvarande parameter.

Sockerfiolens nasalitet ACD-B-parameter är -3.9 vilket är något sämre än Guarneri del Gesu 1735 ”Plowden” (-2.1).

Sockerfiolens brillians DE – F-parameter är 8,9 vilket motsvarar Guarneri del Gesu 1726 ”Stretton”. Värdet är tydligt bättre än motsvarande för ovannämnda ”Plowden” (7.0).

Notera att ovanstående endast är en intressant lek med siffror och ett sätt att kategorisera toppinstrument. Ljudmässigt ligger vi dock inte i det här skedet alls dåligt till.

Följande artikel kommer att behandla inre justering av sockerfiolen ovan. Målet är att i viss mån höja alla parametrarna (högre värde är bättre). Ett mål kunde vara att försöka få fiolen att mäta in på följande sätt:

L[Db] = -2

ACD – B = 1.7

DE – F = 12

Får vi fiolen justerad på detta sätt har vi ett instrument vars Dünnwaldparametrar motsvarar Antonius Stradivarius 1692 ”Oliveira”. Det blir intressant att se hur långt vi vågar gå. Notera att justeringen kommer att kräva ett antal veckor. Sannolikheten är mycket liten att man på ren tur hittar ett bra läge efter några timmars filande.

 

Etiketter: , , , , ,
Publicerat i Instrumentbygge, Justering av ljudpinnen i en fiol, Musik, instrumentbygge, Uncategorized | Leave a Comment »

Dünnwaldparametrar som hjälp vid fioltrimning

19/03/2015

Uppdaterin 20150320: Det ser ut som om det har rätt stor betydelse hur skalan spelas. Min gissning är att det är skäl att spela skalan i halvtonssteg för att inte av misstag överbetona vissa resonanser och därigenom skapa en falsk fild av de ”verkliga” parametrarna. Det här kräver en del extra experimenterande. Jag återkommer senare med ytterligare kommentarer.

 

Anders Buen har skrivit en intressant artikel om tonfärgsparametrar och ljudnivå i inspelningar av gamla violiner. Det visar sig att tre parametrar är tillräckligt för att skilja klassiska fioler av Stradivarius- eller Guarneriustyp från majoriteten av nya violiner. Buens artikel bygger på forskning av H. Dünnwald.

Dünnwald jämförde inspelningar av 15 st erkänt goda Stradivariusvioliner och 15 erkänt goda Guarneriusfioler med moderna fioler och kom fram till att man med hjälp av tre parametrar, genom mätningar, i allmännhet kan lägga de gamla Cremonensiska fiolerna i en grupp och moderna instrument i en annan grupp.  Dünnwalds parametrar är extremt enkla att beräkna … något som gör dem mycket intressanta om man vill utnyttja dem som hjälpmedel då man stegvis optimerar en fiol.

Definition av Dünnwaldparametrarna

Sonoritetsparametern ”L” är ett mått på hur djup bas instrumentet har. Parametern definieras som:

L(dB) = Lmax(244-325Hz) – Lmax(649-1090Hz)

Man jämför i praktiken de högsta topparna inom de angivna frekvensintervallen. Notera att t.ex. G på den lösa G-strängen inte finns med eftersom denna resonans i allmänhet ligger långt nedanför t.ex. resonansen D (vid ca. 294 Hz). I moderna instrument ligger värdet på L-parametern ofta lågt kanske inom området -10 eller lägre. Resultatet kan vara en bas som känns ”torr” eller ”sträv”.

Nasalitetsparametern ACD-B i dB definieras som skillnaden mellan medelamplituderna inom intervallen:

ACD-B = Leq(190-650Hz och 1300-2580Hz) – Leq(650-1300Hz)

Brillians DE-F i dB definieras som (medelvärdet i de olika områdena):

DE-F = Leq(1640-4200Hz) – Leq(4200-6879Hz)

Paramerarna beskriver fioler på följande sätt:

L(dB)        Höga värden erhålls för goda och basrika fioler.

ACD-B     Höga värden för fioler som inte är ”nasala”

DE-F         Höga värden för fioler som är klara/brillianta. Låga värden ger instrument som låter sträva.

Dünnwald definierade följande frekvensområden som beskriver ”Cremonensiska” instrument och som kan användas till att gruppera Cremonensiska instrument i en gemensam grupp jämfört med de flesta ”moderna” instrument.

Områdena betecnas A, B, C, D, E och F och jag har av praktiska orsaker valt att numrera samma områden 1 … 6 på följande sätt:

1 = A betecknar området 244 – 325 Hz

2 = B betecknar området 649 – 1090 Hz

3 = C betecknar området 1300 – 1640 Hz

4 = D betecknar området  1640 – 2580 Hz

5 = E betecknar området 2590 – 4200 Hz

6 = F betecknar området 4300 – 7000 Hz

Hur används Dunnwaldparametrarna vid injustering

Arbetsgången är följande:

Spela in en skala t.ex i G-dur från låga G på G-strängen upp till H (B) på E-strängen. Spela alla toner kraftigt med ett bestämt tryck på stråken och använd kraftigt vibrato på de toner där det är möjligt. Jag använder en Zoom R8 inspelningsapparat och en högklassig kondensatormikrofon med stort membran (Rode NT1, den nyaste versionen).

  • Läs in inspelningen i Audacity. Klipp bort onödigt material från inspelningen d.v.s. störningar före/efter skalan.
  • Välj hela den inspelade skalan och normalisera amplituden (Effect/Normalize)
  • Kör ett spectrum på den inspelade skalan (Analyze/Plot Spectrum). Ställ in spectret Hanning Window, Log frekvens och fönsterstorlek 4096.
  • Exportera spektret som en textfil.
  • Kör ditt program som beräknar Dunnwalparametrarna och som skapar en fil för uppritning av parametrarna. I mitt fall Dunn_A.py .

Resultatet blir en serie grafer som i sig så småningom börjar ge användbar information samt Dunnwaldparametrarna för ifrågavarande modifikationssteg.

Inläsning i Audacity ger en amplitudkurva som visar skalan vi spelade i grafisk form:

Demo_Audacity_harding_fiddle

Hardangerfela, inspelat ljud efter 17 justeringssteg.

Notera att Dunnwalparametrarna har bestämts utgående från inspelad musik (från skiva). Detta betyder att toppviolinerna spelas med naturligt vibrato. Filen ovan är också spelad med vibrator för att göra den egna inspelningen mera kompatibel med Dunnwalds material.

Följande steg är att beräkna ett spektrum utgående från den kompletta inspelade skalan.

Screenshot - 19.03.2015 - 10.48.04

Spektrum genererat med Audacity från inspelningen ovan (Hardangerfiol).

Vi exporterar därefter filen som en textfil som består av de datapunkter ovanstående spektrum består av.

Frequency (Hz) Level (dB)
10,766602 -61,425014
21,533203 -57,003529
32,299805 -57,556839
43,066406 -59,613266
53,833008 -63,019962
64,599609 -67,556679
75,366211 -70,066673
86,132812 -70,658653
96,899414 -72,279839
107,666016 -75,024010
118,432617 -77,286835
129,199219 -78,456154

… e.t.c.

Textfilen behandlas därefter i programmet Dunn_A.py som är ett såkallat Python-script. Programmet använder definitionerna på Dünnwaldparametrarna ovan och beräknar ifrågavarande Dünnwaldparametrar för spektret ovan. All analys görs under Linux men det är självklart att samma sak kan göras också under Windows … men jag gillar inte Windows som utvecklingsomgivning!  Resultatet blir:

./Dunn_A.py 17_har_btn_uppe_esidan_balans.txt

File to process: 17_har_btn_uppe_esidan_balans.txt
Dunnwald parameters for :17_har_btn_uppe_esidan_balans.txt
A = 57.2790034651
B = 55.5393324333
C = 52.5985449688
D = 51.3234882299
E = 49.7805976623
F = 39.7953643065
L[Db] = -3.600813
ACD – B = -2.3831962358
DE – F = 10.5492311683

Vi ser att fiolen i slutskedet av slipprocessen har Dünnwaldparametrarna:

Sonolitet (L(dB)) = -3,6

Nasalitet               = – 2,3

Klarhet                 = 10,55

Jämförelse med toppfioler. Jämförelsen är tagen ur Anders Buens artikel ”On Timbre Parameters and Sound Levels of Recorded Old Violins”.

Allmänt kan det sägas att högre värden på Dünnwaldparametrarna är bättre. Likaså är antagligen ett högt värde på summan av parametrarna ett mått på instrumentets godhet.

Exempel #1

Jag har via min son Sebastian, som är yrkesviolinist, haft tillgång till en fransk Chanot toppfiol. Bara möjligheten att provspela det här instrumentet lärde mig att lyssna efter en klarhet/tonfärg som saknades i mina egna fioler innan de justerades.

./Dunn_A.py chanot_vibrato_dominant_20150318.txt

File to process: chanot_vibrato_dominant_20150318.txt
Dunnwald parameters for :chanot_vibrato_dominant_20150318.txt
A = 56.2209502326
B = 53.89373555
C = 46.5512793437
D = 49.6366710345
E = 50.0042672649
F = 39.7148046734
L[Db] = -8.702337
ACD – B = -3.11884555617
DE – F = 10.1550891796

Notera att Hardangerfiolen efter en serie justeringssteg ligger över Chanot toppfiolen för alla Dünnwaldparametrar. Fiolen har nu faktiskt ett mycket gott ljud! Notera också att värdena är angivna i decibel (dB). Man anser i allmänhet att skillnader större än 2 … 3 dB börjar vara hörbara.

Hur mäter Hardangerfiolen in jämfört med kända Stradivariusfioler och Guarneriusfioler?

Exempel #2

Guarneriusfiolen ”Wieniawski” mäter in på följande sätt:

L(dB)    = -2,3

ACD-B = 0,6

DE-F     = 13,6

Hardangerfiolen ligger mycket nära. Skillnaden är liten men den bör vara hörbar:

Sonolitet (L(dB)) = -3,6

Nasalitet               = – 2,3

Klarhet                 = 10,55

 

Exempel #3

Guarneri del Gesu från 1742 ”Sloan” mäter in så här:

L(dB)        =  -2,7

ACD – B   =   0,1

DE – F       =  13,2

Hardangerfiolen mäter in:

Sonolitet (L(dB)) = -3,6

Nasalitet               = – 2,3

Klarhet                 = 10,55

 

Exempel #3

Stradivarius ”Hellier” från 1679 mäter in så här:

L(dB)     =  -6,0

ACD-B  =  -1,2

DE-F      =  10,3

Hardangerfiolen mäter in:

Sonolitet (L(dB)) = -3,6

Nasalitet               = – 2,3

Klarhet                 = 10,55

 

 

Förändring i Dünnwaldparametrarna under injusteringen

En violin kan korrigeras om den mäter in dåligt. Det faktum att den mäter in dåligt kan alltid höras då man spelar på instrumentet. I början av justeringsprocessen var mätresultatet för Hardangerfiolen:

L[Db] = -14.525938
ACD – B = -2.91313386481
DE – F = 9.31585192488

Speciellt L-värdet är lågt och man hör tydligt en viss ”strävhet” då man spelar på instrumentet. Orsaken till den sträva tonen är att basens grundton saknas nästan helt och den första övertonen är svag.

Justeringen gjordes på följande sätt:

  • Knacktestade bottenplattan som saknade ”ring”. Slipade bottenplattan på insidan tvärs över vid övre och nedre ringnoderna. Det här förbättrar generellt basresponsen. Slipning av noden uppe vid halsen (bottenplattan) verkar också påverka brilliansen positivt. Noderna uppe/nere slipas så att knacktonen blir jämn tvärs över bottenplattan.
  • Kanalen mellan hals och basbjälke på locket slipades för att ge tonen aningen mera djup.
  • Kanalen i locket mellan basbjälke och bottenkloss slipades. Basen blir bättre men tonen ljusnar i viss mån.
  • Kontrollerade knacktonen mitt på bassidans f-hål som var lägre än det stora området i fibrernas riktning ungefär vid största bredden på locket. Höjde knacktonen området vid f-hålet genom slipning. Slipning av detta område tenderar att ge mera ”märg” år G- och D-strängarna. L-parametern tenderar att stiga eftersom toppen D vid ungefär 294 Hz tenderar att stiga.
  • Brilliansen ökas genom att slipa E-sidans f-håls inre kant ungefär vid mitten av f-hålet. Det kan löna sig att experimentera i små steg och slipa mitt på f-hålet både på insidan och utsidan.

Alla justeringar bör göras i små steg d.v.s. 50 – 100 slipdrag varefter ljudet mäts på nytt och Dünnwaldparametrarna beräknas. Parametrarna ger en mycket bekväm och lättläst återkoppling d.v.s. man ser genast om en modifikation för instrumentet i fel riktning. Om slipning på en specifik plats ger en försämring så försöker man naturligtvis på en annan plats och fortsätter inte slipa fram en ytterligare försämring.

Det är vart att notera att 100 slipdrag motsvarar ungefär en uttunning på 1/100 mm vilket med konventionella mätmetoder är omätbart men resultatet hörs tydligt. Den extrema känsligheten för tjockleksförändringar är enligt min uppfattning orsaken till att det inte finns en pålitlig metod att försöka kopiera fioler genom att mäta lock och botten och därefter kopiera orginalets dimensioner. Kopian kan inte bli exakt! Däremot är det självklart att en välgjord platta kan efterjusteras av en skicklig instrumentbyggare så att instrumentet efter justering blir bra.

Dunnwald_raw_data

Bilden visar hur de olika områdena A … F förändras vid justering. Ur de olika kurvorna kan Dünnwaldparametrarna enkelt beräknas om så önskas. Notera att ett specifikt spektralban kan förändras med över 10 dB till följd av justeringen.

 

 

Några länkar:

http://www.maestronet.com/forum/index.php?/user/25136-anders-buen/

Anders Buens artikel:

http://www.google.fi/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ved=0CCQQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.akutek.info%2FPapers%2FAB_Timbre_Parameters.pdf&ei=6K0KVaO1O5DxaOW-gNAE&usg=AFQjCNF4h1UWWcqbdVWNCUE0PxQR-twRsw&bvm=bv.88528373,d.d2s

What is old Italian Timbre:

http://www.google.fi/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=2&cad=rja&uact=8&ved=0CC8QFjAB&url=http%3A%2F%2Fwww.maestronet.com%2Fforum%2Findex.php%3Fapp%3Dcore%26module%3Dattach%26section%3Dattach%26attach_id%3D8999&ei=6K0KVaO1O5DxaOW-gNAE&usg=AFQjCNFRQRdfC_aWzlxSDx9SeLv9-JhFCA&bvm=bv.88528373,d.d2s

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etiketter: , , , , , ,
Publicerat i Fioltrimning, Instrumentbygge, Musik, instrumentbygge | Leave a Comment »

« Äldre poster
Nyare poster »
Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

Canadian journalist Donna Laframboise. Former National Post & Toronto Star columnist, past vice president of the Canadian Civil Liberties Association.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

www.klimatupplysningen.se

fiolverkstaden

TED Blog

The TED Blog shares news about TED Talks and TED Conferences.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling