Diskussion om att stämma stall på violinist.com

12/03/2014

Jag deltog nyligen i en diskussion på http://violinist.com om att stämma fiolstall. Diskussionen kom också delvis att gälla justering av fiolkroppen.

Jag gillade skarpt David Burgess kommentar: ”Bartender, may I please have ten shots of whiskey? ;-)”.
David Burgess är en extremt framgångsrik fiolbyggare med instrument som enligt dubbelblind lyssnartester helt kan mäta sig med de gamla mästarnas instrument. ”Klassiska” fiolbyggare justerar fiolkroppens plattor innan de limmas på sargerna. Resonanserna ändras med 10 – 15 Hz då fiolen lackeras och ytterligare då plattorna limmas på fiolen. Det klassiska byggsättet gör alltså justeringa delvis i blindo eftersom efterjusteringar betyder att instrumentet måste brytas upp och delvis lackeras på nytt. Att bryta upp ett instrument är alltid riskabelt eftersom locket kan skadas.

Det klassiska sättet att göra stall bygger på goda tumregler d.v.s. man har en ”god” mall som man försöker efterlikna så väl som möjligt genom en god arbetsprocess. Problemet är att stallets små dimensioner gör att det inte är möjligt att stämma stallets olika resonanser genom att helt enkelt göra en identisk kopia av ett bra stall. Man kan antagligen komma rätt nära genom att kopiera men det enda pålitliga sättet att nå målet är enligt min uppfattning att lära sig att lyssna och genom att fila stallet då det är på plats i fiolen. Genom att fila det monterade stallet kan resultatet höras mycket snabbt efter små justeringar.

Nedanstående inlägg är på engelska:

http://www.violinist.com/discussion/response.cfm?ID=25371
Bridge tuning
How does one tune the bridge to the violin.

From kypros christoudoulides
Posted on February 28, 2014 at 10:22 PM

Hello,

Somewhere on this board,the topic of tuning the bridge to the top plate was mentioned.
Could someone explain how this is done and what are the benefits.

From John Cadd
Posted on March 1, 2014 at 10:55 AM
I think the main articles come from Sweden under ”The Bridge Hill”.The resonant frequency that seems to give best results is 2.9Khz . That happens to be the frequency our ears are most sensitive to . If you have a few spare bridges around the house try listening to the sound they make when dropped on a hard surface. Most likely they will all ring to a different note . You can compare that test to coins dropping on the floor. Each coin makes a fairly consistent sound if its a penny. A five pence piece will have another sound. The Swedish people clamp the bridge feet and knock the side edge to test the frequency .Depending on where you remove wood the pitch can be raised or lowered . In practical terms if you get near the 2.9 Khz it definitely improves the sound. Ask your friendly luthier . It may not be exactly 2.9 for every single violin in the whole wide world . But we all knew that .
As far as I knew the frequency was 2.9 but seems to have shifted down to 2.5. There is a range between 2.5 and 3.4 so I am in the middle .A good tip is to stop before the bridge snaps. But we all know that .
This frequency (area / plus or minus ) will affect clarity and brilliance . That`s the bottom line effect .

From Don Noon
Posted on March 1, 2014 at 03:43 PM
Joseph Curtin wrote an excellent paper on the topic which can be viewed at: http://www.josephcurtinstudios.com/images/BridgeTuning.pdf
There are references to other papers on the topic, for those interested in researching. A key point in Curtin’s paper:
”…the interaction of the bridge with the
strings and the violin body is complex and not yet fully understood. The bridge resonance, described here in isolation, to some extent disappears into an intricately coupled series of resonances.”

A 3kHz lateral bending resonance of a free bridge with its feet clamped in a vise does not remain a 3kHz resonance with its feet placed on a thin spruce plate and with strings across the top. At best, it is a guide for getting a more consistent bridge stiffness, if that seems important.

In my limited casual testing, I could not measure any of the resonance/filtering predicted effects of the bridge lateral mode, until it got very floppy, which killed off the high frequencies. So I don’t bother with tuning the bridge. I DO pay attention to mass.

From Adrian Heath
Posted on March 1, 2014 at 07:02 PM
I tried lightening two identical bridges by the same amount:
– the first, I thinned all over;
– the second, I left thick, and enlarged the heart and kidneys (yuk!).

Both techniques allowed the violin to respond more easily, but with reduced brilliance. In both cases, there were new, different,slightly ”honky” resonances. I suppose the best is a bit of each.

Thinning the top half, on the other hand, is like removing a mute: a harsher, brighter sound.

From Lars Silen
Posted on March 2, 2014 at 08:21 AM
Violin bridge adjustment is very interesting and rewarding as long as you follow a few simple rules:

1) Make sure that you know how the bridge is removed/installed without damaging the instrument. If necessary ask somebody who knows to show you.
2) Always make a new bridge and do the adjustments to the new bridge. If you don’t like the result you can always go back to the old bridge.
3) Experiment on a cheap violin where a few scratches don’t matter.

How do I do it?

Play the violin using the old bridge and try to describe the good points/bad points. Write down your description for future use.

If the old bridge is properly done, use it as a template for the new one. If the material of the new bridge is very dense (compared to the original) make a slightly thinner bridge, if it is soft make it slightly thicker. Usually it is a good idea to increase the height of the arc between the bridge feet slightly (it is often completely straight). Don’t increase the openings in the hearth and ears yet. Make sure the bridge feet are properly fit to the top (google about how this is done there are many methods).

Install the new ”raw” bridge on the violin and use new strings of the same type you intend to use in the future. A good starting point could for example be Dominant strings. The adjustment described below will automatically be made relative to the strings you install now.

Play your violin and try to describe good points/bad points regarding the sound. Let’s assume that the bass side is slightly dry/harsh with a D-string that is unresponsive. Generally it feels like the violin needs to be opened compared to the old bridge.

We start by ”opening” the violin. Using a thin small file (I use small Biltema diamond files and use for example a thick paper to protect the varnish) file the arch between the feet. Making the arch higher opens the violin to a certain point. The filing is done with the bridge in place and the instrument is tuned and playable. Don’t over do it. The effect is strong. File a few turns and then play the instrument and listen. Try to judge the changes to the different strings. Try to file under the A and E strings and listen. Then file under G and D, what was the difference?

The G and D strings were dry. We can make the sound softer/”warmer” by filing the arc between the bridge feet under the A and E strings. Measurements seem to indicate that this changes the over tones which is heard as a nicer/warmer bass.

The D string was slightly unresponsive, if this is still the case increase the opening in the heart slightly under the A string. File 2-3 turns and then listen, you are taking of some small fraction of a mg of wood. The general rule as I see it is that the bass sound is adjusted on the discant side of the bridge and the discant sound on the bass side of the bridge. My experience is that generally the starting point with a roughly symmetric bridge causes the bass side to be too dry. This means that generally you have to file more on the A and E side of the bridge to compensate.

See: https://larsil2009.wordpress.com/2013/03/07/trimning-av-fiolstall/ (the text is in swedish, use google translate).

Try thinning the channel between the heart and the E side ear opening. This makes the bass side (G and D strings) warmer. Remember we talk about very small changes. File a few turns and listen. Increasing the opening in the ”ear” under the E-string influences the sound of the G-string. If you make the G-string too soft you can add some harshness by filing the opening in the ear under the G-string.

Increasing the heart opening under the D string increases the volume of the A string.

Increasing the heart opening under the A string increases volume of the D string.

Notice: Adjusting for example the A-string will always cause some ”spill over” to the D and E strings. Any change you do will influence the whole bridge and the corresponding sound but the main effect will be as described.

Experiment by filing and listening, the general ”rules” are given above. The key is really to learn to listen so you are able to identify problems.

You will for sure destroy the first bridge you try this out on because the effect of filing is very strong and you will get greedy. The result will be an unpleasant ”nasal” sound where the response is too strong between 1 and 2 kHz. No problem! Blanks are cheap, make a new raw bridge and start again and learn not to be too greedy 😉 . If you think you went only slightly too far wait a day or two. The filed surfaces harden when they are in contact with the air. This means that the effect of the filing will slightly back off so when you went slightly too far it may be perfect don’t throw the new bridge in the trash bin yet!

The real key to this adjustment method is that you are able to do very small changes and then play/listen immediately while you still remember the sound before the previous adjustment … the adjustment/play cycle should be perhaps 30 seconds. If the same changes were done on a work bench the cycle time would be 5 – 10 minutes with a need to re-tune between rounds … very inefficient!

Because all sound is entered into the violin through the bridge the bridge is obviously a very important ”filter”. My experience is that for example inexpensive ($200 – $300) Chinese violins can be improved very much through bridge filing. This is of course not a silver bullet. You will reach a state when the body of the violin becomes the limiting factor. You cannot make a top violin from a cheap Chinese whatever you do but you can improve it very much. Of course the next step is how you improve the body of the violin when you have identified that the problem is in the body. This could be the topic of a future sermon …
/Lars Silén (physicist Finland)

From Richard Saw
Posted on March 3, 2014 at 05:43 AM
Lars Silen: Thanks for your information and website link.

It helped to understand a little more about these odd-shaped violin bridge on http://www.violinbridges.co.uk

Can you suggest some way to making the violin tone deeper by tuning the bridge (beside Changing strings, soundpost position may be other option)?

Look forward to read your post and further research

From Lars Silen
Posted on March 3, 2014 at 06:30 AM
Hi Richard. You can make the tone deeper/warmer by filing the A/E side of the bridge. This works to a certain point but if you aren’t able to go as far as you want you have to modify the violin body. The modification to the violin body to get a darker tone is to make the channel between the neck and the bass bar _slightly_ thinner see the technique at https://larsil2009.wordpress.com/2013/10/11/hur-snabbt-slipar-man-med-magnet/ (again google translate is needed, Swedish).

Back to the bridge:
Try filing the following parts iteratively but roughly in this order:
1) File the arc between the bridge feet but file more under the A/E strings. (Listen)
2) Increase the size of the (big) hole in the ear under the E string. The channel between the heart A side and the E side is thinned but file the hole to keep the hole pleasant to look at. Most important again:listen to changes in tone color.
3) If needed file the heart under the A string to balance (increase) the D string volume compared to the other strings. File the heart under the D string to adjust the A string volume. Warning: If you make the heart to big the sound becomes ”nasal” and unpleasant.
4) If the bass side gets too nice and round and uninteresting then file the G side ear side and opening which adds ”some sting” to the bass. If you over do it the bass gets dry.
Go back to step 1 and start a new round.

It is usually a good idea to do one round and then play the instrument for one or two weeks before the next round to allow the bridge response to be stable. You can hear that the filed bridge to some extent goes back to the state before filing (which is fortunate!).

The key is to do only small steps and to learn to listen. As a general rule you get more volume by filing the openings in the arc, the ears and the heart. Overdoing it gives you an unpleasant nasal sound so you have to experiment and you have to learn to listen. Good luck!

From Richard Saw
Posted on March 3, 2014 at 07:29 AM
Thanks…

I will try to tune the bridge.

Also, I am building a violin from half-finished violin. I can thin the top plate accordingly although I just afraid that over-thinning the plate will make hollow sound eventually.

I saw from some Strad CT scan that there are two spots neat the end of bassbar (one on upper bound and one on lower at bass side of the violin). I think i will follow the scheme to see how it sounds like.

From Lars Silen
Posted on March 3, 2014 at 09:39 AM
Hi Richard. I have successfully, I think, used Tibor Varga’s graduation (Guarneri del Gesu) as a template for my own experiments. The channel I mentioned should be _reasonably_ thin, check graduations of a number of known _good_ violins on the internet. Tobor Varga’s seems to be ok. What I have been using is: http://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&ved=0CCgQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.roger-hargrave.de%2FPDF%2FArtikel%2FStrad%2FArtikel_0000_00_Gesu_1773_PDF.pdf&ei=jkkUU6TzHe3n4QTg3YDoDQ&usg=AFQjCNEEPCQAOmNJAonQPiI9Dj2y73p-TA&bvm=bv.61965928,d.bGE . The violin was played by the famous Hungarian violinist Tibor Varga. I think Hargrave’s measurements show reasonable thicknesses. Don’t make the channel thinner because the sound easily gets too dark. If the sound is too dark for your taste you can compensate by sanding the channel at the other end of the bass bar. This makes the sound ”lighter/less dark”. The distance from the sound post to the neck/bass bar channel is longer than the distance from the sound post to the string holder/bass bar channel. This is why the former brings darkness to the sound and the latter makes the tone color lighter.

You can do small adjustments after completing the instrument through internal sanding also outlined on the website (on the completed and playable instrument). I strongly believe in doing adjustments to the completed instrument because this is the only way of being objectively able to listen to changes in tone color. It is easy to hear 10 micro meter changes in thickness to for example the neck/bass bar channel. Thickness changes of this magnitude can not be measured using conventional methods (the measurement limit is at 50 – 100 um).

From David Burgess
Posted on March 3, 2014 at 08:37 PM
Bartender, may I please have ten shots of whiskey? 😉

From Lars Silen
Posted on March 3, 2014 at 08:57 PM
Yes David, please help yourself!
David, I think there are lots of readers that would like some real comment from you. I know this isn’t the normal way of making/adjusting a bridge. You are an extremely well known and successful builder so please explain why you need those ten shots of whiskey?
😉
/Lasse

From David Burgess
Posted on March 3, 2014 at 11:16 PM
Until I come up with a lot more time and patience, I’ll let my prior comment stand as an allegory or metaphor.

From Adrian Heath
Posted on March 8, 2014 at 11:41 AM
Lars, copying the thicknesses of another violin is meaningless, since a competent maker will be responding to wood density, elasticity, grain type, etc., as well as tapping and flexing the plates before assembly. Two planks from the same tree will not sound alike, even in the hands of the same maker.
Playing – carefully! – with the bridge is harmless and instructive (see my above post?); annoying the sound-post is very risky, and filing wood from inside the plates cannot be reversed…

However, there is a video by the physicist William Fry, acompanied by a competent violinist, where he gently scrapes three strategic places inside the belly: despite the conference-type microphones, we can hear him audibly transform a 500 dollar fiddle into a 2000 dollar one, step by step.

While we should be wary of being Sorcerer’s Apprentices, we can learn much from acousticians such as William Fry or Don Noon, who have the patience and curiosity to try and improve trade fiddles, and seek out the tricks-of-trade which have become embedded in Tradition.

Etienne Vatelot relates how Arthur Grumiaux left his Strad for a day or two for tone adjustment, and was very pleased with the result; but Vatelot had not had time to touch the violin! The ”improvement” was perhaps partly imaginary, and partly due to changes in the weather affecting wood, gut, and rosin….

From John Cadd
Posted on March 10, 2014 at 08:33 AM
Why is copying thicknesses meaningless? Vuillaume did very well using that method . Lars has probably worked out sound reasons for his technique .

From Adrian Heath
Posted on March 10, 2014 at 03:35 PM
Please excuse my arrogance! I imagine (while hoping for expert information!) that it is useful to know the relative thicknesses in different parts of the plates, but the actual thicknesses will depend on the characteristics of the chosen wood: e.g. longditudinal vs. lateral stiffness, grain fibre diameter, or internal damping of vibrations.

In spite of my previous post, I don’t doubt the finesse of Lars’s ear. I have even tried William Fry’s techniques on a gritty trade fiddle, and sweetened it somewhat. But don’t tell David, though, I should hate to push him towards an extra ten whiskies…

From John Cadd
Posted on March 10, 2014 at 07:09 PM
I thought this question was about bridges . Oh you thought the idea was to alter the belly as well as the bridge . No , leave the belly as it is and Match the bridge to the belly if you want to . The Bridge Hill sites don`t say a lot about the relation between bridge and belly but your ears will decide what you like . Try several ways till you like the sound .Make careful notes and hope it works .

From Adrian Heath
Posted on March 11, 2014 at 07:50 AM
Yes, back to bridges! (Though it is Lars who wrote of scratching the belly..)

When I compare the tone of my viola with its original English bridge, and with that made by my French luthier (where the cutouts have been much enlarged), the tone is smoother but more nasal with th French bridge. I use the English one, but if I have to leave the viola for repair or adjustment, I shall swap the bridge: I fear that the French luthier will adapt it.

From John Cadd
Posted on March 11, 2014 at 09:07 AM
Nice to have physical proof that a change occurs with a different shape. Nobody can tell you it`s all your imagination .

From Hermann Janzen
Posted on March 11, 2014 at 05:04 PM
Lot’s here on violin bridges any thought on Cello bridges, Lars?

From Lars Silen
Posted on March 11, 2014 at 09:37 PM
Comment to:
Adrian Heath
Posted on March 8, 2014 at 11:41 AM
Lars, copying the thicknesses of another violin is meaningless, since a competent maker will be responding to wood density, elasticity, grain type, etc., as well as tapping and flexing the plates before assembly. Two planks from the same tree will not sound alike, even in the hands of the same maker.

—-
You are correct in that simply copying the graduation is meaningless because you can hear changes when doing internal graduation that are smaller than what can be reliably measured. The instrument used to measure the thickness will make a dent that is deeper than the thickness of the material layer you removed.

Obviously this also means that simply mechanically copying a good violin won’t give a good result. Adjustments have to be made by ear not by mechanical copying. I approximate the thickness removed by counting the sanding turns. The exact thinning is only of academical interest though. 10 micro meters is easily audible when thinning is done at a critical place. I have separately measured the sanding speed on similar materials. There is a reason why you tune the strings on a violin by ear and not by tensioning the strings to a pre-set mark. Everybody knows that you can’t tune the strings mechanically by tesioning to a ”A-stop”, ”E-stop” … why should you then be able to tune the resonances of the instrument by mechanical copying of dimensions … it isn’t possible.

I think that taking some ”well known” instrument’s graduation as a starting point if the wood you are working with is reasonably ”normal” is actually OK. Leave the thickness generally slightly thicker than your graduation template says. If you make the plates too thin you cannot back off … at least not much. If you leave the plates too thick you will have a lot of sanding to do at 1/10 000 mm/turn.

My method is to check the m2 and m5 ringtones when graduating (top is initially free but with bass bar glued in place, the bottom is glued to the ribs and graduation is done in situ). You can easily hear when the plates start to work. The sound goes from a dull ”thonk” to a musical tap tone. I try to go close to my model (Tibor Vargas Guarneri) graduation within reason and I stop when the top/bottom go from dull to musical. This is the starting point for further adjustments when the instrument is assembled and varnished and a rough bridge has been made.

The actual adjustment is iterative meaning I do small changes to the bridge. When bridge changes don’t give the result I want I check the basic resonances B0, A0, A1, B1- and B1+ (using Audacity).

There are lot’s of ideas floating over the net on how the plates can be adjusted. Because I do internal sanding of the completed instrument there is no problem with some thick spots in the free plate graduation … errors can easily be corrected by thinning the proper spots and the result can be checked by playing the instrument within 30 seconds because the instrument is playable all the time. The main problem with internal sanding of the completed instrument is that there are no good examples available. I have had to explore this kind of adjustment myself … and I am still learning.

– Initially I adjust the m2 and M5 modes.
– After this I do a round on the bridge because doing changes to the body allows me to go further on the bridge.
– Most factory violins are improved very much by sanding the C-bout on the E-string side. This seems to be a builders ”secret” that at least Hungarian builders know. I saw clear marks that the C-bout had been modified on some Hungarian top violins (from the outside). Why destroy the varnish when you can sand as easily from the inside?
– When the m2 and m5 modes seem to work I start to sand B1- and B1+ in place. Some places giving a very strong effect are at the ends of the bass bar. There are a number of pictures of these modes floating around (Chladni patterns). Essentially you sand on the node line to help the plate to vibrate on both sides of the node line. You can very easily hear the effect of this kind of sanding.
– After this a go back to the bridge and adjust it some more.
– Checking the tail piece resonance. Usually the tail piece has to be lightened on a Guarneri where the A0 resonace (277 Hz) is higher than on a stradivarius (a have never yet made a Stradivarius).
– Remember that internal sanding will destroy the internal surface. You can actually hear the surfaces heal after sanding. If the sound got brighter (from dull) when sanding you will first hear what you wanted to hear and then during the next few minutes much of the dullness returns when the surface hardens again. The hardening will continue (the basic b1- and B1+ frequencies will generally rise) the next few days.

For me adjusting a new instrument will take perhaps 2 – 3 weeks working now or then because you want the instrument to stabilize between turns.

I think the general ideas regarding plate tuning frequencies are sound:

My present #4 Guarneri has
B1+ – A1 = 56
Which places it somewhere between an orchestra violin and a soloist instrument. I assume both b1+ and b1- will rise when the plates heal which means that within a few weeks it will probably be in the ”soloist” range of instruments. The instrument sounds very nice!

My #1 Guarneri has:
B1+ – A1 = 80 Hz
A1 – B1- = 8 Hz
B1+ – B1- = 90 Hz

I have had the violins tested in the Tampere talo music hall and the result is, I think good. My son is a professional violinist working in the Tampere philharmonic orchestra see http://www.sebastiansilen.com/ . The number #1 is very responsive and very bright. It is possible that I have to drop the b1+ resonance slightly in the future … time will show if it is necessary.

From Lars Silen
Posted on March 11, 2014 at 10:21 PM
Back to the bridge!

A violin consists of two critical parts. One part is a reasonably well working body. Obviously essentially all the sound that is generated goes via the violin body … nothing strange here.

Next question:

Which way does the sound energy enter into the violin body?

Answer:
Because essentially all sound energy that enters the violin goes via the bridge it is obvious that the bridge is critical as a transmitter/filter of mechanical energy.

The violin body and the bridge are thus two complementary parts for producing sound. A properly tuned bridge has its main resonance quite far above the body resonance where the response of the body starts to drop off by 6 dB/octave. The bridge provides a very sharp boost of the higher frequencies essentially extending the frequency range of the total instrument from perhaps 2 kHz to 5 kHz and above.

It is sometimes useful to do some back of the envelope calculation to get a feel for the energy flow through the bridge. Assume that we are generating 1 W of mechanical power using the bow. This energy enters the violin via the bridge feet. What is the energy flow/m² going through the bridge feet (1 cm²)? P = 1W/0.0001m² = 10 kW/m². This is some orders of magnitude higher than the power flow/m² going through a big loudspeaker. Any small fault in adjusting the feet but also different resonators in the bridge will have a huge effect on sound.

Has somebody by the way ever measured the heating of the bridge feet when playing forte. This should be fairly easy to do using a non-contact IR thermometer.

Again, exactly as with the violin body it is easy to see that the dimensions of the bridge are so small that it is impossible to mechanically copy a good bridge. Good workmanship allows a skilled luthier to get fairly close … I have heard of luthiers that have made 10 to 15 bridges for a violin until they accepted the result. This is something that could be called trial and horror … mostly horror. Mechanical copying can provide a good starting point but why not do the final adjustment by ear … typically one bridge blank is needed then.

From Adrian Heath
Posted on March 11, 2014 at 10:27 PM
Lars, I have not come across refences to ”m” modes, but I have copied your posts for comparison with others.

(Google makes a terrible, often amusing, hash of translating your web pages.)

I myself have only tried sticking pea-sized lumps of blue-tack (very briefly) on various parts of my trade fiddle: on and around the bridge, on the wings of the f-holes, on the belly near the lower end of the bass-bar etc. Some wolf-cub-tones disappear, to be replaced by others.

I have another wailing banshee fiddle that probably needs extra bracing: I had to put the sound post directly under the bridge!

Sorry David, if you are squirming! Of course I don’t touch my ”good” violin.

From Lars Silen
Posted on March 11, 2014 at 10:42 PM
About Cello bridges:

I have never adjusted a Cello bridge and I don’t play the Cello. I am sure though that essentially the same ideas work for a Cello too.

The main ideas are:

– There is a main resonance determined mostly by the upper part of the bridge combined with the dimensions of the ”waist” of the bridge. This resonance is set to 2800 – 3000 Hz for a violin and it determines where the most important high frequency boost is located.

What is this frequency for a Cello?
Answer: No idea. If somebody knows please inform me/us!

– The ”holes” in the bridge ears and the heart will colour the sound of the instrument. If the bridge works as on a violin you can add sting/roughness by increasing the bass side ear opening and thinning the ear. Overdoing it will cause the bass to get very dry (for a violin).

– On a violin it is easy to hear that filing the E-side ear you make the bass rounder/softer. Overdoing it makes the bass boomy.

– On a violin the volume/color of the A-string is changed by filing the hole in the heart under the D-string. Overdoing it makes the tone nasal.

– On a violin the volume/color of the D-string is changed by filing the hole in the heart under the A-string. Overdoing it makes the tone nasal.

Notice that the adjustment points are ”mirrored” in relation to the strings. On a violin you can, to some limit correct a nasal tone on the D and A strings by making the bridge feet arc higher. You can thus go forward iteratively.

I guess that the Cello bridge works essentially in the same way but I have never tried it.

On a violin bridge the height of the arch between the feet seems to be important. I don’t know if this is the case for a Cello bridge.

When adjusting it is probably very important that you are able to produce a reasonably good tone when playing the instrument. It is also important to be able to listen to some good instruments that are properly adjusted. If you don’t know what sound you are trying to produce you are essentially blind.

From Lars Silen
Posted on March 11, 2014 at 10:52 PM
The ring modes: http://www.phys.unsw.edu.au/jw/chladni.html

You can also find some very interesting information here when slightly reading between the lines http://www.schleske.de/en/our-research/introduction-violin-acoustics/modal-analysis/animation.html

Another good starting point is: http://www.platetuning.org/html/how_to_tune_plates.html

From Lars Silen
Posted on March 11, 2014 at 11:22 PM
Richard: (Wrong thread actually but…)

My #4 Guarneri was initially very dark/boomy. This means there is an imbalance in the basic ring tone of the top or the bottom. The solution was to make the node line under the tail piece stronger (sanding) and also sanding the bottom ring node line also under the tailpiece both these places make the sound lighter and eliminates the boomyness.

– If the instrument is too boomy correct the fault by adding ”lightness”.
– If the instrument is too dry then add darkness.

From Lars Silen
Posted on March 12, 2014 at 06:47 AM
Comment to: John Cadd and Don Noon

The bridge hill seen as a high frequency boost mechanism to extend the frequency range of the instrument is technically fairly well understood. The response of the body of the violin starts to drop off at around 1.5 to 2 kHz. Adding a strong resonance slightly further up will extend the roughly flat response a further 2 … 3 kHz with a cut off at between 5 and 6 kHz.

If you measure the tap response of a bridge clamped in a wise you will see a spectrum with the typical ”bridge hill” and you are able to change the main resonance by filing the waist or the topmost vibrating mass.

The problem with the bridge hill is that the spectrum of the bridge is at least as complicated as the spectrum of the violin body. There is roughly an equal number of major resonance peaks in the bridge spectrum as there are the spectrum of the violin body. I have done some series of measurements trying to map how the major peaks ”move” when filing specific parts of the bridge … so far with only partial success. The situation is further complicated by the fact that when the instrument is stringed and playable the mass att the top of the bridge is increased by the mass of the strings and the bridge movements are restricted by the ”support” of the strings.

What are the resonators found in a violin bridge?
– Main resonance caused by the upper vibrating mass mainly modulated by the waist.
– G-side (Bass side) ”Ear”. It is fairly probable that it causes several resonances.
– E-side Ear. It is fairly probable that it causes several resonances.
– The heart and the centre piece of the heart. Filing the centre piece causes audible tonal changes.
– G-side bridge foot stiffness including the traditional accentuated cuts that change high frequency response.
– E-side bridge foot. As above.
– The bridge arc between the feet.

The problem as I see it is that the bridge still is too complicated to handle by measurements only. On the other hand anybody can easily check that even small changes to the bridge ”in situ” may cause strong changes to volume and/or tonal character. I use the rules of thumb I gave above to acoustically adjust the bridge … it simply works.

Why does the tone colour change when the bridge is filed?
Filing the bridge changes the amplitude and position of individual ”minor” resonances in the bridge spectrum. These resonances will modulate the total response of the instrument (remember that all energy flows through the bridge). If you move two resonances close to each other they will tend to ”attract”. When filing the bridge you are able to ”fill” major dips in the tap response of the whole instrument, this improves the sound.

Final note!
I found a very interesting type of wolf note when doing bridge adjustments combined with spectral measurements. I had a wolf note on the tone B (493 Hz). The character of the sound was some kind of metallic ringing (sounded like a resonance stringed violin where two resonance strings touch or a resonance string touches the body). The source of the sound seemed to be a very strong double resonance peak with two peaks separated roughly by 10 Hz at 986 Hz. The problem disappeared when the bridge was further filed and the resonances were further separated. I assume that what technically happened was that the instrument couldn’t decide which resonance to lock to so it started flipping back/forth between the two resonances causing the metallic sound.

From Lars Silen
Posted on March 12, 2014 at 06:55 AM
General comment!

If you try some of the methods indicated above please give feed back! You can reach me through violinist.com or through my web site https://larsil2009.wordpress.com/ .

From John Cadd
Posted on March 12, 2014 at 10:39 AM

I tend to prefer the idea of 10 to 15 bridges being tested which all start off being the same (or very close )design and same(or very close ) wood hardness. Obviously not exactly the same (but very close ). Then each (numbered )bridge would have a slightly different adjustment. Lars methods might be better used to form a reference chart to indicate in detail the effect of each alteration. A bridge lifter could be used to swop the bridges for cross reference.
The maddenening part of changing one ,single bridge is you can`t go back to where you were previously . Telling anyone it sounds ”better” meets a brick wall of skepticism . That`s a problem in itself .
 


From Lars Silen
Posted on March 12, 2014 at 03:34 PM

Reply to John Cadd:

Obviously any method that works for a builder is OK. The problem with making 10 to 15 bridges to try out, as I see it, is that this still represents an extremely small sample of the space of potentially good bridges. You have at least 5 basic tuning points on the bridge where even small changes will influence the sound. If you want to explore say 5 different sizes for all of those tuning points the number of bridges will be astronomical to this you have to add differences in the bridge material. I think that in reality hundreds or thousands of bridges would be needed to really explore the possibilities.

The situation with tuning a bridge isn’t clear cut. You can actually do the tuning iteratively as long as you don’t do anything really stupid. The process is essentially:

– Tune the bridge to be even on all strings. You want to make the openings as big as possible but without making the tone too nasal/boomy/harsh.
– If you reached the end of the tuning range you can try again with the same bridge by increasing the arc between the feet. This will allow you to increase the openings further till you reach a new dead end … increase the arc again etc. until you start to reach the mechanical limits of the bridge … now you have to make a new bridge.

The key is to learn to listen and this will surely take some time. If you learn to listen then you are also able to make the final changes to the best bridge of the 15 you tested because you know exactly what you want to change. These ultimate changes are not a question of trial and error, you simply know where to do the adjustment to add the touch you want to add.

I simply recommend any person interested in optimizing a violin to try and explore the bridge filing method. The cost is a few hours (days 😉 ) of experimenting and you will destroy one or two bridges. The result is that you will get an extra tool for your toolbox when you know how changes done to the bridge will influence tonal colour and volume. Acoustical tuning automatically takes the instrument body into account because you listen to the bridge/violin combination all the time!

 

En av Greenpeace grundare Patrick Moore

04/03/2014

En av Greenpeace grundare Patrick Moore blev nyligen utfrågad inför senatens kommittee ”the Senate Environment and Public Works Committee”. Du hittar dokumentet gällande utfrågningen här.

Patrick Moores berättelse är följande:

År 1971, som en doktorand i ekologi, anslöt jag mig till en aktivistgrupp i en kyrkkällare i Vancouver i Kanada och seglade i en liten båt över Stilla Havet för att protestera mot amerikanska vätebombstest i Alaska. Vi blev Greenpeace.

Efter 15 år i topkommittén lämnade jag Greenpeace som hade svängt kraftigt mot den politiska vänstern och hade börjat driva en politik jag inte ur vetenskaplig synvinkel kunde acceptera. Klimatförändring var inte ett problem då jag lämnade Greenpeace men det är det idag.

Det finns inget vetenskapligt bevis för att mänskliga utsläpp av koldioxid (CO2) är den dominerande orsaken till den obetydliga uppvärmningen av jordens atmosfär under de senaste hundra åren. Om ett sådant bevis skulle existera så skulle det finnas nedskrivet och synligt för alla. Inget verkligt bevis, som man förstår det vetenskapligt, existerar.

IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) konstaterar: ”Det är extremt sannolikt att mänsklig inverkan har varit den dominerande orsaken till den observerade uppvärmningen sedan mitten av det 20-de århundradet. ”Extremt sannolikt” är inte en vetenskaplig term utan utan snarare en slutledning, som i en domstol. IPCC definierar ”extremt sannolikt” som som en sannolikhet på ”95 – 100%”. Men då man studerar detta så upptäcker man att de här siffrorna inte är ett resultat av matematiska beräkningar eller en statistisk analys. De har ”uppfunnits” inom ramarna för IPCCs rapport för att uttrycka en ”expert opinion” ur IPCCs kontributorers synvinkel.

Denna expertuppfattning är baserar, nästan helt och hållet, på resultat från sofistikerade datormodeller som har konstruerats för att förutse framtida klimat. Som många observatörer har konstaterat, inkluderande Dr. Freeman Dyson från Princeton Institute for Advanced Studies så är en modell ingen kristallkula. Det kan hända att vi uppfattar modellen som sofistikerad men vi kan lika lite förutse framtiden utgående från datormodellen som vi kan göre det med en kristallkula, genom att kasta benbitar eller rikta böner till gudarna.

Det kanske enklaste sättet på vilket man kan visa felet i den ”extrema sannolikheten” är att titta på historiska data. Då vi ser på historien har vi en viss säkerhet jämfört med förutsägelser av framtiden. Då det moderna livet utvecklades för 500 miljoner år sedan var koldioxidhalten i atmosfären tio gånger högre än idag och livet mådde mycket bra.

För 450 miljoner år sedan gick vi in i en istid då koldioxidhalten var 10 ggr högre än idag. Det finns en viss korrelation, men lite bevis, för ett direkt kausalt samband mellan CO2 och den globala temperaturen. Det faktum att vi både hade höga temperaturer och en istid under en tid med hög koldioxidhalt i atmosfären talar mot att det skulle vara säkert att mänskliga koldioxidutsläpp skulle vara orsak till stigande temperaturer.

Vi är fortfarande inlåsta i något man kunde säga är den Pleistocena istiden med en global medeltemperatur på 14,5 grader C. Man bör jämföra detta med en medeltemperatur på ca. 12 grader C under den djupaste istiden och 22 grader C under långa tider innan den senaste istiden. Under växthustiderna fanns det inte is vid polerna och allt land var tropiskt eller subtropiskt. Så nyligen som för 5 miljoner år sedan var de kanadensiska arktiska öarna helt skogbeklädda. Vi lever idag i en ovanligt kall period i Jordens historia och det finns ingen anledning att inte anta att ett varmare klimat skulle vara bra för mänskligheten och för de flesta djur. Det finns många orsaker till att anta att en stark nedkylning av klimatet skulle vara katastrofal för den mänskliga civilisationen.

Om vi studerar tiden närmare vår egen tid så kan det vara nyttigt att studera medeltemperaturen på jorden under de senaste 130 åren. IPCC konstaterar att mänskligheten är den dominerande orsaken till uppvärmningen efter ca. 1950. Från 1910 till 1940 steg temperaturen med 0,5 grader C under en trettioårsperiod. Sedan avstannade temperaturökningen under ungefär 30 år för att följas av en stegring på 0,57 grader C från 1970 till år 2000. Efter detta har temperaturen inte stigit, det kan t.o.m. hända att temperaturen har sjunkit en aning. Ovanstående är ett gott argument som talar mot klimatmodellerna eftersom koldioxidhalten i atmosfären har fortsatt att öka.

Temperaturstegringen från 1910 till 1940 var i det närmaste identisk med temperaturstegringen mellan 1970 och år 2000. Trots detta ger IPCC inte mänsklig inverkan skulden för stegringen mellan 1910 och 1940. De är mycket tydliga med att konstatera att endast ökningen efter 1950 beror på mänsklig inverkan. Varför tror IPCC att temperaturökningen efter 1970 beror på människan då en i det närmaste identisk temperaturstegring i början av 1900-talet beror på naturliga orsaker.

Det är viktigt att inse, då vi konfronteras med skrämmande förutsägelser gällande en två graders stegring i den globala medeltemperaturen, att människan är en tropisk art. Vi utvecklades nära ekvatorn där temperaturer under noll var okända. Den enda orsaken till att vi kan överleva ett kallt klimat är elden, kläder och hus. Man kan säga att frost och is är livets fiender förutom några få arter som under Pleistocen tid har anpassat sig till låga temperaturer. Det är ”extremt sannolikt” att en högre temperatur än vad vi har idag skulle vara mycket bättre än lägre temperatur.

Jag inser att mina kommentarer går emot stora delar av den spekulation om klimatet vi kan se idag. Jag är dock säker på att historien kommer att ge mig rätt både gällande det dumma i att förlita oss på klimatmodeller och att ett högre temperatur skulle vara bra för de flesta arter.

Om vi vill bevara den naturliga biodiversiteten, djurliv, och mänskligt välbefinnande så borde vi samtidigt planera både för uppvärmning och avkylning men så att vi inser att en nedkylning skulle vara det skadligare alternativet. Vi vet inte om det nuvarandet stoppet i uppvärmningen kommer att fortsätta eller om temkeraturen i framtiden kommer att stiga eller sjunka.

Vi vet att klimatet med extremt stor sannolikhet alltid förändras, och ibland stoppar upp, och att vi inte är kapabla att utgående från vår begränsade kunskap säga i vilken riktninge utvevklingen går.

Ett historiskt perspektiv på hysterisk retorik

02/03/2014

Dagens hysteriska domedagsprofeter är inget nytt, samma argument och samma förutspådda katastrofer placerade ungefär tio år in i framtiden har upprepats gång på gång under de senaste sextio åren. Hur länge är det värt att lyssna?

Den här artikeln bygger på en artikel av den Kanadensiska journalisten Donna Laframboise. Du hittar den ursprungliga artikeln här.

Texten är tagen ur David Suzukis bok ”It’s a matter of survival” från 1990 d.v.s. för 24 år sedan …

Vi har en tendens att glömma bort historien i vårt dagliga liv. Det är illa, eftersom ett historiskt perspektiv är vårt bästa skydd mot idiotiska idéer.

Då vi inser att en lång kedja av människor under de senaste årtiondena har insisterat att vi står på randen till en miljökatastrof så får man plötsligt rätt perspektiv på dagens domedagsprofeter. Absolut ingenting nytt förs fram. Dagens hysteri, överdrifter och emotionella manipulativa språk är delar i ett mönster som sträcker sig tiotals år tillbaka i tiden.

Det mänskliga samhället har alltid haft sina smådårar, individer livrädda för alla risker, sina individer som kan liknas vid halvtomma glas och sina dramadrottningar. De här personerna har naturligtvis all rätt att delta i den samhälleliga diskussionen men då vi låter deras röster dominera så förlorar alla på det. Slutresultatet blir att vi slösar tid och resurser på att jaga lösningar till illusoriska problem, problem som kan visa sig vara ickeproblem.

Låt dem inte förvilla oss: Al Gore uppfann inte den kommande ”planetära katastrofen” genom sin publikation av boken ”En obekväm sanning” (An Inconvenient Truth): En hotande planetär katastrof i form av global uppvärmning och vad vi kan göra åt saken. Han upprepade helt enkelt idéer som hade spritts vida omkring redan sextio år tidigare … var är katastrofen då man har marknadsfört den kommande domedagen i kanske sjuttio år och den tydligen fortfarande ligger i framtiden.

Pierre Desrochers och Christine Hoffbauer studerar i sin artikel ”The Post War Intellectual Roots of the Population Bomb” två amerikanska bestsellers publicerade år 1948. Det är intressant att notera att samma retorik vi översköljs med idag hittas i dessa böcker.

I ”Our Plundered Planet” (Vår plundrade planet) talar Fairfield Osborn (som föddes 1887) om mänsklighetens accelererande försörelse av naturen och sade att det här utgjorde en större risk än det andra världskriget och hänvisade till den ”kommande domedagen som kommer allt närmare”.

I likhet med dagens miljömänniskor så beskrev Osborn mänskligheten som girig och kortsynt. Han verkade också mera intresserad av att bevara världen för ”framtidens barn” än i att visa empati och medlidande med fattiga och utsatta som redan lever på vår jord.

Några år senare skrev han en andra alarmistbok ”The Limits of the Earth” (Jordens gränser) och senare var han redaktör för en tredje bok ”Our Crowded Planet” (Vår överbefolkade planet).

Det är intressant att se att alla dessa idéer var fullt utvecklade årtionden innan man satte fokus på Suzuki eller Al Gore (Suzuki föddes 1936 och Al Gore 1948. Det här betyder att ovanstående böcker publicerades då Suzuki var 12 år gammal och samma år Al Gore föddes).

De välkända katastrofisterna är endast pärlor på ett långt snöre. Från 1948 framåt har dessa människor förenats av en människofientlig syn på mänskligheten, en djup pessimism gällande framtiden och deras tendens att se globala katastrofer överallt.

http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=h3wbkJqX0SE

Några saker att tänka på:

– Smältande isar i Arktis. Arktis borde redan för lång tid sedan ha varit isfritt enligt katastrofisternas profetior. Varför har det inte skett?

– Isbjörnarna hotas av utdöende till följd av stigande temperatur. Idag finns det ungefär fem gånger mer isbjörnar än det fanns på 1950-talet. Orsaken är inte ett ett förändrat klimat utan att man begränsade jakten på isbjörn.

– För några år sedan visades propagandafilmed om maldiverna som snart skulle komma att sjunka i havet. Maldiverna finns fortfarande kvar och man planerar att bygga mera turistattraktioner inom ett område som var dödsdömt. Varför?

– Den globala medeltemperaturen har inte stigit på 17 år. På vilket sätt kan man observera ”klimatförändringen” som antas bero på en stigande temperatur då jordens temperatur inte verkar vara sammarbetsvillig?

 

 

Profilbild för Donna LaframboiseBig Picture News, Informed Analysis

From 1948 to the present, environmental activists have declared that the sky is falling.

suzuki-matter-of-survivial-from David Suzuki’s 1990 ‘It’s a Matter of Survival’ (click for more)

We tend to ignore history in our daily lives. Which is too bad, because historical perspective is one of our best defenses against foolish ideas.

Once we realize that a long line of people have insisted, in recent decades, that we’re on the brink of environmental disaster, today’s climate doomsayers suddenly snap into perspective.

Absolutely nothing new is going on here. Today’s hysteria, exaggeration, and emotionally manipulative language are part of a larger pattern that stretches back decades.

Human society has always had its Chicken Littles, its risk-averse individuals, its glass-half-empty personalities, and its drama queens. Those people have every right to participate in societal discussions. But when we allow their voices to dominate, everyone loses. We end up wasting time and money…

Visa originalinlägg 600 fler ord

Finland behöver ”spara”, hur resonerar man?

28/02/2014

I Hufvudstadsbladet läser vi onsdagen den 26.2 att Finland behöver spara. Man talar om en inbesparing på kanske tre miljarder euro totalt. Hbl hade intervjuat några experter som gav förslag på vad man kunde spara på. Förslagslistan är ett fantastiskt exempel på Orwellskt ”Nyspråk”.

Hur ser sparlistan ut?

  1. Höj fastighetsskatten. Det här är ett säkert kort eftersom fastigheter inte kan rösta med fötterna och flytta utomlands. Notera att ”inbesparingen” görs genom att öka skatteuttaget. Nyspråk: Spara = skaffa mera pengar att spendera.
  2. Högre skatt på konsumtion. Nyspråk: Spara = skaffa mera pengar att spendera.
  3. Slopa avdrag för räntor på bostadslån. Nyspråk: Spara = skaffa mera pengar att spendera.
  4. En miljard per år bör sparas så att man sprider ut inbesparingen över tre år d.v.s. en miljard per år. Man poängterar att den största satsningen borde göras för att höja sysselsättningen. Om arbetslösheten sjunker med en procentenhet så sparar man en miljard i form av understöd. Nyspråk: Spara = skaffa mera pengar att spendera. Jag accepterar att den här punkten är viktig.
  5. Spara men inte på forskning. Man borde kunna spara genom att pruta på servicens kvalitet eller stödens storlek … i stället för att skära i forskningsanslagen. En fråga till forskarsamfundet: Hur borde forskningsanslagen fördelas för att man skall kunna undvika nollforskning där resultatet redan är känt innan projektet startar? Det finns em hel del idéer om hur fördelningen skulle kunna förenklas och samtidigt kunde man skära i den statliga fördelningsbyrokratin.
  6. Genomför pensionsreformen.Nyspråk: Spara = skaffa mera pengar att spendera.
  7. Bygg bostäder. Bristen på billiga bostäder är en propp för sysselsättningen. Jag accepterar det här argumentet. Problemet är dock att man i huvudstadsregionen tenderar att satsa på lyx och inte på adekvata bostäder eftersom man föredrar goda skattebetalare framom kreti och pleti …
  8. Slopa femårskravet d.v.s. det femåriga anställningsskyddet vid kommunsammanslagningar. Ok, betala hellre ut folk så att de möjligast snabbt kan komma ut i samhället och göra produktivt arbete.
  9. Satsa på lägre högskoleexamen. Spara genom att ge sämre utbildning vilket strider mot punkt fem … Min kommentar är att en hög utbildningsnivå är ett livsvillkor för Finland. Kunde man göra utbildningen bättre genom att i högre grad satsa på kompetenta ämneslärare redan från lågstadiet. Borde man framför allt kräva en ”riktig” högskole-examen för lärare i alla naturvetenskapliga ämnen … pedagogik i all ära men det behövs riktig kunskap också för att intressera ungdomen för vetenskap och teknik.

Det är intressant att notera att man ingenstans i listan ser något förslag att skära i statens egna strukturer d.v.s. ministerierna. Gör man inte situationen ganska lätt för sig då man konstaterar att då staten skall spara så skall inbesparingarna ske utanför den egentliga statsapparaten i kommunerna eller genom att höja skatterna. Vi har redan idag en totalskattegrad som torde ligga nära 60% för vanliga medborgare i form av statsskatt, kommunalskatt samt en mängd konsumtionsskatter och pålagor av skattenatur. Man bör ytterligare komma ihåg att alla konsumtionsskatter såsom moms, bränsleacciser, skatt på bostadsköp etc. beskattar redan beskattad inkomst.

Var borde man söka de verkliga inbesparingarna?

Min uppfattning är att man borde gå in för att på riktigt skära i själva statsapparaten. Vilka funktioner kunde man skära bort helt och hållet utan att systemet skulle ta skada?

Man har från experthåll under många års tid i massmedia och från ”experthåll” t.ex. Meteorologiska Institutet fört fram tanken att ”den globala uppvärmningen/klimatfölrändringen” som redan i sjutton år har varit försvunnen är ett vetenskapligt faktum. Eftersom vi här påstås ha vetenskaplig koncensus så är det naturligtvis helt onödigt att kasta miljoner på vidare nollforskning i en fråga som tydligen är klar. Här har vi ett självklart område att skära i utan att samhället tar skada. Vi kunna skära bort ungefär 30 miljoner/år från Meteorologiska institutets klimatforskning och eftersom i princip samma forskning bedrivs också på Miljöministeriet så bör man kunna skära också där. Observera att då man friställer uppskattningsvis 200 högt utbildade personer i den statliga byrokratin så får man en s.k. Win-Win situation. Vi skär ner statens utgifter med 30 miljoner per år men efter en övergångsperiod då de friställda börjar sköta ett produktivt arbete så får staten in ytterligare 15 miljoner euro per år. Totalinbesparingen är alltså ungefär 45 miljoner euro.

I Tyskland förs en aktiv debatt gällande den gröna energin. Industrin hotar med att flytta till USA där verksamhetsförutsättningarna är bättre då energikostnaderna är upp till 70% lägre än i Tyskland. Man planerar att i likhet med Spanien börja skära i energisubventionerna fär vind- och solkraft. Eftersom vi i Finland noggrant bör studera vad storebror Tyskland gör skulle det vara en god idé att göra samma nedskärningar hos oss. Om vi skär bort energisubventionerna hamnar vi på en inbesparing på ca. 100 miljoner Euro.

Bygg t.ex. upp ett extremt enkelt vebbaserat system för småföretag där all penningtrafik går via ett speciellt konto och alla löneutbetalningar likaså sker via ett specialkonto hos skattmasen. Inga skatter, t.ex. moms, skall betalas av ett litet företag innan motsvarande verklig fakturering har skett. Utlys en tävling t.ex. för studerande vid handelshögskolorna där uppgiften skulle vara att konstruera en extremt enkel byrokrati för uppstartbolag men så att systemet enkelt kan växa med företaget. Grundtanken är att den statliga ”övervakningen” skall vara minimal under förutsättning att företaget drivs enligt den givna mallen. Samtidigt skall företagaren vara helt skyddad från obehagliga ”överraskningar” från beskattarens sida. Resultatet kunde vara en stor mängd nya uppstartföretag av vilka en del naturligtvis går under men vissa kommer att växa och sysselsätta ett antal människor.

Det verkar klart att vi har en situation där man mycket väl kan förenkla byrokratin extremt mot att t.ex. kontanta medel inte används över huvudtaget. Hur stora nedskärningar kunde man göra i landets skattebyrokrati? Sannolikt talar vi om något hundratal miljoner euro. Kunde man ha ett system med extremt enkel skattebyrokrati upp till en given gräns eller upp till ett visst antal anställda … ?

Kommentare och idéer är välkomna …

Vi kan, vi vill, ge oss möjlighet

28/02/2014

Vi stöter ideligen på ordet ”progressiv” kopplad till grön politik, det här är väldigt olyckligt. Den gröna politiken har ingenting med progressivitet eller framsteg att göra. Grön politik är extremt konservativ och bakåtsträvande. Ordet ”progressiv” användes tidigare, helt korrekt, i relation till vänsterpolitik men den kopplingen kan inte längre göras för dagens blandning av grön och vänsterideologi.

Människan har höjt sig över ett liv där naturens nycker har dominerat livet. Människan uppfann elden och hon lärde sig att tillverka verktyg av trä och metall. De gröna söker en idealiserad väg tillbaka till naturen med allt det lidande det för med sig, det här är inte progressivt utan regressivt bakåtsträvande.

Bakom den gröna ideologin ligger tänkande som ursprungligen infördes av Thomas Malthus. Grundtanken är att bakom fattigdom ligger alltid överbefolkning. Denna tanke kan ytterligare kombineras med misstolkad Darvinism så att man konstaterar att de fattiga får skylla sig själva eftersom de är fattiga till följd av sämre arvsanlag än samhällets toppskikt. De fattiga påstås dessutom göra situationen värre genom att föröka sig som flugor … ungefär så här löper resonemanget.

Eftersom de flesta gröna inte har en aning om sina rötter så beskriver man sig som revolutionärer och progressiva då de i verkligheten är Ludditer (fiender till framsteg) och bakåtsträvare.

Malthus förklaringar gällande fattigdom och demografiskt teori återuppstod från de döda efter andra världskriget genom Neo-Malthusianerna. Paul Ehrlich, den synligaste representanten för neo-Malthusianismen, publicerade boken ”The Population Bomb” som är den viktigaste boken gällande återupplivandet av Malthus idéer. Ehrlich beskriver hur han kom till insikt gällande befolkningsproblemet en stinkande natt i Delhi i Indien.

Då vi långsamt kravlade oss genom staden (i en taxi) så kom vi till ett slumområde. Temperaturen var nära 40 grader Celsius och luften var disig av damm och rök. Gatorna var fulla av människor. Ätande människor, människor som tvättade sig och människor som sov. Människor på besök, människor som argumenterade och skrek. Människor stack sina händer in genom fönstret i taxin och tiggde. Människor som bajsade och urinerade på gatan. Människor som lutade sig mot husen. Människor som vallade djur. Människor, människor människor … medan vi långsamt rörde oss genom mobben och taxins signalhorn tutade. Dammet, oljudet, värmen och kokeldarna skapade en helvetisk bild. Kommer vi någonsin fram till vårt hotell. Alla tre av oss var ärligt talat livrädda … sedan den här kvällen har jag varit medveten om hur överbefolkning känns.
(Ehrlich 1968:15)

En Indisk sociolog Mahmood Mamdani (1972) påpekade att om Ehrlich hade besökt Times Square i New York eller Picadilly Circus i London så skulle han ha rört sig i betydligt större människomassor men att Ehrlich i dessa situationer inte skulle ha varit rädd för överbefolkning. Ehrlich besvärades inte av mängden människor utan av människornas fattigdom och det fysiska hot den fattiga och eventuellt instabila människomassan utgjorde.

Fattiga ungdomar är inte gjorda av ”sämre material” än ungdomar i vår egen näromgivning. Då man ger fattiga möjligheter att utveckla sina talanger kan de gå hur långt som helst. Jämför nedanstående slum-ungdomas inspiration med videoexemplen i slutet av artikeln. De problem man jobbar med är olika men jag uppfattar att båda grupperna är hänförda över vad de kan göra. Den här känslan av att vi kan göra, vi kan påverka är det som saknas i dagens samhälle.

Ursprungligen var vänsterpolitiken faktiskt progressiv. Under den franska revolutionen så stödde de som satt till höger i den lagstiftande församlingen aristokratin och monarkin. De som satt till vänster motsatte sig den gamla ordningen och stödde borgarklassens och en framväxande klass handelsmäns intressen. Bönderna hade inte rösträtt och hade ingen representation i församlingen. Ironiskt nog var stöd för kapitalism och fri marknad vänsteridéer under den här perioden.

Med tiden kom vänstern att identifieras med socialism och kommunism och uppfattades driva arbetarklassens och böndernas intressen. Kapitalistiska sympatier flyttades över till högern. Vänstern stödde inte längre fri kapitalism utan de stödde social jämlikhet och uppfattade att en oreglerad marknad leder till stor ojämlikhet i fråga om inkomster och förmögenhet vilket skadar samhället.

Den ursprungliga vänsterpolitiken var inriktad på att skapa möjligheter för individer att förbättra levladsvillkoren i samhällets botten och medelskikt.

Den sammansmältning av grön/vänsterideologi man ser idag är en skrämmande mutation. Partiet som strävar efter att bevara miljön till vilket pris som helst inkluderande folkmord på fattiga i den tredje världen har gått i säng med det parti som borde stöda arbetarna genom att skapa nya marknader och industirell tillväxt. Resultatet är bl.a. en energipolitik där man på konstgjord väg höjer energipriserna så att de som drabbas är de fattiga och småföretag.

Dagens skolsystem innehåller många Malthusianska element utan att människorna är medvetna om detta. Man håller på att förstöra idividens förmåga till självständigt tänkande genom att man monterar ner det naturvetenskapliga tänkandet, som baseras på en åtminstone i viss gradd ”objektiv och mätbar” sanning, och man ersätter denna bas med ett värdeneutralt allmänt tyckande.

Vi behöver en ny utbildningsstrategi där man visar ungdomar från tidig skolålder uppåt att en individ kan skapa och att vi är kapabla att lösa de problem vi ställs inför på ett mänskligt och ett humant sätt. Alternativet är att vi hamnar i en situation där en liten klick ledare för oss dikterar vad som ”måste göras” … tidigare erfarenheter att detta är inte uppmuntrande.

Några steg mot en nyfödd utvecklingsoptimism kunde vara:

  • Lär skoleleverna hur datorer används till att styra den värld vi lever i. Datorkunskap är inte textbehandlare och PowerPoint. Datorkunskap är att visa hur man automatiskt kan vattna blommmor, eller följa med skolans vita råttor över nätet hemifrån men så att eleverna själva skapar de verktyg som behövs.
  • Skapa ett nationellt småskaligt ”riktigt” rymdprogram för landets alla skolor. Målet kunde vara att placera en finsk mikrosatellit i bana kring jorden inom säg fem år. En mikrosatellit med en vikt på några tiotal gram borde gå att skjuta upp i kretsbana med en flerstegsraket som väger ca. 500 kg. En raket av den här storleksordningen är så billig att den utan problem kan utvecklas som elevarbete på någon av landets tekniska högskolor. Målet på något längre sikt kunde vara att skicka en mikrosatellit till en förbiflygande asteroid inom kanske tio år.
  • Utrustning för 3D-utskrift borde vara en självklarhet i alla skolor eftersom detta ger praktiska möjligheter att experimentera med tekniska konstruktioner och mätningar … vilket implicit lär eleverna att allt i princip är möjligt.
  • Elever på högstadie- och gymnasienivå bör ges konkreta möjligheter att diskutera verkliga vetenskapliga experiment. Endast genom att ge skolungdomar insyn i verkliga vetenskapliga problemställningar kan vi försäkra oss om att ungdomar vars tänkande inte ännu låsts i kända banor kan använda sin tid till riktig problemlösning.

 

Se SL4A d.v.s. Scriptin Layer for Android.

Alla videoexempel är länkade till youtube.

Är journalismen dödsdömd?

23/02/2014

En artikel av Lars Bern på bloggen Antropocene

I min ungdom för nära sextio år sedan betraktade jag det som stod skrivet i tidningen och det som hävdades av auktoriteter som sanningar. Tidningarna var den tredje statsmakten vars viktiga uppgift var att kritiskt granska de övriga. Mitt första korn av tvivel växte sakta fram sedan jag engagerat mig politiskt i ett liberalt ungdomsförbund. Jag insåg då att dagstidningar hade olika politisk ideologi vilket främst visade sig på ledarsidorna som därför framstod som mindre sanna. Att Public Service förmedlade sanna nyheter utan politiskt vinkling var på den tiden en självklarhet.
Mycket har hänt sedan dess och media har infiltrerats av vänsteraktivister som driver sin egen politiska agenda. Idag domineras journalistkåren av Vänster- och Miljöpartister. Rollen som tredje statsmakt har för länge sedan gått förlorad och man har snarast utvecklats till en megafon för samhällets etablissemang inom kultur och politik. Gammelmedierna har blivit det som förmedlar överhetens politiskt korrekta uppfattningar. Den här utvecklingen vore bekymmersam om inte Internet vuxit fram som framtidens medium när det gäller att utbyta erfarenheter samt sprida information, nyheter och underhållning. Nätet är på väg att konkurera ut de gamla medierna.
Med nätet kan nu människor över hela världen utbyta och diskutera kunskap, åsikter och erfarenheter på ett sätt som är helt överlägset de auktoriteter som vi tills nu varit hänvisade till. Den amerikanska kolumnisten James Surowiecki har i boken ”The Wisdom of Crowds” beskrivit fenomenet att stora grupper av människor alltid är smartare än en liten brilliant elit.

En video om hur man sprider disinformation, källa YouTube. Denna video finns inte i orginalartikeln.


Klimatdebatten är en fantastisk illustration av hur massor av människor på nätet ifrågasatt hela västvärldens politiska elit, dess kungliga akademiers ledningars, alla miljölobbyorganisationer och de stora överstatliga FN och EU byråkratiernas påståenden om en enig vetenskap. Till sin hjälp har överheten mobiliserat världshistoriens dyrbaraste propagandakampanj via en lojala journalism som okritiskt förmedlat deras falska budskap om en annalkande klimatkatastrof. I Public Service har journalister som Erika Bjerström oemotsagda fått pumpa oss fulla med falsk klimatpropaganda. Kampanjen fick punktering år 2009 efter avslöjanden på nätet om FN-forskarnas fusk och totalfiaskot för FN:s klimatkonferens i Köpenhamn. Människor har dragit egna slutsatser och kampanjen är nu på väg att haverera och med det förtroendet för journalismen.Kostdebatten är ett annat lysande exempel där vi vanliga människor via vårt meningsutbyte på nätet har funnit att forskaretablissemanget och staten saknar vetenskaplig evidens för sina kostrekommendationer. Nästan var fjärde svensk struntar fullständigt i Livsmedelsverket och gamla professorer som försvarar sina förlegade hypoteser. Hundratusentals människor inklusive jag själv har blivit friskare och kunnat sluta med dyr medicinering. Den kände kostprofessorn Rössner har nyligen med översitteri försökt försvara sin förlorade auktoritet med hänvisning till antalet publicerade artiklar, vilket fått motsatt effekt och bara dragit ett löjets skimmer över honom.Journalismens reaktion över att vi människor börjat lita mer på varandra än på deras politiskt filtrerade nyheter och information är inte att missta sig på. Man är ursinniga och ifrågasätter vår frihet att öppet kunna röra oss på nätet. Journalismen gömmer sina försök att stoppa konkurrensen bakom att man vill stoppa hatpropaganda. Deras trovärdighet är dock noll eftersom många journalister själva står för de värsta övertrampen. Vi behöver inte förmyndare för att själva kunna rensa bort de som missbrukar friheten. Tror dom vi är dumma? Nej precis som Surowiecki skriver är vi tillsammans mycket smartare än all journalister och experter. Den upptäckten är på väg att helt förändra världen. Och många journalister har grävt sin egen grav. Det gjorde de den dag de slutade att vara den tredje statsmakten och övergick till att bli ett simpelt propagandaorgan för en gammal förlegad ofri ideologi.Vilka är de journalistiska regler massmedia bör följa?Enligt The Elements of Journalism, en bok av Bill Kovach och Tom Rosenstiel, finns det nio element som journalister bör fullfölja för att upprätthålla journalistikens roll som informationskälla, så att medborgarna kan förbli fria och självstyrande [1]. Dessa är riktlinjerna:

  1. Journalistens första förpliktelse är mot sanningen.
  2. Journalistens första lojalitet är till medborgarna.
  3. Journalistens disciplin är verifiering.
  4. Journalisten måste hålla sig fristående från dem som ska bevakas.
  5. Journalisten måste agera självständig bevakare av makten.
  6. Journalisten måste ge ett forum för öppen kritik och kompromiss.
  7. Journalisten måste sträva efter att göra det viktiga intressant, och relevant.
  8. Journalisten måste hålla nyheterna överblickbara och proportionerliga.
  9. Journalisten måste tillåtas följa sitt personliga samvete.

Känner ni någon journalist som följer detta, den förtjänar isf att omnämnas.

Bland kommentarerna (Bo Blomberg) hittar man:
Herregud, kunde dom bara klara av dom 5 första principerna skulle jag vara mer än nöjd.Minns inte när jag började använda (men det är nog mer än 15 år sen) meningen:”Jaså har det stått i tidningen, då är det nog fel”. Faktum är att det enda läsvärda nuförtiden är ledare och kolumner för där vet man att det är åsikter och inte s k fakta…
Kommentar av Reflex och Spegling:
Jag kan inte precis säga att jag är glad över att situationen är densamma här i Finland:
Se Öppet brev till Hbls chefredaktör Jens Berg.
Jag hoppas däremot att mitt bloggskrivande, som är rätt väl synligt då man googlar 😉 , skall få Hufvudstadsbladet att återgå till sin uppgift att vara förmedlare av pålitliga nyheter utan någon egen dold agenda. Om det visar sig att Hbl inte har haft någon dold agenda så kan man endast beklaga en total brist på naturvetenskapligt kunnande som kunde ha hjälpt Hbls journalister att skilja sanning från lögn.

Den gröna rörelsen och ”brunskjortor” på marsch

22/02/2014

Jag avslutade min artikel ”Vilket värde har den fattiga för Greenpeace?” ungefär med att jag uppfattar att brunskjortorna igen är på march men att uniformen idag är grön. Jag råkade av en slump stöta på en kommentar av Eric Worrall som på ett mycket obehagligt sätt stöder detta:

Då man betraktar ett urval citat av världens härskare så inser man att två miljoner barns död per år tydligen inte är ur miljörörelsens synvinkel är något problem … det är kanske ett önskat resultat. Sett ur ett mera humanistiskt/religiöst perspektiv skulle kanske en vettigare lösning vara att eliminera slummen genom att höja levnadsstandarden och skola den fattigaste delen av befolkningen. Att döda människor genom krig, farsoter och andra metoder har aldrig varit effektivt. Däremot vet vi idag att skolning och höjd levnadsstandard mycket snabbt och effektivt sänker nativiteten och dessutom eliminerar ett ofantligt lidande.


Bilden är en länk till en artikel om klimatnazismen på Roy Spencers hemsida.

Personligen uppfattar jag att 1930-talets brunskjortor är på marsch och att maktens torn och tinnar i en obehaglig utsträckning bebos av elever till läromästarna i Tyskland och Sovjetunionen. Det är klart att bilderna man använder delvis är nya men tankegångarna är kusligt lika dem jag lyckligtvis slapp uppleva på 1930-talet.

Eric Worrall gav en länk till boken A decade of progress in Eugenics från 1934. På sidan 31 hittar man följande lista över ”Alltför mycket…” som kunde vara tagen ur en grön pamflett från idag.

  • Allför mycket globalt förstörande av naturresurser nuförtiden.
  • Allför mycket mekanisering. Man ersätter globalt människors och djurs arbete med maskiner.
  • Alltför mycket byggande av lager, skepp, järnvägar som ersätter primitiva transportmedel.
  • Alltför mycket produktion av mat och saker mänskligheten vill ha.
  • Alltför mycket tro på framtida efterfrågan och produktion vilket förbrukar råvaror för mat och maskiner.
  • Alltför stor befolkning på landområdena, eller kapaciteten hos naturliga eller vetenskapliga områden, vilket leder till bestående arbetslöshet för de med de sämsta förutsättningarna.Men att koppla den gröna rörelsen till nazism och rashygien, är inte detta att ta i?

Tidskriften American thinker hade en intressant artikel ”The Nazi Origins of Apocalyptic Global Warming Theory” som visar på de direkta kopplingarna mellan den gröna rörelsen i Tyskland och Nazismen.

1930-talets tankegångar finns också inbyggda i FN:s struktur (UNESCO its purpose and its Philosophy):

Thus even though it is quite true that any radical eugenic policy
will be for many years politically and psychologically impossible
, it
will be important for Unesco to see that the eugenic problem is
examined with the greatest care, and that the public mind is informed
of the issues at stake so that much that now is unthinkable may at
least become thinkable
. (p. 21)

Att rashygientanken lever väl i dagens värld men man använder andra ord ser man i Robert Zubrins artikel om massterilisering runt om i världen (artikeln är på engelska men mycket läsvärd).Det är intressant att se hur alla som ifrågasätter den existerande globala gröna ideologin automatiskt stämplas som förnekare. Den stora massan sväljer tydligen idag, precis som på trettiotalet, informationen man från maktens sida ger utan att blinka. Diskussion med personer som upplevde 1930-talet och nazismen i Europa visar att endast ett fåtal insåg vart utvecklingen var på väg.Den kända klimatforskaren Roy Spencer tog nyss bladet ur munnen:

Roy Spencer konstaterar att han från och med nu kommer att börja kalla de personer som kallar honom ”förnekare” för klimatnazister.

Intressant video att titta på (engelska):

Tillstånd för att få föda barn … påtvingad sterilisering, aborter … det här är ett långt inslag men väl värt att titta på. Dagens neomalthusianer diskuterar eliminering av miljarder människor genom att slå sönder den industriella civilisationen. Hitler var en amatör …

Förfalskning av klimatdata, hur görs det?

20/02/2014

Den yrkesman som är medveten om, eller borde vara medveten om, att klimatdata förfalskas och inte ställer sig upp och korrigerar felaktigheter är själv medskyldig. Jag anklagar Meteorologiska institutets chef Petteri Taalas för att vilseföra Finlands beslutsfattare genom att förse beslutsfattarna med felaktigt material som underlag för politiska beslut. Detta görs genom att Meteorologiska Institutet inte informare om de fel de globala temperaturuppskattningarna såsom GHCN och GISS innehåller.

Jag har tidigare skrivit om bl.a. förfalskning av Isländska klimatdata. Den här artikeln ger lite mera bakgrund.

År 2009 diskuterade världens ”ledande” klimatforskare hur man skulle få värmetoppen kring 1940 d.v.s. trettiotalets varma år att försvinna.

From: Tom Wigley <wigley@ucar.edu>
To: Phil Jones <p.jones@uea.ac.uk> Subject: 1940s
Date: Sun, 27 Sep 2009 23:25:38 -0600
Cc: Ben Santer <santer1@llnl.gov>

It would be good to remove at least part of the 1940s blip, but we are still left with “why the blip”.

http://di2.nu/foia/1254108338.txt

E-postmeddelandet är från det s.k. Climategate då en stor mängd e-postmeddelanden mellan medlemmar av världens inre ring av klimatforskare läckte ut. E-postmeddelandet visar entydigt att man systematiskt förfalskar mätdata för att man skall få önskat resultat.

År 1974 rapporterade CIA att Island tidigare (på 1930-40-talet) hade varit mycket varmare.

Vid den här tiden rapporterade media om att vi var på väg mot en ny istid eftersom klimatet allmänt hade blivit kallare sedan slutet av 1930-talet. CIA dokumentet som är mycket intressant läsning med ett perspektiv på 40 år hittar du här.

Notera den våldsamma temperaturstegringen fram till ungefär 1940 följd av en lika snabb kraftig nedkylning fram till 1975. Du hittar bilden på sida 38 i det frisläppta CIA-dokumentet. Samma temperaturstegring och efter den följande avkylning kan man tydligt se i mätdata från Reykjavik på Island. Observera att temperaturen i bilden nedan är angiven i Fahrenheit vilket är orsaken till att förändringarna ser absurt stora ut.

Värmetoppen på 1930-1940-talet har varit ett stort problem för dagens politiska klimatologer eftersom 1930-1940-talets temperaturer som sannolikt var högre än temperaturerna idag talar emot dagens katastrofpropaganda och också talar emot en katastrofal inverkan från CO2 på jordens klimat.

Vår tids klimatologer har helt klart läst Orwells bok ”1984″ där vi kan läsa:

“He who controls the past controls the future. He who controls the present controls the past.”

Ungefär: ”Den som kontrollerar det förgångna kontrollerar framtiden. Den som kontrollerar nutiden kontrollerar det förgångna.”

Eftersom dagens klimathysteri inte har något med vetenskap att göra måste naturligtvis det förgångna justeras så att historien överenstämmer med dagens politiska scenarier. Vi har sett samma teknik användas i Sovjetunionen där icke önskade personer putsades bort ur historien bl.a. genom att retuschera fotografier i uppslagsverk och historieböcker.


Kommissaren Nikolai Yezhov retusheras bort ur historien efter att han fallit i onåd och blivit avrättad. Bilden är tagen från Wikipedia. Historieförfalskning är inget nytt men det är obehagligt att se hur våra extremt hårt kontrollerade västerländska nyhetskanaler tillåter att motsvarande omskrivning av historien sker idag.

Av en ”slump” råkade tydligen de Isländska temperaturmätningarna innehålla fel som måste korrigeras … Bilden nedan visar GISS temperaturdata från 2010 jämfört med 2013.

Observera hur temperaturtoppen kring 1940 försvinner tillsammans med nedkylningen efter 1940. Kvar blir den hockeyklubba man vill visa upp.

Islands Meteorologiska instituts kommentar: “The GHCN “corrections” are grossly in error in the case of Reykjavik”.

Det enda sätt vi kan undvika ovanstående historieförfalskning som dessutom kan leda till att mänskligheten inte är förberedd då en verklig klimatförändring sker, som skräver globala förberedelser. Resultatet kan bli miljoner döda i svält helt i onödan …

Nedan lite bakgrund, videoinslagen ligger på YouTube (engelska) :

Läsvärt (engelska):

Steven Goddard om manipulering av Isländska temperaturdata. Illustrationer ovan är tagna från Steven Goddards blogg.
NoTricksZone om manipulering av Isländska temperaturdata.
The Telegraph skriver om manipulering av Ryska temperaturdata.
Artiklar som kritiserar förfalskning av data publiceras inte.

Nyckelharpa, utskrift med 3D-skrivare

19/02/2014

Jag har börjat konstruera följande nyckelharpa. Jag har byggt två harpor enligt Sören Åhkers modell, båda är helt spelbara. Följande harpa har jag tänkt bygga i form på samma sätt som en fiol med i princip jämnhöga sarger. Lock och botten urholkas/formas som på en fiol vilket betyder att jag kan justera nyckelharpans resonanser enligt samma principer som på en fiol då plattorna inte längre är jämntjocka. Jag uppfattar också att harpan kan byggas snabbare och lättare i form än genom att såga ut den ur grovt virke.

nyckelharpa

Eftersom jag uppfattar att nycklarna och nyckellådan ger upphov till en hel del petande och arbetet dessutom tar mycket tid tänkte jag experimentera med att skriva ut nycklarna i plast med hjälp av 3D-skrivare. Det blir naturligtvis en hel del arbete att konstruera nycklarna för den första harpan men i fortsättningen bör nycklarna kunna framställas billigt med mycket lite besvär.

Konstruktion av en nyckel för 3D-utskrift

Jag har använt programmet OpenSCAD för att konstruera nycklar. Programmets fördel är att komponenten konstrueras som ett program och inte görs grafiskt från början till slut. Då komponenten konstrueras i textform kan man parametrisera många detaljer vilket gör det enkelt att återanvända konstruktionen i en grundnyckel i andra nycklar.

Nedanstående exempel är mycket primitivt men det kan antagligen illustrera vad jag försöker göra. Det finns en hel del ”hårdkodade” konstanter i konstruktionen men jag putsar upp listningen senare.

nyckelharpa_key

Den beskrivning som behövs för att skapa en nyckel kan t.ex. se ut på följande sätt:

// Body of a nyckelharpa key
// Nyckel för kromatisk nyckelharpa
// (c) 2014 Lars Silén
// Konstruktionen är i princip dimensionsfri men måtten i
// programlistan kommer på slutändan att vara mm.
 
// Variables
 
Body_len = 60;
Body_thickness = 8;
Body_width = 18;
Wall_thickness = 1.5;
PegBoxHoleW = 10;
 
// Discant side part going through the key box side
ALen = 20;
BLen = 20;
Slice = 3;
 
Cut_out_rect_len = 30;
Cut_out_width = Body_width - 3;
Cut_out_thickness = 2*Body_thickness;
 
// The actual pressed key part of a nyckelharpa key
// Creating the actual key part
translate(v=[-Body_len/2-ALen-BLen/2+1,-2,0]){
rotate(a = [0,0,15]){
cube(size=[BLen,Slice,Body_thickness],center=true);
}
}
translate(v=[-Body_len/2-ALen-BLen/2+1,2,0]){
rotate(a = [0,0,-15]){
cube(size=[BLen,Slice,Body_thickness],center=true);
}
}
translate(v=[-Body_len/2-ALen-BLen/2+1,0,0]){
rotate(a = [0,0,0]){
cube(size=[BLen,Slice,Body_thickness],center=true);
}
}
 
// End that goes into the peg box bass side
translate(v=[40,0,0]){
cube(size=[20,PegBoxHoleW,8],center=true);
}
 
// Part going through the discant side key box
translate(v=[-(Body_len/2)-ALen/2,0,0]){
cube(size=[ALen,PegBoxHoleW,8],center=true);
}
 
// Main body of the key
difference(){
cube(size = [Body_len,Body_width,Body_thickness],center=true);
translate(v=[3,0,0]){
// Remove cut out
cube(size =[Cut_out_rect_len, Cut_out_width, Cut_out_thickness], center=true);
}
// Round cut out for lower keys bass side
translate(v=[(Cut_out_rect_len/2)+4 ,0,0]){
cylinder(h=20,r=(Body_width - 2*Wall_thickness)/2,center=true);
}
 
// Round cut out for lower keys discant side
translate(v=[-(Cut_out_rect_len/2)+4,0,0]){
cylinder(h=20,r=(Body_width - 2*Wall_thickness)/2,center=true);
}
 
// Hole for the peg
translate(v=[-(Body_len/2)+4,0,0]){
cylinder(h=20,r1=2,r2=3,center=true);
}
}
 

Då koden kompileras genereras nyckeln som kan ses på bilden ovan. Koden kommer att köras genom ett andra 
kompileringssteg som genererar styrkod för 3D-skrivaren.

Översvämningarna i England

16/02/2014

Översvämningarna i England verkar inte vara en följd av global uppvärmning utan de är en direkt följd av vansinniga EU-direktiv kombinerade med lokala gröna monsterbyrokrater (Young) som medvetet återskapar våtmarker för fåglar och vilddjur … ett litet problem är dock att våtmarkerna man vill återskapa idag är bebodda av vanliga människor.

Ett EU-direktiv från år 2007 krävde att man för att hantera översvämningsrisker skulle införa områden till vilket vatten i händelse av översvämning kunde ledas (flood plains). Det här var vad Young hade väntat på. Hon hade hållit föreläsningar om att en av hennes myndighets topprioriteter skulle vara att skapa levnadsutrymme för vilda djur genom att låta våtmarker återgå till vildmark. Hon förklarade i en intervju år 2008 att det är mycket dyrt att skapa nya naturreservat. Det absolut billigaste sättet skulle vara att helt enkelt låta naturen sköta saken genom att stoppa dräneringen av våtmarkersåsom Somerset Levels. Receptet hon gav i sina föreläsningar var: Vilda djur … tillsätt vatten!

En förfrågan till miljöministeriet (Christopher Booker): Miljöministeriets svar på varför Themsen inte hade muddrats var att EU-direktiv hade gjort detta oekonomiskt.

Du hittar mera information på JoeNova.

Bilden är från The Spectators artikel nedan.

Tidningen The Sectator visar också att översvämningarna i hög grad är en följd av myndigheternas agerande.

En öppen fråga till våra egna myndigheter och politiker inför EU-valet: Vilka har ett större värde, levande människor eller vilda djur?

… Vi kan i vårt eget land se motsvarande tendenser. Hur kan vi göra os av med gröna byrokratmonster?


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

Canadian journalist Donna Laframboise. Former National Post & Toronto Star columnist, past vice president of the Canadian Civil Liberties Association.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares news about TED Talks and TED Conferences.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling