Det blir nog vår

15/03/2013

Vår

Solen går ner över sundet
där blåkall isgröt
stör doppingen,
en nyanländ aprilgäst

Nu är det vår bland hararna
som glömska av allt hoppar på smältvattenvåta vägar.
Nu är det vår bland alla vattenfåglarna
som kallar på sitt par borta i viken.
Nu är det vår bland våra blåsippor
som nyss slagit ut
i skogen bakom huset

Solen går ner över skogen
där gråkall dimma
kommer krypande
lik vintervadd om våren

Det är vår
då min vinterjacka
hänger övergiven
i väntan på ett sista snöslask
i april

P1030241

Min dotter fick i högstadiet som uppgift att skriva en dikt och frågade hur man borde göra det. Vi började diskutera saken både ur synvinkeln fri dikt och sångtext. Vi tittade ut genom verandafönstret och kunde se den smältande isen i sundet på andra sidan viken. Ovanstående dikt skrev jag som demonstration av hur man kan omvandla en observation till en dikt.

Bilden är från den 5.4.2012 då värmen hade kommit tillbaka och våra rådjur njöt av värmen på matplatsen i vår trädgård. Lite senare kunde man se rådjuren vandra längs rabatterna och undersöka om det inte snart skulle komma upp något gott. Rådjur eller blommor … man måste ibland välja. Lyckligtvis gillar rådjuren inte alla blommor. De är tydligt finsmakare.

Undret från Kraterön

14/03/2013

”Undret från Kraterön” är en mycket tidig science fiction roman skriven av min morfar Ole Eklund. Boken publicerades år 1939 d.v.s. strax före andra världskriget. Som barn läste jag boken flera gånger och gillade den bra trots vissa inexaktheter.

Då man läser Ole Eklunds roman bör man hålla i minnet att största delen av den teknik vi känner idag inte existerade. Man ser att dr Ole Eklund var väl påläst gällande bl.a. kärnfysik. Under denna tid jobbade fysiker i hemlighet med att lösa problemet med kärnklyvning. Det är intressant att Ole Eklunds ultratunga grundämne som han använder som lyftmotor i rymdskeppet Tellus i ett expanderat periodiskt system befinner sig i ett område som man idag har spekulerat om att det just där kunde finnas relativt stabila ultratunga grundämnen. Man kan inte idag på konstgjord väg syntetisera något ultratungt grundämne från detta område. Det är självklart att Tellus lyftmotor inte kan fungera.

Boken ”Undret från Kraterön” publicerades också på tyska under namnet ”Die Reise der Tellus”.

Min roman ”Mars”, se separat artikel, är en fortsättning på romanen ”Undret från Kraterön” ungefär sjuttio år senare. Jag har med avsikt hållit kvar vissa element från den ursprungliga romanen, det är fråga om ett medvetet val och nostalgi. Romanen ”Mars” använder dock modifierad teknologi som delvis eventuellt ligger bakom hörnet.

Med tanke på min kära syster Dankka i Norge och naturligtvis alla läsare som är intresserade av att läsa riktigt gammal svensk science fiction har jag scannat Ole Eklunds bok i pdf format. Formatet är två kapitel per fil för att paketen inte skall bli onödigt stora. Det bör vara möjligt att använda filerna direkt på en läsplatta. Alternativt kan man naturligtvis läsa på en dataskärm eller skriva ut paketet på papper.

UndretFrånKraterön1_2
UndretFrånKraterön3_4
UndretFrånKraterön5_6
UndretFrånKraterön7_8
UndretFrånKraterön9_10
UndretFrånKraterön11_12
UndretFrånKraterön13_14
UndretFrånKraterön15_16
UndretFrånKraterön17_18
UndretFrånKraterön19_20

Boken får fritt laddas ner och läsas och om så önskas skrivas ut på papper. Ole Eklunds barn äger dock rättigheterna till boken ”Undret från Kraterön”.

Eklund, Ole Arthur (f. 11/3 1899 Kuopio, d. 2/11 1946 Hfrs), biolog, fil.dr 1931. E. blev 1927 lektor i biologi och geografi vid Svenska lyceum i Hfrs och 1933 docent i botanik vid Helsingfors universitet. Han var en uppskattad populärvetenskaplig författare och föredragshållare; publicerade även äventyrsromanen Undret från Kraterön (1939) och pojkboken Mikrogossarnas äventyr (1943). E. blev efter andra världskriget den ledande kraften inom Samfundet Finland-Sovjetunionens svenska avdelning och var chefredaktör för dess tidskrift Kontakt. Se även biologi.

Meddela mig gärna om någon av filerna inte fungerar!

Att justera en fiol

13/03/2013

För att en fiol skall fungera bra d.v.s. vara trevlig att spela på och dessutom producera ett ljud man vill lyssna på måste instrumentet vara korrekt intrimmat. Nedan diskuteras de viktigaste sakerna det kan vara lönt att kontrollera då man får ett nytt instrument:

  • Kontrollera att greppbrädan är aningen konkav. Om greppbrädan är helt rak ger det problem vid spelning t.ex. i form av skrammel då strängarna när de vibrerar kan slå i greppbrädan. Nedsänkningen är kanske en halv mm på g-strängens sida och hälften av detta på e-strängens sida. Om greppbrädan är fel lönar det sig genast att korrigera den, antingen själv eller genom att föra instrumentet till en reparatör. Greppbrädan kan kontrolleras med hjälp av en linjal. Då linjalen ligger mot greppbrädan med kanten mot sadeln (men inte på sadeln) så skall man kunna se en springa mellan linjal och greppbräda på mitten.
  • Kontrollera att sadeln d.v.s. den lilla klossen strängarna löper över från strämskruvarna mot greppbrädan är vettigt skuren.  Strängarna bör vara nedsänkta ungefär en tredjedel av sin diameter. Kontrollera att övergången till den fria strängen är distinkt utan att vara en vass kant. Om strängskåran är dåligt gjord kan man råka ut för konstigt klirr och att en fri sträng inte är helt ren … det finns inte någon absolut strängläng utan den varierar hela tiden vilket inte är bra. Strängens höjd över greppbrädan bör vara ungeför  G=0.6mm, D=0.5mm, A=0.4 samt E=0.3mm. Avståndet är inte absolut men väldigt låg sadel kan leda till biljud vid spelning och stort avstånd gjör fiolen tungspelad.
  • Kontrollera stämskruvarna. Om stämskruvarna glider alltför lätt kan man försiktigt krita glidytan. Det är dock skäl att kontrollera att stämskruven inte har slitits så att hålet för strängen har flyttats in mot stämskruvslådans vägg. Detta leder till att stämskruven pressas ur sitt koniska hål av strängen som går genom hålet i stämskruven.  Problemet kan lösas genom att borra ett nytt hål som låter stämskruven vrida sig fritt. Om stämskruvarna inte löper jämnt kan de behöva smörjas med en blandning av tvål och krita. På riktigt dåliga fioler kan hålen för stämskruvarna i stället för att vara koniska (vilket görs med en speciell brotch) vara borrade med vanlig borr. Ett välgjort koniskt hål som passar ihop med motsvarande stämskruv ses som en glasartad jämn yta runt hela stämskruven. Om Ytan är ojämn kan man försöka slipa upp stämskruven (eller använda specialverktyg som påminner om en pennvässare).
  • Kontrollera avståndet från ändan av greppbrädan till strängarna. Avståndet bör vara ungefär G=4mm och E=2.5mm om stålsträngar används. Om spunna sensträngar eller syntetsträngar används kan avståndet ökas en aning t.ex. G=4.5 och E=2.4 (e är i allmänhet en stålsträng). Om Avståndet är stort kan man eventuellt justera stallet även om detta kan leda till en del filande (se artikel om stallsjustering). Om avståndet mellan strängarna och greppbrädan är alltför kort blir instrumentet lättspelat vilket nybörjare kan gilla men ljudet brister lätt om man drar på ordentligt. I detta fall måste ett nytt stall göras.
  • Kontrollera avståndet mellan stränghållarens sadel och stallet. Om mensuren är normal d.v.s. 325 mm bör avståndet vara ungefär 54.5 till 55 mm. Den fria strängen mellan stall och stränghållare blir då 1/6 av mensuren d.v.s. den fria överskjutande stänglängden förbättrar instrumentets resonanser (jämför t.ex. Hardangerfiol). Avståndet kan justeras via senans justerskruvar. Senan är idag oftast gjord i nylon eller perlon med gängade ändor.
  • Kontrollera att ljudpinnen står vettigt. Ljudpinnen skall vara placerad strax bakom stallet på stränghållarens sida. Avståndet mellan mitten av stallet och mitten av ljudpinnen är ungefär 10 mm. Om man tänker sig en linje parallel med fiolens mittlinje som går genom stallets högra fot så skall ljudpinnen stå på denna linje. Ljudpinnen skall stå rakt både sett från ljudhålet och om man kikar in genom hålet för ändtappen. Om ljudpinnen står för långt ut mot f-hålet betyder det att den är alltför kort och det lönar sig att göra en ny. Att lägga in ljudpinnen kräver en viss övning och det lönar sig att skaffa ett ljudpinneverktyg för detta ändamål. Om en ny ljudpinne skärs till lönar det sig att använda en pinne med samma täthet på ådringen som locket. Ljudpinnen vrids så att ådrorna står vinkelrätt mot riktningen i locket. Detta görs för att ljudpinnen inte skall sjunka in i locket.
  • Kontrollera att stallet står rätt. Stallets baksida mot stränghållaren skall stå vinkelrätt mot locket och den andra sidan som är skuren snett lutar svagt i riktning mot stränghållaren. Om stallet lutar kan man ta ett stadigt grepp om stallets överkant och ytterst försiktigt flytta överkanten i önskad riktning. Observera att ett stall som står fel med tiden kan böjas eller t.o.m brista. Ett stall som brister eller faller kan skada locket.

stamskruv_detalj

Observera hur det ursprungliga hålet för strängen vid stämskruv nummer två från vänster låg alltför nära skruvlådans vägg. Problemet löstes genom att borra hålet närmare mitten av stämskruven.

Ovanstående kontrollista bör ge ett instrument som i princip är spelbart både tekniskt och ljudmässigt. Följande skede är att försöka göra en utvärdering av fiolens ljud så att man kan identifiera hur man skall gå vidare. Utvärderingen kan gå till t.ex. på följande sätt:

  • Välj en melodi med ett omfång som i första läget använder alla strängar. Spela melodin och lyssna efter ojämnheter i volym. Lyssna på tonfärg. Tänder tonerna på samma sätt på alla strängar. Finns det ”vargtoner” d.v.s. tonen kan ibland tända så att den blir obehaglig och i allmänhet alltid på samma ton. Observera att det kan vara bra att göra utvärderingen så att man alternerar mellan det instrument man utvärderar och ett bra modellinstrument om ett sådant finns tillgängligt. Det är ofta enklare att höra skillnader mellan två instrument än att klassificera tonen i ett ensamt instrument.

Utvärderingen av tonen kan ge indikationer på hur man kan gå vidare för att göra instrumentet bättre. Några idéer ges nedan:

  • Tonen är torr och ointressant framför allt på G och D-strängarna.
  • Dålig diskant på A och E-strängarna
  • Dålig ljudvolym i allmänhet.
  • Fiolen känns död.

Det finns flera metoder för att åtgärda detta. Nedan ges en lista över möjliga åtgärder.

  • Ljudpinnen kan flyttas. Genom att försiktigt flytta ljudpinnen kan tonen ändras.
  • Stallet kan justeras. Se separat artikel om detta.
  • Lock och botten kan justeras.

Om diskanten är dålig på A och E-strängarna kan det justeras t.ex. genom

  • Stallet (se separat artikel).
  • F-hålets flikar på e-strängens sida. Detta är en justering av locket.

Om volymen är dålig kan det åtgärdas genom att

  • Justera stallet (se separat artikel)
  • Justera ljudpinnen.
  • Justera C-bågens tjocklek på diskantsidan. Effekten liknar den där man höjer bågen mellan stallsfötterna. Tonen öppnas.
  • Man kan experimentera med andra strängar.

Om fiolen känns livlös och död kan det hända att någon grundläggande resonans är fel. Man kan i detta fall:

  • Kontrollera halsens och greppbrädans resonanser. Detta kan göras genom att mäta halsen och greppbrädans resonanser då man knackar på snäckan eller ändan av greppbrädan. En separat artikel skrivs om detta senare.

Behöver man finstämmare?

Finstämmare behövs normalt endast på E-strängen om stämskruvarna fungerar bra. Om man använder metallsträngar på alla strängar kan det vara bekvämt att ha finstämmare på alla strängar. Om man använder finstämmare på alla strängar betyder det oftast att man inte kan justera stränglängden mellan stall och stränghållare korrekt. Problemet kan lösas mycket elegant genom att installera t.ex. Wittner stämskruvar som är utväxlade 8.5/1 via en intern planetväxel. Installationen fräver i princip inga ingrepp på fiolen och man kan alltså om man så önskar enkelt gå tillbaka till traditionell teknik.

Wittner 2b

Liv på Mars?

13/03/2013

De första resultaten från den första provborrningen gjord av marsbilen/roboten Curiosity finns nu tillgängliga. Analys av materialet från borrningen visar en miljö som kemiskt kan ha tillåtit liv.

Bilderna ovan visar området som borrats/slipats. Den brunröda färgen indikerar att det finns hematit ett järnhaltigt mineral i stenmaterialet. Bilderna är tagna från spaceflightnow.com . Källa: NASA/JPL-Caltech/Cornell/MSSS.

Det är fortfarande en öppen fråga om liv faktiskt finns på Mars. Det man nu vet är att det provborrade området i forntiden har täckts av både rinnande och stillastående vatten och att den kemiska miljön bör ha varit lämplig för liv av jordisk typ. John Grotzinger vetenskapsman i projektet Mars Science Laboratory konstaterar att den studerade formationens ålder är ungefär tre miljarder år och att liv började uppstå på jorden vid ungefär denna tid.

Det finns mängder av intressanta formationer på Mars som man inte ännu har undersökt. I min roman Mars använder jag bilder från rymden som är väldigt trädlika som utgångspunkt för spekulation om liv. I boken visar det sig att det är fråga om trädlika buskar med en intressant marsiansk förökningsmetod.  Observera att nedanstående bild kan ha en mycket naturlig förklaring. De buskliknande formationerna kan vara mjukare material i marken som vinden slitit snabbare än omgivningen. Samma typ av formationer kan man också se i snön på våren då solen selektivt börjar smälta områden med smutsig snö. Observera att det är mycket svårt att utgående från en tvådimensionell bild med säkerhet säga om formationerna är gropar i marken eller om de sticker upp ovanför markytan.

 Mars Trees

Bilden är från NASA.

Nasa photographs 'trees' on red planet

Bilden ovan för osökt tankarna till någon typ av barrträdsliknande växter. Förklaringen torde vara att man ser spår av jordskred under marsvåren (svarta formationer).  Även denna bild är från NASA.

Tidningen The Telegraph hade en artikel om den nedre bilden i januari 2010.

Ladda ner boken ”Mars” här.

Morgon efter stormen

12/03/2013

I början av februari 2013 var det snöstorm på natten. Jag råkade ta kameran med mig då jag gick efter morgontidningen. Naturen var inbäddad i mjuk snö och stormen hade just dragit förbi. Då jag några dagar senare lekte med HDR fototeknik blev resultatet nedanstående bild. Solen håller precis på att gå upp medan de sista resterna av stormmolnen viker undan.  Nedanstående dikt blev resultatet…

Storm_passed_pregamma_1_fattal_alpha_0.51_beta_0.99_saturation_1.5_noiseredux_0_fftsolver_1

I natt darrade mitt hus
och vinden tjöt i bladlösa kvistar
och den vinden den gav mig ingen ro

I natt såg jag ingen måne
och mörkret var djupt och svart
och det mörkret det gav mig ingen ro

I natt efter stormens många ljud
I natt utan någon måne
I natt efter allt det mörka
tränger ljuset
genom himmelsfilten

Då ser jag den stora ridån gå upp
och stormen
och kylan
och mörkret
och rädslan
blir till ljus

/Lasse 2013

Mars

12/03/2013

Mars  (en science fiction roman av Lars Silen)

parmblad

Min morfar dr. Ole Eklund var på 1930-talet en känd radioröst och en tidig science fiction författare. I min barndom läste vi med stor behållning ”Mikrogossarnas äventyr”  där mina morbröder var huvudpersonerna krymta till nästan mikroskopisk storlek. Pojkarna fick uppleva många realistiska äventyr sedda genom en biologs mikroskop. Ole Eklund skrev också boken ”Undret från Kraterön” som handlar om en flygning till Venus och den tropiska värld man tänkte sig där. Boken publicerades år 1939. Boken publicerades också på tyska som ”Die reise der Tellus”.

Vi vet idag, eftersom rymdsonder har landat på Venus, att liv på Venus yta inte är möjligt eftersom temperaturen ligger nära 400 grader C. Ole Eklunds roman kommer således i historiens ljus att gå över i fantasy litteratur på samma sätt som tidiga science fiction romaner om Mars. Ole Eklunds beskrivning av de tänkta livsformerna på Venus är mycket intressanta.

Jag lekte länge med tanken att skriva en fortsättning på Ole Eklunds roman. För några år sedan gjorde jag slag i saken och började skriva. Boken kan laddas ner via länken nedan i pdf-form. Man bör således utan problem kunna läsa boken bekvämt på bokläsare och pekdatorer. Boken får läsas och distribueras fritt i oförändrad elektronisk form men jag behåller rättigheterna till den.

Jag har strävat efter att göra boken ”Mars” möjligast realistisk även om detta inte har varit helt möjligt då jag vill hålla kvar kontakten till orginalet. Den teknik som används i boken är inte fritt uppfunnen och det kan hända att något av det som beskrivs kan bli verklighet i framtiden.

Boken ”Mars” kan laddas ner här

Senaste versionen Mars7

Mars7.pdf i pdf version 1.3

Boken är uppdaterad från Mars6.pdf till Mars7.pdf den 14.3.2013 . Förändringarna är kosmetiska och en mängd stavfel etc. har korrigerats.Meddela gärna om fel du hittar.

Att förstå

12/03/2013

Nedanstående dikt skrevs då krig rasade på Balkan och revolutionen i Iran fortfarande var ung. Tekniken för att förfölja minoriteter har alltid varit att använda samma stämpel på alla individer i en minoritet. Det har alltid varit tillräckligt att konstatera att en person är jude, bahá’í eller muslim … beroende av kontext. Då en liten grupp har demoniserats är det fritt fram att göra vilka övergrepp som helst.

Inte ens minoriteters döda lämnas ifred. Bilden visar resterna av en bahá’í gravgård nära Najafabad i Iran där bulldozers har totalförstört hela begravningsplatsen. Det enda som finns kvar är en hög gravstenar. Det här är som känt ingen enstaka händelse. Det är ett välkänt faktum att många minoriteter har utsatts för samma behandling runt om i världen.

Att förstå

Kategorisera
namnge
rangordna
uppräkna
Se där är människans metod
att skapa skenbar ordning
i kaos

Hitler rangordnade
Übermensch
Untermensch
Stalin namngav
kulaker
revolutionens fiender
Khomeini
rörde endast ett finger
för att skapa ansiktslösa
gravar

Uppräkna
rangordna
namnge
kategorisera
de miljoner
kroppar
som fyller vår upplysta tids massgravar

Om en arkeolog
hade funnit en inskrift
över hundratusen offer
för en antik despots maktlystnad
hade man talat
om poetiskt överdrift

Hur kommer framtiden
att tolka inskriften
över de miljoner
vi av erfarenhet vet
oss vara kapabla till?

Att söka

11/03/2013

Att söka

I vissa bergsgrottor
finns blinda fiskar
Kanske är det bra
att människan är andligt blind
hon skulle annars
lida till döds

Du kan finna stillheten
genom att lyssna
på de ljud som stör den

Om du tvingar dig framåt
viker den undan

Om du går
följer den dig

Jag sysslade under ett antal år med Yoga i min ungdom. Tillsammans med min bror deltog jag några kurser anordnade av Nordisk Yogacenter. Ovanstående dikt gäller en intressant övning vi gjorde.

Det är svårt att koncentrera sig på ett begrepp/känsla/bild/ljud under en längre stund. Sinnet blir trött på att endast uppfatta en sak och börjar irra runt beroende av vilka yttre intryck man får. Yttre ljud är ett välkänt problem. Tekniken att eliminera de yttre ljuden är intressant. Man överlastar hjärnan genom att aktivt och samtidigt försöka lyssna på alla de olika ljud som finns i omgivningen. Då man aktivt lyssnar på alla ljuden samtidigt blir hjärnan trött och plötsligt försvinner de yttre ljuden eftersom den trötta hjärnan plötsligt ser dem som ointressanta.

Om man försöker finna stillheten direkt blir det i de flesta fall problem eftersom då alla yttre distraherande faktorer finns kvar och då viker stillheten undan.

Hardangerfiol

11/03/2013

Historia

Vad är en hardangerfiol

P1040107

Mitt eget instrument.

P1040108

Detalj av stallet på en hardangerfiol. Observera resonanssträngarna som löper genom stallet.

P1040109

Fyra spelsträngar (längst till höger som på en fiol) och fem resonanssträngar kräver en betydligt längre hals för att man skall få plats med stämskruvar för nio strängar. Den vanliga snäckan på en fiol är ersatt med ett lejonhuvud.

En hardangerfiol (norska hardingfele) är ett instrument nära besläktat med violinen och med barockinstrumentet Viola d’Amore. Hardangerfiolen har ofta kallats Norges nationalinstrument. En hardangerfiol är oftast vackert utsmyckad med pärlemorinläggningar och tuschritningar (rosing). Halsen är ofta försedd med ett kvinno- eller ett lejonhuvud.

En hardangerfiol har utom fyra spelsträngar ytterligare fyra eller fem resonanssträngar ledda genom instrumentets ihåliga hals. Då resonanssträngarna är korrekt stämda kommer de att börja ljuda i sympati med de spelade tonerna. Resultatet blir en mycket speciell klang med något som påminner om ett svagt eko i den spelade musiken. Resonanssträngarna lägger också till övertoner vilket ger instrumentet en förändrad mycket intressant klangfärg. Musiken som spelas på hardangerfiol är ofta mycket polyfonisk d.v.s. man använder mycket dubbelgrepp och spelar på flera strängar samtidigt. Ofta används också borduntoner där samma ton ligger på hela tiden. Användning av bordun var vanligt under medeltiden.

Hardangerfiolen kommer antagligen ursprungligen från området kring hardangerfjorden i Norge. Den äldsta kända hardangerfiolen ”Jaastad fiolen” byggdes av Olav Jonsson Jaastad från Ullensvaang (1651?). Vid mitten av 1700-talet hade hardangerfiolen blivit det dominerande folkinstrumentet i Norge.

Man känner till över tusen låtar (slåttar) för hardangerfiol.

Stämning

I likhet med andra barockinstrument (Viola d’Amore) finns ett antal olika stämningar för en Hardangerfiol. Nedanstående är endast några av de vanligaste:

Spelsträngar[resonanssträngar] Namn Varifrån
a.d’.a’.e”
[(b).d’.e’.f#’.a’]
Vanlig stämning
oppstilt bas
oppstilt
vanleg stille
høg bas
håge base
halvforstemt
jamt stille
81% of tunes transcribed in NFMHS
general usage in norway
Seljord
Vinje
Valdres
Setesdal
Fjotland
Sunnfjord

g.d’.a’.e”
[(b).d’.e’.g’.a’]

violin stämning
nedstilt or nedstilt bas
låg bas
lause base
halv kvint
11% av låtarna i NFMHS
Används ofta i:
Valdres
Bygland
Ål

a.d’.f#’.e”

[(b).d’.e’.f#’.a’]

trollstilt
trollstemt
huldrastilling
låg kvart
seljekvatstille
seltakvedne
forkjer
forstemt
overforstemt
nedstilt kvart
Seljord, Setesdal, Hornindal, Strandebarm
Fresvik
Øystre Slidre
Valdres – ”St. Thomasklokkelåten”
Voss, Granvin
Granvin
Tinn
Setesdal, Førde
Ytre Sogn
Tinn – ”Trollhallingen etter Knut Dahle”
a.e’.a’.c#”
[(a).c#’.e’.f#’.a’]
trollstilt
trollstilling
trollstemt
huldrestille
fjellmøystidde
nøringstille
nøringjæ
grålysingstille
solungstille
hjuringstille
forstemt
heilt forstemt
fullt forstemt
half forstemt
halvstemming
overforstemt
Ål, Vinje
Lindås
Odda
Seljord, Jølster
Setesdal
Hardanger, Voss – comes from a three-day wedding ceremony. Used while guests ate the breakfast meal on the second day of the festivities (nøring)
Granvin
Valdres, Sogn – the light which permeates the sky just before sunrise
Skjåk
Vennesla
Voss, Breim
Gloppen
Gaular
Fjaler
Standebarm
Brekke (Sogn) – tuning used late at night to reinvigorate the dancers
a.d’.a’.d”
[(b).d’.e’.f#’.a’]
håvt forstemt Setesdal
Valdres
a.d’.a’.e”
[(a).d’.e’.g’.a’]
kolagutstille
kolastill
kolåsstille
Møre, Nordfjord
Sykkylven – named after fiddlers from Gudbrandsdal, ”Kolagutane”
Sunnmøre
a.e’.a’.e”
[(a).c#’.e’.f#’.a’]
[(b).c#’.e’.f#’.a’]
hælgråing
forstemt
halvt forstemt
oppstilt tenor
oppstilt ters
Valdres – ”Hælgråingad’n” – to liven up the dancers
Vestre Sildre, Sejord, Gaular – ”Hinkarsslåtten” (Fanitullen)
Gaular, Breim, Gloppen
Vinje
Strandebarm, Telemark – ”Myllarguten Bruremarsj”

Tabellen med olika stämningar bygger på material från Hardanger Fiddle Association of America.

Observera!

I tabellen ovan betyder b det vi i Europa felaktigt kallar H. Ett sänkt H skulle alltså ovan betecknas Bb. T.ex. ackordet G (treklangen med grundtonen G) innehåller tonerna g, b, d enligt beteckningen ovan eller med Europeisk notering g, h, d. En logisk namngivning av tonerna  i tonskalan är  a, b, c, d, e, f, g,(a) … inte a, h, c, d, e, f, g,(a) .

Strängar

Traditionellt har sensträngar använts. Idag används olika kombinationer beroende av individuella preferenser.

Spelsträngarna kan väljas t.ex. på följande sätt:

  • E-strängen är en ren stålsträng (violin)
  • A-strängen spunnen sensträng
  • D-strängen spunnen sensträng
  • G-strängen spunnen sensträng

Om man utgår från fiolsträngar kan man t.ex. prova

  • Thomastik Dominant är ett säkert val om man vill ha ett mjukare ljud än det man får med stålsträngar. Strängarna är stabila och håller stämningen väl. Det här är ett bra första val eftersom de flesta musikaffärer säljer Dominantsträngar.
  • Pirastro Oliv kan vara intressanta att testa om man vill ha en traditionell och mjuk klang. Olivsträngarna är tarmsträngar som kräver relativt lång tid innan de stabiliserar sig. Demonstarationsfiolen har Oliv tarmsträngar.
  • Det finns ett antal små tillverkare som fortfarande tillverkar ospunna tarmsträngar. Det här är det mest traditionella valet. Ospunna tarmsträngar är dock ofta känsliga för fukt och förändringar i strängens mikroklimat. Livslängden är relativt kort och priset är relativt högt.

Resonanssträngarna är ospunna stålsträngar med diametern 0.008 … 0.012 (0.2 … 0.3 mm). Resonanssträngarna behöver bytas sällan men de bör regelbundet rengöras. Om man behöver ta loss stallet på en hardangerfiol betyder detta i allmänhet att resonanssträngarna måste bytas. Använda resonanssträngar är inte längre raka vilket gör det mycket svårt att trä strängen genom halsen. Jag brukar alltid byta resonanssträngarna om de måste tas loss, stålsträngar är billiga vilket betyder att förlusten inte blir stor.

Musik

Alla exemplen är tagna direkt från YouTube.

Underhåll

I likhet med andra musikinstrument kräver en hardangerfiol ett visst underhåll för att instrumentet skall ha en fin klang och vara lättspelat. Nedanstående lista ger en inblick i vad som kan vara värt att tänka på. Instruktionerna gäller ett nordiskt klimat.

Allmänt

  • Förvara alltid instrumentet i dess låda då det inte används.
  • Kom ihåg att torka av hartzdamm efter varje spelning, om detta inte görs finns det risk att dammet klibbar fast och blir ytterst besvärligt att få bort.
  • Torka regelbundet bort hartz från strängarna med en ren serviett eller pappershandduk. Mycket hartz på strängarna förändrar tonen på ett icke önskvärt sätt.
  • Instrumentet putsas normalt med en ren torr trasa. Vid behov kan det torkas med en svagt fuktad trasa, absolut inte drypande.
  • Använd ALDRIG lösningsmedel vid putsning eftersom lacket kan ta skada.

Nordisk vinter

Eftersom bostäder i Norden alltid värms till vintern kommer luftfuktigheten i inomhusluften att variera kraftigt med årstiden. Under vintern är luftfuktigheten ofta under 30% relativ luftfuktighet medan den under sommaren kan bli 60 … 70%. Speciellt under vintern finns det en risk för att instrumentet spricker om man låter luftfuktigheten i instrumentet bli alltför låg. Det finns ett antal metoder för att öka luftfuktigheten i instrumentets förvaringslåda. Det finns färdig luftfuktare att köpa som består av en kort gummislang med ett antal små hål.Slangens porösa inre fuktas med vatten som sedan långsamt avdunstar genom hålen. Samma effekt kan uppnås med hjälp av en liten tillslutningsbar plastpåse (t.ex. 100×130 mm). Vik ihop en näsduk och lägg den i påsen. Fukta näsduken (inte drypande!). Tillslut påsen och stick några små hål med ett vasst föremål.

Nordisk sommar

Fioler är limmade med traditionellt ben/hudlim som då det värms upp blir flytande. Detta betyder naturligtvis att det är skäl att inte utsätta instrumentet för hög temperatur och hög luftfuktighet. Om man vet att instrumentet kommer att bli ordentligt varmt kan det vara skäl att lösa strängarna så att krafterna på halsen och locket minskar. Kom ihåg att användning av denna typ av lim är en stor fördel eftersom instrument limmade med benlim enkelt kan öppnas för reparationer och förbättringar utan att instrumentet skadas. Instrument limmade med moderna syntetlim är mycket svåra att reparera.

Byte av strängar

Ett instrument som spelas regelbundet kräver att strängarna byts årligen, eller då man ser att någon spelsträng har tagit skada. Normalt behöver endast spelsträngarna bytas.

Byte av spelsträngar:

Byt en spelsträng i taget eftersom stallet då hålls upprätt av de återstående strängarna samt av resonanssträngarna. Det är normalt att nya strängar töjer rätt mycket under det första dygnet d.v.s. man blir tvungen att ideligen stämma instrumentet eftersom tonen på de nya strängarna sjunker.

Byte av resonanssträngarna

Resonanssträngarna behöver sällan bytas om man är försiktig med stämningen. Om strängarna trots detta behöver bytas lönar det sig att göra det på följande sätt:

  • Lös en resonanssträng så mycket att länken vid stränghållaren kan lyftas av, men släpp inte strängen.
  • Bind t.ex. en bit björntråd till strängens öggla och använd strängen till att dra björntråden genom instrumentets hals.
  • Tag loss resonanssträngen från stämskruven.
  • Bind fast den nya strängens öggla i tråden som går genom halsen och använd tråden till att dra den nya strängen genom halsen.
  • Tag bort hjälptråden och koppla strängen till stränghållaren.
  • Smörj vid behov stämskruven med smörjmedel för stämskruv. Det är viktigt att stämskruven rör sig relativt lätt eftersom resonanssträngarna annars blir besvärliga att stämma.
  • Koppla strängen till hålet i stämskruven och börja linda på strängen mot stämskruvens tjocka ända.Den spända strängen kommer då att svagt dra stämskruven inåt vilket betyder att den sitter stadigt.
  • Innan resonanssträngen spänns lönar det sig att kontrollera att den är korrekt dragen och att den ligger i rätt stränghack i stallet och vid sadeln i halsen. Vid behov löses strängen lite så att man kan korrigera eventuella fel.

Vad gör man om man inte kan använda systemet med hjälptråd?

Det är ytterst svårt att peta in en ny resonanssträng utan hjälpmedel. Det finns också en stor risk för att man lyckas lägga strängar i kors vilket leder till klirr och en massa problem. Om du har tagit loss en resonanssträng utan att komma ihåg hjälptråden lönar det sig att gå till väga på följande sätt:

Skaffa en tunn rak ståltråd t.ex. blomtråd som är åtminstone dubbelt längre än instrumentets hals. Ståltråden används nu som specialverktyg för dragning av den nya strängen.

  • För in tråden försiktigt över sadeln för resonanssträngarna i halsen och för fram den så att den vilar på rätt hack i stallet. Vinkla den så att den stryker längs gräppbrädans undre yta. Kontrollera att ståltråden inte korsar de andra resonanssträngarna. Var försiktig så att du inte repar locket!
  • Använd tejp till att temporärt limma ändan av den nya strängen (inte ögglan!) till ståltråden.
  • Drag försiktigt ståltråden tillbaka genom halsen. Om tejpen släpper startar man från början.
  • Koppla resonanssträngens öggla till stränghållaren.
  • Tag loss tejpen och drag resonanssträngen korrekt väg över skruvlådan och koppla den till rätt stämskruv.

Stall

Då instrumentet stäms kan friktionen mot strängarna med tiden få stallet att luta. Stallet kan rätas upp genom att greppa den övre ändan av stallet och försiktigt vrida stallet i läge. Flytta inte stallsfoten eftersom stallets plats i förhållande till ljudpinnen påverkar instrumentets klang.

Sliten greppbräda

Om greppbrädan på en hardangerfiol blir sliten d.v.s. det uppstår gropar i den åtgärdas detta genom att försiktigt fylla groparna med cyanoakrylatlim (superlim). Då groparna fyllts slipas greppbrädan försiktigt med sandpapper (på en plan kloss, finhet 800 … 1000). Om hardangerfiolen lämnas in till reparation till en fiolreparatör är det skäl att nämna att greppbrädan absolut INTE får hyvlas eftersom inläggningarna i såfall förstörs. Hyvling av en fiolgreppbräda är en normal åtgärd på en fiol men den får absolut inte göras på en hardangerfiol.

Att bygga Mystic

08/03/2013

Jag hade länge varit intresserad av att bygga en båt, inspirationen var från barndomen då min morbror byggde flera fina båtar. Mest var det fråga om att se om jag skulle klara av ett större båtbyggnadsprojekt.

Jag bor på Sommarö i Esbo skärgår och vi har egen strand. Då projektet påbörjades fanns det endast en smal ränna in till oss som på det grundaste stället var kanske sjuttiofem centimeter djupt. Jag började då aktivt söka efter en grundgående båt som trots detta skulle vara tillräckligt sjöduglig för kustsegling och eventuellt någon avstickare till Estland över finska viken.

Av en slump råkade jag hitta en bok, egentligen självbyggeskatalog på en loppmarknad på Sommarö. I boken fanns en beskrivning av en rejäl nästan tio meter lång tvåmastad amerikansk Sharpie. Jag tyckte att båten såg trevlig ut och eftersom den skulle byggas i plywood borde den vara relativt lättbyggd. Efter en hel del funderande, vilket inkluderade andra alternativ, kontaktade jag designern Ted Brewer och beställde ritningarna till båten.

Mystic_at_fjaerdskaer

Bilden visar den färdiga båten förtöjd vid Fjärdskär i mitten av Mossalafjärden (meteoritkrater?).

Första året byggde jag spanter, det fanns inte tid för annat eftersom vi samtidigt byggde till vårt hus. Följande år började man kunna se båten ta form. En stadig plattform konstruerades så att skrovet i längdled skulle vara vågrätt, detta för att underlätta mätningar. Därefter byggdes en ram bestående av spanter och längsgående balkar, inklusive huvudbalken i mitten av skrovet i vilken centerbordet är fäst. Då stommen var klar gick det att börja med bordläggningen som bestod av normalt byggplywood som jag dock kontrollerade att det var limmat med vattenfast recorsinollim. Sidorna består av ett lager 12 mm tjock plywood. Botten är två lager 15 mm plywood. Det visade sig vara mycket enkelt att lägga på plywood enligt följande metod.

Det första lagret lades på bottnen så att skivor skars till grovt och lades kant emot kant men så att någon cm stack ut över sidorna. Plattorna limmades mot stommen med epoxylim och drogs fast med rostfri trallskruv. Orsaken till att jag använde rostfri skruv är att jag inte skruvade ut skruvarna efter att limmet härdat. Det skulle antagligen ha varit bättre att ta bort skruvarna efteråt eftersom eventuella reparationer senare blir besvärliga att göra om materialet innehåller rostfritt stål på slumpmässiga ställen. Då bottnens första lager bordläggning var klar och limmet hade härdat hyvlades kanterna med handelhyvel. Hyvlingen gjorde att plattorna i riktning ut mot sidorna passade exakt utan att man behövde såga till dem exakt (morbrors erfarenhet). Därefter bordlades sidorna, igen användes samma system så att alla fogar var raka och plattorna gick lite ut över bottnen och ner över däck. Hyvling gav en perfekt passning mot bottnen. Alla skarvar säkrades med hjälp av en 12 mm tjock platta bakom skarven som limmades och drogs fast med skruv.

boat1

Bilden visar situationen då bordläggningen är delvis gjord. Båten ligger med aktern mot land vilket visade sig ge upphov till vissa problem då båten sjösattes. Observera bottenformen! Bland moderna segelbåtar är antagligen ett segelbräde den närmaste släktingen. Det finns belägg för att tävlingssharpies i början av 1900-talet bevisligen seglade med en medelhastighet på tjugo knot under en timmes tid … det gick undan. Sharpiens snabbhet gjorde att de fick portförbud från alla tävlingar där kölbåtar var med, konventionella båtar hade helt enkelt ingen chans! Min egen erfarenhet, tillsammans med Sebastian med båten på bilden var nio knop vid läns.

Parallellt med byggandet av skrovet konstruerade jag metallbeslag, delvis gjorde jag arbetet flera gånger då jag lärde mig bättre metoder. Till exempel bombeslagen till masterna gjordes som plywoodmallar som jag sedan lät gjuta i aluminiumbrons. Resultatet blev snyggt och det har aldrig varit några problem med dessa komponenter.

bombeslag

Förstärkningar till fönstren, både fyrkantiga och runda, gjordes också i aluminiumbrons.

beslag

Då bordläggningen var klar svängdes skrovet … detta var också ett intressant projekt då jag inte hade tillgång till lyftkran och då jag gjorde det ensam. Det är spännande att se vad man kan göra med några domkrafter och taljor + rep. Tekniken är att helt enkelt ta ett mycket litet steg i taget och hela tiden säkra skrovet så att inget oväntat händer. Då skrovet vär vänt kunde man börja bygga inredning och ruff.

Inredningen skall om möjligt byggas färdig innan man lägger på däck eftersom det är mycket lättare att komma åt ställen då inget däck ligger i vägen. Däcket gjordes av 12 mm plywood så att skarvarna frästes till överlappande 6 mm för att ge tätare fogar. Fogarna limmades med epoxy och spacklades med epoxyspackel. Bilden visar situationen då däcket är delvis lagt och rufftaket inte ännu finns.

bygge01

Balkar för rufftaket och däcksbalkar laminerades som tre lager tätvuxen gran på en temporär gigg. Limmande av balkar gjordes parallellt med annat arbete under några veckors tid eftersom en balk i praktiken krävde kanske tre dagars arbete av vilket 95% var väntetid då limmet måste härda.

Det är värt att notera att skrovet jämfört med en konventionell träbåt är extremt lätt. Skrovet är i praktiken självbärande så att plywoodskalet står för hela styrkan. Detta leder till att spanterna i stort sett är redundanta.

Master

Skrovet var i princip färdigt sommaren 2005 och det var tid att börja bygga master och bommar till båten. Under vintern 2005 hade jag också beställt segel från North sails i Åbo. Segelplanen ser du på bilden nedan.

Mystic-Sharpie---Sailplan

Bilden visar den segelplan som användes då seglen beställdes. De svarta punkterna visar var jag ville ha revningspunkter i de tre seglen. Eftersom en tung köl saknas är det viktigt att vid behov kunna reva mycket.

Masterna gjordes som fyrkantiga avsmalnande lådmaster. Tjocka balkar av utvald gran, fortfarande byggnadskvalitet, användes för fram och baksida. Sidorna gjordes av 30 mm tjock gran. Vid limningen användes på prov polyuretan i stället för epoxy … detta var ett felaktigt val. Polyuretan limmar bra och är rätt trevligt att jobba med men fogen blir aldrig helt tät. Man kan under ett antal år ute i det fria se hur en polyuretanfog blir svart sannolikt till följd av mögelväxt i den fuktiga fogen. År 2012 var jag tvungen att göra en ny mesanmast (bakre masten) eftersom masten hade delaminerat uppifrån till följd av inre röta. Rötan var sannolikt en följd av att de vertikala dräneringskanaler jag hade konstruerat hade fyllts av polyuretanskum då masten limmades ihop. Den nedre ändan av masten hade delvis fyllts med vatten vilket ledde till röta.

mast_design

Bilden visar hur mesanmasten såg ut då de avsmalnande distans/triangelbitarna limmades på plats. Bilden visar också tydligt att man aldrig kan ha alltför många skruvtvingar. Jag har flera tiotal och det är ändå alltför få då man skall limma ihop ett stycke som är nio meter långt.

Båten var segelklar år 2006 och den första längre seglingen till Korpo gjorde på sommaren. En lång artikel om den första seglingen finns på den gamla vebbsidan via länken ovan.


Pointman's

A lagrange point in life

THE HOCKEY SCHTICK

Lars Silén: Reflex och Spegling

NoTricksZone

Lars Silén: Reflex och Spegling

Big Picture News, Informed Analysis

Canadian journalist Donna Laframboise. Former National Post & Toronto Star columnist, past vice president of the Canadian Civil Liberties Association.

JoNova

Lars Silén: Reflex och Spegling

Climate Audit

by Steve McIntyre

Musings from the Chiefio

Techno bits and mind pleasers

Bishop Hill

Lars Silén: Reflex och Spegling

Watts Up With That?

The world's most viewed site on global warming and climate change

TED Blog

The TED Blog shares news about TED Talks and TED Conferences.

Larsil2009's Blog

Lars Silén: Reflex och Spegling